IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Vår verksamhet under läsåret

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Arbetsplan Äppelbo förskola

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Västra Vrams strategi för

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Presentation. Gagnef kommuns vision

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Välkommen till Torps förskoleområde

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsbeskrivning för

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Tyck till om förskolans kvalitet!

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan för Saffranets förskola

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Arbetsplan. Killingens förskola

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Förskolan Sjöstjärnan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Transkript:

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013

Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten (5-6 år) Förskolan byggdes under 2007 och då byggdes också ett mottagningskök. Vi får huvudkomponenten av maten från Ryttarlidens förskola. Förskolans utomhusmiljö är unik för förskolorna i Nättraby, skogen är en del av vår härliga gård. Dessutom har vi slingan och dess skog runt knuten. Förskolan blev fr o m 110701 en egen skolform vilket innebär att förskolan ingår i skolväsendet. Syftet med detta är att ytterligare betona förskolans pedagogiska uppdrag, som första steget i utbildningssystemet. Verksamhetsplanen gäller för ht. 2012- vt.2013 och utgår ifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) vilken är fastställd av regeringen och utbildningsdepartementet. Läroplanen omfattar en mängd övergripande mål och riktlinjer inom flera områden och dessa mål och riktlinjer ska förskolan sträva efter att uppnå och följa Förskolans grundidé Värdegrund Vi vill att våra barn ska lära sig samarbete och våga vara delaktiga i alla aktiviteter. Barnen på vår förskola ska våga uttrycka sina tankar men även kunna lyssna på sina kamrater, vänta på sin tur och dela med sig. Barnen ska känna empati för varandra och se att alla ha ett lika värde. Vi vill att barnen ska se olikheter som en tillgång. Med det kompetenta barnet framför ögonen blir det självklart att göra barnen delaktiga att utmana och erbjuda en möjlighet att utforska världen och skapa möten människor emellan. Lek, lärande och kunnande Den fria leken är viktig och nödvändig för barns utveckling och lärande. Barn leker inte för att roa sig eller förströ sig- de leker för att lära sig. I leken har barnet ett redskap för sitt sökande efter förståelse och kunnande. Lek är lärande! När barn leker utvecklar de bl a sin förmåga att samarbeta, att kommunicera sin initiativförmåga, sin kreativa förmåga, sitt tänkande och sin förmåga att lösa problem. Vi vill att barnen ska vara aktiva i sitt eget lärande. Vi fångar barnens intresse och tankar genom att lyssna på barnen och ta tillvara på de tillfällen där barnen söker kunskap. Genom samspel i vardagliga möten lär vi tillsammans! Miljön inne/ute Vi vill att vår miljö ska vara spännande, utmanande och den ska väcka barnens fantasi och nyfikenhet. Den ska vara inspirerande och tydlig för att skapa olika mötesplatser för samspel och kommunikation. I våra miljöer strävar vi efter att det ska finnas tillgängligt och utmanande material. Vårt förhållningssätt som pedagoger måste vara tillåtande. En tydlig miljö ska göra det möjligt för barnen att agera självständigt.

Profil - Natur Vi vill medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Allemansrätten och naturens olika kretslopp är en central del i vårt arbete. Vi går till skogen vid flera tillfällen i veckan! Dokumentation Vi dokumenterar för att synliggöra och utveckla vår verksamhet. Barnen ska i dokumentationerna kunna se och reflektera över sitt eget lärande. Genom dokumentationer, vecko- eller månadsbrev får föräldrarna en inblick och blir mer delaktiga i barnets vistelse på förskolan. Vi pedagoger har genom dokumentationerna möjlighet att följa upp, utvärdera och utveckla vårt arbetssätt Nättraby rektorsområdes prioriterade områden är: Pedagogisk dokumentation Barns inflytande Natur (eget prioriterat område) Den röda tråden på Skogsgläntans förskola är ; Estetiska lärprocesser

Natur Vi vill att alla barn ska få uppleva naturen året runt i alla väder! Alla barn ska få en förståelse för att naturen består av olika kretslopp och näringskedjor och att allt hänger samman i naturen. Alla barn ska få lära sig hur man ska göra om man går vilse genom projektet Hitta vilse Vi vill att alla barn ska få motoriska utmaningar i naturen. Vi vill laga mat tillsammans med barnen i skogen. Vi är medupptäckare med barnen och fångar upp det som barnen tycker är intressant. Vi går till en skogsplats med fast vindskydd två dagar i veckan oavsett väder. Vi går vid 9.30 och kommer hem kl 14.30. Vintermånaderna är vi ute varje dag,men då äter vi lunchen inomhus. Vi visar och berättar om olika kretslopp och näringskedjor. Tex vattnet, lövets, djurens.. Vi följer civilförsvarets material om Hitta vilse där barnen får lära sig att krama ett träd, hålla sig varma genom att bygga en koja, synas och höras. Alla barn får motoriska övningar bara genom att vistas där. Vi kan dock utmana olika barns behov med olika motoriska svårigheter. Vi har kamratbanor och kamratövningar som inbjuder till motoriska utmaningar och samarbete. Vi har en eldstad, trangiakök och trefot med gryta vilket ger möjligheter att laga enklare mat i skogen. Lunchen får vi alltid levererad från Ryttarliden så maten vi lagar ibland är till mellanmål. Vi visar vad naturen har att erbjuda och vi följer barnens intressen. Vi lyfter t ex på stenarna och tittar vilka som bor under stenen. Vi tar vara på barnens frågor som dyker upp och vi tar tillsammans reda på svaren.

Estetiska lärprocesser Vi vill ge barnen möjlighet att kunna uttrycka sig på många olika sätt genom estetisk verksamhet som skapande, drama, musik och rörelse. Vi erbjuder barnen olika material och tekniker i skapande. Göra olika dramaövningar. Genom sång och ramsor. Vi har gymnastik och rytmik. Vi arbetar med äventyrspedagogik. Barnen dokumenterar själva verksamheten.

Naturvetenskap och teknik Vi vill ge barnen upplevelser i naturvetenskap genom att göra enkla experiment inom fysik (ljud, ljus, magnetism, luft, vatten) Vi vill att barnen ska ges möjlighet att reflektera hur enkel teknik i vardagen fungerar. Vi har nätverkslådor som handlar om ljus, ljud, luft, vatten, eld och magnetism. I dem finns enkla experiment som gör att barnen får en förståelse för de olika delarna av fysiken. Barnen får känna på hur olika material fungerar samt fundera på varför saker och ting är konstruerade som de är. Hur hade det blivit om de såg ut på ett annat sätt?

Barns inflytande Vi vill att barnen ska få uttrycka sina tankar och åsikter och vara med och fatta beslut. Vi vill att barnen ska få möjlighet att påverka innehållet i verksamheten Vi vill att barnen ska få delta i olika former av samarbete. Vi har regelbundet möte med barnen i olika konstellationer. Där diskuteras aktuella frågor. Hur veckan har varit, Hur har vi det? Vad kan göras bättre? Barnen får vara delaktiga i besluten. Vi följer barnen och deras intresse. Genom att utvärdera aktiviteterna tillsammans med barnen hittar vi nya infallsvinklar hur vi ska gå vidare i vårt arbete med barnen. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och samarbeta. Vi har också aktiviteter som går ut på att barnen ska träna på att samarbeta med varandra.

Förskola/Hem Vi vill att föräldrarna ska bli delaktiga i verksamheten och att de ska känna att de kan vara med och påverka den. Vi är mycket lyhörda för föräldrarnas behov och önskemål. Vi ser inga hinder utan möjligheter. Vi har en rak och öppen kommunikation som handlar om att ge och ta. Hela Nby Ro har kompisklubben för alla barn som går sitt sista år på förskolan och som ska börja i förskoleklass på Nättrabyskolan året därpå. Det innebär att förskolorna träffas två och två hos varandra en gång i månaden. Vi går även till skolans matsal på våren för att känna på hur det är och se hur det fungerar. Avslutningen sker på ängen med alla förskolor och de nya fröknarna från förskoleklasserna och fritids Vi skriver ett veckobrev som föräldrarna får via mail i slutet av veckan. Där får de inblick i vår dagliga verksamhet och de små ögonblicken av glädje och upplevelser. Föräldrarna får även ett månadsbrev med de större inplanerade händelserna samt barnens födelsedagar.

Uppföljning, utvärdering och utveckling genom pedagogisk dokumentation Mål Vi vill bli bättre på att utföra pedagogisk dokumentation som innebär att lyssna in det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in. Hur gör vi? Vi jobbar med projekt. Vi följer upp verksamheten genom reflektion och återkoppling på det vi gör och hur det har fungerat. Vi utvärderar kontinuerligt vår verksamhetsplan och de prioriterade mål vi har i vårt område Vi utgår från det vi har skrivit under hur gör vi. Vi ser över vår miljö är den fungerande för de barn vi har just nu? Vi har uppföljningar om verksamhet, rutiner och miljön som sker på våra avdelningsmöten 1 timme varje vecka, på våra planeringsdagar (1 per termin) men även under dagen diskuteras lösningar för att vår verksamhet ska bli ännu bättre och utvecklas ännu mer! Det enskilda barnet följer vi upp delvis under avdelningsmöten och det dagliga samtalet mellan föräldrar personal, personal-personal. Utvecklingssamtalen ger oss ytterligare en möjlighet att tillsammans med föräldrarna se deras barn. Vi tar också barnen och föräldrarna till hjälp i att utvärdera vårt arbete. Barnen gör en omedveten utvärdering genom att visa vad de tycker och vill och att de kommer till oss. De äldre barnen gör en utvärdering tillsammans med en fröken inför utvecklingssamtalet. Föräldrarna utvärderar på möten, utvecklingssamtal och i det dagliga samtalet.