Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion. Diagnostikforum IBL

Relevanta dokument
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Information från transfusionsmedicin

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Centrala funktioner på region Öst

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Hemovigilans i Sverige

Anvisningar för Blodcentralen

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL Rut Norda överläkare

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

Transfusionsmedicin i samverkan

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).

Hundra år transfusionsmedicin Docenterna och seniorkonsulterna Jan S och Olle Å - still going strong!

Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?

Transfusionsmedicin. Anna Willman

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

Blodövervakning i Sverige

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Anvisningar för Blodcentralen

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Transfusionsanvisningar

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Akademiska laboratoriet

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Screening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner. Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Transfusion av blodkomponenter

Adress 15. August 2014

Ledningssystem för blodcentraler

Uttagning för D21E och H21E

Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

KAPITEL 15 KVALITETSSYSTEM FÖR BLODCENTRALER

Trombos under graviditetmortalitet

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Transfusionsanvisningar

Aborter i Sverige 2001 januari december

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin

Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige

Workshop QTA Tracer System. Erfarenheter och lärdomar från utveckling och användande

Multitransfunderade patienter orsaker och typningsstrategier. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

Vilka ska vi inte operera?

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER

Regeringens proposition 2007/08:2

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

Program Presentation av IVO, återkoppling från tillsynen, årsrapporter samt avvikelser och biverkningar

Årsrapport Jan-Olof Hildén

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

Hemovigilans i Sverige

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Anvisningar för Blodcentralen

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Transfusion av blodkomponenter till barn

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Socialstyrelsens författningssamling

Länge har serologi med hemagglutination

ANVISNINGAR. utfärdade av

Uppföljning av etiska krav

Blodövervakning under

KAPITEL 7 BLODGRUPPERING

Transkript:

Nytt från Handboken om hantering av blodkomponenter och val av blod inför transfusion Diagnostikforum IBL 2016 09 28 Rut Norda överläkare tidigare Ansvarig/sakkunnig och MLA i Dalarna, Gävleborg och Västmanland

Regler och riktlinjer för blodverksamhet EU-direktiv Svensk lag (riksdag) Kommissionsdirektiv Regler och riktlinjer för blodverksamhet Förordning (regering) Föreskrift (myndighet) SOSFS 2009:28 och 29 LVFS 2006:17, ändrad 2010* Europarådets Guide Handbok för blod-centraler (initierades i STU-projekt 1980- talet) *...del av större lagstiftning

LVFS 2006:16, ändrad 2010:2, OCH SOSFS 2009:28 Regelverk LV Givarrekrytering Givaracceptans, givarvård Tappning Framställning av blodenheter Testning Frisläppning Lagring Distribution Immunhematologisk undersökning Transfusion BLODGIVARE SoS Kvalitet och säkerhet: Ansvarig Person (SoS) Sakkunnig (LV) +4ºC 22 ºC -40 ºC -70 ºC

Val av områden och exemplel Erfarenheter från 8 års arbete i tre landsting som MLA och ansvarig/sakkunnig Utveckling av organisationsformen Laboratoriemedicin Centralisering inom landstinget Automatisering och IT-stöd Processamordning inom specialiteter Nya lokaler

Kap 6 Förvaring och transport av blodenheter Kvalificerade utrymmen, avtalade och ev. övade rutiner ska säkerställa att blodkomponenters avsedda kvalitet upprätthålls Bloddepåer ska uppfylla samma krav som blodcentralens förvaringsutrymmen Rengöring, temperaturgränser, ljud- och ljuslarm 24/7och kontroll av funktionerna Rutiner för returtagning och bedömning av temperaturavvikelser

Saker att tänka på Kontorstid Må-fre 7-17: 25% av veckans arbetstimmar timmar Ca 90% av laborationer och 75% av blodbeställningarna Jourtid Kvällar, nätter och helger: 75% av veckans arbetstimmar Ca 10% av laborationerna och 25% av blodbeställningarna Större andel bråttom och samtidigt andra analyser?

Bedömningar, analyser och beslut Remiss och prov patientidentitet provtagarens underskrift beställningen inregistrering + rörkontroll Analysarbete utförande avläsning och ev redigering tolkning Svar godkänt resultat i InterInfo svarsutskrift Blodbehov erytrocyter val av enheter förenlighetsprövning reservation utlämning Plasma och trombocyter val av enheter reservation utlämning Blodlager och returer

Blodlagret Olika aspekter på hantering av blodlagret Lisbeth Bohlin, länssamordnare TM och ansvarig för blodlagret Rut Norda, regionöverläkare

Flera olika blodlager... Karantänlager (enbart i Västerås) erytrocyter trombocyter plasma Frisläppta enheter i blodbanker och depåer i Västmanland erytrocyter enbart i Västerås finns: trombocyter plasma Vanliga, leukocytbefriade och bestrålade enheter av olika blodgrupper...

När kommer blodenheterna till lagret? Tappning Frisläppning mån fm 16-17 samma dag tis fm Sala 16.30-17 samma dag tis kväll Köping/Västerås nästa fm ons Sala samma dag 16:30-17 tors fm Västerås/Köping samma dag Fagersta/Sala/Västerås em nästa dag Trombocytdoser frisläpps em tis, ons och fre. Vb, samt om buffy-coats finns, även tors fm

Lagerhantering Karantänlagret Fria lagret Reserverade enheter Returtagning av icke-transfunderade enheter till det fria lagret: obs 20-30% av alla reserverade blodenheter tas i retur

Ansvaret för blodförsörjningen/lagret under jourtid Utmaningar Ett litet lager kan öka genom returtagning eller köp Man behöver inte sälja om köparen behöver fylla på lagret Man hjälper alltid till om det är en enskild patient som behöver blod Man får självständigt fatta beslut inom ramen för den egna behörigheten och med stöd av instruktioner som läkare godkänt man måste veta (förstå) vad man gör! Stöd i instruktionerna!

Förenlighetsprövning Beakta specialkrav: bestrålad eller t ex kort lagringstid Matchning i förebyggande syfte Kroniskt transfusionsbehov: RH, K Hemoglobinopatier: RH, K, Fya Flickor och kvinnor i fertil ålder: K Lokal brist på O RhD neg enheter ge RhD pos till män eller kvinnor > 50 år som saknar anti-rhd

SOSFS 2009:29 4 kap. Transfusion 6 RhD-positiva erytrocytenheter får enligt fastställda rutiner eller efter ett beslut av den ansvarige läkaren på blodcentralen, lämnas ut för transfusion till RhD-negativa blodmottagare, om det föreligger brist på RhD-negativa erytrocytenheter.

Redovisning Transfusionsdokument Följesedel till blodenhet Avvikande RhD grupp, godkännes tillfälligt Patientinformation i ProSang Reservations/ transfusionshistorik sker automatiskt

A Follow-up study of RhD Neg Patients Deliberately Receiving RhD Pos Red Cell Units Persson Barbro, Englund Åsa, Joelson Saxner Annica and Säfwenberg Jan Department of Clinical Immunology and Transfusion Medicine, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden Background The Blood Centre at Uppsala University Hospital has adopted a written policy to ensure the availability of RhD neg units for RhD neg women of potential childbearing age (< 50 year) and for anti-d immunized patients. If the stock of RhD neg blood is below a certain level, RhD pos red cell units are issued to selected RhD neg patients who are likely to need several units. This study presents the consequences of the policy. Study design and methods From our database, containing information from the 1960 s onwards, we retrospectively compiled data about: - RhD neg patients receiving RhD pos red cell units during a 6-year period (in abstract only the 2-year period) - the number of transfused units during a 5-days period - if a posttransfusion sample was analyzed - if the patient was immunized The diagnosis at the time of transfusion was obtained from the medical records. The patients included had never, according to the database, received any RhD pos erythrocyte units before and all had a negative pretransfusion test (red cell antibody testing). period No. of years No. of patients male/female female total No. of transfused RhD neg units No. of transfused RhD pos units posttransfusion samples No. of patients immunized with anti-d No. of female <50 years old No. of patients immunized with other antibody 2004 1 68 45/23 34% 4 175 291 47 (69%) 14 (30%) 0 8 2005-2006 2 110 75/35 32% 8 179 568 59 (54%) 22 (37%) 1 a 9 2007-2010 3 72 50/22 31% 13 319 662 45 (63%) 6 (13%) 2 bc 4 a age of 49,5 years b liver transplantation total 6 250 170/80 32% 25 673 1521 151 (60%) 42 (27%) 3 22 c Hematopoietic stem cell transplantation with RhD pos donor Table 1. Information from the databases Results During the study period 250 RhD neg patients received RhD pos units. From 151 patients we received a posttransfusion sample 2 weeks to 8 years later. Of these, 106 patients had a negative posttransfusion test, 42 patients were immunized with an anti-d and 22 had additional antibodies. During the 5-day period 22 patients died. 170 of the patients were men, 20 of them under the age of 50, and 80 patients were women including three women younger than 50 years (Table 1). Women had an increased incidence of immunization (Table 3). Only 13 were trauma patients. 94 patients had a diagnosis of malignancy: of 55 posttransfusion samples 15 showed an anti-d. The surgical patients were 104: of 66 posttransfusion samples 21 showed an anti-d. 39 patients had other diagnosis. Compared with the total of approximately 25 800 red cell units annually transfused at the University Hospital,1521 RhD pos units were transfused to RhD neg patients during the study period. Table 2. Difference in the immunization rate between larger and smaller transfusion period total* Conclusion immunized with anti-d total* immunized with anti-d 2004 5 2 (40%) 20 4 (20%) 2005-2006 11 6 (55%) 28 9 (29%) 2007-2010 17 1 (6%) 14 3 (21%) total 33 9 (33%) 62 16 (26%) * with posttransfusion sample Number of patients receiving red cell units 8 or more units 1-2 units Table 3. Number of immunized patients and the gender distribution period All patients in need of blood were transfused without delay. Of the 151 RhD neg patients receiving RhD pos units, and with posttransfusion samples, 27 % were immunized with an anti-d. Three women received blood against the policy but with permission from the doctor on duty. Women had an increased incidence of immunization, while a malignancy diagnosis did not decrease the incidence. The risk of causing an anti-d immunization in selected patients is acceptable as it enables reduced consumption of RhD neg units and ensure women under the age of 50 to receive RhD neg units. total* men immunized with anti-d total* female immunized with anti-d 2004 33 6 (18%) 14 8 (57%) 2005-2006 39 14 (36%) 20 8 (40%) 2007-2010 32 3 (9%) 13 3 (23%) total 104 23 (22%) 47 19 (40%) * with posttransfusion sample

Kriterier RhD neg patienter som tidigare, enligt ProSang, aldrig fått RhD pos erytrocyter Negativ BAS-test

Sammanställning av data Table 1. Information from the databases period No. of years No. of patients male/female female total No. of transfused RhD neg units No. of transfused RhD pos units posttransfusion samples No. of patients immunized with anti-d No. of female <50 years old No. of patients immunized with other antibody 2004 1 68 45/23 34% 4 175 291 47 (69%) 14 (30%) 0 8 2005-2006 2 110 75/35 32% 8 179 568 59 (54%) 22 (37%) 1 a 9 2007-2010 3 72 50/22 31% 13 319 662 45 (63%) 6 (13%) 2 bc 4 total 6 250 170/80 32% 25 673 1521 151 (60%) 42 (27%) 3 22 a age of 49,5 years b liver transplantation c Hematopoietic stem cell transplantation with RhD pos donor

Sammanfattning (1) Alla som var i behov av blodtransfusion fick detta utan dröjsmål Av de 151 RhD neg patienter som fått RhD pos enheter blev 27% immuniserade med anti-d 3 kvinnor yngre än 50 år fick RhD pos enheter - godkändes av jourhavande läkare Kvinnor hade en ökad incidens för immunisering

Sammanfattning (2) Risken att orsaka en immunisering med anti-d hos utvalda patienter är godtagbar eftersom det möjliggör minskad förbrukning av RhD-negativa enheter Garanterar att kvinnor under 50 år och alla redan D-immuniserade får RhD negativa enheter

Förenlighetsprövning i 5 landsting (C, U, V, X och Y-län: 17 sjukhus) Ungefär lika många BAS-tester som erytrocyttransfusioner Ca 1% oväntat positiva BAS-tester Ungefär 6% av förenlighetstesterna görs efter BK(S)- och MG-tester och 7-11% av erytrocytenheterna transfunderas efter MG-test Transfusionsbehov vid oväntat positiv förenlighetsprövning/bas-test ej tillämplig innan utredning är slutförd

Brådskande blodbeställning innan utredningen är klar? Medicinskt ställningstagande be eventuellt jourhavande tala med patientens läkare eller sjuksköterska för bedömning Följ befintliga instruktioner och rutiner för att lämna ut blod Stöd i Handboken Kap 9 5.5 Brådskande situationer Kap 9 6.5 Ej godkänd BAS-test Kap 9 8.5 Ej godkänd MG-test

Transfusionsbehov? Patientens transfusionsbehov har alltid högsta prioritet Vid blodgruppsserologiska problem finns det lösningar/stöd för att lämna ut blod: instruktioner processansvarig regionverksamheten akutlab eller utredningshandledare (UHL) jourhavande läkare

Kliniskt viktiga antikroppar Klass I-III hemolys efter transfusion eller hemolytisk sjukdom hos foster/nyfödda ej svåra att identifiera passande, typat blod finns för MG-test negativt MG-test krävs Klass IV-VI kliniska symtom ovanliga passande, typat blod kan vara svårt att få enbart negativt MGtest får accepteras

Anti- System Kategori Antigen-neg % av europeisk befolkning C Rh I 30 c Rh I 20 ce Rh I 70 C w Rh IV* 99 Ce Rh I 29 D Rh I 15 E Rh I 70 e Rh I 2 Fy a Duffy I 35 Fy b Duffy I 20 Jk a Kidd I 23 Jk b Kidd I 28 K Kell I 91 k Kell II 0,2 Kp a Kell IV 98 Le a Lewis IV 78 Le b Lewis IV 28 Lu a Lutheran IV 93 Lu b Lutheran II 0,15 Anmärkning M MNS IV 22 Aktiv i 37 o C, kategori I N MNS IV 28 P P II Jmf anti-tj a S MNS I 45 s MNS I 11 Vel Vel II <0,1

Principiell uppbyggnad av blodgruppsvar: blodgrupp, särskilt utlåtande med ev. blodtyp, ev DAT, ev. antikroppar, ev. rekommendation inför transfusion och ev. ytterligare information

Det är viktigt att Arbeta regelbundet på blodcentralen Acceptera eventuellt brådskande transfusionsbehov och rutiner för detta Veta vilka antikroppar som är kliniskt betydelsefulla Först fråga instruktionerna när det var länge sen sist eller om/när du känner dig osäker eller stressad