Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Alviksskolan och Ulvsundaskolan. läsåret 2015/2016

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning Alviksskolan och Ulvsundaskolan läsåret 2015/2016 Från förskoleklass till åk 9 1

Alviksskolans och Ulvsundaskolans SYV-plan är framtagen av Anna L Eriksson, rektor på Alviksskolan och Lena Lovén, Studie- och yrkesvägledare på Alviksskolan samt i nära samarbete med biträdande rektorer och övrig personal på skolan. Planen har tagits fram enligt de riktlinjer som anges i Planen för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor. Alviksskolan Alviksskolan är en F-9 skola och vi jobbar utifrån ett sådant perspektiv. Samverkan mellan fritids och skola är god och vi har tydliga överbryggningar mellan förskola-skola. Skolan är uppdelad i följande stadier: F-3, 4-6, 7-9 samt Hörsel F-9. På skolan finns även fotbollsprofil. Alviksskolans samarbete med Brommapojkarna startade hösten 2010. Möjlighet att spela fotboll finns från och med årskurs 7. Eleverna har två 80- minuters pass med fotboll varje vecka inriktade på teknik och spelträning. Dessutom 50 minuter idrott och hälsa samt 50 minuter tillsammans med klassen. Vi arbetar utifrån Svenska Fotbollförbundets kursbok Fotbollens arbetsbok i grundskolan. För nyanlända elever finns Förberedelseklasser/Internationella klasser åk 7-9. Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket går först i någon av våra förberedelseklasser, där de i mindre grupper erbjuds en trygg och överskådlig miljö och en anpassad undervisning i svenska som andraspråk. I mån av plats erbjuder vi detta även till elever utanför vårt upptagningsområde. Vårt mål för dessa elever är att de så snabbt som möjligt ska delta i reguljär undervisning genom ett anpassat stöd och en individuell planering, som utgår från elevens resurser och behov, så att varje elev ges möjlighet att lämna skolan med en godkänd kunskaps- och kompetensnivå. Ulvsundaskolan Ulvsundaskolan är det lilla lågstadiet som ligger separat från den stora Alviksskolan. Ulvsundaskolan är en annexskola med ca 100 barn i F 3. Skolan ligger i ett lugnt och fint hörn av Bromma gränsande till Solna Förutsättningar Studie- och yrkesvägledningen är en angelägenhet för hela Alviksskolan och Ulvsundaskolan från F-klass till åk 9. Vi har en väl fungerande organisation för de olika elevkategorierna som kommer till oss. På de båda skolorna skapar vi förutsättningar för våra elever att uppnå kunskapskrav och övergripande mål i läroplanen. 2

Förutsättningar finns såväl organisatoriskt som innehållsmässigt i att arbeta med allas delaktighet och samarbete både internt och externt. Alviksskolan och Ulvsundaskolan har ett relativt lågt socioekonomiskt tillägg. Alviksskolan och Ulvsundaskolan har under två års tid varit med i Stockholmsstads PRIOsatsning. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare. Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Denna satsning har bidragit till att vi har blivit en sammanhållen skola med likvärdig undervisning och bedömning i de olika enheterna. Lärare på de båda skolorna har fortbildats i Språkutveckling och deltagit i den statliga matematiksatsningen Matematiklyftet, denna satsning har bidragit till att denna undervisning vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärarna på Alviksskolan och Ulvsundaskolan träffas regelbundet i KUP-grupper och planerar sin undervisning tillsammans, vi har sett vinster med den kollegiala undervisningsplaneringen. Våra specialpedagoger handleder våra lärare regelbundet, så att vi möter våra elever på bästa sätt. Alviksskolan har 1-1 undervisning i åk 7-9, detta betyder att alla elever har en egen I pad, i de lägre åldrarna kan lärare boka klassuppsättningar av I Pads till sina elevgrupper. Övergripande mål ur LGR- 11 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. MÅL Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. 3

RIKTLINJER Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Grundläggande mål och vision för studie- och yrkesvägledning vid Alviksskolan och Ulvsundaskolan Den grundläggande målsättningen med planen för studie-och yrkesvägledning vid Alviksskolan och Ulvsundaskolan är att vidareutveckla en bredd i arbetet. Skolledning, vägledare, lärare samt övrig personal delar ansvar att aktualisera frågor som berör arbetsliv och samhälle. Detta innebär att studie- och yrkesvägledningen vid de båda skolorna sker i nära samarbete mellan ovanstående yrkesgrupper och att studievägledaren ingår i elevhälsoteamet vid skolan. Målsättningen är också att vidareutveckla den kunskap och erfarenhet som är viktig för att möta specifika önskemål bland elever i gruppen nyanlända samt elever med funktionsnedsättning. Alviksskolans elever ska ha behörighet att söka nationella gymnasieprogram. Mätmetod: Andelen behöriga till gymnasiets nationella program. Rektors uppgift. Görs under sommaren 2016 efter den slutliga antagningen är klar. Eleverna som kommer från Alviksskolan ska ha getts möjlighet att göra val som är välgrundade och motverkar att de hoppar av gymnasiestudierna eller byter gymnasieprogram. 4

Mätmetod: Följa elevernas skolplacering år 1 på gymnasiet. Rektor och studie- och yrkesvägledarens uppgift. Görs under läsåret 2015/2016. Eleverna ska efter sin tid på Alviksskolan och Ulvsundaskolan uppleva att de förberetts väl för det som kommer efter byte av grundskola, samt inför det byte som sker efter grundskolan. Mätmetod: Enkät i slutet av år 9. Studie- och yrkesvägledarens uppgift i samarbetet med mentorer. På Alviksskolan och Ulvsundaskolan ska studie- och yrkesvägledningen vara en röd tråd genom hela grundskolan, från årskurs ett till årskurs nio. Studie- och yrkesvägledaren ansvarar, i samarbete med skolans övriga personal, för att eleverna ska få tillräcklig information och vägledning för att kunna fatta välgrundade beslut gällande studie- och yrkesval. Detta sker med eleven i centrum, utan påverkan av särintressen och under tystnadsplikt. Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på funktionsnedsättningar, kön eller social och kulturell bakgrund skall motverkas. I stort går uppdraget ut på att ge elever information och vägledning, både i grupp och genom enskilda samtal. Uppdraget kräver kontinuerlig fortbildning och uppdatering inom utbildnings och yrkesområdet för att kunna ge korrekt och aktuell information. Uppdraget omfattar således en mängd kontakter och möten med elever, föräldrar, skolpersonal, utbildningsanordnare och övriga intressenter (till exempel gymnasieantagningen). Definition av Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilde individen lättare ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och medvetna. Val till utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke eller karriär. Vägledning i vid bemärkelse innebär: Vägledning i vid bemärkelse är ett ansvar för hela skolans personal. [ ] all den verksamhet som respektive skola erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Det innebär att i all skolutbildning integrera studie-, yrkes och arbetslivsorientering och vägledning i vid bemärkelse [ ]. 1 Vägledning i snäv bemärkelse innebär: 1 Lindh, Gunnel (1997) 5

Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning i form av enskilt vägledningssamtal samt vägledning i grupp. En professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 2 Studie- och yrkesvägledarens roll är att: Bekräfta och ge professionell återkoppling till den vägledningssökande Ge relevant, tydlig och objektiv information individuellt eller i grupp. Anpassa vägledningsinsatserna efter individens behov. Sätta individen i centrum och stå fri från särintressen. Låta individen få chans att reflektera, - hur vill jag leva, vart är jag på väg? Skapa motivation för vidare mål och visioner. Ge verktyg för hur man fattar ett beslut. Sammanfattningsvis är målet med studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse, att stödja den enskilde eleven med att göra väl underbyggda studie- och yrkesval utifrån dennas önskemål och förutsättningar. Alla elever ska få tillfälle till individuell vägledning och resurssvaga elever med särskilt behov av stöd ska uppmärksammas extra. Elever i grupperna nyanlända, grundsärskoleelever, hörselelever och elever med funktionsnedsättning ska prioriteras och det ska finnas möjlighet att avsätta extra tid för elever i behov av särskilt stöd. Detta kan till exempel göras genom studiebesök på gymnasieskolor, föräldra-elevsamtal eller möjlighet till fler och anpassade individuella vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledning ska motverka begränsningar som grundar sig i kön, social samt kulturell bakgrund. (Sveriges Vägledarförening Etiska Deklaration, 2007). Alviksskolans och Ulvsundaskolans övergripande mål och syfte för studie- och yrkesvägledning All pedagogisk personal ska känna till Skolverkets allmänna råd för studie och yrkesvägledning och den lokala arbetsplanen för studie- och yrkesvägledning. Alla elever i grundskolan ska erbjudas professionell vägledning i den utsträckningen att eleven ges möjlighet att göra väl underbyggda och medvetna studie- och yrkesval. Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst en studie och yrkesvägledande aktivitet per termin. Studie-och yrkesvägledningen ska utgå och anpassas efter eleverna förutsättningar och behov, bland annat genom anpassade aktiviteter och vägledning. 2 Lindh, Gunnel (1997) 6

Studie- och yrkesvägledare ingår i Elevhälsogruppen (EHG), tillsammans med rektor, biträdande rektor, kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog. Skolans satsning på IT ska ge eleverna fler förutsättningar till ett aktivt lärande Alla elever ska kunna se den röda tråden i skolans studie- och yrkesvägledning och kunna se tillbaka på sina år på Alviksskolan/Ulvsundaskolan och se sammanhanget mellan skola och arbetslivet/fortsatta studier. Aktiviteter Nedan följer konkreta exempel på aktiviteter som bedrivs vid Alviksskolan och Ulvsundaskolan från åk F-9 med syfte att utveckla elevernas självinsikt och kunskap kring studie- och yrkesval. Vår strävan är att utveckla aktiviteterna ytterligare för att mer genomgående uppnå ovanstående mål. Aktiviteterna presenteras enligt följande: F-6 samt 7-9. För att undvika upprepningar redovisas årskurserna F-6 under en rubrik, eftersom arbetet bygger på liknande former av aktiviteter. En presentation av den specifika verksamhet som bedrivs i klasserna för elever med hörselnedsättning sker i slutet av redogörelsen. Åk F-6 Målsättningen är att eleverna skall ges möjlighet att uppleva olika yrken, bearbeta tankar inför framtiden samt att reflektera kring den egna identiteten. - Klasserna gör regelbundna studiebesök vid olika muséer som exempelvis: Postmuséet, Nobelmuséet och Polismuséet. Genom samverkan med näringslivet genomförs besök vid olika arbetsplatser som exempelvis: folktandvården, buss- och tågbolag, brandstationen och K1 med efterföljande samtal och reflektion kring hur det kan upplevas att arbeta inom dessa yrken. Besök sker även ute på arbetsplatser där föräldrar till elever arbetar som exempelvis vid Ericson Science Center. - Skolan arrangerar besök av representanter från exempelvis SL samt föräldrar som berättar om sina yrken exempelvis kemist, ingenjör, guide, vulkanexpert vilket ger eleverna en inblick i en stor variation av yrken. - Klasserna tar också emot besök från organisationer som Skapande skola samt representanter från ungdomsgården. Besöken ger möjlighet till nya idéer och reflektioner kring skolsituationen samt information om de resurser och aktiviteter som erbjuds åldersgruppen. Inom de olika ämnena förekommer läsuppgifter och samtal kring nödvändigheten av ett arbete men också presentationer av olika yrken inom exempelvis sjukvården, på bondgården; 7

hur det fungerar på en bondgård och hur det kan vara att arbeta som bonde. Skolan tillhandahåller material som exempelvis Grej of the Day där yrkesgrupper som exempelvis astronauter, politiker, konstnärer, författare, musiker, uppfinnare, forskare och vetenskapsmän presenteras. Diskussioner förs mer allmänt kring samhällsfunktioner samt varför det finns pengar och varför människan behöver ett arbete. Målet är också att på ett individuellt plan ge eleverna möjlighet att fundera kring den egna framtiden genom att exempelvis konstruera sitt framtida önskehem samt att skriva och berätta om hur livet ser ut om 20 år inklusive yrkesval. I fritidsverksamheten ges möjlighet att i friare former aktualisera tankar kring yrkesval genom att tillhandahålla material som exempelvis Lyco där olika yrkesroller presenteras, men också leklådor där eleverna kan pröva olika arbeten som exempelvis frisör, restaurang, jobba på bank, kontor, arbete på ett spa, inom sjukvården etc. Ansvarsfördelning: Skolledning samt pedagoger, i samråd med studie- och yrkesvägledaren Efterföljande samtal och reflektion kring hur det kan upplevas att arbeta inom dessa yrken genomförs på lektioner. Besök sker även ute på arbetsplatser där föräldrar till elever arbetar som exempelvis vid Ericson Science Center. Åk 7-9 Målsättningen vid högstadiet är att utveckla studie- och yrkesvägledningen som en integrerad del av undervisningen men samtidigt erbjuda mer specifika studie- och yrkesvägledaraktiviteter. Nedan följer exempel på hur studie- och yrkesvägledning på Alviksskolan kommer att bedrivas inom några ämnesområden. I ämnet So studerar eleverna industrialismens framväxt och de revolutionerande förändring som detta inneburit för arbetsmarknaden även idag. Detta sker med koppling till de samhällsekonomiska krafter som styr arbetsmarknaden. I ämnet matematik knyts de olika momenten till nyttan inför kommande gymnasieval och gymnasieprogram. Betonas görs även vikten av de olika räknesätten för att kunna förstå samhällsekonomiska frågor så som lån, ränta och särskilt dyra lån (t.ex. SMS-lån) samt statistiska beräkningar. I ämnet engelska är målet bland annat att eleven ska tillägna sig ett nytt språk och därmed ny kunskap och nya perspektiv på omvärlden samt ökade möjligheter till vida kontakter som är till nytta för identitetsutvecklingen. Via aktuella teman ges eleverna möjlighet att vidareutveckla sina personliga åsikter, känslor, och framtidsplaner men också tilltron till den egna förmågan. Ansvarsfördelning: Skolledning samt pedagoger, i samråd med studie- och yrkesvägledaren Aktiviteter där studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar I skollagspropositionen påpekas att ansvaret för studie- och yrkesvägledning vilar på hela skolan, men där understryks också att detta sker utifrån personalens olika roller (Skolverkets 8

allmänna råd kring Arbete med studie- och yrkesvägledning, 2013). Nedan beskrivs målen med verksamheten vid Alviksskolan där studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar: - Att löpande under läsåret erbjuda individuella vägledningssamtal med elever samt föräldrar, vid behov gemensamt med övriga representanter från EHG. - Genomföra en allmän gymnasieinformation i samtliga klasser i åk 9 men även en förberedande presentation i åk 8. - Erbjuda föräldrainformation kring gymnasievalet. - Vid ett separat tillfälle genomföra gymnasieinformation anpassad för IK-elever (nyanlända elever) samt föräldrar. - Att under skoldagen besöka mässor som: gymnasiemässan i Älvsjö samt IK-mässan vid Liljeholmen. - Att genomföra aktiviteter samt upprätthålla kontakter med organisationer där eleverna ges möjlighet att bekanta sig med olika yrkeskategorier som exempelvis: PRAO, Mentor Sverige samt IGEday. - Att via kontakter med gymnasieskolor samt bilagehantering, i samarbete med pedagoger och övriga EHG, förbereda övergången till gymnasiet för enskilda elever. Klasser för elever med hörselnedsättning Grundläggande för verksamheten i samtliga årskurser för elever med hörselnedsättning är arbetet med Verktyg för livet. Syftet är att eleverna skall utveckla förmågan till: - en positiv självbild - trygghet och delaktighet i samhället oberoende av sin hörselnedsättning - trygghet i sin identitet som hörselskadad - trygghet i olika språkliga situationer - att öppet kunna berätta om sin hörselnedsättning - en kunskap om och därmed möjlighet att delta i teckenspråkiga sammanhang F-9 9

Målsättningen med verksamheten för elever med hörselnedsättning är att tillhandahålla kunskap kring olika yrkeskategorier, att fundera kring det egna utbildningsvalet men också att genom reflektion utveckla och stärka den egna identiteten. Detta sker genom: - att i samverkan med skolor och organisationer för döva och hörselskadade som exempelvis HUSK- Hörselskadade ungdomar säker kommunikation, Hörselhabiliteringen och hörselteknikföretag anordna och delta i aktiviteter som exempelvis Teckenspråkets dag samt Teknik och kommunikationsmässa (i de högre åldrarna). - eleverna i hörselklasserna ges möjlighet att delta i idrottsaktiviteter för elever med hörselnedsättning som exempelvis Skol SM, vilket arrangeras av Sveriges Dövas riksidrottförbund. - att ge elever samt föräldrar i åk 8 möjlighet att delta vid besöksdagar vid RGD/RGH samt praktikbesök för eleverna i åk 9. 10

Målsättning är också att integrera studie- och yrkesvägledningen inom skilda ämnesområden. Idag sker detta genom exempelvis samtal kring vilken betydelse musiken har för oss människor i samhället men också att aktualisera hur man kan arbeta med musik samt hur man kan jämföra olika typer(genre) av musik. Eleverna ges möjlighet att i enkel form skapat/komponera samt att diskutera innebörden av att vara kompositör, kan man leva på att vara en kompositör? Är det ett yrke? Men också praktiskt pröva på att i enkel form dirigera samt att diskutera innebörden av att vara dirigent. Kan man leva på att vara en dirigent? Är det ett yrke? I ämnet SO diskuteras olika yrken samt lönesättning. Under exempelvis temat Europa ges eleverna möjlighet att upptäcka skillnader kring hur människor försörjer sig på olika sätt beroende på vart de bor och vad klimatskillnader kan innebära, liksom ett lands naturresurser och ekonomi. Målsättningen är också att jobba ämnesövergripande vid exempelvis bearbetning av PRAO där eleverna under flera lektionstimmar och mer koncentrerat ges möjlighet att skriva en praorapport. Ansvarsfördelning: Skolledning samt pedagoger i samråd med studie- och yrkesvägledaren Verksamhet vid enheten för elever med hörselnedsättning där studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar Målsättningen är att informera om gymnasiealternativ för elever med hörselnedsättning men också att löpande under läsåret utveckla och bevara kontakter med gymnasieskolor i länet kring besöksdagar för elever vid integrerade gymnasiealternativ. Detta sker via: - handläggning av ärenden kring besöksdagar samt praktikdagar vid RGD/RGH för eleverna i åk 8 och åk 9. - informationstillfällen vid föräldramöten i åk 7-9. - Föräldrar- och elevmöten kring gymnasievalet gemensamt med Rosenlund hörsel habilitering. Varje elev i åk 9 ska erbjudas minst ett individuellt samtal med studie- och yrkesvägledaren. 11

Röda SYV-tråden med aktiviteter för Alviksskolan och Ulvsundaskolan åk F-9, åk F-9 Hörsel Årskurs Förslag på aktivitet Ansvarig Syfte/Innehåll/koppli ng till läroplanen Förskol e- klass Måla eller skapa ett porträtt Rita sitt drömyrke Mentor Att träna på att presentera sig själv. Att veta hur man ser ut och vad man tycker skapar en självbild som kan bidra till att öka sin självkännedom. Hur ser jag på mig själv? Vem är jag? Vad tycker jag är roligt att göra? Vad är jag duktig på? Vad vill jag jobba med? Skolverkets allmänna råd för studieoch yrkesvägledni ng Genom olika övningar och aktiviteter kan lärare och SYV ge eleven underlag till en bättre självkännedo m. Årskurs 1-3 Vilka olika yrken finns på skolan? Vilka olika yrken finns i närområdet? Diskutera olika yrken utifrån genusetnicitet och klass. Intervjua släkt eller vänner om ett yrke. Studiebesök kulturevenemang Leka yrken Undervisande lärare SYV som konsultativ resurs Att känna till olika yrken och utveckla förståelse för olika människors levnadsvillkor Kan alla jobba med allt? Prata om olika yrken Kan en pojke bli sjuksköterska? Kan en flicka vara en astronaut och flyga ut i rymden? Hur ser könsrollerna ut i klassen? Genom information, undervisning och vägledning kan skolan arbeta med att vidga elevernas perspektiv. Därigenom kan eleverna få möjlighet att upptäcka andra yrkesområden än de som de genom sin bakgrund 12

redan känner till. Årskurs 4-6 Åk 4 Hur kan en familj se ut? Olika yrken i olika delar av Sverige? Åk 5 Presentationer Studiebesök på olika typer av arbetsplatser. Besök av föräldrar som berättar om sitt yrke och yrkesval. SYV bjuds in till klasserna. Besök av SL, folktandvården fl. Åk 6 Ekonomi och media. Samhällskunskap. m Arbete om en familj-yrke, budget, kön etc. Samhällskunskap. Människa med yrke. Bild. Familjen. Arbetsområde i engelskan. Skönlitteratur om familjer, yrken mm. Åk 4 SO-lärare Åk 5 Undervisande lärare Undervisande lärare. Inventering sker för varje läsår vilka arbetsplatser som är möjliga att besöka. Undervisande lärare. Mentorer och SYV. Organisationerna Åk 6 Undervisande lärare. Externa besök av olika yrkesgrupper kopplat till arbetsområden. Besök av SYV Åk 4 Belysa olikheter i familjekonstellatione r och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Åk 5 Träna på förmågan att tala och föra samtal Koppla undervisning till närmiljö och näringsliv. Koppla undervisning till närmiljö och näringsliv. Ge eleverna förståelse för valmöjligheter och framtiden. Öka medvetenheten kring hälsa och miljö. Åk 6 Samhällskunskap. Privatekonomi och relation mellan arbete, inkomst och konsumtion. Läraren bör i undervisninge n utmana, problematiser a och visa på alternativ till traditionella föreställninga r om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval samt ge eleverna kunskaper om hur arbetslivet fungerar (skolverket, 2013 ) SYV bör bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval (skolverket, 2013) I undervisninge n kan delar av kursämnesplaners 13

Svenska. Hushållsekonomi. Hem och konsumentkunskap. Bild. Framställning av berättande och informativa bilder. Illustrationer till text. Engelska. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang. Svenska. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i forma av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människans villkor och identitet och livsfrågor. Hem och konsumentkunskap. Hushållets ekonomi och att beräkna kostnader för boende, konsumtion, resor och krediter. Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdshetsperspe ktiv. centrala innehåll kopplas till elevens framtidastudie-och yrkesval Årskurs 7 Fokus på manligt/kvinnligt Undervisande lärare SO/SV, men kan Öka medvetenheten om olika yrken Egenskaper, intressen, 14

otraditionella yrkesval, diskussion skulle ni våga välja otraditionellt? Löneskillnader, varför finns det skillnader, vad ska lönen grunda sig på? Hur har det sett ut historiskt? Hur kommer det att se ut i framtiden? Nya yrken, yrken som försvinner studieteknik Förslag på övriga aktiviteter Undersöka ett yrke tjejerna ett typiskt manligt yrke, killarna ett typiskt kvinnligt yrke 1-dagars prao otraditionella yrken styrda arbetsplatser Självporträtt Framtidsdrömmar med fördel diskuteras inom andra ämne som kan belysa hur det ser ut på arbetsmarknaden ur ett genusperspektiv Språklärare kan jobba med genusperspektiv/yrke n inom respektive språk SYV som konsultativ resurs Studieteknik syv/spec.ped/ämnesl ärare Värderingsövningar kurator/syv kopplat till kön? Hur ser normerna ut i samhället? Hur ser det ut i andra kulturer? Hur bryter man en norm? Ett historiskt/nutid/framt ids-perspektiv Vidga perspektiv, utmana sig själva och sina föreställningar Att bli medveten om sig själv Att se koppling mellan olika ämnen och arbetslivet värderingar, attityder kompetenser och förmågor påverkar de val eleven gör och är pusselbitar i processen att förstå sig själv i förhållande till en tänkt framtid (Skolverket, 2013 ) Genom att belysa vilka yrkesgrupper som kan knytas till ämnet eller hur ämnet uttrycks i mer specialiserade områden i högre studier kan elever få kunskaper som bidrar till ett väl underbyggd val (Skolverket, s) värderingsövningar (genus, jämställdhet) Ämnesövergripande projekt med framtidsperspektiv 15

Sätta upp bilder/ information i olika ämnessalar som kopplar samman ämnet med olika yrken/branscher Att kunna berätta om yrken på olika språk Studiebesök Årskurs 8 PRAO - 1 vecka förarbete/efterarbet e Gymnasieinformati on Aktivitetsdagar med studiebesök, Cv, personligt brev, att söka jobb. Förslag på övriga aktiviteter skitjobbsövning agera reklambyrå värderingsövning om attityder, fördomar Undersöka ett yrke inte något vanligt som tex polis, lärare Prao - undervisande lärare/mentor ansvarar för förarbete/efterarbete. SYV informerar om prao skriftigt/muntligt till eleverna. Administrerar det praktiska Gymnasieinformatio n SYV ansvarar Yrkesmässa Syv ansvarar tillsammans med mentor Sverige Värderingsövningar kurator/syv Att få uppleva arbetslivet Att bli medveten om framtida utbildningsalternativ Starta informationsprocess en inför gymnasievalet, visa alternativ, hur söker man information, vilka faktorer är viktiga att tänka på inför valet, behörighet? Belysa attityder och fördomar, prata om status (yrken, utbildningar), hur kan det se ut i andra länder, kulturella skillnader yrken, attityder, utbildning Läraren bör i undervisninge n ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar (Skolverket, 2013) Elevens erfarenheter och kunskaper är basen för studie- och yrkesvalet. Gruppvägledning Vidga perspektiv, upptäcka alternativa vägar Vidga perspektiv få kunskaper om yrken som inte 16

Årskurs 9 Gymnasieinformat ion, både till elever och föräldrar Vägledningssamtal Gymnasiemässa Information om sommarjobb Studiebesök på gymnasieskolor Förslag på aktivitet Gruppvägledning entreprenörskap SYV ansvarar för gymnasieinformation, skriftlig och muntlig SYV ansvarar för vägledningssamtal SYV ansvarar för information om sommarjobb SYV ansvarar för besök på gymnasieskolor vid behov Gymnasiemässa anordnas externt, mentorer följer med, förberedelser inför mässan ansvara mentorer för tillhör dem vanliga Egna erfarenheter från yrkeslivet, hur är det att jobba, vad krävs, hur skolan är kopplad till arbetslivet, vad behöver jag kunna, reflektera över egna förmågor, styrkor, intressen inför gymnasievalet Att varje elev kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Fortsätta processen inför gymnasievalet, behörighet, valkompetens Vidga perspektiv, söka information, kritiskt tänkande hur hantera man stora mängder information, självkännedom i relation till alternativ Vidga perspektiv, upptäcka alternativa vägar Hur man praktiskt söker till gymnasiet Få kunskap om sina rättigheter/skyldighe ter, hur söker man jobb, vad ska man tänka på, skriva CV/personligt brev Studie- och yrkesvägledar en bör se till att informationen om utbildningsvä gar och yrken är aktuell, opartisk, tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den (Skolverket 2013) Hur presenterar jag mig på ett bra sätt, 17

funder över styrkor, egenskaper, attityder, värderingar Arbetsmarknadens villkor entreprenörskap F-9 Självkännedom. Utvecklingssamtal IUP. I utvecklingssamtalet tas elevens starka sidor upp och sidor att utveckal. Frågor om elevens framtid och drömmar tas upp och hur eleven planerar att nå dit den vill. Mentor Denna plan för studie- och yrkesvägledning ska följas upp en gång per år av Skolledare, ansvariga pedagoger på skolan (mentorer) samt av studie- och yrkesvägledaren. Uppföljning och utvärdering av studie- och yrkesvägledningen är en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning och utvärdering av planen bör ske innan varje läsårsavslut. Referenser Lindh, Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen Lovén, Anders (2008) Prao viktigare än någonsin. Svenskt näringsliv Skolverket (2013) Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration 18