Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-02-26 Behöver Sverige invandrad arbetskraft? Diskussionen var stundtals het under Globaliseringsrådets konferens på temat arbetskraftsinvandring när olika synsätt på solidaritet ställdes mot varandra. Migrationsminister Tobias Billström, Philippe Legrain, författare och journalist, Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO och ledamot av Globaliseringsrådet, och Jan-Peter Duker, vice VD Svenskt Näringsliv, var några av de medverkade i konferensen den 19 februari 2008. Svenskar positiva till globaliseringen men oroliga för migrationen Pontus Braunerhjelm, huvudsekreterare Globaliseringsrådet och professor KTH, hälsade alla välkomna och berättade att svensken, enligt olika attitydundersökningar, gillar globaliseringen trots att vi inte riktigt gillar EU. Frihandel, gränsöverskridande investeringar och kulturellt utbyte välkomnas. Ett område som däremot är lite mer problematiskt och som föder farhågor och oro är migrationen. Därför har vi i dag bjudit hit ett antal medverkande för att bringa lite mer klarhet i frågan om arbetskraftsinvandring, sa Braunerhjelm. Sverige har bättre demografiskt läge än många EU-länder Först ut av talarna var Thomas Lindh, professor vid Institutet för Framtidsstudier, som höll en presentation om de demografiska Postadress Telefonväxel E-post: registrator@education.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Drottninggatan 16 08-21 68 13
2 utmaningarna i framtiden. Inom några år går en stor grupp 40-talister i pension vilket kommer leda till en kraftig föryngring på arbetsmarknaden. Sveriges äldreberoendekvot, som mäter hur många äldre personer det finns i relation till den arbetsföra befolkningen, kommer samtidigt att stiga framöver. Lindh menade dock att läget trots allt är betydligt ljusare än i många andra EU-länder, vilket kommer att leda till en förbättrad konkurrenskraft för Sverige. Behov av tidigare inträde på arbetsmarknaden Det finns dessutom åtgärder för att komma till rätta med de demografiska problemen. En sådan åtgärd är att få bukt med den sena etableringen på arbetsmarknaden. Detta speglar delvis att många individer läser en högre utbildning, vilket försenar inträdet. Inträdet skulle dock kunna tidigareläggas betänkligt om individer dels inleder sin högre utbildning tidigare och dels spenderar kortare tid för att genomföra den. Lindh såg även migration som en tänkbar lösning till den demografiska utvecklingen, men menade samtidigt att vi redan idag har en stor arbetskraftsreserv av personer med utländsk bakgrund, ofta med hög utbildning, som av olika anledningar har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Invandrad arbetskraft till framtida bristyrken Philippe Legrain, ekonomijournalist och författare, höll en presentation om alla de fördelar som fri invandring skulle innebära. Han menade att Sverige har mycket att vinna på fri invandring och att immigranter inte skulle konkurrera med svenskar eftersom invandrad arbetskraft ofta är komplementär till svenska arbetare. Det kommer t ex råda brist på arbetskraft i äldrevården i framtiden. Här kan arbetskraft från andra länder bidra. Arbetsmarknaden kommer även att bli mer global, vilket leder till att arbetskraften kan förläggas där produktiviteten är som störst och produktionen kan specialiseras ytterligare.
3 Yngre immigranter arbetar hårdare och bidrar med nya perspektiv Legrain talade också om vilken stor tillgång immigranter är i en globaliserad värld. De som väljer att flytta från sitt hemland är ofta yngre, arbetar hårdare och är mer företagsamma och dessutom bidrar de med nya perspektiv och erfarenheter. Något potentiellt problem med välfärdsimmigration såg han inte. Enligt studier som gjorts finns det inga bevis på att sådana problem skulle föreligga. Om Sverige upplever det som ett problem är det bättre att initialt ge immigranter begränsad tillgång till trygghetssystemen än att stänga dem ute helt, hävdade Legrain. Det finns inte bara ekonomiska skäl till att tillåta fri invandring utan även starka kulturella och humanitära argument. Sverige skänker i dag stora summor till tredje världen. Genom att öppna gränserna skulle Sverige i mycket högre grad hjälpa de fattiga. Slutligen tog Legrain upp den moraliska aspekten att alla individer har rätt att lämna ett land, även sitt eget. Men vad hjälper det om man inte får komma in någonstans? Tillgång på kompetent arbetskraft en utmaning Personaldirektören på NCC, Mats Pettersson, berättade sedan om företagets stora rekryteringsbehov nu och i framtiden. En aspekt som anfördes var den skeva könsfördelningen i yrket. Endast en låg andel av NCCs arbetsstyrka är kvinnor, även om andelen skiljer sig åt kraftigt mellan olika typer av arbeten. NCC arbetar därför med olika projekt för att locka kvinnor till byggbranschen. Det görs även riktade satsningar för att rekrytera personer med invandrarbakgrund till yrket. Utöver det görs ansträngningar för att få personer som närmar sig pensionsåldern att arbeta några år till, ibland med anpassade arbetsuppgifter för att passa en äldre person. Pettersson beskrev det som en stor utmaning att kunna säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft. Framöver har man ett rekryteringsbehov av 4550 personer årligen, därav de många olika angreppssätten beskrivna ovan.
4 Klimat, språk, löner och skatter nackdel för Sverige Sedan talade Satish Sen, vd Senior Work, om det globala kriget om ledare, talanger och specialister. Han varnade för att det mesta talade för att Sverige inte skulle stå som segrare i denna allt tuffare internationella konkurrens. Sen angav klimat, språk, skatter och löner som faktorer som talade till Sveriges nackdel. Vidare saknas det lyckade förebilder och vår historiskt sett väl ansedda skola och övriga välfärdstjänster är inte längre en svensk konkurrensfördel eftersom många nationer förbättrat sig på de områdena. Sen menade att arbetskraftsinvandring för specialister och högre chefer inte är ett reellt alternativ på grund av de rådande omständigheterna. Sverige bör istället inrikta sig på att bli bättre på att tillvarata den kompetens som redan finns i Sverige. Detta kan göras genom att utnyttja erfarna seniorer som en viktig resurs, inte minst för kompetensöverföring till yngre generationer. Dessutom måste fler kvinnor lockas till chefspositioner och acceptansen för kvinnliga chefer måste också bli större. Sen menade även att det finns många välutbildade invandrare som måste tas tillvara i chefs- och specialistjobb. Avslutningsvis var han trots allt delvis optimistisk och hävdade att Sverige har möjligheter att förändra villkoren för internationell attraktionskraft snabbare än de flesta länder bara viljan finns. Regeringen positiv till arbetskraftsinvandring Därefter fick regeringen och arbetsmarknadens parter möjlighet att ge sin syn på arbetskraftsinvandring. Migrationsminister Tobias Billström inledde med att arbetskraftsinvandring är ett ämne som ligger både honom och regeringen varmt om hjärtat och är en viktig fråga att ta ställning till. Frågan är dessutom lätt att besvara med ett högt och rungande ja, sa migrationsministern. De demografiska utmaningarna är ett reellt hot mot framtida tillväxt och välfärd och arbetskraftsinvandring är ett sätt att lösa problemet. Men vi får inte glömma det viktigaste instrumentet att skapa fler jobb och öka sysselsättningsgraden, hävdade Billström, som under sina resor runt om i Sverige hade noterat att rätt
5 kompetens inte alltid finns inom landet samt att många arbetsgivare har problem att hitta personal trots att vi fortfarande har arbetslöshet. EU-invånare nobbar svensk arbetsmarknad Billström lyfte också frågan om hur stark vår attraktionskraft egentligen är och hur vi kan underlätta för att människor ska vilja komma för att arbeta på den svenska arbetsmarknaden. Som ett av tre länder införde Sverige fri rörlighet för arbetstagare efter EU:s utvidgning 2004. Allt tal om social turism visade sig vara ogrundat för endast ett fåtal av de som flyttar inom EU väljer att flytta till Sverige. Förklaringsfaktorer till detta såg migrationsministern i bl. a. språket och klimatet. Ökade möjligheter till permanent arbetskraftsinvandring Regeringen kommer under våren att föreslå nya regler för ökade möjligheter för arbetskraftsinvandring till Sverige. Villkoren utgår från att det finns ett behov på arbetsmarknaden och att invandrad arbetskraft får samma villkor som gäller för arbetstagare som redan är bosatta här. I dagens system ges inte tillstånd för mer än 24 månader och därefter måste man återvända oavsett om man har arbete eller ej. Regeringen föreslår att tillstånd ska kunna förlängas upp till fyra år för att kunna permanentas för de som vill. Enligt Billström ska ingen som har ett arbete tvingas åka hem. Även inom EU finns ett direktivförslag kring migration. Man föreslår ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd, ett så kallat EU:s blått kort som rör arbetstillstånd för personer från tredje land. Arbetskraftsinvandring är viktigt inom hela unionen och diskussionen bör ta en tydligare utgångspunkt i efterfrågan på arbetskraft, sa Billström. Sverige bör också eftersträva bättre samstämmighet och en effektivare dialog kring dessa frågor på global nivå, hävdade han.
6 I princip stängda gränser senaste 40 åren Sveriges gränser har i princip varit stängda mot tredje land vad gäller annat än tillfälligt arbete under de senaste 40 åren. Den svenska invandringen består istället av flykting- och anhöriginvändning, i övrigt har vi ett gästarbetarsystem, hävdade Jan-Peter Duker, vice VD Svenskt Näringsliv. Han såg möjligheten till förbättrad integration samt till motverkan av negativa attityder genom en generösare inställning till arbetskraftsinvandring. Att det inte är arbetsgivaren, utan Arbetsförmedlingen i samråd med facket, som får avgöra om ett företag ska anställa en person från tredje land, ansåg Duker vara fullständigt oacceptabelt och efterfrågade en förändring. Färre antal arbetade timmar slår mot skola, vård och omsorg Duker betonade också att Sveriges arbetsmarknad inte är särskilt attraktiv. Vi lockar till oss färre än genomsnittet inom EU/EES. Det är länder som Storbritannien, Norge, Spanien och Irland som människor helst vill komma till, sa Duker. Det är därför hög tid att öppna dörrarna för en ökad arbetskraftsinvandring och göra Sverige mer attraktivt. År 2016 kommer bara storstäderna ha ett överskott av personer mellan 25 och 54 år, de som främst står för försörjningen i form av flest arbetade timmar. För 140 av landets 290 kommuner innebär det däremot stora problem när allt färre ska försörja allt fler, något som enligt Duker ger negativa effekter för vård, skola och omsorg. Redan i dag noteras stora brister när tre av fyra företag uppger att de försökt rekrytera utan att få tag i kompetent personal. I en global kontext har Sverige, ett av världens mest handelsberoende länder, ett stort behov av spetskompetens. Slutenhet passar därför illa för vårt utlandsberoende land, menade Duker och tillade att det också behövs regelsystem för fler företagare, för att det ska bli lättare att anställa respektive ta ett jobb.
7 Asyl- och flyktinginvandring ger också arbetskraftstillskott Det är inte överraskande att jag också svarar ja på konferensens huvudfråga, inledde Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO och ledamot i Globaliseringsrådet. Men vi får inte glömma att vi redan har högst andel, efter Frankrike, av utrikes födda i vårt land samt en asyl- och flyktingpolitik som medger att människor kommer hit och ska integreras på arbetsmarknaden. Dessa utgör en viktig del vårt arbetskraftstillskott, hävdade Lundby-Wedin, som noterat att Sverige mellan år 2000 och 2006 faktiskt utfärdat 112 500 arbetstillstånd till människor från tredje land, ett icke försumligt antal. Risk för lönedumpning och behov av regler Den angelägna frågan att besvara är hur invandringen ska gå till. Visst är det viktigt med arbetskraftsinvandring, men vi kan också klara den framtida utmaningen genom att öka antalet arbetade timmar, sa Lundby- Wedin. Människor som går från ofrivillig deltidsanställning till heltid respektive från arbetslöshet via utbildning till anställning kan bidra. Att invandrad arbetskraft ska ta jobb som vi svenskar inte vill ha med motiveringen att de ändå har det sämre hemma gillades inte av LOordföranden. Hon såg en risk för en utdragen lönespridning med en press nedåt på de lägre lönerna för dem som redan jobbar i Sverige. Wanja Lundby-Wedin förespråkade regler kring arbetskraftsinvandring och att dessa måste tillämpas så att alla människor har samma rätt. Det bästa vore om man redan har ett jobb när man kommer till Sverige. Och att Arbetsförmedlingen i dag ger tillstånd till arbetsgivare att rekrytera utomlands inom tio dagar ansåg hon rimligt. För att uppfylla nödvändig rörlighet på den svenska arbetsmarknaden behöver Arbetsförmedlingen bedöma bristen. Solidariskt ta emot lågavlönad arbetskraft från tredje land Philippe Legrain gav sig in i debatten och hävdade att om svenskarna vill fortsätta ha högavlönade jobb för högutbildade måste de acceptera att
8 utländsk arbetskraft gör de jobb som svenskarna själva inte vill göra. Att 92 procent av svenskarna går ut gymnasiet medför att de inte vill utföra lågbetalda jobb. Filippinier däremot kan utföra dessa jobb eftersom de ändå blir bättre betalda än i Manila, hävdade Legrain. Om de senare återvänder har de ganska mycket pengar med sig. Eller också stannar de, och då får deras barn en bra utbildning och därmed chans till bättre jobb. Alternativet är att jobba kvar i hemländerna till ännu lägre löner. Vad är det för solidaritet, undrade Legrain. Solidariteten måste ske på hemmaplan Wanja Lundby-Wedin ansåg att solidariteten måste ske på hemmaplan. Ska de som kommer hit bara ta jobb som svenskarna inte vill ha, frågade LO-ordföranden och målade upp en bild där polska arbetare får 40 kronor i timmen och thailändska 10 kronor i timmen, högre löner än i deras hemländer. Nej, lika lön för lika arbete, var något som Lundby- Wedin efterfrågade och lösningen fann hon i kollektivavtalen. Jan-Peter Duker hävdade också att kollektivavtal ska råda för alla. Den bild som målas upp av låga löner för arbetskraft som kommer hit är en vulgärbild, menade han. Det finns enstaka undantag som Svenskt Näringsliv också tar avstånd ifrån. Huvuddelen av arbetsgivarna i Sverige är knutna till kollektivavtal.