Porvoon Kaupunki - Borgå Stad. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020

Porvoon Kaupunki - Borgå Stad Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster 2015 2020 Stadsstyrelsen 180 1.6.2015

1 1. Innehållsförteckning 1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ... 4 1.1 Invånarantal och industri... 4 1.2 Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden... 4 1.2.1 Verksamhets- och serviceområden... 4 1.2.2 Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser... 5 1.2.3 Vattentäkter... 6 1.2.4 Reningsverk... 7 1.3 Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden... 8 1.4 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster... 9 1.5 Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden... 10 1.6 Vattentjänstsamarbete... 10 1.6.1 Samarbete inom kommunen... 10 1.6.2 Samarbete över kommungränserna... 11 2. BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ... 12 2.1 Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen... 12 2.1.1 Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning... 12 2.1.2 Kommunstrukturreform... 13 2.2 Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet... 14 2.2.1 Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet... 14 2.2.2 Tillgången på hushållsvatten... 15 2.2.3 Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet... 16 2.2.4 Avloppets funktionssäkerhet... 16 2.2.5 Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen... 17 2.3 Nätens skick... 18 2.3.1 Vattenledningsnät... 18 2.3.2 Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer... 19 2.4 Fastigheter som inte är anslutna till näten... 20 2.5 Vattenandelslagens utvecklingsbehov... 20 2.6 Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden... 21 2.6.1 Områden som planläggs... 21 2.6.2 Tätorter och andra områden med tätare bosättning... 22 2.6.3 Randområden i omedelbar närhet av planområden... 23 2.7 Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten... 23

2 2.8 Hantering av dagvatten... 24 3. PRIORITERINGAR OCH MÅL FÖR VATTENTJÄNSTERNA I KOMMUNEN... 25 3.1 Borgå stads strategi och vattentjänster... 25 3.2 Målen för utveckling av vattentjänster 2015 2020... 25 3.3 Organisatoriska riktlinjer... 26 3.4 Planering av vattentjänster som en del i utveckling av samhällsstrukturen... 27 4. UTVECKLINGSÅTGÄRDER... 28 4.1 Förbättring av vattentjänster inom de nuvarande verksamhets- och serviceområdena... 28 4.1.1 Beredskap för exceptionella situationer... 28 4.1.2 Ökning av saneringen av näten och förbättring av funktionssäkerheten... 28 4.1.3 Utvecklingsåtgärder för vattenanskaffningen... 28 4.1.4 Utveckling av avloppsvatten- och slamhantering... 28 4.2 Vattenandelslagens verksamhet- och serviceområden... 29 4.3 Utvidgning av centraliserade vattentjänster till nya områden... 29 4.4 Fastighetsvis avloppsvattenhantering... 29 4.5 Granskning av kostnader för anslutning till centraliserade vattentjänster och fastighetsvis avloppsvattenhantering... 30 4.6 Åtgärdsprogram... 31 4.6.1 Borgå vattens investeringsprogram... 31 4.6.2 Investeringsprogrammets ekonomiska konsekvenser... 32 5. INFORMATION OCH UPPDATERING AV UTVECKLINGSPLANEN... 34 5.1 Information... 34 5.2 Uppdatering av utvecklingsplanen... 34 6. SAMMANFATTNING... 35 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förverkligande av åtgärdsplanen i föregående utvecklingsplan Åtgärdsplan 2015-2020 fogande av nya områden till centraliserade vattentjänster Utvidgningsområdena på kartan Anvisningar för fastighetsvisa avloppsanläggningar Kartor i texten: Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden.

3 INLEDNINGSORD För vattenverkens verksamhet fastställs villkor, förpliktelser och mål i lagen om vattentjänster. Den reviderade lagen om vattentjänster trädde i kraft 1.9.2014. Syftet med lagen om vattentjänster är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälsooch miljöskyddet. Enligt 6 i lagen om vattentjänster skall kommunen se till att åtgärder vidtas för inrättande av ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidgning av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga tjänster i samband med vattenförsörjning och avloppshantering, om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det. Riktgivande delmål och huvudmål för utveckling av vattentjänster samt kommande åtgärder för att uppnå dessa fastställs i den här utvecklingsplanen som stadsstyrelsen godkänner. Borgå stads utvecklingsplan för vattentjänster har utarbetats i samarbete med en arbetsgrupp som bestod av Risto Saarinen, verkställande direktör Mats Blomberg, biträdande direktör Riitta Silander-Lönnström, projektchef Reetta Kuronen, nätchef Maija-Riitta Kontio, generalplanläggare Kari Hällström, planeringschef Päivi Kauppinen-Ketoja, byggnadstillsynschef Hedy Kleiman, miljövårdsinspektör Maarit Lönnroth, hälsoskyddsplanerare Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå vatten Borgå stad, stadsplanering Borgå stad, kommunteknik Borgå stad, byggnadstillsyn Borgå stad, miljövård Borgå stad, hälsoskydd I beredningen hördes också vattenandelslagen som fungerar i Borgå. I beredningen deltog också flera andra personer från Borgå vatten och Borgå stads organisation. De centralaste utvecklingsåtgärderna i utvecklingsplanen för vattentjänsterna är att bygga ut avloppsnätet, trygga vattenförsörjningen och öka saneringen av nätet. I Borgå behöver nätet för hushållsvatten närmast byggas ut till nya planområden. Vattenandelslagens roll som tillhandahållare av vattentjänstverkets tjänster minskar under planeringsperioden.

1 NULÄGE FÖR VATTENTJÄNSTER I BORGÅ 1.1 Invånarantal och industri 4 Borgås invånarantal vid slutet av år 2013 var 49 426. Befolkningens andel i stadsbebyggelsens detaljplaneområde och område med avlopp var cirka 37 000 invånare. I bycentrum så som Kerko, Hindhår och Ebbo finns sammanlagt cirka 1 000 invånare. I mindre byar och glesbygden bor cirka 12 000 personer. De största arbetsplatserna finns i Borgå centrum, områden i Östermalm Stadshagen och Sköldvik. En stor del av stadens område är jord- och skogsbruksområde. 1.2 Vattentjänster på Borgå vattens verksamhets- och serviceområden 1.2.1 Verksamhets- och serviceområden Borgå vatten är ett kommunalt affärsverk vars uppgift är att producera vattentjänster, dvs. vattenanskaffning och distribution samt bortledning och hantering av avloppsvatten. Tjänsterna erbjuds inom det verksamhetsområde som fastställts enligt lagen om vattentjänster samt också i serviceområden utanför verksamhetsområdet. Enligt lagen om vattentjänster har planområden en särskild ställning vid utvecklingen av vattentjänster. Den allmänna tolkningen är att kommunens vattentjänstverk ska ordna vattentjänster i detaljplaneområden. Också i Borgå har detaljplaneområden fastställts som Borgå vattens verksamhetsområde. Uppdateringen av avgränsningen av verksamhetsområdet godkändes i stadsstyrelsen 18.11.2013. I verksamhetsområdet har inkluderats områden där planläggningen pågår. I dessa områden byggs näten efter att stadsplanerna har fastställts och tomterna i området överlåts. Inom sitt verksamhetsområde har verket en skyldighet att sköta vattentjänsterna enligt beslutet om fastställelse av verksamhetsområdet. Fastigheterna i området har på motsvarande sätt skyldighet att ansluta sig till nätet. Verksamhetsområdet är indelat enligt tillgången på tjänster: 1 A: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vatten-, avlopps- och dagvattennät. Avloppsnätet kan vara både blandavlopp eller separat avlopp. 1 B: Område där fastigheterna kan ansluta sig till vattenlednings- och avloppsnät men inte till dagvattennät. I dessa områden sköter Borgå vatten varken om dagvattenavledningen eller avvisar för fastighetsägaren utloppsplatser för regn- och dräneringsvattnet. 2A/2B: Område där vatten- och avloppsnäten ska byggas. Näten byggs i regel först efter att områdets detaljplan har fastställts och områdets nya tomter tas i bruk. För fastigheterna i området träder anslutningsskyldigheten i kraft först sedan när vattentjänstnätet har byggts. Utanför verksamhetsområdet i glesbygden finns serviceområden som inte hör till verksamhetsområdet för vattentjänster, men som har vattenledningsnät eller tryckavloppsnät. Borgå landskommun inledde under 1970-talet byggandet av vattenledningsnät också utanför planområden och nu vid övergången till 2000- talet täckte Borgå vattens stomledningsnät en stor del av glesbygdsområden. Distributionsnäten har till stor del byggts gemensamt av flera fastigheter.

5 Byggandet av transportavlopp i glesbygden inleddes år 2007. Avloppen byggs som tryckavlopp. Vattenverket stöder byggandet av ledningar från stomlinjen till fastigheter genom att för det bevilja bidrag för rören. Verksamhetsområden för Borgå vatten och vattenandelslagen och stomnätet visas i kartan på bild 1. Bild 1. Borgå vattens vattenledningsnät 2013 och verksamhetsområden (blå streck) och andelslagens nätverk och verksamhetsområden (röda streck) I den förra utvecklingsplanen för vattentjänster som fastställdes år 2009, presenterades ett målinriktat program för byggandet av avlopp för åren 2010 2017. Alla objekt i planen som planerats att genomföras av Borgå vatten före år 2013 har genomförts och projekten för år 2014 pågår (bilaga 1). 1.2.2 Vattentjänstnätens omfattning och antalet förbrukningsplatser Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 visas i tabell 1.

6 Tabell 1 Borgå vattens nätverkslängd i slutet av år 2013 Vattenledning 511 km Gravitationsavlopp 199 km Blandavlopp 11 km Tryckavlopp 166 km Dagvattenavlopp 118 km Totalt 1005 km Förbrukningsplatserna i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden är sammanlagt cirka 9300. Av dessa finns cirka 6 700 i planområden och cirka 2 600 utanför. Av det vatten som Borgå vatten säljer används lite över 60 % i hushållen. Vattenförsäljningens nyckeltal finns i tabell 2. Tabell 2 Förbrukningsplatser och vattenförsäljning i Borgå vattens verksamhets- och serviceområden Användningsändamål Förbrukningsplatser Fakturerat vatten Fakturerat spillvatten 2013 2013 2013 st. andel % m 3 andel % m³ andel % småhus 8068 86,9 868 275 29,4 688350 29,2 radhus 180 1,9 179 986 6,1 179494 7,6 flervåningshus 342 3,7 738 975 25,1 737868 31,3 Bostadsbyggnaderna sammanlagt 8590 92,5 1 787 236 60,6 1605712 68,2 Industri 234 2,5 166 575 5,6 165856 7,0 Serviceverksamhet 439 4,7 444 926 15,1 392005 16,6 Partiförsäljning 21 0,2 550 990 18,7 192158 8,2 Totalt 9 284 100 2 949 727 100 2 355 731 100 Sköldviks industriområde har ett vattenledningsnät som byggts av industrianläggningarna i området som Neste Oil Abp levererar vatten till. Neste Oil köper hushållsvatten av Borgå vatten. 1.2.3 Vattentäkter Vattenanskaffningen baserar sig på användning av grundvatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Borgå vatten har till sitt förfogande sju vattentäkter, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentäkter (Tabell 3). Huvudvattentäkterna är Sannäs och Saxby. Av de vattentäkter som är i kontinuerlig drift kan sammanlagt tas vatten 13 500 m³/dygn. År 2013 pumpades i nätet i genomsnitt 9 958 m³/d (ca 3,60 miljoner m³/år) vatten, vilket motsvarar ca 74 % av vattentillgångarna. I Sannäs vattentäkt bildas konstgjort grundvatten genom att man från Molnby och Böle råvattentäkter pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2013 pumpades totalt 1,05 milj. m³ (2 877 m³/dygn) vatten till infiltrationsområdet. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 29 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltreras från Borgå å. Tack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen av vatten rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentäkten i Saxby. Vid de övriga vattentäkterna regleras endast ph-värdet. Vid vattentäkterna i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentäkterna med natriumhydroxid.

Vid huvudvattentäkterna Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samtliga vattentäkter beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit. Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid. Vattnets järn-, mangan och kloridhalter vid Borgbackens reservvattentäkt överskrider gränsvärdena för kvalitetsrekommendationerna för hushållsvatten och därför är vattentäkten inte i drift. Tabell 3 Borgå vattens vattentäkter Pumpad vattenmängd 2013 Vattentäkter: 7 Vattendomstolens tillstånd Användningsgrad Kapacitet Andel av vattenanskaffningen m³/år m³/dygn m³/dygn % m³/h % Sannäs 2 096 454 5 744 7 000 82,1 370 57,7 Saxby och Kerko 1 435 075 3 932 6 000 65,5 350 39,5 Norike 103 266 283 500 56,6 30 2,8 Illby*) 0 300 0 6 Borgbacken*) **) 0 (12 000) 0 400 Sondby *) 4 0 16 Mickelsböle *) 0 (1 000) 0 6 Sammanlagt 3 634 799 9 958 13 800 72,2 1 058 100 Råvattentäkter: Molnby 878 209 2 406 ~ 4 000 60,2 200 83,6 Böle 171 997 471 ~ 1 000 47,1 140 16,4 Sammanlagt 1 050 206 2 877 ~ 5 000 57,5 100 *) Reservvattentäkt **) Vattnets kvalitet fyller inte alla kvalitetskriterier 1.2.4 Reningsverk Avloppsvattenbehandlingen sker vid fem olika reningsverk. Avloppsvattnet från stadens centrala planområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Sannäs, Hindhår och Kullo (personekvivalent PE under 100, inget miljötillstånd). I tabellerna 4 och 5 ges ett sammandrag av vattenmängden som behandlats i reningsverken, tillståndsvillkoren och reningsresultat. Tabell 4 Borgå vattens reningsverk Reningsverk (datum för tillståndsbeslut) Behandlad vattenmängd 2013 milj. m 3 Anslutna fastigheter 2013 st. Hermansö (15.12.2006) 4,167 6759 (+vattenandelslag ca 190) Ebbo (1.6.2012) 0,028 41 Sannäs (18.3.2009) 0,006 37 Hindhår (4.5.2007) 0,058 220 (+vattenandelslag ca 50) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) 0,002 9

Tabell 5 Reningsresultat av Borgå vattens reningsverk år 2013 Reningsverk BOD7 Fosfor Kväve (Datum för villkor resultat krav resultat krav resultat krav resultat krav resultat tillståndsbeslut) Hermansö (15.12.2006) Ebbo (1.6.2012) Sannäs (18.3.2009) Hindhår (4.5.2007) Kullo (ej miljötillstånd, eftersom PE < 100) mg/l mg/l % resultat mg/l mg/l % % 8 % (årsmedelvärde) % (årsmedelvärde) < 10 5 > 95 98 < 0,5 0,24 > 93 97 >70 78 15 7,7 90 96 1,0 0,35 90 94 möjligast bra 15 1,9 90 99,6 0,7 0,24 90 98 40 53 15 17 90 90 0,7 0,86 90 87-20 Ebbo reningsverk läggs ned i slutet av år 2014. Hindhår reningsverk uppfyller inte de ställda tillståndsvillkoren och reningsverket tas ur drift efter att de nödvändiga transportavloppen har byggts. Borgå vatten och Biovakka Suomi Oy har fram till 1.7.2016 i kraft ett avtal om fortsatt behandling och deponering av slam från Hermansö reningsverk. Slammet från Hermansö transporteras till biogasanläggningen i Topinoja i Åbo. 1.3 Vattentjänster inom vattenandelslagens verksamhets- och serviceområden I Borgå finns i dag 11 vattenandelslag som sköter om vattentjänsterna på sina områden (tabell 6 bild 1). Andelslagen står för vattendistributionen till ca 1900 invånare, och alla andelslag köper hushållsvattnet av Borgå vatten. År 2013 köpte andelslagen sammanlagt 101 300 m 3 vatten, vilket motsvarar ca 3 % av Borgå vattens vattenförsäljning. Tre andelslag har också avloppsnät och dessa andelslag har ett fastställt verksamhetsområde enligt lagen om vattentjänster. Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv avloppshanteringen, medan Kråkö vattenandelslag och Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för behandling. Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 800 invånare.

9 Tabell 6 Borgå vattenandelslag avlopp vattendistribution vattentjänstverk *) fastslaget verksamhetsområde 1 Renum-Jackarby vattenandelslag x 2 Kråkö Vattenandelslag x x x x 3 Mickelsböle x 4 Mickelsböle - Kvarnskogen vattenandelslag x 5 Svartbäck Vattenandelslag x 6 Nybacka vattenandelslag x 7 Rånäs Vattenandelslag x 8 Andelslaget Borgå Skärgårds x X x x Vattentjänstverk 9 Siggböle Vattenandelslag X 10 Boe bys vattenandelslag X 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja X x x X Viemäriosuuskunta *) Enligt revideringen av lagen om vattentjänster år 2014 omfattas bara de verk av lagen som har ett fastslaget verksamhetsområde. 1.4 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster I Borgå vattens verksamhetsområde är anslutningsgraden till vattenledning och avlopp i praktiken 100 %. Några fastigheter tar sitt hushållsvatten ur egen brunn. Anslutningsgraden till dagvattenavloppet varierar. Gamla fastigheter saknar ofta helt avloppsanslutning för dagvatten, eller så avleds dagvattnet i spillvattenavloppet, som strider mot de nuvarande anvisningarna. När man beaktar fastigheterna som anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nätverk var anslutningsgraden till vattenledningsnätet cirka 89 % (44 000 invånare) år 2013. Anslutningsgraden till avloppsnätet var cirka 78 % eller 38 600 invånare. Invånarantalen och anslutningsgraden områdesvis visas i tabell 7. Dessutom har också fritidsbostäder anslutit sig både till Borgå vattens och andelslagens nät, som inte finns med i tabellens invånarantal. Tabell 7 Anslutningsgrad för centraliserade vattentjänster i Borgå invånare per område anslutna till vattenledning grad anslutna till avlopp Borgå vattens verksamhetsområde 36800 36800 100 % 36800 100 % Borgå vattens nya verksamhetsområden 400 220 55 % 80 19 % (en del ofärdiga) Borgå vattens serviceområden vatten 6390 5060 79 % Borgå vattens tryckavloppsområde 3210 970 30 % (delområde i det föregående) Vattenandelslagens områden 2280 1840 81 % Vattenandelslagens avloppsområden 1000 800 80 % (delområde i det föregående) Sammanlagt 43920 89 % 38650 78 % Ingen anslutning 5505 11 % 10775 22 % Ingen möjlighet till anslutning 3555 7 % 8015 16 % Befolkningsantal 31.12.2013 49425 grad

1.5 Vattentjänster utanför verksamhets- och serviceområden 10 I Borgå bor ca 3 600 invånare utanför Borgå vattens eller vattenandelslagens serviceområden. Vattenkvaliteten i privata brunnar uppfyller sällan alla kvalitetskrav och -rekommendationer enligt socialoch hälsovårdsministeriets förordning. Typiska faktorer som försvagar kvaliteten på brunnsvattnet i Borgå är förhöjda järn- och manganhalter. Vattenkvaliteten försämras också av klorid, humus och i ringbrunnar av för lågt ph. I borrbrunnarna är problemet vattnets höga radonhalter samt ställvis höga arsenik- och uranhalter. Ringbrunnarna är mera utsatta än borrbrunnarna för ytvattenföroreningar och risken för förekomst av sjukdomsframkallande bakterier är större i ringbrunnarna. Typiskt för Borgåregionen är också alltför höga fluoridhalter i brunnsvattnet. Vattenförbrukarna kan också få problem med sinande vattenmängder. I Borgå bor cirka 8 000 personer som inte har möjlighet att ansluta sig till avloppsnätet och den centraliserade avloppsvattenhanteringen. Avloppsvattenhanteringen i glesbygdsområdena sköts huvudsakligen med fastighetsvisa arrangemang. Som metod för behandling av avloppsvatten används på äldre fastigheter fortfarande två- eller trestegsbrunnar för slam. Sedan 1987 har av nya fastigheter utöver slamavskiljare krävts markfiltrering eller annan motsvarande behandling. Ofta krävs i samband med bygglov också att WC-vattnet separeras i en sluten tank för borttransport. Skolor och vissa inrättningar har egna minireningsverk. Slammet från slamavskiljare och slutna tankar tas emot på Hermansö reningsverk. Mängden var 40 000 m³ år 2013. Den reviderade statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet trädde i kraft 15.3.2011. Denna förordning (209/2011) fastställer kraven för att minska belastning av miljön från hushållsavloppsvatten. Systemet för behandling av avloppsvatten ska lämpa sig för ändamålet och det bör kunna användas och skötas så att förordningens behandlingskrav uppnås. Avloppsvattenförordningen kräver att systemen för behandling av avloppsvatten från fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet ska förbättras så att fastigheternas avloppsystem uppfyller förordningens krav före 15.3.2018. Statsrådet beslöt att förlänga övergångstiden 26.3.2015, och en arbetsgrupp tillsatt av miljöministern utreder ännu möjliga ytterligare lindring av förordningen. Fastighetsvisa hanteringssystem enligt förordningen har spritt sig rätt långsamt, och fastighetsägarna väntar på centraliserade lösningar på många håll. NTM-centralen i Nyland har utarbetat ett utkast som heter Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Nyland 2014 2020. Ett av utkastets strategiska val är en energieffektiv landsbygd och ren miljö där rening av avloppsvatten är ett av utvecklingsmålen på landsbygden. NTM-centralen kan bevilja bidrag till projekt i kommuner och andelslag. 1.6 Vattentjänstsamarbete 1.6.1 Samarbete inom kommunen Borgå vatten har ett nära samarbete med vattenandelslagen i regionen. Vatten- och fiskeriekonomiska kontrollundersökningar på havsområdet utanför Borgå utförs gemensamt av Borgå vatten och industrianläggningarna i Sköldvik och Tolkis. Borgå vatten deltar också i den vatten- och fiskeriekonomiska kontrollen av Borgå å och Svartsån tillsammans med andra punktbelastare inom avrinningsområdet. Borgå vatten levererar enligt ett avtal om partiförsäljning med Neste Oil Abp vatten till Sköldviks industriområde. Den levererade vattenmängden var cirka 420 000 m 3 år 2013. I anläggningen av kommunalteknik samarbetar Borgå vatten med stadens kommunteknikavdelning.

11 1.6.2 Samarbete över kommungränserna Med Askola kommun finns ett avtal om mottagning och behandling av kommunens avloppsvatten. Avloppsvatten från Askola började tas emot i slutet av 2007. Mängden mottaget avloppsvatten var cirka 175 000 m 3 år 2013. Borgå vatten levererar också hushållsvatten till Askola kommun i området Särkijärvi- Hovarböle. Mängden sålt vatten till Askola var cirka 27 000 m 3 år 2013. Under år 2014 har man utrett möjligheter att också leverera hushållsvatten till området Monby Vahijärvi. Borgå stad är delägare i Huvudstadsregionens Vatten Ab som äger Päijännetunneln. Aktierna berättigar enligt deras antal till en andel av det vatten som leds genom tunneln från Päijänne. Staden har sammanlagt 111 aktier som till en nominell vattenreservering motsvarar cirka 4000 m 3 /h. Borgå vatten levererar vatten till kunderna cirka 10 000 m 3 /dygn. En vattenandel motsvarande 15 aktier har reserverats för Borgå vatten och en vattenandel motsvarande 5 aktier har hyrts ut till Mäntsälä och Borgnäs kommuner. En andel motsvarade resterande 91 aktier har reserverats för industriområdet i Sköldvik.

12 2. BEHOVET ATT UTVECKLA VATTENTJÄNSTERNA I BORGÅ 2.1 Utsikter för utveckling av samhällsstrukturen 2.1.1 Befolkningsprognos och planläggning som styr markanvändning Borgå hade 49 426 invånare i slutet av 2013. Enligt Borgå stads strategi ökar befolkningen tydligt. Olika prognoser har gjorts om befolkningstillväxten. I den här planen räknar man att den årliga befolkningstillväxten är en procent. Enligt antagandet är befolkningsantalet i Borgå cirka 53 000 år 2020. Målet för utvecklingen i Borgå är att täta och förenhetliga stadsstrukturen genom att styra en större del av befolkningstillväxten till stadsbebyggelsen och dämpa uppkomsten av bebyggelse i glesbygden. Markanvändningen i staden styrs av följande delgeneralplaner: - Delgeneralplan för de centrala delarna, med rättsverkan (godkänd 2004, trädde i kraft 2006) - Delgeneralplan för byar och glesbygd, saknar rättsverkan (godkänd 1996) - Delgeneralplan för Sköldvik, med rättsverkan (fastställd 1988) - Delgeneralplan för Emsalö och Haxalö, med rättsverkan (fastställd 2001) - Borgå stads bostadspolitiska program för år 2013 2018 (godkänd i fullmäktige 2012) - Borgå stads program för bystrukturen (godkänd i fullmäktige 2014) Arbetet pågår också med delgeneralplaner för området Onas skärgård och Pellinge skärgård. Andra pågående projekt för generalplan är delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka samt ändring av delgeneralplanen för Sköldvik. Den täckande landskapsplanen för hela Nylands län fastställs som bäst vid miljöministeriet, och i planen är målåret för markanvändning år 2035. Landskapsplanen styr planläggningen i kommunen. Som bäst bereds ett program för genomförande av markanvändningen för år 2015 2019. Målen enligt stadens strategi är att täta stadsstrukturen och minst 75 % av egnahemshusen styrs till planområden. Utvecklingen av landsbygden beaktas med hjälp av Borgå stads program för bystrukturen. Enligt programmet, som godkändes i juni 2014, ska en allt större andel av befolkningstillväxten styras till stadsbebyggelsen, stadsstrukturen blir enhetlig och tät. Stadsbebyggelsens randområden blir inte glesbygdsområden och befolkningsantalet växer inte i stadsbebyggelsens randområden. Enligt utvecklingslinjerna i programmet för bystrukturen har områdena utanför stadsbebyggelsen indelats i tre kategorier: servicebyar, landsbygd och skärgård. I programmet fastställdes sex servicebyar i Borgå där staden koncentrerar sina tjänster. Servicebyarna är Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och Fagersta Gäddrag. Befolkningstillväxten utanför stadsbebyggelsen i Borgå ska i fortsättningen styras till dessa servicebyar. Servicebyarna omges av landsbygden och skärgården som utvecklas i en lugnare takt.

13 Bild 2. Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystruktur i Borgå (Källa: Borgå stads program för bystrukturen 2014) Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Byggandet av avloppsnät har koncentrerats i första hand till grundvattenområden, varför de täckande näten finns förutom i planområdena för Ebbo och Hindhår också i områdena Illby Sannäs och Kerko Karlsby. Ett avlopp byggs som bäst i området Fagersta Gäddrag och planeras för Kullo. Efter att dessa projekt är färdiga har alla servicebyar också ett avloppsnät. Det finns cirka 3 700 sommarstugor i Borgå (2012) och de ligger huvudsakligen vid vatten. Att ordna centraliserade avloppslösningar i strandområdena är särskilt krävande på grund av långa avstånd och svår terräng, och är i regel mycket dyrt. Det finns inga uppgifter på hur många stugor har rinnande vatten. Antalet stugor ökar antagligen så småningom. Stugornas utrustningsnivå ökar hela tiden och därför finns det större önskemål om att få vattentjänster och avlopp. 2.1.2 Kommunstrukturreform Det pågår en utredning om möjligheten att sammanslå kommunerna i Östra Nyland (Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo) som ska bli färdig år 2015. Utvecklingen av samhällsstrukturen på grund av den eventuella kommunstrukturreformen orsakar olika följder för hur vattentjänsterna ska ordnas. Utvidgning av verksamhetsområden till glesbygden och

splittring av samhällsstrukturen försämrar de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för ordnande av centraliserade vattentjänster. Kostnader för byggande av näten per fastighet ökar i och med splittringen. 14 Med tanke på vattentjänsterna följer de fördelaktigaste samarbetsområdena nödvändigtvis inte kommungränserna. Å andra sidan möjliggör lagen om vattentjänster att verksamheten kan ordnas enligt de naturliga samarbetsområdena; inom kommunen kan fungera många vattentjänstverk och ett verk kan fungera i ett område med flera kommuner. I Östra Nyland har gjorts regionala vattentjänstplaner bl.a. av Nylands NTM-central. När kommunstrukturplanerna klarnar kan de regionala planerna uppdateras enligt den nya konstellationen i kommunindelningen. Kommunstrukturreformen påverkar inte behandlingen av avfallsvatten så starkt på kort eller medellång sikt. Behandlingen av avloppsvatten ska koncentreras till de större reningsverken, men på grund av områdets omfattning och små avloppsvattenmängder är det osannolikt att behandlingen koncentreras i någon större utsträckning. 2.2 Bedömning av vattentjänsternas funktionssäkerhet 2.2.1 Säkerställande av hushållsvattnets kvalitet Kvalitetskraven för hushållsvatten fastställs i social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning 461/2000. Förordningen definierar såväl tekniska som mikrobiologiska kvalitetskrav samt kvalitetsrekommendationer. Kvalitetskraven ska alltid uppfyllas men rekommendationerna kan frångås i vissa situationer. Vattentjänstverket ska enligt lagen och sina leveransvillkor se till att vattnet som levereras till kunderna uppfyller kvalitetskraven för hushållsvatten. Vattentjänstverkets ansvar för vattenkvaliteten sträcker sig till anslutningsstället, varefter fastighetsägaren svarar för vattenkvaliteten. Kvaliteten på hushållsvattnet påverkas av råvattnets kvalitet, behandlingsprocessen och nätets skick. På alla grundvattenområden orsakar markanvändning risker för grundvattnets kvalitet. På de områden som ägs av staden kan man bättre styra användningen av området, så att riskerna för förorening av grundvattnet kan minskas. Till exempel bör trafiken på grundvattenområden ordnas så säker som möjligt. Nedan granskas situationen enligt vattentäkt (huvudvattentäkter). Sannäs vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. I skyddsområdet är bosättningen relativt gles, och där idkas inte boskapsskötsel. Ett tryckavloppsnät byggdes i området 2009 2010 men alla fastigheter har inte anslutit sig till nätet. Således orsakar avloppsbelastningen från bosättningen vid skyddsområdet fortfarande en risk för grundvattnets kvalitet. Genom grundvattenområdet och i omedelbar närhet av brunnsområdet går en bygdeväg. Olje- och kemikalietransporter utgör en betydande risk för vattentäkten. Med vägförvaltningen har förts förhandlingar om skydd av vägslänterna samt på lång sikt om flyttning av vägen. Under 2009 gjordes en förundersökning om flyttning av vägsträckningen samt planerades eventuella snabba förbättringar, men tillsvidare har planerna inte förverkligats och risken finns kvar. För att skapa konstgjort grundvatten infiltreras vatten från Molnbyträsket i Bosgård. Infiltreringsvattnet tas från träskets utloppsbäck där det finns en pumpstation för råvatten. Verksamheten vid utloppsbäcken (trafik, användning av gårdsområdet) medför risker för infiltreringsvattnets kvalitet. För att förbättra säkerheten är det meningen att flytta platsen för vattenintaget till övre ändan av utloppsbäcken vid regleringsdammen så att vattnet leds i röret till pumpstationen för råvatten. Den första rördelen genomfördes år 2012. Brunnsområdet ligger på nivån +3,5 +5,0 m. När havsvattennivån stiger till nivån +1,7 eller över når havsvattnet emellertid till omedelbar närhet av brunnsområdet. Skyddsåtgärderna ska ännu kompletteras genom att förbättra trafiksäkerheten vid anslutningarna till Ylikevägen.

15 Vidare bör man utreda byggande av tilläggsbrunnar på sådana ställen, som ligger i skydd för havsöversvämningar. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Saxby vattentäkt: Vattentäkten har ett av Västra Finlands vattendomstol fastställt skyddsområde. Inom fjärrskyddsområdet finns mycket bosättning, bl.a. Kerko bycentrum. Råvattnets mikrobiologiska kvalitet har dock i huvudsak varit god. Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningens processteknik sanerades år 2000. Anläggningens byggnad är i behov av sanering. Norike vattentäkt: - Vattentäkten saknar fastställt skyddsområde. Inom grundvattenområdet finns inte nämnvärd bosättning. - Vattentäktens anläggningar och behandlingsprocesser är adekvata. Anläggningen sanerades år 1998. 2.2.2 Tillgången på hushållsvatten År 2013 pumpades i genomsnitt ca 10 000 m 3 råvatten per dygn, vilket motsvarar 72 % av vattenmängden per dygn enligt vattentäkternas tillstånd. År 2013 var ca 91 % av fastigheterna anslutna till hushållsvattennätet om andelslagens anslutningar också beaktas. För boende används cirka 6 200 m 3 hushållsvatten per dygn. Om anslutningsgraden skulle stiga till 100 procent skulle vattenförbrukningen för boende vara 6 900 m 3 per dygn, dvs. användningsgraden skulle stiga till 74 procent. Vid de nuvarande vattentäkterna kan man under normala förhållanden uppfylla vattenbehovet i Borgå, ifall befolkningstillväxten inte väsentligt ändras, och de nuvarande vattentäkterna förblir brukbara. Erfarenheterna från den torra perioden 2002 2003 visade emellertid att de nuvarande vattenkällornas tillräcklighet under exceptionella väderleksförhållanden kan kräva speciella åtgärder. Under olika exceptionella förhållanden kan man också vara tvungen att ta reservvattentäkter i bruk. Därför bör de hela tiden hållas i gott skick. Vattenpumpningens säkerhet i normala förhållanden är bra eftersom vattentäkterna i Saxby och Sannäs matar nätet från olika håll och båda vattentäkterna har ett fast reservkraftaggregat. Därtill kan reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk som ligger i centrum. Vattnet från Norike vattentäkt kan vid behov ersättas med vatten från Sannäs. Andra reservvattentäkter (Illby, Sondby och Mickelsböle) är små men de kan åtminstone i undantagssituationer ha en lokal betydelse. En långvarigt bruksbegränsning för den ena huvudvattentäkten, t.ex. på grund av förorening av råvattenkällan, skulle medföra en situation där stadens vattenbehov inte kan tillgodoses. Om den ena huvudvattentäkten (Sannäs eller Saxby) är ur bruk, kan man från den andra vattentäkten få cirka 70 % av den mängd som behöver pumpas. Om reservvattentäkten i Borgbacken tas i bruk kan man garantera en tillräcklig vattenmängd men vattnets kvalitet är inte tillräckligt bra. Järn- och manganhalterna i vattnet vid Borgbackens anläggning är högre än kvalitetsrekommendationerna. Också kloridhalterna blir i långvarigt bruk högre än kvalitetsrekommendationerna. Målet för funktionssäkerheten i vattenanskaffningen är, oavsett vilken vattenkälla är ur bruk, att vattnet kan ersättas med andra arrangemang utan att servicenivån försämras betydligt.

16 2.2.3 Bedömning av vattendistributionens funktionssäkerhet Huvudmatarledningen från Saxby har dubblerats men från Sannäs finns det bara en mindre alternativ förbindelse mot staden. Vattenledningsnätet är i regel byggd som en ring, men man vet att om vissa huvudvattenledningar eller deras knutpunkter går sönder kan det orsaka omfattande avbrott i distributionen. Också i glesbygden finns områden som har bara en matarledning. Genom att utveckla modellering av nätet kan man granska funktionssäkerheten i olika störningssituationer. På det sättet kan faktorer i funktionssäkerheten bättre beaktas också vid planeringen av nätets utbyggnad, komplettering och sanering. Till nätet hör två vattentorn som har en vattenmängd på 1 000 4 000 m 3 beroende på fyllningsgraden. Vattnet i vattentornen räcker till för att täcka vattenbehovet för några timmar. Kvarnbackens vattentorn byggdes år 1968 och Hammars (Slätberget) vattentorn år 1975. Hammars vattentorn sanerades under år 2014. Huvudmatarledningarna visas i tabellen 8. De äldre ledningarna har sanerats där det behövts och de är inte i någon akut behov av sanering. Tabell 8 Huvudmatarledningar Linje Sannäs- Vårberga Saxby Estbacka Saxby Borgbacken Diameter och material Längd Byggnadsår 400 mm 7 km 1982 (PVC) 400 mm 4,5 km 1975 (gjutjärn) 315 (PEH) 3,8 km 2007 2008 Anläggningen har en bra beredskap att reparera felen i nätet. Reparation av mindre distributionsledningar lyckas i regel inom 12 timmar. Anläggningen har fyra små flyttbara vattentankar som räcker till för distribution av reservvatten i ett begränsat område. 2.2.4 Avloppets funktionssäkerhet Avloppsnätet omfattar cirka 70 avloppspumpstationer som är beroende av eltillförsel. Ett längre elavbrott orsakar i regel bräddningar av avloppsvatten i pumpstationens omgivning. I samband med Borgå vattens beredskapsplan har man identifierat de objekt där konsekvenserna blir de största. I den ena pumpstationen (Staffas) finns en fast reservkraftaggregator eftersom bräddningen i pumpstationen skulle rinna till Veckjärvi som är belastad. I Illby pumpstationen finns en lagringsbassäng. Fyra pumpstationer (Strandgatan, Skepparegatan, Kokon, Gammelgård) bedöms som kritiska på grund av deras läge på så sätt att situationer med bräddning bör undvikas. Avloppsnätet har inte dubbla eller alternativa förbindelser så som vattenledningsnätet har och sådana brukar inte i allmänhet byggas. Vid störningar kan avloppsvattnet ledas förbi störningsplatsen genom en tillfällig pumpning förbi eller använda slambilar som för slammet till reningsverket. Om ytan i Borgå åns nedre lopp stiger över nivån +1,10 börjar det rinna åvatten i avloppsnätet. Det här kan inte hindras. En sådan översvämning orsakar vanligtvis att pumpstationen vid Strandgatan svämmar över och dessutom blir vattnet, som pumpas till Hermansö, mera utspätt vilket försvagar reningsresultatet. Om åns eller havets yta höjs över + 1,60 kan vattnet tränga in i pumpstationens torra utrymmen som ligger lågt och skada anläggningarna. Skador vid översvämningar kan minskas genom att skydda pumpstationers elkomponenter.

17 2.2.5 Nivå och funktionssäkerhet vid avloppsreningen Hermansö reningsverk Hermansö reningsverk har fungerat sedan år 2001. Reningsverket har fungerat bra, och miljötillståndets reningskrav har i huvudsak uppfyllts. De största problemen har berott på stora inflöden vid rikliga regn och hög havsvattennivå. För att minska på problemet bör man bl.a. effektivare ändra blandavlopp till separata avlopp, minska läckage i avlopp och avlägsna dagvattenanslutningar till avlopp som finns i gamla fastigheter. Eftersom huvudpumpstationerna och en del av nätet ligger i strandområden går det inte helt att hindra tillflödet av havsvatten i nätet under perioder då havsvattennivån är hög. I dag behandlar reningsverket avloppsvattnet från cirka 36 000 invånare i Borgå och ca 3 000 invånare i Askola. Därtill hämtas till Hermansö slam från tre mindre reningsverk och direkt från regionens slamavskiljare och slutna brunnar. År 2013 var reningsverkets kalkylerade personekvivalent 43 700. Den inkommande belastningen har ökat hela tiden i och med utvidgningen av avloppsområdet. Utloppsplatsen ligger i havet på Svartbäcksfjärden. I miljötillståndet för Hermansö reningsverk har man ställt villkor för avlägsnandet av organiska ämnen och näringsämnen. Borgå vatten har i slutet av året lämnat en tillståndsansökan för granskning av tillståndsvillkoren. Det är möjligt att det nuvarande resthaltvillkoret för reningsverkets fosforreduktion 0,5 mg/l i stället blir 0,3 mg/l. Om tillståndsvillkoren blir stramare bör man på reningsverket vidta åtgärder för att förbättra reningseffekten. Det här innebär investeringar i rengöringstekniken. I reningsverket i Hermansö finns två processlinjer. Reningsverkets eltillförsel kommer till största delen genom jordkablar, men om huvudtransformatorn skadas orsakar det ett längre avbrott i reningsverkets verksamhet. De vanliga störningarna i reningsverkets verksamhet orsakar i regel inte omedelbar hälsorisk, och miljökonsekvenserna beaktas enligt miljötillstånden i den totala belastningen. Det är ändamålsenligt att också i framtiden sköta slambehandlingen genom att konkurrensutsätta utomstående aktörer. Sannäs reningsverk Sannäs reningsverk har byggts och tagits i bruk år 2010. Till reningsverket leds avloppsvatten från cirka hundra personer. Reningsverket har dimensionerats för betydligt högre belastning än den nuvarande och bara den ena av anläggningens två linjer har varit i drift, också den med en låg belastning. Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Hindhår reningsverk HIndhår reningsverk byggdes år 1964. Till reningsverket leds i dag avloppsvatten från cirka 600 invånare. Inflödet till reningsverket varierar kraftigt som närmast beror på smältvatten och regn. Verksamheten vid Hindhår reningsverk har inte varit förenlig med miljötillståndet. Reningskraven i tillståndet har inte kunnat uppfyllas. För att åtgärda saken ska avloppsvattnet från Hindhår ledas till reningsverket i Hermansö och reningsverket tas ur drift. Planeringsarbetet för transportavloppet pågår och avloppsledningen uppskattas bli färdig år 2017. Ebbo reningsverk Ebbo reningsverk byggdes år 1972. Till reningsverket leds i dag avloppsvattnet från ca 240 invånare samt från åldringshemmet i Ebbo. Reningsverket har fått ett nytt miljötillstånd år 2012. Reningsverkets verksamhet har varit förenlig med tillståndsvillkoren i miljötillståndet. Från Ebbo reningsverk leds

18 avloppsvattnet till reningsverket i Hermansö längs transportavloppet som byggs som bäst och reningsverket tas ur drift senast i början av år 2015. Kullo reningsverk Kullo reningsverk togs i bruk i slutet av år 2008. Reningsverket behandlar huvudsakligen avloppsvattnet från Kullo bildningscentrum, men för att jämna ut belastningen leds också avloppsvatten från fastigheterna i närheten av bildningscentrumet till reningsverket. Kullo reningsverk tas ur drift när avloppsledningen från Kullo till Hermansö, som planeras som bäst, blir färdig enligt uppskattning år 2017. 2.3 Nätens skick Under de senaste årtionden har nyanläggningen av näten varit mycket aktiv. I glesbygden har byggts vattenledningar och transportavloppsledningar och flera nya planområden har byggts. Klart mer investeringar har gjorts på nyanläggningar än saneringar av näten. Längden på näten har nästan fördubblats från år 1997. De äldsta delarna av Borgå vattens nät har blivit så gamla att de måste börja saneras. I bruk finns fortfarande nät som är nästan hundra år. Saneringsbehovet ökar hela tiden och i fortsättningen bör man investera i saneringen betydligt mer än tidigare. Många ledningar bl.a. i bostadsområden från 1960 70-talet behöver saneras. I saneringen av nätet ska man också ta i bruk nya verksamhetssätt för att kunna höja saneringsvolymen till en tillräckligt hög nivå. En lista upprätthålls över de delar av näten som är i behov av sanering, och i investeringsprogrammet tas objekten upp i prioritetsordning. En del av objekten saneras i samband med förbättring av gatan för att minimera störningarna för stadsbor som grävarbeten orsakar. Cirka 3 km nät har sanerats per år. Med den här takten tar det över 300 år att förnya näten. 2.3.1 Vattenledningsnät I bild 3 har åskådliggjorts åldern för Borgå vattens vattenledningsnät. På horisontalaxeln visas årtiondet när rören är byggda (det finns uppgifter på cirka 80 % av rören). Den blå kurvan visar summan av längden på ledningarna som byggts under olika årtionden. På den röda kurvan har fördelningen flyttats 50 år framåt, och då ser man i grova drag under vilket årtionde den stora massan av ledningar ska saneras. Bilden visar att nätverkslängden har börjat öka under 1960-talet och att ett speciellt stort steg har tagits under 1990 2000-talet då man byggt långa transportledningar i glesbygden. Saneringsbehovet av näten blir tydligt större från 2020-talet framåt jämfört med nuläget.

19 Längd (m) 450 400 350 300 250 Vattenledningsnätets ålder i Borgå Därtill finns cirka 110 kilometer vattenledning vars byggnadsår saknas i nätdatasystemet 50 år gamla nätets totala längd 200 150 Nätets totala längd 100 50 0 1900-1909 1910-1919 1920-1929 1930-1939 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009 2010-2020 2020-2030 2030-2040 2040-2050 2050-2060 2060-2070 Bild 3 Trenden för vattenledningsnätets ålder Andelen läckagevatten av det vatten som pumpats i vattenledningsnätet är cirka 17 %, vilket är nära medeltalet för vattenverken i Finland. Plötsliga läckage i vattenledningar sker årligen 10 15 stycken som är rätt lite i förhållandet till nätverkslängden. 2.3.2 Skicken av avloppsnäten och avloppspumpstationer Största delen av gravitationsavloppen är plast- och betongavlopp byggda på 60- och 70-talet. Tryckavloppen behöver inte saneras under de närmaste åren eftersom nästan hela tryckavloppsnätet är byggt på 2000- talet. Man bör sträva efter att minska läckaget i avloppsnäten och avledandet av dagvatten till spillvattenavlopp. Extra vatten som läcker in i avloppet minskar nätets kapacitet och ökar kostnader för pumpning av avloppsvattnet. Dessutom orsakar inläckaget bräddningar från avloppsnätet vid störtregn och försvagar processen för avloppsvattenreningen. I centrum finns fortfarande cirka tio kilometer blandavlopp som avloppsvatten och dagvatten leds till. Av blandavlopp är hälften sådana betongrör som är byggda på 60- och 70-talet. Blandavlopp ändras småningom i samband med saneringen till separerade avlopp. I fråga om läckagevatten är avloppsnätet i Hindhår ett känt problematiskt område. Då saneringsprogrammet utarbetas bör man beakta avloppsledningar som finns i grundvattenområden. Av dessa avlopp finns det största saneringsbehovet i Borgbackens område. Årligen behöver 1 3 stycken avloppspumpstationer saneras. Fjärrstyrningssystemet för pumpstationer kompletteras vid behov.

Konditionen för dagvattenavlopp försämras långsammare än spillvattenavlopp eftersom dagvattnets kvalitet är renare och sliter mindre på konstruktionerna. I och med att störtregnen ökar till följd av klimatförändringarna kan det orsaka kompletterings- eller ändringsbehov i dagvattennätet. 20 2.4 Fastigheter som inte är anslutna till näten I vattenverkets verksamhetsområde är fastigheterna skyldiga att ansluta sig till näten. Fastigheten kan på basis av en ansökan få befrielse från anslutningsskyldigheten om vattentjänsten har ordnats på ett sätt som anses vara tillräckligt. I Borgå vattens fastställda verksamhetsområden finns några fastigheter som tar hushållsvatten från egen brunn. I andra serviceområden där det är frivilligt att ansluta sig, varierar anslutningsgraden ganska mycket. I de fastställda verksamhetsområdena finns också några fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet. Om fastigheterna inte har ett system för behandling av avloppsvatten som uppfyller avloppsvattenförordningens krav, finns det inte förutsättningar att befrias från anslutningsskyldigheten. I andelslagens verksamhetsområden bör man främja att fastigheterna ansluter sig till nätet. Tryckavloppsnätens kapacitet i serviceområden utanför verksamhetsområden räcker till för att betjäna ett större antal invånare än det nuvarande. Den låga anslutningsgraden har i vissa fall orsakat stockningar i näten på grund av att flödet har varit alltför litet. Också därför ska man sträva efter att öka anslutningsgraden. 2.5 Vattenandelslagens utvecklingsbehov Utvecklingsbehoven i andelslagen i Borgå kartlades genom en enkät och en workshop, som ordnades i maj 2014. Vissa vattenandelslags verksamhet kan i framtiden bli på Borgå vattens ansvar. I en del av andelslag finns bara ett vattenledningsnät och beslut om att bygga ett avloppsnät har inte fattats. Att det finns endast få ansvariga personer leder till osäkerhet i verksamheten i vissa andelslag. I tabellen nedan (Tabell 9) visas ett sammandrag om utvecklingsbehoven i vattenandelslag. Tabell 9 Utvecklingsbehov i vattenandelslagen Andelslag Utvecklingsbehov 1 Renum-Jackarby vattenandelslag Lösningar har inte gjorts för att behandla avloppsvatten från en stor grupp invånare i området. Planeringen av transportavloppet som Borgå vatten ska bygga genom området pågår som bäst. När det klarnat var avloppsledningen ska dras kan anslutningsmöjligheter bedömas fastighetsvis. 2 Kråkö Vattenandelslag Förhandlingar har inletts om att Borgå vatten övertar verksamheten. 3 Mickelsböle Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov 4 Mickelsböle-Kvarnskogen vattenandelslag Det finns inte kännedom om utvecklingsbehov. Det har preliminärt diskuterats om att Borgå vatten övertar verksamheten.

21 5 Svartbäck Vattenandelslag Andelslagets verksamhet bör överföras till Borgå vatten enligt avtalet för grundandet av andelslag eller man bör komma överens om verksamheten fortsätter som ett självständigt andelslag. 6 Nybacka vattenandelslag Det finns kvalitetsproblem i slutändan av vattenledningen på grund av för liten förbrukning. Byggandet av avloppsnätet har inletts (delområde) 7 Rånäs Vattenandelslag Andelslaget bereder under år 2014 avloppsärenden så att det under våren 2015 kan ansluta sig till Borgå vattens avloppsvattensystem. Avloppsledningen är byggd men har ännu inte anslutits. 8 Andelslaget Borgå Skärgårds Vattentjänstverk En utredning pågår om att ordna vattentjänster i området. 9 Siggböle Vattenandelslag Avsikten är att bygga ut stomledningen vid Norrkullavägen (ca 500 m). En utredning ska göras om att bygga ut en del av avloppsnätet. 10 Boe bys vattenandelslag Inga speciella behov. Enligt andelslaget är avloppshanteringen inte aktuellt på grund av den glesa bosättningen. 11 Hinthaaran Pohjoinen Vesi- ja Viemäriosuuskunta Inga speciella behov. Man överväger om verksamheten kan fortsätta i form av ett andelslag. 2.6 Behov att ordna vattentjänster utanför de nuvarande verksamhets- och serviceområden 2.6.1 Områden som planläggs Det hör till Borgå vattens normala verksamhet att bygga nät för nya planlagda områden. Planområden ansluts till Borgå vattens fastställda verksamhetsområde. Behovet för byggandet av näten beror på takten i stadens planläggning och planer och kan variera från år till år. Nätinvesteringarna som de nya planområden kräver har under de senaste åren varit cirka 1-2 miljoner per år. Översiktsplaneringen för vattentjänstnäten bör i ett tillräckligt tidigt skede kopplas i planläggningsprocessen (redan när planutkast utarbetas) för att åstadkomma ett fungerande slutresultat och för att säkerställa resursernas vettiga användning. Planerna ska vara fastställda, markanvändningsavtalen ska vara färdiga och områden bör ha tagits i besittning innan detaljplanering och byggande av vattentjänstnätet påbörjas. Speciellt har objekt med kompletterande byggande varit utmanande ur de här synvinklarna. Den gemensamma processen med planläggning och byggande av kommunteknik bör göras smidigare.

Med tanke på att ordna vattentjänster på ett vettigt sätt är det viktigt att planområden tas i bruk i en ändamålsenlig ordning med tanke på byggandet av nät. I nya områden ska byggandet inledas från det nuvarande nätets riktning. 22 2.6.2 Tätorter och andra områden med tätare bosättning Vattenledning har byggts till största delen av tätorter men i en del av tätorter fattas fortfarande ett centraliserat avloppssystem. Enligt lagen om vattentjänster har kommunen ett ansvar för ordnandet av vattentjänster, om behovet för större invånargrupp förutsätter det. Prövningen påverkas också av sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. I lagstiftningen finns dock inte bestämmelser om noggrannare kriterier, så det är i alla fall kommunen eller tillsynsmyndigheten som får pröva ansvaret för hur vattentjänster ordnas. I statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) bestäms att verksamhetsområden för avlopp ska inkludera tätorter. I förordningen nämns inte hur begreppet tätorter definieras. Ett alternativ är att använda statens definition om tätort YKR enligt vilken det bor minst 200 invånare i tätorten och där avståndet mellan byggnaderna vanligtvis är under 200 m. YKR-materialet innehåller information för uppföljning av samhällsstruktur och upprätthålls av Finlands miljöcentral och Statistikcentralen. Frågan om ansvaret att ordna vattentjänster har studerats utifrån synsätten ovan med hjälp av geodata. I bild 4 nedan visas rutorna för YKR-tätorter samt sådana områden med tätare bosättning där det i en ruta på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare. Man kan tänka att flera rutor bredvid varandra tillsammans kan bilda ett område där behovet för en större invånargrupp uppstår. De enskilda rutorna däremot bildar huvudsakligen inte behovsområden. I fråga om YKR-tätorter kan konstateras att avloppshanteringen i dessa områden antingen har förverkligats, eller att områdena har ingått i den tidigare utvecklingsplanen som planerade avloppsområden. När det gäller områden med tätare bosättning utanför YKR-områdena kan man konstatera, att de förverkligade eller pågående nätprojekten betjänar dessa områden rätt täckande. I de västra områdena finns dock i Andersböle, Söderveckoski och Norrveckoski områden med tätare bosättning som granskas separat. Borgå vatten utarbetade med Finlands miljöcentral år 2013 en utredning om utvecklingsbehov i glesbygden (Haja-asutusalueen kestävä vesihuolto ja arvio toimintaedellytyksistä vuoteen 2030 - Hakeve). I projektet utvecklades en analysmetod som hjälpte att bedöma i vilka områden det är ekonomiskt lönsamt att bygga ett allmänt vattentjänstnät. I bedömningen beaktades bl.a. samhällsstrukturen, jordmånens byggbarhet och antalet vattenanvändare. Bakgrunden för rapporten Hakeve var översiktsplanen för vattentjänster i glesbygden i Borgå som utarbetades år 2002 (Haave-planen), som granskade behoven i glesbygden och vilka områden som har förutsättningar för ordnande av centraliserade vattentjänster. Haave-planen gjordes tillsammans med staden, Nylands miljöcentral och Östra Nylands förbund. Utredningsområden bedömdes då med tanke på avloppshanteringen genom att som viktningskonstant använda invånartäthet, påverkan på recipienten, hygieniskt-estetiska olägenheter och grundvattenrisker. Vattenledningsnätet som Borgå vatten och andelslagen byggt är rätt täckande både i servicebyarna och andra tätorts- och byområden samt mindre byområden. Områden med identifierade utvidgningsbehov koncentreras till västra områden där avloppsnäten fortfarande fattas helt. Områden där näten byggs ut har bedömts genom att kombinera olika faktorer så som avgränsning av tätorter, invånartäthet, kostnader för byggande av näten samt sanitära skäl eller miljöskyddsskäl. Med sanitära skäl avses speciellt tryggandet av hushållsvatten, dvs. grundvattenskyddet. Verksamhetsprogrammet för utvidgning av avloppsnäten finns i kapitel 4.3 samt bilagorna 2 och 3.

23 Tätortsområde enligt YKR klassificeringen Ruta 250x250 m med >= 6 invånare Grundvattenområde Bild 4. Områden med YKR-tätorter i Borgå, rutor där det på ett område på 250 m x 250 m bor minst 6 invånare samt grundvattenområden. 2.6.3 Randområden i omedelbar närhet av planområden På många ställen finns det bosättning utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde rätt nära planområdenas nätverk. På sådana ställen vore det vettigast att sköta avloppshanteringen genom anslutning till planområdenas avloppsnät. Anslutningen till avloppsnätet ligger i regel på fastighetsägarnas ansvar. 2.7 Avloppsvattenhanteringen i glesbygden utanför avloppsnäten Det ligger på fastighetsägarens ansvar att ordna hanteringen av avloppsvatten i områden utanför avloppsnätet.