bladet Nummer 9 från starten December 2004 Har tomten redan varit här? Iår kom julklappen tidigare än de geografiska områden som vi formaliteter, kraft version 2.0. vanligt. Den 1 december hittills varit svaga, t ex Mälardalen Förändringarna görs för att vi beslutade KKs styrelse att och storstäder. skall bli mer träffsäkra i urvalet av kraft skall erhålla 5 Mkr i extra finansiering för 2005. Detta innebär att i ett första skede 15 kraftgrupper (ca 90 företag) kan starta. Lyckas vi med det har drygt 600 företag deltagit i kraft vid slutet av 2005. Behöver jag skriva att vi i ledningen är glada över beslutet? Vi Slutligen finns det ett intresse av att starta grupper inom verksamheter som har en stark tillväxtpotential. Som alla involverade är medvetna om är det inte helt lätt att starta en kraftgrupp, och skall man uppfylla alla tre kraven ovan blir det betydligt svårare. Tag därför tidig kontakt med kraftgrupper, effektivisera rutinerna kring genomförandet av programmet samt naturligtvis för att vi skall höja siffran över andelen som rapporterar tydlig koppling mellan kraft och affärsutveckling! Prakademisk kunskap dvs kopplingen mellan teori och praktik adresserar nämligen kärnan är speciellt glada då kraft är ett lokal kraftansvarig i Lund, i kraftkonceptet; reflekterad koncept som vi tror starkt på och som vi nu får ytterligare möjligheter att utveckla. Faktum är att utvecklingsarbetet redan påbörjats. Det första steget togs i Göteborg i augusti! Resultatet av förändringsarbetet blir inte speciellt omfattande. I kraft version 2.0 är grundstommen densamma (som Arne Hegerfors sa, varför ändra på ett vinnande koncept?). De förändringarna som trots allt sker är två område. Det första handlar om prioriterade grupper. Vår finansiär ser gärna en tydligare koppling mellan kraft och högskolornas verksamhet inom forskningen, därför kommer vi att prioriterar grupper som har tydlig koppling till forskningsprofiler på den högskola/universitet som gruppen kopplas upp mot. Det finns även anledning att prioritera grupper som startas i Göteborg, Jönköping eller Umeå (se hemsidan för kontaktuppgifter) och diskutera vad prioriteringarna ovan betyder för din tilltänkta grupp. Det andra området som vi förändrat inom handlar om förenklingar när det gäller uppstartsfasen och genomförandet av grupperna. För att ledningsteamet skall vara så väl samkört som möjligt innan gruppen startar vill vi gärna att ledningsteamet gör en tydlig arbetsfördelning. Vi har även förstärkt erfarenhetsutbytet mellan ledningsteamen i grupperna och försökt göra kopplingen mellan utvecklingstema och de företagsspecifika affärsutvecklingsprojekt tydligare. Slutligen har vi utvecklat rutinerna kring utvärdering av programmet. Det kan ni läsa mer om på www.kraftprov.nu i dokumentet kunskap omsätts i handling, handling som i nästa fas reflekteras över och skapar behov av mer kunskap som i sin tur lägger grunden till mer handling. Kort sagt en positiv utvecklingsspiral. I detta kraftblad kan ni läsa många intressanta berättelser från kraftgrupper och kraftföretag. Nytt är även att vi har en berätttelse om hur kraftkonceptet spritts till andra verksamheter, något som är mycket positivt. Berättelserna i kraftbladet möjliggörs av det faktum att fler än någonsin har arbetat med kraft i år. Ett stort tack till alla ni som medverkat som deltagare, resurspersoner, ledningsteam, visionärer, reflekterare med mera i kraftsammanhang. Ni förtjänar alla en riktigt GOD JUL och välkomna tillbaks med ny energi under 2005. Anders Melander Industrikonsulter skapar kluster En grupp konsulter i Örnsköldsvik tar kraft till hjälp för att erövra världen. Det är fem mindre konsultföretag som bildat Industrikonsultgruppen och som nu påbörjar ett samarbete inom ramen för kraft. Konsulterna ser att marknaden blir allt mer internationell och att kunderna efterfrågar nyckelfärdiga lösningar, berättar Håkan Bohman på Handelshögskolan i Umeå som är projektledare. De fem konsultföretagen är var och en för sig för små för helhetsuppdrag. Dessutom är det inte särskilt sannolikt att det byggs nya massa- och pappersbruk i Sverige under överskådlig tid. Framtidens marknad finns över hela världen. Kraftprojektet har två uppgifter. För det första ska man med hjälp av studenter från handelshögskolan kartlägga hur marknaden ser ut. För det andra ska gruppen utveckla samarbetsformer så att man gemensamt kan ta större och mer komplexa uppdrag. Projektet skiljer sig från många andra inom kraft, eftersom konsultföretagen är akademiska miljöer med upparbetade kontakter in i högskolevärlden. Ändå bedömer man att kraft tillför viktiga mervärden. Kristianstad gör tvärt om Kritianstad är det senaste tillskottet av högskolor som arbetar med kraft för affärsutveckling. Men här har man valt att vända på steken och börja med ett mycket konkret utbildningsprojekt för att sedan styra över det till affärsutveckling. Vi startade med en utbildning i 3D-simulering, berättar projektledaren Sören Augustinsson. Initiativet kom från nätverket Träriket och sju av deras medlemsföretag, tillverkare av möbler och inredningar. Företagen arbetar med allt kortare serier och på kundorder. Deras problem påminner om det kraft hade i inledningsskedet: Hur säljer man en idé? Kunderna klarar sällan av att översätta en ritning till en bild av hur produkten kommer att se ut, säger Sören. Lösningen blev en utbildning i 3D-simulering och implementering av arbetsmetoden hos de medverkande företagen. Denna fas är slutförd och nu börjar gruppen diskutera hur verktyget kan användas i affärsutveckling. Vilket är tvärt om mot hur kraftprojekt brukar funera. I det här fallet hade den första utbildningen samma funktion som 3D-simuleringen får för kunderna. Företagen ser konkret vad de inledningsvis får. Mer om kraft Vill du veta mer om kraft? Besök programmets hemsida på adressen www.kraftprov.nu. Gå vidare med länken kontakt så kommer du till en lista över medverkande högskolor och kontaktpersoner
kraftbladet december 2004 Sidan 2 kraft-tankar används för bättre vård Sedan 2002 pågår ett utvecklingsprogram vid ett av Västra Götalandsregionens sjukhus med projektledare från Handelshögskolan i Göteborg och handledare från näringslivet. Som handledare anlitas konsulter med egen chefserfarenhet bl.a. av att bedriva förbättringsarbete. Metoden som används är densamma som i kraft. Programmets tema är Ledning i Förbättring och Tillämpning. Upphovet är svårigheterna att skapa en förbättringskultur i sjukvården. Beslut fattas, chefer går på kurs men organisationen fortsättter att arbeta som förr. Det är en parallell till kraft, berättar Lars-Erik Norbäck som även var med i utvecklingen av kraftkonceptet. Skillnaden är att man i sjukhusprogrammet arbetar mer konsekvent på hemmaplan med samtliga chefer, men också med att engagera alla medarbetare på sjukhuset. Detta är själva förutsättningen för de seminarier som hålls. Arbetsformen har visat sig fungera bättre än en utvecklingsmodell som innebär att en projektgrupp frikopplas från basorganisationen. Så här beskrivs problemet i en presentation av arbetssättet: Konflikten mellan den administrativa och professionella kulturen blir ofta destruktiv och leder till att ansatser för att förändra sjukvården ofta misslyckas. I sjukvården förekommer dessutom många olika yrkesgrupper (var och en med sina specialiteter och ibland med monopol på sina arbetsuppgifter. För att få till stånd en förbättringskultur krävs även ett utökat tvärprofessionellt samarbete. Sjukhusprogrammet är i full gång och kraftpedagogiken engagerar successivt hela organisationen, inte bara enstaka chefer. Lift pågår 2005 ut och ska därefter övergå till en naturlig, självgående process. Integrerade grupper sätter fart på tillverkningen i Söderhamn Söderhamn kan bli en förebild för hur väl fungerande företagsnätverk skapas. kraft är en av ingredienserna i projektet Firsam, som ska fylla ut luckan efter Emerson Energy System som flyttat sin tillverkning ur landet. Bakom projektet står eldsjälen Arild Frånberg. Han var platschef för Emersons anläggning i Söderhamn. När flyttbeslutet kom, insåg han att kommunen var på väg att förlora kompetent arbetskraft. Han ordnade finansiering för projektet Ekis, Elektroniken kvar i Söderhamn, under sex månader. Till Ekis knöts tidigare medarbetare från Emerson, bl a den tekniske chefen. Potentiell totalleverantör Syftet var att karlägga marknadens behov av kompetensen i Söderhamn. Kompetens som saknades för att uppfylla kundkraven, åtgärdades med utbildningsinsatser.. Resultatet blev ett företag med 60 anställda, ElectroSystem Technique Sweden AB. I samband med en större offert, insåg vi att allt som ingick kunde tillverkas i Söderhamn, berättar Arild. Ur insikten formades projektet Firsamgruppen i Söderhamn, samlad till det första kraftmötet. Firsam, företag i regional samverkan. Det omfattar 15 företag som arbetar med allt från utveckling och produktion av elektronik och mekanik till distribution. Tillsammans är Firsamföretagen en totalleverantör. Så långt har projektet kommit. Nu krävs en katalysator för att utveckla samarbetet och skapa en konkurrenskraftig organisation. Det är här som kraft kommer in i bilden. Tre kraftgrupper har bildats, var och en med en egen projektledare. Grupperna samordnas av en krafthandledare, Jahn Öberg. kraft hjälper oss att lösa samverkan med högskolevärlden, säger han. Inspiration från andra Projektledare är Lars Bengtsson, vars professur är placerad på CFL i Söderhamn och knuten tillhögskolan i Gävle, Anders Hugnell, KTH och regionansvarig för Pro Design samt Lars Torsten Eriksson vid högskolan i Gävle. Projekt Firsam sträcker sig över två år. Året med kraft är en katalysator som ska utveckla företagen till en samtrimmad och flexibel enhet på marknaden. kraftgrupperna träffades första gången under en heldag i början av december. På mötet medverkade även Per Nilsson från handelshögskolan i Umeå och Christer Wiklund, som var krafthandledare för SSMG-gruppen i Örnsköldsvik. Deltagarna konstaterade att det finns många paralleller mellan SSMG och vad som nu sker i Söderhamn. Med den skillnaden att Firsam är ett tre gånger så stort och mer heltäckande nätverk. Det finns många erfarenheter att hämta ur tidigare kraftprojekt, konstaterar Arild Frånberg. Vi får säkert anledning att återkomma till Firsam här i kraftbladet. Visionen är ett stort närverk av företag med skilda kompetenser, som är geografiskt och affärsmässigt samlade. Ett Toyota City i miniatyr i Hälsingland.
kraftbladet december 2004 Sidan 3 Lärarna från skolan spökar i kraftgrupperna. Det är en av slutsatserna i en studie av lärprocessen i kraft. Den är gjord av Jan Karlsson, doktorand vid pedagogiska institutionen på Lunds Universitet. Lärandet börjar när monologen upphör Jan Karlsson inriktar sig på mötet mellan företagare och forskare. Vad kan de båda grupperna lära varandra och hur går lärande till? Som en del i forskningen följde han en kraftgrupp under fyra sammankomster. Vad som särskilt intresserade honom var andremannen eller - kvinnan från företaget, i den studerade gruppen t ex ekonomichef eller marknadschef. Rangordningen var tydlig. Det var VD:arna som förde talan medan övriga var mer tysta, berättar Jan. Han följde upp med djupintervjuer med de tysta deltagarna. Intervjuerna visade på en styrka i att flera personer medverkar från samma företag. De kan då gemensamt reflektera över problematiken i det egna företaget. Men för att cheferna skall kunna överföra kunskaperna från kraftgruppen till den egna organisationen krävs att VD ger tydliga befogenheter i detta avseende. Företag i Gnosjöregionen söker samarbete i kraft Mould Supply Group (MSG) väcker intresse för kraft i småföretagarmetropolen Gnosjö. Vi har kontaktats av andra verktygsmakare som vill följa efter, berätttar Bo Willermark på IUC Gnosjöregionen AB, som var krafthandledare för MSG. Jan Karlsson forskar i mötet mellan småföretagare och forskare. Traditionen sätter spår Jan konstaterar också att tidsfaktorn är av stor betydelse, och att de nya kunskaperna inte alltid ges tid i det dagliga arbetet. Den traditionella skolan har satt djupa spår och även en drivande VD kan förvandlas till lydig elev som förväntar sig att bli serverad kunskaper när forskare föreläser. Det finns en risk att kraftkonceptet störs av den gamla förmedlingspedagogiken, konstaterar Jan. Begreppet föreläsare är ett arv En förklaring till Gnosjös framgångar är en företagaranda utöver det vanliga i kombination med informella nätverk. Det är en miljö där företagarna upplevt ett begränsat behov formaliserade nätverksprojekt som kraft. Men den pågående utflyttningen av jobb har förändrat kartan även i Gnosjö. Företagen måste bli mer inriktade på utveckling och marknadsföring. Det kräver i sin tur resurser och tillgång till spetskompetens. Mould Supply Group är ett resultat av marknadens nya krav. Gruppen består av fyra verktygsmakare, spridda över hela södra Sverige. En gemensam marknadsorganisation utvecklades inom ramen för kraftgruppen, där ytterligare två företag deltog. Resultatet är att företagen tillsammans erbjuder kunderna större flexibilitet, bredare kompetens och högre kapacitet. Verktygsbranschen går just nu igenom ett stålbad. kraft kom i precis rätt tid, konstaterar Bo Willermark. Kollegerna i branschen ser vad från gamla tider. En auktoritet håller monolog och eleverna sittter tysta och lyssnar för att gå konfunderade därifrån. Men respekten avtar med tiden. I slutet av studien blev företagarna mer personliga och konkretiserade problemen på företagen, samtidigt som de också började ställa större krav på föreläsarna. Den riktigt spännande processen började när deltagarna förtydligade vad de själva egentligen behövde och samtidigt ifrågasatte forskarnas auktoritet. Det blir gärna så att forskaren håller föreläsningar som för studenter. Men kraftdeltagarna har gedigen erfarenhet, vilket är av stort intresse för akademin, säger Jan. När man tar ansvar för sitt kunskapsbehov och samtidigt ifrågasätter auktoriteter leder detta till ett dubbelriktat lärarna, till nytta för både företag och forskare. Sin fortsatta forskning inriktar Jan Karlsson på hur forskare lär som händer. Nu har andra verktygsmakare kontaktat IUC i Gnosjöregionen och Polymercentrum i Östbo Västbo AB, för att dra igång ytterligare en kraftgrupp. Bo Willermarks erfarenhet är att kraft rör om i grytan och öppnar nya möjligheter. Däremot tycker han att projektets tidsbegränsning är ett problem. Det handlar om tunga förändringsprocesser som kan ta många år, säger han. Önskvärt vore en större flexibilitet där programmets längd anpassades efter varje grupps behov. Dessutom tycker han att hela kraftprogrammet borde förlängas. Lagom till att det hittat sina former så är det bara ett år kvar av den tilldelade tiden. sig av mötet med småföretagare och vilken betydelse denna samverkan har för akademien. Studien av kraftgruppen beskrivs i en magisteruppsats med rubriken När småföretagare möter forskare, Den kan laddas ned på krafts hemsida, www.kraftprov.nu, under länken forskning. Fick kraft att bli årets företagare Fredrik Larsson i Sollefteå var tveksam till om han skulle driva sitt företag Nipsoft AB vidare efter att enda kunden gått i konkurs. Med stöd av medlemmarna i kraftgruppen bestämde han sig för att fortsätta.det ledde till att han utsågs till Årets Företagare i Sollefteå. Fredrik är datavetare från Umeå. Efter examen började han arbeta för ett telebolag i Sollefteå. Men redan då funderade han på att starta eget företag. Arbetsgivaren var angelägen att behålla honom. Lösningen blev att Fredrik startade eget och fortsatte arbeta som underleverantör av programvaror av faktureringsssystem och liknande. Följden av IT-kraschen blev att den ende kunden gick i konkurs. Men spekulanterna på boet upp ögonen för Fredriks systemlösningar. I efterhand har det visat sig att konkursen var den bästa marknadsföring som vi kunde tänka oss, säger Fredrik. Han säger vi, eftersom Nipsoft AB idag har åtta anställda plus två konsulter på heltid. Under våren utökas styrkan med fyra personer. Enligt Fredrik hade det här inte varit möjligt utan kraft eller något liknande nätverk.
kraftbladet december 2004 Sidan 4 Reklambyråer förklarar ketchupeffekten Ketchupeffekten börjar bli omtalad i kraft. Men vad består den av? Reklambyrån Effect i Vimmerby är en del av förklaringen. Effect anlitades av kraftgruppen 7 Inredare för profilering, utbildning för mässdeltagande, design av monter och liknande. På samma gång blev reklambyrån bekant med kraftkonceptet och intresset väcktes. Vi borde kunna göra samma sak i reklambranschen, resonerade Ricky Andersson på Effect. Han pratade med kompanjonen och brodern Jimmy, som kontaktade Christer Kedström vid Lunds Universitet med en rak fråga: Går det att bilda en kraftgrupp med reklambyråer på landsorten? Christer kopplade i sin tur in doktoranden Jörgen Adolfsson som kontaktade ett antal reklambyråer. Det visade sig att intresset både fanns och var stort. Utifrån detta formerades gruppen ReklamkrAft som träffades första gången i slutet av november 2003. Ett unikt samarbete Representanter för sju reklambyråer kom, vilket kan betraktas som en sensation. Utöver Effect var det Signalera och Eminent i Lund, Klingstedt & Co och Metod i Kristianstad, Goodrace i Växjö, Ny Reklam i Jönköping och Lennandia i Karlskrona. Bröderna Jimmy och Ricky Andersson på reklambyrån Effect tog initiativ till en kraftgrupp med reklambyåer efter att de sett hur bra programmet fungerade hos en kund. Den som arbetar i andra branscher undrar säkert vari sensationen ligger. Men reklambranschen har ingen tradition av samarbete, särskilt inte utanför vattenhålen i Stockholms innerstad. Det är inte ofta som man kliver omkring i en annan byrå, skrattar Jimmy Andersson som tog initiativet. Men samtidigt har marknaden förändrats. Konkurrenten är inte längre en annan reklambyrå. Det är tryckerier, inhousebyråer hos kunderna och många amatörer med hemdator. Den traditionella reklambyrån måste vässa sitt erbjudande till kunden. Från början var det spänt, säger Anna Klingstedt på Klingstedt & Co som fick lokalkonkurrrenten Metod vid samma bord. Men spänningen släppte allt mer för varje kraftmöte. Det gick upp för alla att det finns mycket att vinna på samarbete. Samarbete förutsätter öppenhet. Vilket i sin tur gav upphov till många ahaupplevelser. Vi upptäckte att vår situation inte var unik. I gruppen fanns också lösningar på problem som vi andra brottades med, berättar Anna. Saltade räkningar? Ett ambitiöst utvecklingsprogram togs fram med allt från professionellt styrelsearbete till hur man förvaltar och utvecklar ett kunskapsföretag. Ledarskap, arbete i grupp och kreativitet var andra punkter. Just kreativiteten är det som förknippas med reklambyråer. Men kreativitet förutsätter struktur, vilket blev en huvudfråga. kraft har gett oss bra verktyg att arbeta med, bland annat för kalkylering, berättar Anna. Mången reklamköpare har nog misstänkt att byrån inte kan kalkylera, utan nöjer sig med att salta och peppra fakturorna. Genomgången av kunniga ekonomer från högskolan visade på motsatt problem. Gruppens medlemmar är för billiga. De tar inte betalt för allt jobb de utför. Med bättre kalkylmetoder och uppföljning förbättras byråns lönsamhet och kunden får klara besked om vad det är som kostar. Nu är det ettåriga projektet avslutat. Alla inblandade är nöjda och räknar kallt med ett fortsatt samarbete. Ett möte är inplanerat under våren. Butikerna organiserar sig i kedjor för att dela på kostnaderna för utbildning och marknadsföring. Det borde gå lika bra för reklambyråer, anser Jimmy Andersson. Anna Klingstedt håller med, men påpekar att byråerna inte kan hålla ihop gruppen av egen kraft. Det behövs externa resurser. Därför är det Christer Kedström och Jörgen Adolfsson som organiserar även vårens samling. Slutligen förklaringen till ketchupeffekten i kraft. Framgångsrika grupper inspirerar andra att starta nya grupper. Kronobergs län utvecklas enligt kraft Metodiken som utvecklats inom kraft är ett kraftfullt verktyg för regional utveckling. Det skriver Lars Johansson i en utredning som ligger till grund för ett regionalt tillväxtprogram för Kronobergs län, som sjösätts under 2005. Lars Johansson sitter i krafts styrelse, men det är en annan erfarenhet som är upphovet till förslaget. Han startade Profil- Gruppen AB i Åseda och utvecklade det till ett framgångsrikt företag. Han är kvar som delägare och vice ordförande i styrelsen. Kontakter med högskolor över hela landet har varit viktiga för Profilgruppen, anser han. Erfarenheten är att högskolorna kan lämna värdefulla bidrag till utvecklingsprocessen. Under förutsättning att det sker på företagets villkor. Ett av många exempel från ProfilGruppen är utvecklingen av företagets kvalitetssystem, som genomfördes med högskolestöd och anställning av nybakade civilingenjörer. ProfilGruppen var föregångare med kvalitetssystem enligt ISO 9000. Men traditionen är annars att företagen används för akademins syften. kraft vänder på steken. Det är företagen i kraftgrupperna som skriver dagordningen och kallar in rätt kompetens. På samma gång är kraft en arena för erfarenhetsutbyte melllan företag. Många kraftgrupper leder vidare till samarbete som fortsätter efter projektets avslutande. Mellan företag från olika branscher som annars inte hade mötts och mellan konkurrenter som normalt hållit distansen. Vad vi ser är embryon till kluster, säger Lars Johansson. Och här kommer poängen i hans rapport: kraft är ett verktyg för att upptäcka och utveckla kluster.vilket är målet för tillväxtprogrammet i Kronobergs län. Under 2005 startar Sideum, Södra Smålands Innovationscentrum. Det är ett paraply som ska spänna över universitet, offentlig verksamhet och företag. Med andra ord trippel helix, ett akademiskt ord att skrämma företagare med. Frågan är om det fungerar i praktiken. Som rutinerade företagare svarar Lars Johansson så här: Om det görs på rätt sätt. Aluminiumriket är ett exempel som visar att klusterbildningar är en viktig faktor för tillväxt. Rätt är att arbeta på samma sätt som kraft, med utgångspunkt från företagens behov.
kraftbladet december 2004 Sidan 5 Neutral arena förenar F och U Västervik har varit beroende av ett företag: Electrolux som framgångsrikt under långt tid utvecklat och tillverkat dammsugare i skärgårdsstaden under 50 år. Nu flyttar hela verksamheten till Ungern. Arbetet med att hitta ersättningsjobb pågår för fullt. Men kommmunledningen har insett att inga nya storföretag kommer flygande. Istället gäller det att utveckla vad som redan finns på plats utifrån de lokala förutsättningar som finns och med aktivt stöd från olika Högskolor. kraft är en av hörnstenarna i framtidssatsningen, berättar Claes Pierrou, utvecklingsledare på Högskolecentrum i Västervik och en av de drivande personerna bakom satsningen på kraft i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Två kraftgrupper är i full verksamhet och ytterligare tre startar inom kort. De etablerade grupperna är Nekst, ett nätverk av unga företagare, och en grupp med underleverantörer till den marina industrin. Det sistnämnda är ett av kommunens huvudspår mot framtiden och ingår i ett projekt kallat Sjöstaden. Västervik har en fin båtbyggartradition samt ett antal duktiga underleverantörer inom den marina sektorn, berättar Claes. I alla våra kraft-grupper hämtar vi handledare från trakten som väl känner till företagen och Vackra leenden. Det är ett oväntat resultat av kraft. I augusti breddade vi sortimentet med preparat och utrustning för tandblekning, berättar Marcus Nordwall, vd för Unident AB i Falkenberg. Unident startades 1992 av tandläkaren Leif Nordwall. Han kom hem från branschmässa med agenturen för en ny produkt. Företaget har växt sedan dess och drivs idag av sönerna Marcus och Christian. från närliggande högskolor i Jönköping, Linköping och Kalmar. Neutral forskningsarena Ett av dragloken är Windy Scandinavia, tillverkare av fritidsbåtar i det lyxigare segmentet. Deras kundkrav driver utvecklingen av ny teknik och effektivare produktutveckling och produktion där leverantörerna spelar en viktig roll, av intresse även för andra branscher. Två högskolor är redan inkopplade i forsknings- och utvecklingsarbetet i Västervik, Linköpings universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Västervik ligger tillräckligt långt från alla högskolor för att bli en neutral zon för forskning över högskolegränserna, i samverkan med näringslivet och det offentliga, säger projektledaren Mike Danilovic, forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. På plats finns redan Anders Sjögren, adjungerad professor vid Linköpings tekniska högskola. Hans tjänst finansieras med pengar från bl a den lokala sparbankssstiftelsen. Stiftelsen har även skjutit till pengar för att formera kraftgrupperna i Västervik. kraft-klister Forskningen som påbörjats handlar om polymera material. Målet med satsningen i Västervik är att i samverkan med andra högskolor bygga på med produktionsteknik Ett företag måste hela tiden få externa impulser, säger Marcus. Därför gick han för tre år sedan med i ALMI:s utvecklingsprogram LIFT. Gruppen ombildades sedan till kraftgrupp på initiativ av Almi-konsulten Einar Grönlund. Han knöt i sin tur Anders Ericsom på handelshögskolan i Göteborg till gruppen. kraft blev en turbo på samarbetet mellan företagen och har bidragit till att Unident fortsätter växa. Det säger allt att vi fördubbblat omsättningen under de tre år som vi medverkat i LIFT och och produktutveckling. Men det gäller även att samverka intensivt med näringslivet. Eller som Mike uttrycker det: Förena forskning med utveckling, F+U, för att skapa en dynamisk näringslivsutveckling som förmår stödja utvecklingen av den nya framväxande marina industrin och vara attraktiv för andra nyetableringar i Västervik. Klistret i detta arbete är kraft och målet att skapa ett livskraftigt och dynamiskt kluster bestående av företag, akademi och offentlig verksamhet. kraft, säger Marcus. Han anser att kraft erbjuder en bra balans mellan kompetens från högskola och diskussioner mellan företag. Projektet ser till att en vital funktion hålls igång. Vi behöver hela tiden nya impulser, men företagare hinner inte driva en grupp. Det krävs en handledare som planerar och driver på, anser han. Önskemålet från Unident är ett ständigt pågående kraftprojekt där företagarna löpande kan bolla idéer med utomstående, ta in experter för att belysa aktuella frågor och tillföra Genom satsningen på forskning och utveckling vill vi skapa en kreativ gryta som både mynnnar ut i fler arbetstillfällen och utveckling av ny kunskap, till nytta långt utanför Västerviks gränser. De kommunala utvecklingsstrategierna sammanstrålar med företagens utvecklingsbehov och forskarnas intresse att skapa ny kunskap, följa med och stödja denna spännande omvandlingsoch utvecklingsprocess, avslutar Mike Danilovic. Projektet ser mycket lovande ut, säger Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson, som har stora förhoppningar på idén att göra Västervik till en neutral arena för forskning vid flera högskolor med hjälp av kraft, här symboliserat av kunskapens äpplen kraft gav marknadsutveckling med vackert bett organisationen nya impulser. Unident har idag ett brett sortiment av dentalt förbrukningsmaterial, alltså sådant som tandläkare använder, exempelvis bedövning och cement. Det senaste tillskottet är preparat för blekning av tänder. Här har Unident blivit svensk representant för den marknadsledande metoden Zoom, känt från teveprogram som Extreme makeover. Timingen är bästa tänkbara, säger Marcus som menar att kraft gav upphov till beslutet att bredda sortimentet och skärpa bettet mot marknaden.