Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen

Relevanta dokument
Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Lokal pedagogisk planering för Sveaborg

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

KURSPLANER och kunskapskrav för grundsärskolan inriktning träningsskolan

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll

Lokal Pedagogisk Plan

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Individuella programmen GySär13

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

KVALITETSREDOVISNING

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Arbetsplan Träningsskolan

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan och sammanställning efter genomförd kartläggning på förskolan av 42 barn, April 2016 (Juni 2016)

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Stockholm 15 mars 2013

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

2.1 Normer och värden

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan Violen Ht 2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

natur och miljö Syfte

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Teamplan Ugglums skola F /2012

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Kvalitetsredovisning Särskolan

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

Verksamhetsplan 2017

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Kvalitetsarbete i förskolan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Inlärning. perception. produktion

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

projektkatalog KULTURSKOLAN

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Elevens utvecklingsmål

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Särskolan är till för ditt barn

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Transkript:

Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor

Utvärdering och analys av Skolbild för särskolan Regnbågen 2014/2015 Måluppfyllelse Alla elever på skolan har nått grundläggande eller fördjupade kunskaper. Även de elever som läser ämnen enligt grundsärskolans kursplan har 100% måluppfyllelse. Detta är första året som vi skall göra en analys av måluppfyllelse utifrån kunskapskraven i ämnesområdena/ämnen. Tidigare har vi analyserat antal uppfyllda mål enligt elevernas IUP:er. Föräldraenkät De flesta föräldrar har svarat alltid och några få ofta på frågor om trygghet, trivsel och lärande och utveckling. Ingen har svart ibland eller aldrig. Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med inriktning mot träningsskola vilket innebär att eleverna läser ämnesområden alternativt ämnen från grundsärskolans kursplan. Totalt finns 16 elever på Regnbågen. Eleverna är uppdelade i fem klasser, från förskoleklass till år 9. Dessutom bedrivs fritidsverksamhet för en del av eleverna, i samma lokaler och med samma personal. Eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra funktionsnedsättningar såsom kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, synskada, epilepsi, autism, medfödd dövblindhet med flera. Eleverna befinner sig på olika utvecklingsnivåer och de flesta eleverna har flera funktionsnedsättningar i kombination. Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande värden som präglar skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Kursplanerna omfattar fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Som elev i grundsärskolan, inriktning träning, har du även möjlighet att läsa ämnen från grundsärskolans kursplaner Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt andra yrkesgrupper och instanser som t ex personliga assistenter, Barn- och Ungdomshabiliteringen samt kommunens korttidshem.

Regnbågens prioriterade mål Under läsåret 2014/2015 har Regnbågen valt att få mer kunskap om att arbeta på ett strukturerat tematiskt arbetssätt där eleverna är delaktiga i alla delar; från planering till förberedelse, genomförande och utvärdering. Ingrid Pramling Samuelson, professor i pedagogik och Sonja Sheridan, fil.dr. i pedagogik arbetar vid Göteborgs universitet. De forskar båda om barns lärande. I boken Lärandets grogrund (2006) beskriver Pramling Samuelsson och Sheridan deras definition av tematiskt inriktat arbetssätt. Att arbeta temainriktat innebär att man avgränsar och lyfter fram ett särskilt område. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan så kan ett tema pågå under en längre tid eller under en kortare tidsperiod, men när ett tema pågår så bör det genomsyra hela verksamheten. Temat ska inte heller enbart ske under en viss dag, tid eller plats. Ett temainriktat arbetssätt bör alltså istället spegla en helhetssyn på elevens lärande och utveckling. Vi ser det tematiska arbetssättet som en metod för att arbeta ämnesövergripande, så att alla ämnesområden/ämnen på ett naturligt sätt kommer med i arbetet. Genom att arbeta med ett temainriktat arbetssätt ger vi eleverna möjlighet till ett mångsidigt och sammanhängande lärande. Vi samlas kring gemensamma upplevelser och öppnar upp för ett samarbete mellan eleverna och klasserna. Vygotskij menar att lärande sker i ett socialt samspel och att människan har förmågor som kan vara oanade, men som utvecklas om hon får vistas i rätt miljö (Lindqvist, 1999). Vårt gemensamma tema blir Fem myror är fler än fyra elefanter. Det finns flera anledningar till att vi valt det som tema. En anledning är att många av eleverna tidigare har visat ett intresse för Fem myror.... När man arbetar temainriktat menar forskare inom pedagogik (Lindqvist, Pramling, Sheridan m.fl.) att temat skall ta sin utgångspunkt i elevernas intressen eller tidigare kunskaper och erfarenheter. En annan anledning är att vi på Regnbågen detta läsår har extra fokus på matematik, eftersom lärarna kommer att gå Mattelyftet och vi ser att Fem myror... innehåller en hel del matematik. Vi tycker också att Fem myror... är väldigt rolig och hoppas att den kan bidra till ett lustfyllt lärande! Källor: Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Studentlitteratur.

Estetisk verksamhet Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: skapa genom bild, musik och slöjd välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Mål på skolan: Eleverna deltar i en framställning/presentation. Metod: Estetisk framställning Eleverna arbetar med färg, form och struktur och deras betydelse för bilders och föremåls uttryck. Eleverna arbetar med rytmik, rim och ramsor samt sång- och danslekar. Dramatiseringar av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse. Slöjdarbete från idé till färdigt material. Material, redskap och tekniker Eleverna tillverkar kulisser, scenkläder mm. Estetisk verksamhet i samhället Eleverna tar del av någon föreställning som erbjuds i kommunen. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Del utvärdering jan 2015: Flera av eleverna har arbetat med musiken/låtarna ur Fem myror är fler än fyra elefanter i sina datorer, spelat instrument till låtarna, sjungit sånger samt arbetat med en saga. Utvärdering juni 2015: Under läsåret har eleverna tränat på sång, teater och dans från barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter. Eleverna har också varit delaktiga i att skapa rekvisita och kulisser till vårt musikalframträdande Fem myror är fler än fyra elefanter. Till vår hjälp har vi haft teaterpedagog Elin Bolen Nyström, danspedagog Pablo, konstnär Daniel Gustavsson och kulturpedagog David Stränge. Eleverna har också fått ta del av de olika musik och teaterframträdande som kommunen har erbjudit.

Kommunikation Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: samspela med andra tolka olika former av kommunikation söka information från olika källor använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Mål på skolan: Eleven förstår eller reagerar igenkännande på språket i sånger, ljudlekar och berättelser ur musikalen. Eleven deltar i att uttrycka egna önskemål, behov och känslor i klassrådet. Metod: Eleverna framför en musikal i slutet av läsåret. Eleverna deltar i klassråd och väljer representanter till elevrådet. Samspela, tala och samtala. Eleverna tränar på kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt och åsikt på olika sätt. Eleverna använder olika kommunikationsverktyg. Tolka och förstå Eleverna arbetar med rim, ramsor, sånger, böcker och dramatiseringar. Tolka kommunikativa uttryck. Arbeta med ordbilder, bokstavsformer och ljud utifrån elevens intresse. Eleverna arbetar med skriftspråket utifrån egna förutsättningar. Informationssökning Informationssökning i olika medier och källor. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget.

Utvärdering: Eleverna har under läsåret arbetat med temat Fem myror är fler än fyra elefanter vilket mynnade ut i en musikal som i slutet av vårterminen framfördes för föräldrar och kompisar. Eleverna har både under övning och scenframträdande visat hög igenkänning och delaktighet i de olika akterna i musikalen. Eleverna visar igenkännande på olika sätt. En del av eleverna tecknade siffror i samma takt som musiken från 1-20 låten. En annan elev visar att den känner igen och reagerar på ordet elefant genom att titta på bilderna från fem myror när någon pratar om en elefant eller visar en bild på en elefant. Bild från skolans musikal Alla klasser har haft klassråd inför skolans elevråd. I klassrådet har eleverna fått framföra önskemål att ta med sig till elevrådet. I elevrådet fastställdes skolans luciaprogram tack vare att elevrådsrepresentanterna hade med sig förslag från sina respektive klasser. Eleverna hade med sig önskemålen från klassen med hjälp av bildstöd såsom in-print och ritade tecken.

Motorik Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Mål på skolan: Eleven deltar i lekar och danser där matematiken ingår. Metod: Tillsammans med skolans personal och danspedagogen Pablo gör eleverna danser till de olika numren i vårt framträdande. Eleverna ges möjlighet att träna på de olika danserna under musiken, idrotten och danspassen. Rörelser Grundläggande motoriska rörelser. Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. En bildkarta på aktuella ordbilder och begrepp ska finnas tillgänglig för eleven. Delutvärdering januari 2015: Eleverna har deltagit i dans med danspedagogen Pablo vid tre tillfällen. Många elever har haft dans varje vecka där matematiken ingått. Utvärdering juni 2015: Eleverna delades in i två grupper. En grupp bildades av de eleverna som är gående och en grupp bildades av de elever som är i behov av rullstol. Denna gruppindelning medförde att delaktigheten hos eleverna blev högre eftersom koreografin då kunde anpassas. De flesta elever har visat att de upplevt danspassen som mycket positiva och många har utvecklat allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiv. Danspedagogen Pablo medverkade vid tre tillfällen under vårterminen och hjälpte oss med koreografi. Eleverna framförde slutligen flera danser i olika gruppkonstellationer i vår musikal i slutet av läsåret.

Vardagsaktiviteter Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön, undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner, undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka information om service-och kulturutbud, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Mål på skolan: Alla elever på skolan deltar i minst ett gemensamt beslut som rör hela skolan. Metod: I slutet av läsåret framföra en musikal med fokus på matematik. Under arbetets gång är det mycket beslut som skall fattas och innehåll som skall planeras. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Varje elev ska bjudas in till samtal och vi är lyhörda för elevernas önskemål och signaler. Varje elev skall dagligen ges möjlighet att göra val, med stöd av kommunikationsverktyg som t ex tal, skrift, tecken, bilder och tekniska hjälpmedel. Omvärld Eleverna skall ha ett inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete under vårt temaarbete Leva tillsammans Att se sig själv i ett större sammanhang, att jobba med värdegrund, demokrati och alla människors lika värde vid t ex klassråd, elevråd. Eleverna ges möjlighet till samspel på sina egna villkor i vardagen, vi tar vara på tillfällen att synliggöra livsfrågor för eleverna. Till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Delutvärdering januari 2015: Regnbågen har haft sina första klassråd. Eleverna har också medverkat i ett elevråd där Luciaprogrammet fastställdes. Elevrådsrepresentanterna hade med sig förslag från sina respektive klasser.

Utvärdering juni 2015: Målet är uppnått. Alla elever har deltagit i ett eller flera klassråd där aktuella frågor och gemensamma aktiviteter har diskuterats, det har bl a handlat om snöbollskastning och vilka sånger/nummer som ska framföras vid Regnbågens gemensamma musikal. Det har valts elevrådsrepresentanter som framfört klassens åsikter och önskemål angående hur programmet vid den gemensamma luciafesten ska se ut. Flera av eleverna har erövrat en förståelse för nya ord och begrepp, som används både i elevens vardag (exv välja, kamratskap ) och i samhället (exv rösta, val, riksdag, regering) vilket har ökat elevernas förmåga att vara delaktiga i samtal som rör vardagsliv och samhälle. Analys: Det är elevens behov och dagsform som styr vad och hur eleven deltar i gemensamma beslut. Inför nästa läsår planerar elevrådet programmet för alla gemensamma aktiviteter på Regnbågen.

Verklighetsuppfattning Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper om människa och natur, ordna händelser och upplevelser i tid och rum, sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet, reflektera över samband mellan orsak och verkan, identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Mål på skolan: Att alla elever deltar i ramsräkning. Eleverna deltar i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Att alla elever deltar i att identifiera nya begrepp i ämnesområdet. Metod: Innehållet i musikalen har ett fokus på matematik. Människa, djur och natur Eleverna ska använda alla sina sinnen, så att de med hjälp av ljus, ljud, temperatur, smak och doft väljer och påverkar vilket material som ska användas vid arbetet med skolans musikal. Eleverna ges möjlighet att ta ett annat perspektiv genom att till exempel agera något djur. Tid Eleverna har inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete, eleverna deltar i kommunikation kring begrepp som behandlar tidsuppfattning, tidsåtgång och tidsanvändning. Till exempel nutid, dåtid, framtid, länge, före och strax. Rum I arbetet med musikal/teater tas tillfällen till kommunikation kring lägesord och dess användning. Genom att jämföra foto och film med elevens verklighet får eleverna tillfälle att jämföra och reflektera. Kvalitet Vid tillverkandet av kulisser och rekvisita får eleverna tillgång till att arbeta med olika material med skilda strukturer och egenskaper. Kvantitet Musikalen med tema matematik ger utrymme för eleverna att möta tal och antal samt att ramsräkna.

Ämnesspecifika begrepp Vi benämner och befäster de ord, begrepp och symboler varje elev möter i sammanhanget. Delutvärdering: Alla elever deltar dagligen i ramsräkning tex när vi räknar hur många elever som är i klassen och vid förberedelse inför en förflyttning. Under december månad har alla klasser en adventskalender. Eleverna har fått möta begreppen första, andra, tredje och fjärde advent och under lucköppningen från den första december tom tjugofjärde december. Utvärdering: Alla elever har dagligen deltagit i ramsräkning tex när vi räknar hur många elever som är i klassen och vid förberedelse inför en förflyttning det vill säga elev och personal räknar gemensamt ett, två, tre... inför ett lyft. Många olika sånger har presenterats för eleverna, en grupp elever visade stort intresse för en ramsräkningssång vilket ledde till att denna sång blev en del i skolans musikal. Hela skolan räknade gemensamt 1-20 med stöd av tecken. Eleverna har under musikalövningarna mött varandra och fått ta hänsyn till varandra, ibland har en elev fått vänta på någon annan och ibland har någon elev fått skynda sig för att komma i tid till repetitionen där kompisarna väntar, detta bidrar till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå och sätta sig in i andras behov. Under december månad har alla klasser en adventskalender. Eleverna har fått möta begreppen första, andra, tredje och fjärde advent och under lucköppningen första tom tjugofjärde december. Eleverna har fått möta ämnesspecifika begrepp såsom till exempel ridå, scen, framträda, koreografi osv i samband med musikalarbetet. Genom ett gemensamt ordförråd underlättas kommunikation med kompisar på skolan.