Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Relevanta dokument
Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Energieffektiva beläggningar 2

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Trafikverkets klimatkrav. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

LCA-LCC- Verktyg. Modellen Modellen redovisar:

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Energieffektiva beläggningar

Indikatornamn/-rubrik

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Regelverk bitumenbundna lager

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Asfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum

NCC Roads. Göran Landgren Affärsområdeschef

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

NCC Roads Stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice

Hög återvinningsgrad Vägen framåt! NVF-SPECIALISTSEMINARIUM

Hållbarhet i flygbranschen

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

BELÄGGNING. Ämnets syfte

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Energibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.

Energiplan för Vänersborg År

Informationstillfälle - Skype. Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv.

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

G röna koncept inom asfaltbeläggningar. Ku nskapsöversikt

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Besiktning av KGO-sträckor

1

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Strategisk Innovationsagenda

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Klimatpolicy Laxå kommun

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

Med omtanke om människor och miljö

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energi- och klimatstrategi

NVF-seminarium: Beläggningens gröna framtid. Åsa Lindgren. 19 januari, 2012

Energigas en klimatsmart story

Klimatneutrala godstransporter på väg

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson


Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

ERS En möjlighet för svensk industri

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Energieffektiv asfaltbeläggning

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Fossilfritt Dalsland, FFD. Bengt Kasemo Professor emeritus, Chalmers, Fysik LedamotFFDs styrelse

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Energimyndigheten Kristina Holmgren Rebecka Marklund

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Transkript:

Kristina Martinsson Hur bidrar asfaltbranschen till klimatmålen? Är det någon som har hört talas om klimathotet?... Kristina Martinsson Underhåll Beläggning 2 Innehåll i presentationen Vilka är klimatmålen Bakgrund till EKA Beskrivning av beräkningsverktyget EKA. Några jämförelser av beläggningsåtgärder. Hur används EKA och av vem? Sammanfattning Nationella klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030 av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan visionen är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050. Det innebär även att transportsektorns utsläpp bör vara nära noll. 3 4

Kristina Martinsson Utmaning vi står inför Konsekvensen av människans klimatpåverkan är svår att helt överblicka, men till viss del ser vi den redan i form av: höjd medeltemperatur avsmältning av glaciärer minskande havsisar stigande havsnivåer döende korallrev Problemet är globalt, men alla kan göra något Projekt Energieffektiva Asfaltbeläggningar Pågick under perioden 2012-06-01 2014-12-31. Kristina Martinsson, Torbjörn Jacobson Följande områden togs upp: Ett lämpligt LCA-verktyg för asfaltbeläggningar. En jämförande studie av våra vanligaste beläggningstyper. Energideklarering av asfaltprodukter. Vilken potential finns för förbättringar. Alternativa produkter. Effektivare asfaltåtervinning. 5 6 LCA för asfaltbeläggningar (LCA = Livs Cykel Analys) LCA-verktyget EKA Återvinning (returasfalt) Utläggning Tillverkning Råvaror Transporter Energi och Koldioxid i Asfaltproduktion. Ett LCA verktyg på svenska, anpassat för våra beläggningstyper och våra tekniker. Framtaget för Trafikverket. Beräkningar gjorda för hela kedjan vid asfalttillverkning - från ingående material till färdig beläggning. 7 8

EKA omfattning och begränsningar Produktion av förbrukningsvaror - t.ex. sprängämnen, vidhäftningsmedel, kemikalier Maskinell bearbetning av ingående material - t.ex. krossning, siktning Transporter Tillverkning av asfaltmassa i asfaltverk Maskinell bearbetning på vägen - t.ex. fräsning, klistring, utläggning 9

Startsidan Inmatning Sammanställning 10 NFV Beläggning Specialistseminarium 2014

Jämförelse av några vanliga varianter på beläggningsåtgärder 1. ABS 16 70/100, 6,5% + fräsning 40 mm 2. Remixing ABS 16 70/100 3. LTA ABS 16 70/100 6,5% (temperatursänkning 30 grader) 4. ABS 16 70/100 6,5% uppvärmning med biobränsle. Gemensamma beräkningsförutsättningar: Transport av 50 % av ingående stenmaterial: Transport av bitumen från depå: Frästransport (enkel väg): Avstånd till läggningsplatsen: Beläggningstjocklek 100 km (övrigt lokalt) 150 km 100 km 100 km 100 kg/m2 11

1. ABS 16 70/100 12

2. Remixing (ABS 16 70/100) 13

3. ABS 16 70/100 LTA 4. ABS 16 70/100 Bio 14

Kristina Martinsson Användning av EKA För Trafikverket är EKA är ett stöd vid val av beläggning och ett stöd för att formulera strategier för beläggningsunderhåll. Används inom Trafikverket för beräkning av uppsatta miljömål. För entreprenörer är EKA ett verktyg för att kunna optimera processerna i asfaltproduktionen. Förvaltning av EKA EKA förvaltas av Trafikverket. En referensgrupp bestående av entreprenörer och materialleverantörer har granskat och kommit med förslag på förbättringar. EKA granskas regelbundet och kommer vid behov att revideras, men högst en gång årligen. EKA kommer att finnas att ladda hem från trafikverket.se från och med januari 2017. 1 2 Sammanfattning Vill du veta mer om EKA? Med hjälp av ett LCAberäkningsverktyg likt EKA, kan man få en bild av en produkts totala miljöpåverkan. Man hittar lätt de faktorer som påverkar energiförbrukning och utsläpp av CO2 och har därmed möjlighet att hitta förbättringsområden! Temperatur Bitumen Kontakta: Kristina Martinsson, Trafikverket kristina.martinsson@trafikverket.se Tel: 010-123 81 86 076-805 76 10 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! 3 4