sbaserad kalkylering (ABC) ABC kalkylering ABC kalkylering Metoden introducerades under slutat av 1980-talet För att få en bättre överensstämmelse mellan produktionskostnad och resursutnyttjande och kostnadsdrivare Kostnader kan bero på andra faktorer än volym. 1 2 ABC-kalkylering ABC Kalkylering Kostnadsslag (konto) Direkta Kostnadsbärare s Fördelade Ej fördelningsbara. T.ex. VD, projekt utveckling etc. Kan fördelas till kalkylobjektet med traditionellt pålägg eller hållas ofördelad Resurser Direkta Kalkylobjekt er (likartade och återkommande) Fördelas till kalkylobjekten via kostnadsdrivare (mått på kalkylobjektens ianspråktagande av aktiviteten) 3 4 Två varianter Tidsdriven ABC-kalkylering Fokus på tid som kostnadsdrivare och i bräkningar sbaserad självkostnadskalkylering Bygger på självkostnadskalyleringens grundläggande idé Val av aktiviteter Valet av aktiviteter bör präglas av följande: 1. Praktiskt att mäta 2. Möjligt mäta 3. Uppdelning av skall kunna göras 4. Kostnaderna bör vara väsentliga och kausala 5. Viktigt där traditionella fördelningsnycklar inte är relevanta 5 6 1
er Inköp Forskning & utveckling Kundservice Försäljning Biltransporter Bokföring Utbildning Underhåll Produktutveckling Mottagningskontroll Produktionsplanering Kvalitetskontroll Leverans Tjänsteutveckling Uppdragsuppföljning Kassaservice Prismärkning shierarkier Enhetsnivåaktiviteter Utförs varje gång en styck framställs Serienivåaktiviteter Utfös varje gång en serie produceras Produktnivåaktiviteter Utfös för att stödja en specifika produkter Kundnivåaktiviteter Utförs för att stödja en specifika kunder Företagsnivåaktiviteter Utförs för hela företagets eller enhetens räkning 7 Kalkylering med ABC Steg som är väsentliga för kalkylering med ABC 1. Bestäm den direkta kostnaden 2. Välj aktiviteter och fördela omna till aktiviteterna 3. Välj kostnadsdrivare 4. Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatser 5. Beräkna för kalkylobjektet ABC-kalkylering Kostnadsslag (konto) Direkta Kostnadsberäkning Produkt Fördelade s 10 Val av aktivitet Propotionalitetskriterier Hur stor del av na konsumeras av kalkylobjektet er som har likartad kostnadsdrivare kan med fördel slås samman. er vars inte är betydande kan slås samman till större enheter, under förutsättning att kostnadsdrivaren är den samma. EX: Inköp av Produkt A, B och C. Där: A 60 inköpstillfällen/år B 25 inköpstillfällen/år C 5 inköpstillfällen/år I detta fall är fördelning av na fördelaktig. Antag att samtliga har 30 inköpstillfällen/år, då är inte aktiviteten lika motiverad att fördela Val av Transaktionsrelaterad kostnadsdrivare Mäter antalet förekomster Tidsrelaterad kostnadsdrivare Mäter den tid det tar att utföra aktiviteter Intensitetsrelaterad När kalkylobjektet kräver speciella aktivitetsinsatser Löner vs utrustnings n skall ge ett mått av nyttjandet av aktiviteten 2
Maskintid Materialenheter Inköpstimmar Tillverkningssatser Kvalitetskontroller Antal komponenter Antal tillverkande enheter Antal kunder Mängden förbrukad Arbetstid Antal reklamationer Volymrelaterad kostnadsdrivare Yta Storlek Mängd Tidsdriven ABC Tidsåtgången är i centrum sna per produkt eller enhet fördelas beroende på den tid som förbrukas i aktiviteten. Omna kan fördelas antingen på individuella aktiviteter eller på aktivitetsgrupper 14 Tidsdriven ABC ens praktiska kapacitet är skilt från aktivitetens totala kapacitet Hur stor del av aktivitetens/aktiviteternas tid tar processen att producera en enhet? s (praktisk kapacitet) Styckekostnad = Praktisk aktivitetskapacitet Tidsdriven ABC Tidsdriven ABC-kalkylering kan vara en väg att gå om företaget har problem med bestämning av aktivitetsna. Svårigheter att finna rätt prisbild Svårigheter att få personalen att acceptera de kostnadsförslag som läggs 15 16 Tidsdriven ABC Tidsekvation Ett tillvägagångssätt för att reducera antalet aktiviteter, men att ändå behålla kostnadsseparation av resursutnyttjandet. sbaserad självkostnadskalkylering Denna ABC-version bygger på självkostnadskalkyleringens grundläggande idé Alla kan inte orsakslogiskt knytas till kalkylobjektet. Detta kan leda till godtycklig fördelning Vari ligger vinsten om den ändå är subjektivt kostnadssatt i förhållande till andra kalkylmodeller 17 18 3
sid 229 Tillverkande företag sid 229 Konsultföretag Inköp Material Produktionsplanering Antal inköpsstimmar Antal produktionsordrar Planering uppdrag Upprättning dokument Antal planeringstimmar Antal dokument Maskinbearbetning Antal maskintimmar Tjänsteutförande Antal utförda timmar Kvalitetskontroll Leverans av produkter Antal kvalitetskontroller Antal leveranser Kvalitetssäkring Uppdragspresentation Antal kvalitetssäkringstimmar Antal uppdrag 19 20 sid 229 Butik sid 229 Restaurang Inköp av varor Uppackning varor Antal inköp Antal uppackningstimmar Förbereda bord Placering gäster Beställning Antal förberedelser Antal sällskap Antal bord Prismärkning Antal prismärkta varor Matlagning Antal gäster Försäljning Antal kunder Ta betalt Antal notor Kassaservice Antal serviceminuter 21 22 Order-hantering Lagermottagning Administration av samtliga inköp till företaget Avlastning samt uppackning av leveranser Antal inköp Antal infrakter Antal kolli Varuleveranser Packning och leverans till kund Antal lev Antal kolli ABC modell Innehåll Maskinbearbetning Fakturering Försäljning Bearbetning av råvaran till färdig produkt Fakturering, kreditkontroll och kravrutin Kundbearbetning via telefon och kundbesök Antal timmar Antal starter Antal fakturor Antal timmar Startkostnad Problem i praktiken Implementering Kostsam Lång tid (stort arbete) Ändrad organisation Ansvar Förändring av ansvarsområden Personalproblem Alla måste delta 23 24 4
Problem i praktiken Konstant uppdatering Kostsamt Tidskrävande Resurskrävande Subjektivitet i mätningar Korrekthet Användningsnyttan Outnyttjad arbetstid underskattad Problem i praktiken Redovisningspåverkan sstyrd redovisning Nya kostnadsställen Annan uppdelning inom kostnadsstället Nya aktivitetsgränser vilket medför ändrad organisation 25 26 ABC-kalkyl (19) Upprätta kalkylsystemet och sedan produktkalkyl för produkten AKS120. skostnad (företagets totala) (systeminformation) Kostnadsdrivarvolym Inköp av material 1 000 000 kr Antal inköp 1 250 st Maskinbearbetning 6 450 000 kr Bearbetningstid 2 400 timmar Kundbesök 3 500 000 kr Besökstid 1 850 timmar Försäljning över disk 2 992 500 kr Antal kunder 7 500 kunder Produkt Produkt AKS 120 Materialkostnad Lönekostnad Antal, tid & totalt för produkten 12 000 stycken 300 000 kr 900 000 kr Antal inköp 12 Kundbesök Försäljning över disk Maskinbearbetning 24 timmar 1 250 kunder 850 timmar 27 Block 7 Grunder 2011-04-28 28 + - Investering Tid En resursinsats idag som ger konsekvenser i framtiden. 2011-04-28 29 Aktier Real Finansiell Immateriell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning Marknadsinvesteringar 2011-04-28 30 5
Olika skäl för att investera (de vanligaste) Generera intäkter Nyinvesteringar Ersättningsinvesteringar Rationaliseringsinvesteringar Minska Övriga Miljöinvesteringar Säkerhetsinvesteringar Vilken information behövs Investeringens kostnad (initialkostnad) Brukar inte vara svårt att få fram Betalningsflöden Vilka är de? När kommer de? Är beloppen rätt? Restvärdet? Ekonomisk livslängd värde för någon? 2011-04-28 31 2011-04-28 32 Investeringskalkyleringens grundbegrepp (G) Grundinvestering Den initiala utbetalningen vid investeringstillfället (a) Inbetalningsöverskott Summan av investeringens betalningskonsekvenser varje år. (n) Ekonomisk livslängd Den tid det är ekonomiskt att använda investeringen (R) Restvärde (r) Kalkylränta (irr) Internränta Försäljningsvärde vid den ekonomiska livslängdens slut. Företagets avkastningskrav Investeringens avkastning Investeringskalkyleringens grundbegrepp Grundinvestering (G) Den initiala utbetalningen vid investeringstillfället Inbetalningsöverskott (a) Ekonomisk livslängd (n) Restvärde (R) Kalkylränta (r) Internränta (irr) Summan av investeringens betalningskonsekvenser varje år. Den tid det är ekonomiskt att använda investeringen Försäljningsvärde vid den ekonomiska livslängdens slut. Företagets avkastningskrav Investeringens avkastning 2011-04-28 33 2011-04-28 34 Grundinvestering Vad ingår? Inköp Frakt Tull Installation Demontering gammal utrustning Nya verktyg Kringutrustning Utbildning Livslängd! Ändras denna med åren? Beror på vad? 2011-04-28 35 2011-04-28 36 6
Kalkylränta (kan bestämmas av) Alternativkostnad/avkastning Ägarens krav Företagens räntabilitetsmått Ränta eget kapital Ränta totalt kapital Ränta, nominell Ränta, real Skattejusterad ränta 2011-04-28 37 Kalkylränta räntabilitetsmått Kalkylräntan skall spegla alternativkostnaden för kapital dvs. den högsta avkastning man kunde fått om man istället investerar i ett annat projekt - i praktiken svårt att bestämma. Hur stor avkastning har vi nu på kapitalet i företaget? Resultaträkning Intäkter 6333 Kostnader - 5877 Resultat 456 Balansräkning Tillgångar Eget kapital 2850 620 Skulder 2230 Σ2850 Σ 2850 Räntabilitet på totalt kapital Resultat 456 Totalt kapital 2850 = 0,16 d.v.s. 16% 2011-04-28 38 Viktigt Investeringar redan gjorda innan investeringstillfället är sunc cost och skall inte tas med. Räntekostnaden för kapitalbindning kan tas med (ökning av rörelsekapitalet) Löpande betalningsströmmar Kan även vara kostnadsbesparingar Diskontering Kapitalisering Kalkylräntan används 2011-04-28 39 2011-04-28 40 Pildiagram G a1 a2 a3 a4 a5 Tid Ränta på ränta 1 000 kr idag Bankränta 10 % Värde efter 3 år? Grundinvesteringen utfaller direkt. Inbetalningsöverskotten utfaller i slutet av varje år. Generalisering 2011-04-28 41 2011-04-28 42 7
Utfall om 3 år Olika metoder Köpa obligation för 900 kronor idag som ger 1 200 kr om 3 år Alternativ = Bankränta 6 % Vad gör du? Pay back Annuitet Nuvärde Internränta Slutvärde 2011-04-28 43 2011-04-28 44 Payback Kallas ibland för payoff. Tar ingen hänsyn till ränta. G/a, Hur många år tar det att genom inbetalningsöverskott betala investeringen. Företagen har ofta en policy på längsta tillåtna paybacktid för investeringar. Kapitalisering Räknar fram slutvärdet Räknar fram värdet till slutdagen med justering för kalkylränta Tabell A Kapitaliseringsfaktor Alternativ med kortast paybacktid är lönsammast vid val mellan flera olika investeringar. 2011-04-28 45 2011-04-28 46 Hänsyn tagen till ränta. Nuvärde Alla betalningar diskonteras till nuvärde Investeringen är lönsam om kapitalvärdet (värdet av in- och utbetalningar diskonterade till nutid) är positivt. Vid val mellan flera alternativ välj den med högst kapitalvärde eller om det råder kapitalbrist den med högst kapitalvärdekvot ( kapitalvärde / G ) Diskontering Räknar fram NUVÄRDET Omräkning av betalning till idag med justering för kalkylränta Tabell B (enstaka betalningar) och C (löpande) diskonteringsfaktor 2011-04-28 47 2011-04-28 48 8
Exempel A nuvärde/payback 900 kkr Årliga inbetalningsöverskott 400 kkr 3 år Exempel B Nuvärde/payback Årliga inb överskott 5 år 250 kkr 2011-04-28 49 2011-04-28 50 Exempel C Nuvärde med restvärde Årliga inbetalningsöverskott 250 kkr Restvärde 200 kkr 5 år Exempel D Nuvärde olika årliga inbetalningsöverskott Årliga inbetalningsöverskott År 1 500 kkr År 2 400 kkr År 3 300 kkr År 4 200 kkr 4 år 2011-04-28 51 2011-04-28 52 Övninguppg E nuvärde/payback Årliga inbetalningsöverskott År 1-2 200 kkr År 3-4 450 kkr 4 år Exempel F Internränta olika årliga inbetalningsöverskott Årliga inbetalningsöverskott År 1 500 kkr År 2 400 kkr År 3 300 kkr År 4 200 kkr Internränta? 4 år 2011-04-28 53 2011-04-28 54 9
Exempel G nuvärde internränta Årliga inbetalningsöverskott 250 kkr internränta? 5 år Annuitet Flyttar samtliga betalningarna till idag. Eller fördelar ut lika stora betalningar per år. Används vid jämförelse av kalkylobjekt med olika tidshorisonter Positivt värde vid 10% 2011-04-28 55 2011-04-28 56 Exempel I Annuitet Avancerad, automatisk, energisnål Enkel = Manuell, mer bemanning och energi Avancerad Enkel 1 450 kkr 700 kkr Årl inb-överskott 400 kkr 300 kkr Ekon. livslängd 5 år 3 år Exempel J Känslighetsanalys Inbetalningar 3000 kkr 500 kkr Internränta 10 % Restvärde 100 kkr 10 år 2011-04-28 57 2011-04-28 58 Vid alternativ Nuvärdekvot (kapitalvärdekvot) Nuvärde/G =nuvärde per investerad krona Bra vid begränsning i kapital Ger en rankning av olika projekt vid resursbrist. Internräntemetoden (rangordnar. Differenskalkyl? Skillnaden i betalningskonsekvenser Differensinvestering = betalningsserien som utgörs av skillnaden mellan alternativen 2011-04-28 59 2011-04-28 60 10
Osäkerheten Framtiden är osäker och hur hanterar vi detta? Inbetalningsöverskott Känslighetsanalyser Genomarbetade prognoser Pessimistiska/optimistiska Säkerhetsmarginaler i bedömningar Högre lönsamhet i osäkra projekt Alternativ användning av investeringen Differenskalkyl n = 4 år / r = 10% Billig Dyr Grundinvestering (kkr) 800 900 Inb år 1-4 (kkr) 600 600 Utbet år 1-2 (kkr) -300-300 Utbet år 3-4 (kkr) -350-300 Restvärde (kkr) 0 100 2011-04-28 61 2011-04-28 62 Exempel K Differenskalkyl Avancerad, automatisk, energisnål Manuell = mer bemanning och energi Avancerad Enkel 1 450 kkr 700 kkr Inbetalningar 700 kkr 700 kkr Utbetalningar 300 kkr 450 kkr Ekon. livslängd 3 år 5 år Bortse från olika livslängd 2011-04-28 63 11