Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1
Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet Treede et al. Neurology 2007 Mads U Werner Information från Läkemedelsverket 6:2007 Exempel perifera nervsmärtor Mononeuropatier Traumatiska Amputation, entrapment, mastectomi, smärtsamma ärr Andra Borrelios, diabetes, postherpetisk neuralgi, nervtumörer (tex Neurinom), plexus neurit, trigeminusneuralgi Polyneuropatier Metabola Alkohol/drog relaterade, diabetes Ärftliga Fabry s sjukdom, Charcot-Marie-Tooth Infektiösa/immunologiska Borrelios, HIV, Guillain-Barré Textbook of Pain, 2005 2
Exempel centrala nervsmärtor MS Stroke Ryggmärgsskada Neuropatisk smärta Gradering Definitiv (1-4) Trolig (1-2+ 3 el 4) Möjlig (1-2 utan bekräftad 3 el 4) dvs enbart arbetshypotes Osannolik Kriterier 1. Smärta med distinkt sannolik neuroanatomisk utbredning 2. Anamnes med relevant skada eller sjukdom av perifera el centrala nervsystemet 3. Minst ett kliniskt test som påvisar sannolik neuroanatomisk utbredning 4. Minst ett objektivt test för att bekräfta skada eller sjukdom Treede et al. Neurology 2008 What's New IASP Pain Terminology, http://www.iasp-pain.org/am/template.cfm?section=home&template=/cm/htmldisplay.cfm&contentid=6632 3
Karakteristika neuropatisk smärta Neuroanatomiskt korrelerad smärta smärtan följer en eller flera nervers utbredningsområde (somatotop representation) Sensoriska abnormaliteter temperatur, beröring Varierande smärtkvalitet Spontan Ofta bestående Påverkas av hud- och vicerala stimuli, rörelse, psykologiskt tillstånd och emotioner Neuropatisk smärta Spontan smärta Stimulusutlöst smärta Kontinuerlig Paroxysmal Allodyni Hyperalgesi Brännande, tryckande, pulserande Huggande, skärande, elektrisk stöt Mekanisk (dynamisk, statisk) Termisk (värme, kyla) 4
Beröringsallodyni Möjliga orsaker - 1. Perifer sensitisering av Aδ/C-fibrer 2. Aktivering av tysta nociceptorer 3. Efaptisk transmission Fr Smärta och inflammation. Nisell, Lundeberg 1999 4. Ektopisk impulsgeneration 5. Förlust av Aβ-medierad inhibition 6. Central sensitisering; öppnande av funktionellt tysta kontakter mellan grova afferenter och NS 8. Tonisk aktivitet i descenderande faciliterande system 9. Sprouting Centrala förändringar efter perifer nervskada Dorsalrots gangliet Dorsalhornet Neurokemiska SP, CGRP VIP inhib.peptider GAL, NPY opioidreceptorer. CCK receptorer Förändringar i Na 2+ kanaler Anatomiska Celldöd Neurokemiska GABA, GABA receptorer opioidreceptorer Gliacell aktivering cytokiner Anatomiska Terminal atrofi Cell förlust Fysiologiska presynaptisk inhibition ektopisk impuls generation Fysiologiska wind-up inhibitorisk kontroll efter sensationer, long-term potentiation Beteende Smärta, allodyni, hyperalgesi, känslighet för mediciner Hökfeldt, Textbook of Pain, 2005 5
Post-amputations smärta Stumpsmärta Lokaliserad till stumpen Tidigt efter amputation men även senare Bildning av neurom Hypo/hyperfenomen förekommer Fantomsmärta Lokaliserad till den saknade kroppsdelen Ektopisk impulsgeneration - ökat antal Na 2+ kanaler Spinal och kortikal reorganisation Nikolajsen och Jensen, Textbook of pain, 2005 CRPS (complex regional pain syndrome) CRPS I efter mindre skador och frakturer (vanligare) CRPS II efter nervskada CRPS I & II Symptom Smärta i en extremitet Autonom störning (svullnad, svettning) framför allt initialt Trofiska förändringar (naglar, hår, hud, osteoporos) Svaghet lokalt http://www.njsrlaserspine.com/web-log- NJSR/bid/32645/Complex-Regional-Pain-Syndrome 6
Hur diagnosticeras neuropatisk smärta? Smärtteckning Anamnes - debut (trauma?), utveckling över tid, dygnsvariationer, rörelse/belastningskorrelat, externa/interna triggers mm Sensorisk undersökning - värme, kyla, beröring, vibration, smärta sensoriska hyperfenomen Motorik och reflexer Andra diagnostiska test Leeds assessment of neuropathic pain Bennet, 2001 Neuropathic Pain Questionnaire Krause and Backonja, 2003 Utvärdering av neuropatisk smärta McGill Pain Questionnaire Melzack, 1975 Neuropathic pain symptom inventory (NPSI) Bouhassira et al., 2004 7
Behandlingsstrategi - neuropatisk smärta Fysikalisk TENS Akupunktur Massage Farmakologisk Anti-depressiva Anti-epileptika Tramadol Opiater Capsaicin Kirurgisk Ryggmärgs stimulering Intrathekal behandling TENS GOD EFFEKT: Perifera nervsmärtor 53% god långtidseffekt vid HF stimulering Meyler et al., 1994 Diabetesneuropati 83% någon grad förbättring efter 1 månads LF stim Kumar och Marshall, 1997 MÅTTLIG EFFEKT: Central smärta 24% god effekt; Meyler et al., 1994 Post-stroke pain - 20% hade god långtidseffekt; Leijon och Boivie, 1989 Ryggmärgsskaderelaterad smärta, 11-50% rapporterar god effekt Davis och Lentini, 1975, Hachen 1977-78, Eriksson et al., 1979, Sindou och Karavel, 1980 8
Akupunktur EFFEKT: Diabetesneuropati, 77% förbättrades; Abuaisha et al., 1998 Perifer neuropatisk smärta av olika etiologi; Hamza et al., 2000 Ryggmärgsskada, 42% rapporterar god effekt; Nayak et al., 2001 Ryggmärgsskada, ca 60% rapporterar förbättring; Rapson et al., 2001 9