Kemakta AR 2015-01 Åtgärdsutredning och underlag för riskvärdering Södra Fredriksskansområdet Kalmar Mark Elert och Håkan Yesilova Juni 2015
2
Sammanfattning Kemakta Konsult har på uppdrag av Kalmar kommun genomfört en åtgärdsutredning för Fredriksskansområdet. Området består av utfyllnader i Malmfjärden som gjordes huvudsakligen under den första delen av 1900-talet. Utfyllnaden består till stor del av förorenade massor. En detaljplan håller på att tas fram för Fredriksskans, bland annat planeras bostäder, anläggningar för idrott samt parkmark. I delar av området planeras underjordiska garage. I denna rapport redovisas åtgärder för södra delen av Fredriksskansområdet. De fem olika åtgärdsalternativ som analyseras har tagits fram av Kalmar kommun under december 2014 enligt planförslag daterat 2014-11-27. De föroreningar som finns vid Fredriksskans är i huvudsak metaller och PAH. Metaller kan inte destrueras och PAH (speciellt de tyngre PAH-föreningarna) är svåra att behandla, både termiskt och biologiskt. De åtgärdsmetoder bedöms som tillämpbara för Fredriksskans och har beaktats i den fördjupade alternativanalysen är urgrävning och borttransport för omhändertagande på extern avfallsanläggning samt en enklare övertäckning på delar av området. Dessa metoder har kombinerats i fem olika åtgärdsalternativ som skiljer sig främst i vilken utsträckning som massor med halter över de platsspecifika riktvärdena schaktas ur och omhändertas. Alternativ 1 omfattar bara schaktning i anslutning till det underjordiska garage som planeras, medan Alternativ 5 omfattar schaktning av alla de områden där halter över de platsspecifika riktvärdena påträffats. Omfattning av föroreningsutbredningen baserar sig på en försiktig tolkning av de undersökningar som genomförts. Uppmätta halter har jämförts med det förslag till platsspecifika riktvärden som togs fram i riskbedömningen (Kemakta 2014a). En klassning har gjorts av prover som inte analyserats baserat på fältmätningar, innehåll av avfall och halter i kringliggande skikt. Antalet provpunkter är dock litet i förhållande till områdets storlek och det kan inte uteslutas att det förekommer höga halter även inom andra områden. I samtliga åtgärdsalternativ har hänsyn tagits till den uppfyllnad som ska göras av området för att höja marknivån. Detta medför att förorenade massor kommer att hamna på ett större djup och därmed att riktvärdena som gäller för djup större än 1 meter har använts för att bedöma åtgärdsbehovet för de delar av området som ska fyllas upp. I den fördjupade analysen utvärderas de olika alternativen vad gäller omfattning av åtgärden, riskreduktion, minskning av föroreningsmängd samt kostnader. För de olika alternativen görs också en bedömning av kvarvarande risker baserat på halter av kvarvarande förorening samt en bedömning av kvarvarande läckage av föroreningar till Malmfjärden. Resultatet av riskbedömning och åtgärdsutredning har sammanfattats i en riskvärderingsmatris. I matrisen har 12 olika aspekter utvärderats för de olika fem åtgärdsalternativen samt för noll-alternativet. I riskvärderingsprocessen har Kalmar kommun beslutat att förorda åtgärdsalternativ 3. Detta alternativ innebär urschaktning av förorenade massor med halter överstigande de platsspecifika riktvärdena inom de västra delarna av Fredriksskansområdet. Urschaktade förorenade massor skickas till en extern avfallsanläggning för omhändertagande. 3
Detta alternativ bedöms ge en tillräcklig riskreduktion utan att medföra ohanterliga risker i samband med åtgärd eller orsaka någon omfattande påverkan på andra intressen. För det förordade alternativet har mätbara åtgärdsmål tagits fram baserat på föreslagna platsspecifika riktvärden. Mätbara åtgärdsmål har tagits fram för de ämnen som förväntas vara styrande för åtgärden. Tre uppsättningar åtgärdsmål tillämpas för olika delområden. I rapporten redovisas vidare en strategi för anmälan och ansökan om tillstånd, osäkerheter i åtgärdsutredningen samt en planering och budget för fortsatta arbeten. De beräkningar av mängd schaktmassor och kostnader bygger på det förslag för utformning av Södra Fredriksskans som fanns i mars 2015. Sedan dess har förändringar gjorts av utformningen som i viss mån påverkar mängd massor som behöver åtgärdas och därmed också kostnaderna. En revidering av denna rapport för att motsvara det nya förslaget pågår. 4
Innehåll 1 INLEDNING... 7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.1 Planerad markanvändning... 7 2.2 Övergripande åtgärdsmål... 8 3 ANALYS AV ÅTGÄRDSMETODER... 9 3.1 Tänkbara åtgärdsmetoder... 9 3.2 Inledande analys av alternativ... 9 3.3 Åtgärdsalternativ för den fördjupade analysen... 12 4 METODIK FÖR FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDSALTERNATIV 16 4.1 Genomförda beräkningar... 16 4.2 Klassning av massor... 16 4.3 Djup med förorenade massor... 17 4.4 Beräkning av mängd massor... 18 4.5 Kostnader... 18 5 BERÄKNING AV SCHAKTVOLYMER... 19 5.1 Schakt för garage... 19 5.2 Schakt för att uppnå platsspecifika riktvärden under planerad bebyggelse... 19 5.3 Åtgärdad mängd förorening... 20 5.4 Kostnader för Södra Fredriksskans... 22 5.5 Åtgärder i Fredriksskansgatan... 23 6 KVARVARANDE RISKER... 24 6.1 Kvarvarande halter av förorening... 24 6.2 Bedömning av effekt på läckage av föroreningar... 25 6.3 Framtida förändringar av riskbilden... 26 7 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV... 27 8 RISKVÄRDERING... 30 9 UTREDNING AV FÖRORDAT ALTERNATIV... 35 9.1 Förankringsprocessen... 35 9.2 Förordat alternativ... 35 9.3 Motiv för val av förordat alternativ... 35 9.4 Mätbara åtgärdsmål... 36 9.5 Strategi för tillståndsansökningar... 37 9.5.1 Saneringsanmälan... 37 9.5.2 Markarbeten och rivning... 37 9.5.3 Vattenverksamhet... 38 9.5.4 Hantering och transport av avfall... 38 9.5.5 Kulturhistoriska värden... 39 9.5.6 Ledtider för myndighetskontakter mm... 40 9.6 Osäkerheter och projektrisker... 40 9.7 Planering och budgetering av fortsatta arbeten... 41 9.7.1 Projektering... 41 9.7.2 Utvidgad provtagning... 42 9.7.3 Referensprovtagning... 42 9.7.4 Kostnader... 43 10 REFERENSER... 44 5
6
1 Inledning Kemakta Konsult har på uppdrag av Kalmar kommun genomfört en åtgärdsutredning för Fredriksskansområdet. Området består av utfyllnader i Malmfjärden som huvudsakligen gjordes under första delen av 1900-talet. Utfyllnaden består till stor del av förorenade massor. En detaljplan håller på att tas fram för Fredriksskans, bland annat planeras bostäder, anläggningar för idrott samt parkmark. I delar av området planeras underjordiska garage. I denna rapport redovisas åtgärder för södra Fredriksskansområdet. De åtgärdsalternativ som analyseras har tagits fram av Kalmar kommun under december 2014 enligt planförslag daterat 2014-11-27. Åtgärderna är i första hand inriktade på de delar av området som ska bebyggas, men även åtgärder inom övriga delar av södra Fredriksskans har utvärderats. 2 Förutsättningar 2.1 Planerad markanvändning Den planerade framtida markanvändningen inom södra Fredriksskans har tagits från koncept på plankarta (2014-11-27), se figur 2-1. Planen omfattar byggnader med tillfartsvägar från Fredriksskansgatan. I norr planeras ett torg vid den nuvarande infarten till området. Figur 2-1 Koncept på plankarta med de delområden som använts i beräkningarna. Södra Fredriksskans har en yta på ca 40 000 m 2 och omfattar områden för bostadshus (B3a-B3b, B4a-B4d), torg (G1a) och lokalgator (G1b-G1c samt G3a-G3b). Mellan B3 och B4a planeras ett grönområde (G2). Det underjordiska garaget planeras ha en yta på 3200 m 2 och har antagits placeras så att den schaktning som ska göras för garaget samtidigt innebär att en stor mängd föroreningar avlägsnas. Den exakta placeringen av 7
garaget är inte klar. I åtgärdsutredningen antas garaget placeras längs med Fredriksskansvägen under de västra delarna av område B3 och G2. Placeringen möjliggör nedfart till garaget från lokalgatan i norr (G1a) samt en ingång till garaget på tomtmark inom område B4a. Utformning av planerade bostäder och garage har tagits från sektioner genom området med byggnader enligt ritningar daterade 2014-10-01. Inom de västra delarna av området kommer markytan höjas till en nivå på ca +2,5 - +2,7. Det innebär en höjning med ca 1 meter från nuvarande marknivå. En gradäng kommer att byggas för anslutningen till de östra delarna av Fredriksskans som bibehåller nuvarande nivå. Färdig golvyta för byggnaden ska vara +3,0 och grundläggningen har antagits ha en mäktighet på 0,7 m vilket ger ett grundläggningsdjup för byggnaderna på ca +2,3. För de underjordiska garagen antas ett grundläggningsdjup på nivån -1,1 (RH2000). Beräkningarna bygger på resultat från provtagning som utförts av WSP 2011 och 2012 (WSP 2011a, 2011b, 2013) samt av Kemakta 2013 (Kemakta 2014). En kompletterande provtagning av mark vid lokalgatorna genomfördes av Sweco under januari 2015. Sammantaget omfattar dessa undersökningar jordprovtagning i totalt 56 punkter som ligger inom södra Fredriksskans. Mer än 300 prover har tagits ut varav ca 90 analyserats på metaller och ca 40 på olja och PAH. Det djupaste provet i de olika provtagningspunkterna har tagits ut ner till en nivå som varierar mellan +0,5 och -3,1. 2.2 Övergripande åtgärdsmål I den riskbedömning som gjorts för området (Kemakta 2014) redovisas ett förslag på övergripande åtgärdsmål. Detta bygger på diskussioner i projektgruppen. För Fredriksskans har åtgärdsmålen formulerats som: Barn och vuxna som bor i området eller tillfälligt vistas där ska inte riskera negativa hälsoeffekter på grund av kontakt med föroreningar. Föroreningar från jorden ska inte avge ångor som kan tränga in i byggnader. Markmiljön i området ska vara tillräcklig för att upprätthålla en ekologisk funktion i marken som motsvarar markanvändningen. Föroreningar inom området ska inte spridas via grund- och ytvatten i sådan omfattning att vattenkvaliteten i Malmfjärden försämras eller sedimentmiljön påverkas. Dessa övergripande åtgärdsmål har använts som utgångspunkt i åtgärdsutredningen. 8
3 Analys av åtgärdsmetoder 3.1 Tänkbara åtgärdsmetoder I åtgärdsutredningen identifieras tillämpbara åtgärdsmetoder och hur dessa kan kombineras till åtgärdsalternativ. Vilka metoder som kan användas styrs av bland annat var föroreningar finns, deras kemiska form och egenskaper, men också av hydrogeologi, geotekniska förhållanden, konstruktioner och växtlighet på området, avstånd till recipient samt pågående verksamhet. Efterbehandling av förorenad jord kan ske med hjälp av en mängd olika metoder, se figur 3-1. Nedan beskrivs ett antal olika metoder indelade efter om metoden är tillämplig efter urschaktning av den förorenade jorden eller om den används in-situ. Behandling av uppgrävd förorenad jord kan ske antingen på plats (on-site), eller vid en extern behandlingsanläggning dit jorden transporterats (off-site). Figur 3-1 Översikt över åtgärdsmetoder för förorenad mark. De föroreningar som finns vid Fredriksskans är i huvudsak metaller och PAH. Metaller kan inte destrueras och PAH (speciellt de tyngre PAH-föreningarna) är svåra att behandla termiskt och biologiskt. Därför är tänkbara åtgärdsmetoder uppgrävning och omhändertagande av förorenade massor eller avskärmning respektive övertäckning av förorenade massor. Även stabilisering av förorenade massor på plats är ett teoretiskt möjligt alternativ, men har bedömts som oförenligt med de krav som ställs i samband med exploateringen 3.2 Inledande analys av alternativ Urgrävning av förorenade massor och borttransport Urgrävning och borttransport av förorenade jordmassor är i de allra flesta fall en tänkbar efterbehandlingsmetod. Om det ställs krav på att efterbehandlingen ska ske under en kort tid är ofta urgrävning och borttransport det fördelaktigaste alternativet. En annan fördel är att de förorenade massorna flyttas till en plats som är mer lämplig med hänsyn till omgivningsförhållandena än den ursprungliga. Urgrävning sker normalt i enlighet med de åtgärdsmål som tagits fram. En fullständig urgrävning av förorenad jord medför 9
att källan till förorening av recipienten upphör samt att markområdet kan användas utan begränsningar och restriktioner. Metoden i sig innebär ingen destruktion av föroreningarna. Grävning nära eller under grundvattenyta i strandlinjen kräver särskild hänsyn för att förhindra spridning av uppgrumlade förorenade partiklar. I fall där stabilitetsproblem finns eller om djupare grävning behöver ske under grundvattenytan kan det krävas spontning eller invallning innan urgrävning kan ske. Åtgärden kan behöva kombineras med en avledning eller pumpning och rening av länsvatten för att hindra föroreningsspridning under gräventreprenaden. Förbehandling sortering, siktning/harpning När förorenade massor grävs upp för att omhändertas genomförs ofta någon form av förbehandling som första åtgärd. Förbehandlingen kan vara exempelvis sortering och/eller klassning baserat på olika kriterier som föroreningsgrad, typ av förorening eller jordart. Sortering En första sortering av jordmassor kan ske redan i samband med grävningen utgående från uppmätta föroreningshalter och andra egenskaper. Beroende på vilka mottagningsanläggningar som finns inom rimligt transportavstånd kan det vara ändamålsenligt att sortera massorna i fraktioner för farligt avfall, icke-farligt avfall, massor som kan användas för deponitäckning samt inerta massor som kan återfyllas. Detta minskar kostnaderna för omhändertagandet av de urgrävda jordmassorna. Siktning/harpning Det kan finnas anledning att harpa/sikta uppgrävda massor innan de omhändertas. Detta kan minska mängden massor genom att större stenar och grovt grus kan separeras. Oftast är mängden föroreningar på sådant material låg. Likaså kan massor med speciella krav på hantering (t.ex. trä, plast och metalldelar) frånskiljas. En siktning/harpning kan ske på plats eller på en extern avfallsanläggning. Jordtvätt Om föroreningen huvudsakligen finns i finare jordfraktioner såsom silt och lera kan en jordtvätt användas. På så sätt får man en mindre mängd avfall där huvuddelen av föroreningen finns och en grövre fraktion med lägre föroreningsinnehåll. Inga tester av förutsättningarna för jordtvätt har genomförts på massor från Fredriksskans. Eftersom det förorenade massorna uppkommit genom utfyllnader med avfall finns det anledning att misstänka att en betydande andel av föroreningen finns i större partiklar. Detta medför att även den grövre fraktionen från jordtvätten har så höga föroreningshalter att den måste deponeras. Jordtvätt har därför inte setts som en förordad metod. Deponering på extern deponi Omhändertagande av förorenade jordmassor vid en godkänd deponi bedöms som en möjlig lösning. Omhändertagande för deponering på en extern deponi godkänd för icke-farligt avfall (IFA) eller farligt avfall (FA), beroende på jordmassornas föroreningsgrad och andra egenskaper, är ett vanligt åtgärdsalternativ vid efterbehandling i Sverige. Begränsande för denna metod kan vara tillgång till avfallsanläggningar som kan ta emot tillräckligt stora mängder förorenade massor. 10
Förorenade massor kan också användas för deponibyggnad, exempelvis stabilisering och avjämning. Lättare förorenade massor kan också användas som täckmaterial ovan tätskiktet. Vilka krav som ställs på sådana massor varierar mellan olika deponier. I många fall kan massor med halter upp till riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM) användas. Sådana massor bör också vara fria från främmande material. Återanvändning inom området Rena massor som måste grävas upp för att komma åt djupare liggande förorening kan återanvändas inom området. Övertäckning av förorenade markområden Ett alternativ till urschaktning som också syftar till att minska spridning av föroreningar och direkt exponering för dessa, är att täcka marken med ett tätt ytskikt. På så sätt förhindras nederbörd att infiltrera genom marken och sprida föroreningar som ligger ovanför grundvattnet ned till grundvattnet. En täckning kan antingen utföras som en kvalificerad täckning som syftar till att begränsa spridningen under överskådlig tid eller som en enklare täckning som främst förhindrar direkt kontakt med förorenat material. Lämplig kvalitet och typ av övertäckning är avhängigt den platsspecifika riskbedömningen som bestämmer vilken riskreducering som krävs. Oberoende av utformning kommer en övertäckning, utan att schakta bort förorenade massor, att ställa restriktioner på den framtida markanvändningen. Enklare övertäckning En enklare form av skyddstäckning är den uppfyllnad som görs för höjdsättningen av området. Detta innebär att föroreningar hamnar djupare under markytan, vilket i många fall ger en minskad risk för att människor eller markmiljön exponeras. En skyddstäckning kan även bestå av en asfalterad yta eller ett geo-membran. Eftersom materialen åldras och därmed får försämrade egenskaper påverkas dess effektivitet i ett längre tidsperspektiv. Metoden lämpar sig därför bäst som en temporär åtgärd. Kvalificerad övertäckning En kvalificerad övertäckning innebär att mäktiga tät- och skyddsskikt läggs på det förorenade området enligt de krav som ställs på en deponi för farligt avfall. En nackdel med metoden är att den, trots en hög kostnad, inte förhindrar utlakning av föroreningar som ligger under grundvattenytan. En kvalificerad täckning innebär också en kraftig höjning av markytan, något som kan vara svårt att passa in med befintlig höjdsättning. Nollalternativet Nollalternativet innebär att området lämnas utan åtgärd. För detta alternativ kommer restriktioner att krävas när det gäller grävning inom området. Eventuella uppgrävda jordmassor i samband med grävarbeten behöver karakteriseras och vid behov omhändertas vid godkänd mottagningsanläggning för avfall. Slutsats rörande tänkbara åtgärdsmetoder: Följande åtgärdsmetoder bedöms tillämpbara för Fredriksskans och har beaktats i den fördjupade alternativanalysen: Urgrävning och borttransport Omhändertagande på extern avfallsanläggning Enklare övertäckning på delar av området. 11
3.3 Åtgärdsalternativ för den fördjupade analysen Baserat på den inledande analysen har ett antal olika åtgärdsalternativ definierats. Dessa täcker in olika ambitionsgrad, från noll-alternativet till ett alternativ med en fullständig sanering av området. De olika alternativen redovisas i tabell 3-1 samt figur 3-2 till 3-6. Tabell 3-1 Analyserade åtgärdsalternativ Alternativ Beskrivning Marknivå Schaktning för garage Övrig schaktning till djupberoende PSR Noll-alternativ Kvarvarande befintlig markanvändning. Bollplaner, promenader, Nuvarande marknivå. Ingen Ingen Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Exploatering för bostäder. Exploatering för bostäder. Exploatering för bostäder. Uppfyllnad av mark enligt planförslag. Uppfyllnad av mark enligt planförslag. Uppfyllnad av mark enligt planförslag. Garage 3200 m 2 i västra delarna av område B3 och G2. Schakt ned till nivån -1,1 m. Garage 3200 m 2 i västra delarna av område B3 och G2. Schakt ned till nivån -1,1 m. Garage 3200 m 2 i västra delarna av område B3 och G2. Schakt ned till nivån -1,1 m. Schaktning till djupberoende PSR i B3a och G2. Djup räknat från framtida markyta. Som ovan, men + B4a. Som ovan, men + G1a, G3a, B4b Alternativ 4 Exploatering för bostäder. Uppfyllnad av mark enligt planförslag. Garage 3200 m 2 i västra delarna av område B3 och G2. Schakt ned till nivån -1,1 m. Hela G1, B3, G2, B4 och G3 samt Centrala Alternativ 5 Exploatering för bostäder. Uppfyllnad av mark enligt planförslag. Garage 3200 m 2 i västra delarna av område B3 och G2. Schakt ned till nivån -1,1 m. Som ovan, men dessutom, södra och östra området. I en variant av Alternativ 3 och 4 skulle även åtgärder vidtas vid enskilda punkter i centrala och östra området där höga halter förorening påträffats. 12
Figur 3-2 Åtgärdsområde alternativ 1. Figur 3-3 Åtgärdsområde alternativ 2. 13
Figur 3-4 Åtgärdsområde alternativ 3. I alternativet ingår även punkter inom de centrala och östra områdena där höga halter förorening påträffats. Figur 3-5 Åtgärdsområde alternativ 4. I alternativet ingår även punkter inom det östra området där höga halter förorening påträffats. 14
Figur 3-6 Åtgärdsområde alternativ 5. 15
4 Metodik för fördjupad analys av åtgärdsalternativ 4.1 Genomförda beräkningar I den fördjupade analysen utvärderas de olika alternativen som redovisas i tabell 3-1 vad gäller omfattning av åtgärden, riskreduktion, minskning av föroreningsmängd samt kostnader. För de olika alternativen görs beräkningar av: Total mängd massor som ska schaktas Mängd massor som bortförs samt mängd bortförd förorening Klassning av bortförda massor med avseende på omhändertagande Bortförd andel förorening Maximal halt förorening på olika djup under framtida markyta Förväntad effekt på läckaget av föroreningar till Malmfjärden Kostnader för kontroll, schaktning och omhändertagande Ingen beräkning har gjorts för åtgärder vid punkter med högre halter i centrala och östra området som kan ingå i Alternativ 3. En grov uppskattning visar att det kan röra sig om mängder som närmar sig de som ingår i Alternativ 4. 4.2 Klassning av massor En klassning har gjorts av samtliga prover som tagits från punkter som ligger inom den del som ska bebyggas i den södra delen av Fredriksskansområdet (ca 90 prover). Lägen för provpunkterna redovisas i figur 4-1. 16
Figur 4-1 Provpunkter inom södra Fredriksskansområdet. I klassningen ingår en bedömning av om den provtagna jorden förväntas överstiga förslaget till platsspecifika riktvärden (Kemakta 2014). De platsspecifika riktvärdena har tagits fram för djupintervallen 0 1 m och djupare än 1 m. En klassning av proverna görs utgående från djup under framtida markyta efter uppfyllnad. Vidare har det gjorts en klassning av de massor som ska schaktas utifrån hur de kan tänkas omhändertas efter schaktning, (återanvändning inom området, täckmassor på deponi, deponering som icke-farligt avfall respektive deponering som farligt avfall). Klassningen bygger på utförda analyser, fältanalyser (XRF och PID), geoteknisk beskrivning samt karakteristik för omkringliggande skikt. Eftersom den gyttja och lera som ligger under fyllningen i många fall är förorenad så är nivån i flera punkter lägre än underkant av fyllningen. I de fall provtagningsdjupet inom området där garaget planeras inte går ner till nivån -1,1 har en bedömning gjorts av egenskaperna för de massor som ligger under maximalt provtaget djup. Denna bedömning grundar sig på data från närliggande prover. 4.3 Djup med förorenade massor Den klassning som gjorts av föroreningshalten i proverna har använts för att ta fram en karta som visar den djupaste nivån där halten i marken bedöms överstiga förslaget till platsspecifika riktvärden, se figur 4-2. Figur 4-2 Lägsta nivå där halten överstiger föreslagna platsspecifika riktvärden (RH2000 meter över havet). Interpolerat utifrån värden i provpunkter markerade med kryss/cirklar. I punkter med cirklar finns igen förorening över riktvärden och befintlig markyta anges. 17
4.4 Beräkning av mängd massor Volymen massor som skulle behöva schaktas för att ta bort massor som överstiger föreslagna platsspecifika riktvärden har beräknats för varje delområde. För de provpunkter som ligger inom området har det maximala djupet där halten överskrider något riktvärde tagits fram. Schaktvolymen beräknas sedan som medelvärdet av maxdjupet gånger områdets yta. I beräkningen av schaktad mängd ingår även ren jord som ligger ovanpå förorenade massor. Denna antas schaktas upp för att sedan återanvändas. I de fall provpunkter ligger nära gränsen mellan två delområden har provpunkten använts i beräkningen av medeldjup för båda delområdena. Antalet analyserade prover från gatumarken är än så länge starkt begränsat. För område G3a saknas provpunkter och beräkningen av mängden massor baseras på de närliggande punkterna PG1201 och W1121. Volymen massor som behöver schaktas för det underjordiska garaget har beräknats för de olika delområdena som områdets yta gånger erforderligt schaktdjup (från nuvarande markyta ned till nivån -1,1 där det underjordiska garaget ska byggas). 4.5 Kostnader I kostnaderna ingår kostnader för schaktning och sortering, miljökontroll, transport av massor som omhändertas externt, deponering samt ersättningsmassor. Vidare har en uppskattning gjorts av kostnaderna för avgränsande provtagning, projektering och projektledning. Detta skiljer sig från tidigare genomförda kostnadsuppskattningar (Kemakta 2014a, 2014b), där beaktades det för schaktning vid byggnader endast merkostnaden för kontroll och omhändertagande av de förorenade massorna. Kostnader för de olika momenten har uppskattats utifrån erfarenheter från genomförda projekt och uppgifter från entreprenörer. En stor osäkerhet finns i siffrorna eftersom de beror på marknadsläge och tillgång på transport- och deponeringskapacitet. Priser har beräknats utifrån en bästa uppskattning samt för ett maxvärde. De à-priser som har använts för beräkningarna redovisas i tabell 4-1. Tabell 4-1 A-priser för kontroll och omhändertagande av förorenade massor vid schaktning för byggnader (kr/ton). Bästa uppskattning samt maxvärde. A-priser (kr/ton) A-priser (kr/ton) Återvinning Täckmassor IFA-deponi FA-deponi Schakt och sortering 80-130 80-130 80-130 80-130 Miljökontroll 20 20 20 20 Transport 0 20 30 20 30 20 30 Deponering 0 60-80 300-500 550-900 Ersättningsmassor 0 50 80 50 80 50 80 Projektledning, projektering, avgränsning av föroreningar 70 100 70 100 70 100 70 100 18
5 Beräkning av schaktvolymer 5.1 Schakt för garage Volymen schaktmassor för det underjordiska garaget har beräknats till 8000 m 3, baserat på en yta av 3200 m 2 och en schakt från nuvarande markyta (ca +1,4) ned till nivå -1,1. Utifrån de provpunkter som finns i detta område görs bedömningen att ca 27 % av de schaktade massorna kan återanvändas, 9 % kan användas som täckmassor på deponi, medan 45 % utgör icke-farligt avfall (IFA) och 19 % är farligt avfall (FA). 5.2 Schakt för att uppnå platsspecifika riktvärden under planerad bebyggelse I figur 5-1 redovisas berörda delområden samt deras area. Figur 5-1 Delområden samt areor (m 2 ). I tabell 5-1 redovisas resultat av beräkningen av volymen massor som behöver schaktas för att uppnå platsspecifika riktvärden inom de olika delområdena. I tabellen redovisas också en bedömning av hur massorna kan omhändertas enligt följande: Återläggning. Massor med halt under det platsspecifika riktvärdet, men som ligger över förorenade massor som schaktas. Kan efter kontroll återanvändas inom området. Täckning. Massor med halt under generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning. Antas kunna användas för täckning vid en extern deponi. IFA. Massor med föroreningshalt motsvarande icke-farligt avfall. FA. Massor med föroreningshalt motsvarande farligt avfall. Massor med sådana halter att de skulle klassas som farligt avfall påträffas i de västra delarna av Fredriksskans inom delområdena B3a, G2, B4a och G1a. 19
Tabell 5-1 Volym massor (m 3 ) som måste schaktas inom olika delområden för att uppnå en halt lägre än föreslagna platsspecifika riktvärden. Schakt Återläggning Täckning IFA FA Garage 8000 2170 720 3600 1510 B3a* 1820 250 0 390 1190 G2* 1750 400 470 790 90 B4a 3630 760 640 1540 690 G1a 4120 30 1620 2150 320 G3a 430 50 80 290 0 B4b 740 0 230 510 0 Centrala 960 0 240 720 0 G1b 1100 130 840 120 0 G1c 600 200 400 0 0 B3b 1150 380 770 0 0 B4c 1430 550 880 0 0 G3b 0 0 0 0 0 B4d 640 160 480 0 0 Östra 4730 1700 1820 1210 0 Södra 5630 1410 650 3580 0 * I de delar som inte berörs av garaget. I tabell 5-2 redovisas volymen massor som måste schaktas för de olika åtgärdsalternativ som beskrivits i avsnitt 3.3. Tabell 5-2 Volym massor (m 3 ) som måste schaktas för olika åtgärdsalternativ för att uppnå en halt lägre än föreslagna platsspecifika riktvärden. Schakt Återläggning Täckning IFA FA Alt 1 11 570 2 820 1 190 4 780 2 790 Alt 2 15 200 3 580 1 830 6 320 3 480 Alt 3* 20 490 3 660 3 760 9 280 3 790 Alt 4* 26 370 5 090 7 360 10 120 3 790 Alt 5 36 730 8 200 9 830 14 910 3 790 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. 5.3 Åtgärdad mängd förorening En beräkning har också gjorts av hur stor mängd förorening som skulle åtgärdas för de olika schaktalternativen. Beräkningarna har fokuserat på bly, koppar, zink och PAH-H som är de föroreningar som förekommer i högst halter och i störst mängder. I beräkningen används medelvärden av halten inom respektive klass (återläggning, täckmassor, IFA respektive FA). Medelvärden av halten är viktad utgående från längden på de analyserade proven som berörs av respektive åtgärdsalternativ. Mängden av massor i respektive klass beräknas utifrån de volymer som redovisas i avsnitt 5.2 och en torrdensitet på 1,7 ton/m 3. I tabell 5-3 redovisas en beräkning av total mängd bly, koppar, zink och PAH-H i de olika delområdena. En viss mängd förorening kommer att lämnas kvar eftersom ämnena även finns i massor som klassas som rena. Denna mängd har beräknats utgående från en halt av bly och koppar på 15 mg/kg TS, zink 45 mg/kg 20
TS och PAH-H på 0,6 mg/kg TS. Detta motsvarar medelhalten i prover som klassats som rena. Tabell 5-3 Mängd förorening i schaktade massor från de olika delområdena (ton). Pb Cu Zn PAH-H Garage 3,6 3,1 5,7 0,36 B3a 1,3 1,5 2,1 0,23 G2 0,6 0,4 0,9 0,03 B4a 2,5 3,9 3,1 0,19 G1a 2,9 2,3 2,6 0,23 G3a 0,1 0,0 0,1 0,00 B4b 0,1 0,1 0,2 0,01 Centrala 0,4 0,2 1,1 0,02 G1b 0,2 0,1 0,3 0,01 G1c 0,1 0,0 0,1 0,003 B3b 0,2 0,1 0,2 0,01 B4c 0,2 0,1 0,2 0,01 G3b 0 0 0 0 B4d 0,1 0,1 0,1 0 Östra 0,8 0,3 0,7 0,04 Södra 1,2 0,5 0,8 0,06 Summa 14,3 12,7 18,2 1,20 Rena massor 1,3 1,3 3,8 0,05 För de olika alternativen har sedan en beräkning gjorts av hur stor mängd av föroreningen som förs bort från området för de olika åtgärdsalternativen, dvs. mängden förorening i klasserna täckmassor, IFA och FA. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 5-4 samt ges som andel bortförd förorening i tabell 5-5 och figur 5-2. Tabell 5-4 Mängd bortförd förorening för de olika åtgärdsalternativen (ton). Pb Cu Zn PAH-H Alt 1 5,4 4,9 8,5 0,62 Alt 2 10,8 11,1 14,2 1,03 Alt 3* 11,0 11,2 14,5 1,04 Alt 4* 12,1 11,8 16,3 1,09 Alt 5 14,1 12,5 17,6 1,19 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. Tabell 5-5 Andel bortförd förorening för de olika åtgärdsalternativen. Pb Cu Zn PAH-H Alt 1 35% 35% 38% 50% Alt 2 69% 79% 64% 83% Alt 3* 71% 80% 66% 83% Alt 4* 78% 84% 74% 87% Alt 5 91% 89% 80% 95% * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. 21
100% 90% Andel bortförd förorening 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Pb Cu Zn PAH-H Figur 5-2 Beräknad andel av föroreningen som avlägsnas vid olika alternativ. Föroreningar i rena massor antas finnas kvar i samtliga alternativ. 5.4 Kostnader för Södra Fredriksskans De beräknade kostnaderna för de olika schaktalternativen redovisas i tabell 5-6. I tabell 5-7 ges en mer detaljerad specifikation av kostnaderna fördelade på de olika momenten. Tabell 5-6 Uppskattade kostnader för de olika alternativen (MSEK). Alternativ Bästa uppskattning (MSEK) Max uppskattning (MSEK) Alt 1 9,5 15,0 Alt 2 12,4 19,6 Alt 3* 16,6 26,1 Alt 4* 19,6 30,6 Alt 5 26,2 40,8 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. Tabell 5-7 Fördelning av uppskattade kostnader för de olika alternativen (MSEK) för fallet med bästa uppskattning. Alternativ Schakt Transport Deponering Miljökontroll Ersättningsmassor Projektering, projektledning Summa Alt 1 1,6 0,4 0,3 5,2 0,7 1,4 9,5 Alt 2 2,1 0,5 0,4 6,7 1,0 1,8 12,4 Alt 3* 2,8 0,7 0,6 8,7 1,4 2,4 16,6 Alt 4* 3,6 0,9 0,7 9,5 1,8 3,1 19,6 Alt 5 5,0 1,2 1,0 12,2 2,4 4,4 26,2 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. 22
5.5 Åtgärder i Fredriksskansgatan Den provtagning som gjorts i på västra och östra sidan av Fredriksskansgatan visar att föroreningen även återfinns under gatan. Baserat på den provtagning som gjorts i anslutning till cykel och gångvägen väster om gatan (4 punkter) och öster om gatan (6 punkter) har mängden förorening uppskattats. I tabell 5-8 redovisas beräkningen av mängden massor som måste schaktas samt hur dessa massor antas behöva omhändertas. Beräkningen omfattar de ytor som visas i figur 5-1. Inga provpunkter har tagits i själva gatan, men en prognos för fördelningen har gjort baserat på de punkter som ligger västar och öster om gatan. Beräkningen indikerar att den största schaktvolym skulle finnas på den västra sidan av Fredriksskansgatan. Bedömningen är dock mer osäker på den västra sidan, dels på grund av ett färre antal punkter och analyser, men även på att punkterna är relativt ojämnt placerade där, med flertalet punkter inom de delar som kan misstänkas innehålla den mest förorenade fyllningen. Tabell 5-8 Uppskattning av mängd massor i och i anslutning till Fredriksskansgatan. Yta (m 2 ) Volymer (m 3 ) Schakt Återfyllning Täckmassor IFA FA Väst Fredriksskansg. 4200 8000 0 4800 3200 0 Öst Fredriksskansg. 4200 6700 400 4300 1700 400 Gatan 3200 5600 100 3500 1800 100 Totalt 11600 20300 500 12600 6700 500 En bedömning av kostnaderna för en eventuell sanering har gjorts baserat på de à-priser som anges i avsnitt 4-5. I dessa kostnader ingår inte några kostnader för omläggning av ledningar, återställning av körbanor, cykel- och gångvägar eller planteringar. Tabell 5-9 Uppskattning av kostnader för eventuella åtgärder i Fredriksskansgatan. Kostnad (MSEK) Väst Fredriksskansg. 5,4 Öst Fredriksskansg. 4,3 Gatan 3,7 Totalt 13,3 23
6 Kvarvarande risker 6.1 Kvarvarande halter av förorening De olika åtgärdsalternativen innebär olika omfattning på saneringen. Alternativ 1 till Alternativ 4 innebär att halter över de platsspecifika riktvärdena kan finnas kvar på området efter åtgärd. I tabell 6-1 redovisas högsta uppmätta halt av bly, koppar, zink och PAH-H som skulle vara kvar för de olika åtgärdsalternativen. Dessa halter bygger på uppmätta halter och det kan inte uteslutas att det finns områden med högre halter som inte påträffats vid provtagningen. För Alternativ 1 till 4 är de högsta uppmätta halterna i kvarvarande massor i samtliga fall uppmätta på en nivå som kommer att ligga djupare än 1 meter under framtida markyta. Tabell 6-1 Högsta halt i kvarvarande massor (mg/kg TS) enligt genomförd sanering. I tabellen redovisas också de platsspecifika riktvärden (PRV). Max av Pb Max av Cu Max av Zn Max av PAH-H PRV Bostäder (0-1m / > 1m) 80 / 200 80 / 80 250 / 250 2,5 / 2,5 PRV Grönomr. (0-1m / > 1m) 200 / 200 80 / 80 250 / 250 2,5 / 2,5 Nollalt 2650 5460 2370 140 Alt 1 1080 5460 2370 88 Alt 2 524 2300 1120 18 Alt 3* 524 195 1120 18 Alt 4* 399 81 311 15 Alt 5 0-1 m > 1m 38 77 14 78 98 110 1,6 1,9 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. I tabell 6-2 redovisas en beräkning av vilken medelhalt av föroreningar som skulle finnas inom hela området vid en sanering enligt de olika alternativen. Beräkningen bygger på hela den jordvolym som ligger inom södra Fredriksskans och tar hänsyn till bortschaktad mängd förorening, återfyllning, mängd i kvarvarande rena massor samt i även förorening i nytt fyllmaterial som tillförs. Tabell 6-2 Medelhalt i området efter genomförd sanering enligt de olika alternativen (mg/kg TS). Totalt över hela området samt medelhalt i något delområde. Pb Cu Zn PAH-H max delområde max del- max del- max del- Hela Hela område Hela område Hela område Alt 1 69 414 62 501 92 410 4,3 32 Alt 2 34 89 21 49 57 175 1,5 4,3 Alt 3* 32 89 20 49 56 175 1,5 4,3 Alt 4* 26 40 17 23 46 54 1,2 1,9 Alt 5 14 15 14 15 41 45 0,6 0,7 * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. 24
6.2 Bedömning av effekt på läckage av föroreningar En minskning av mängden av föroreningar inom Fredriksskansområdet kommer också att minska läckaget av föroreningar till Malmfjärden. Effekten av olika åtgärder kommer att bero på lakbarheten av de föroreningar som åtgärdas, vattenomsättningen i de aktuella massorna samt var de ligger i förhållande till strandlinjen. En grov uppskattning av effekten av de olika åtgärdsalternativen har gjorts baserat på att läckaget är proportionellt mot medelhalten i kvarvarande massor och delområdets yta. Medelhalten har beräknats med hänsyn till en låg halt av föroreningar även i rena massor. Vi bedömer att denna metodik är tillräcklig för att kunna göra en jämförelse av alternativen i en riskvärdering. En mer detaljerad uppskattning skulle kräva omfattande undersökningar för att bedöma vattenflöden, lakbarhet av olika avfall samt en avancerad modellering. Läckaget sker sannolikt diffust över stora delar av strandlinjen och halterna i Malmfjärden påverkas både av vattenströmningen där och förekomsten av andra källor. Därför är det mycket svårt att kvantifiera läckaget genom mätningar. I tabell 6-3 och figur 6-1 redovisas den beräknade relativa minskning av läckaget för de olika åtgärdsalternativen. Tabell 6-3 Beräknad minskning av läckaget till recipienten för de olika åtgärdsalternativen. Pb Cu Zn PAH-H Alt 1 26% 26% 25% 41% Alt 2 58% 66% 46% 74% Alt 3* 59% 67% 47% 75% Alt 4* 66% 71% 54% 78% Alt 5 78% 76% 59% 87% * Exklusive punkter i centrala och östra området med högre halter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Minskning av läckage Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Pb Cu Zn PAH-H Figur 6-1 Uppskattad minskning av läckaget av bly, koppar, zink och PAH-H för de olika åtgärdsalternativen. 25
6.3 Framtida förändringar av riskbilden Framtida klimatförändringar kan också påverka riskerna för spridning av föroreningar. Klimatanalysen för Kalmar län (DHI 2012) visar på en ökning av årsmedeltemperaturen på ca 4 grader fram till år 2100. Årsmedelnederbörden förväntas med 5 % fram till 2040 och med drygt 10 % fram till 2100. Nederbördsförändringen kommer att fördela sig olika under året. Nederbörden under sommaren förväntas vara konstant eller minska, medan nederbörden under december till februari förväntas kunna öka med ca 30 %. Nederbördens intensitet och antal dagar med mycket nederbörd förväntas öka. Sammantaget visar detta på en ökad nederbörd över området i framtiden, men också en ökad evapotranspiration. Den prognos som gjorts för flöden i åarna kan ge en indikation på nettoeffekten. Där förutses en minskning av flödena med 5 10 % fram till 2040 och med 15 20 % fram till 2100. Nettoeffekten är således att förändringar i temperatur och nederbörd inte kommer att öka förutsättningarna för utläckage från området. Även förändringar havsnivån kan påverka utläckaget. SMHI gör bedömningen att havsnivån i Kalmarsund kan öka med ca 0,7 m fram till år 2100. De högsta föroreningshalterna påträffas på en nivå -0,5 - +0,5 och endast i ett fåtal punkter har förorening påträffats över nivån +0,7 m. Själva ökningen av nivån bedöms därmed inte ha någon betydande effekt på utläckaget. Om däremot den kombinerade effekten av klimatförändringar och havsnivåförändringar leder till att variationerna i havsnivån sker mer ofta eller att skillnaden mellan lågvatten och högvatten ökar kan det bidra till ett ökat utläckage från strandnära delar av området. 26
Bortförd andel förorening Kostnad (MSEK) 7 Jämförelse av alternativ I figur 7-1 redovisas en jämförelse av hur beräknad kostnad förhåller sig till mängd schaktmassor. I figur 7-2 och 7-3 redovisas bortförd mängd som funktion av mängd schaktmassor respektive kostnader. 30,0 25,0 Kostnad (MSEK) 5 20,0 3 4 15,0 2 10,0 1 5,0 0,0 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Mängd schaktmassor (m3) Figur 7-1 Kostnad för åtgärdsalternativ i förhållande till mängd schaktmassor. 100% 90% 80% 2 3 4 5 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 1 Pb Cu Zn PAH-H 0% 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Mängd schaktmassor (m3) Figur 7-2 Bortförd andel av bly, koppar, zink och PAH-H som funktion av mängden schaktmassor för de olika alternativen. 27
Reduktion av läckage Bortförd andel förorening 100% 90% 80% Pb Cu 2 3 4 5 70% 60% Zn PAH-H 50% 40% 1 30% 20% 10% 0% 0 5 10 15 20 25 30 Kostnad (MSEK) Figur 7-3 Bortförd andel av bly, koppar, zink och PAH-H som funktion av kostnader för de olika alternativen. I figur 7-4 och 7-5 redovisas förväntad reduktion av utsläppen till Malmfjärden som funktion av mängd schaktmassor respektive kostnader. 100% 90% 80% Pb Cu 2 3 4 5 70% Zn 60% PAH-H 50% 40% 1 30% 20% 10% 0% 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 Mängd schaktmassor (m3) Figur 7-4 Reduktion av läckage av bly, koppar, zink och PAH-H som funktion av mängden schaktmassor för de olika alternativen. 28
Reduktion av läckage 100% 90% 80% Pb Cu 2 3 4 5 70% Zn 60% PAH-H 50% 40% 1 30% 20% 10% 0% 0 5 10 15 20 25 30 Kostnad (MSEK) Figur 7-5 Beräkningarna visar att: Reduktion av läckage av bly, koppar, zink och PAH-H som funktion av kostnader för de olika alternativen. Kostnaden för alternativen är i stort sett proportionell mot mängden schaktmassor. Mängden förorening som bortförs ökar mellan Alternativ 1 till 2, men skillnaden är förhållandevis liten mellan Alternativen 2, 3 och 4. För dessa alternativ bortförs mellan 50 % och 75 % av mängden bly, koppar, zink och PAH-H från området. I beräkningen ingår föroreningar i massor som klassats som rena. Bedömningen av effekten på läckaget från området visar på en betydligt större effekt för Alternativ 2 jämfört med Alternativ 1. Alternativen 2, 3 och 4 ger ungefär samma reduktion av läckaget. Från ca 50 % för bly till ca 70 % för koppar och PAH-H. En grov uppskattning visar att Alternativen 2 till 4 skulle ge ett framtida läckage av bly i storleksordningen 0,1 kg per år, av koppar på 0,3 kg/år, av zink på 8 kg/år och av PAH-H på ca 0,002 kg/år. Alternativ 5 ger en något större effekt på läckaget av bly och PAH-H, men en marginellt större effekt på koppar och zink. 29
8 Riskvärdering Totalt har fem olika åtgärdsalternativ samt ett noll-alternativ behandlats i åtgärdsutredningen. De olika åtgärdsalternativen skiljer sig främst i vilken utsträckning som massor med halter över de platsspecifika riktvärdena schaktas ur och omhändertas. Alternativ 1 omfattar bara schaktning i anslutning till det underjordiska garage som planeras, medan Alternativ 5 omfattar schaktning av alla de områden där halter över de platsspecifika riktvärdena påträffats. Omfattning av föroreningsutbredningen baserar sig på en tolkning av de undersökningar som genomförts. Dessa baserar sig på en pessimistisk tolkning av föroreningshalter i prover som inte analyserats. Det kan dock inte uteslutas att det finns enskilda områden med halter över riktvärdena. I samtliga åtgärdsalternativ har hänsyn tagits till den uppfyllnad som ska göras av området för att höja marknivån. Detta medför att förorenade massor kommer att hamna på ett större djup och därmed att riktvärdena som gäller för djup större än 1 meter kommer att tillämpas inom den största delen av området. Resultatet av riskbedömning och åtgärdsutredning har sammanfattats i en riskvärderingsmatris som redovisas i tabell 8-1. I matrisen har 12 olika aspekter utvärderats för de fem olika åtgärdsalternativen samt för noll-alternativet. Borttagen mängd förorening Mängden förorening som åtgärdas i de olika alternativen har beräknats, se avsnitt 5.3. Alternativ 1 ger en liten andel bortförd förorening (35 %). Alternativ 2 till 4 ger samtliga en liknande mängd bortförd förorening (70 80 %), detta bedöms vara en acceptabel nivå. Alternativ 5 beräknas ge en större andel bortförd förorening (85 %), vilket bedöms vara ett gott resultat. Att andelen bortförd förorening inte blir mer än 85 % beror huvudsakligen på de låga halter som finns i kvarlämnade massor som klassas som rena, men även till viss del massor som återanvänds på området. Beräkningen av andelen som bortförs beror på hur stor volym som antas beröras av förorening. Eftersom området är stort kommer en stor mängd massor med relativt låga halter resultera i föroreningsmängder. Hälsorisker i ytlig jord (< 1 m) Under nuvarande förhållanden (noll-alternativet) förekommer hälsofarliga halter i den översta metern inom de västra delarna av området. För åtgärdsalternativ 1 och 2 kommer marknivån inom de västra delarna av Fredriksskans att höjas ca 1 m, vilket innebär att riskerna med halter som kan innebära hälsorisker i den översta metern kommer att minska. Det kvarstår dock halter av bly som kan innebära hälsorisker inom delområde G1a. För Alternativ 3 till 5 kommer samtliga områden som har halter i den översta metern som kan innebära hälsorisker att avlägsnas. Hälsorisker i djup jord (> 1 m) I dagsläget finns så höga halter i jord djupare än 1 meter att det skulle kunna innebära hälsorisker om man kom i kontakt med dem. Dessa halter kommer inte helt att avlägsnas i åtgärdsalternativ 1 och 2. Däremot kommer åtgärdsalternativ 3 till 5 att avlägsna jord med så höga halter att det kan medföra hälsorisker vid kontakt. Risker i lokaler och bostäder Inom Fredriksskans finns flyktiga föroreningar som skulle kunna orsaka förhöjda halter av föroreningar i inomhusluft för byggnader på området. Detta gäller PAH och 30
kvicksilver. Dessa risker kvarstår med Alternativ 1 och 2, men kommer åtgärdas för åtgärdsalternativen 3 till 5. I Alternativ 3 kan dock en risk kvarstå eftersom samtliga områden inte berörs av detta åtgärdsalternativ. Med kompletterande undersökningar i dessa områden bedöms dock risken som mycket liten. Risker markmiljö i ytlig jord (<1 m) Jord med halter som överskrider riktvärdena för skydd av markmiljön förekommer inom stora delar av Fredriksskans. Åtgärdsalternativ 1 till 4 kommer att innebära att riskerna för markmiljön i ytlig jord kommer att minska främst på grund av höjningen av marknivån, förutsatt att påförd fyllning har förutsättningar för att ge en god markmiljö. I det södra området förekommer det bariumhalter över riktvärdet för markmiljön. Dessa kommer att åtgärdas i åtgärdsalternativ 5. Risker markmiljö i djup jord (>1 m) Riktvärdena för skydd av markmiljön överskrids idag kraftigt inom stora delar av Fredriksskans. Detta kommer att kvarstå även för åtgärdsalternativ 1 och 2. Åtgärdsalternativ 3 kommer att innebära en betydande minskning av områden där halterna i djup jord som överskrider riktvärdena för skydd av markmiljön och vid åtgärdsalternativ 4 kommer det endast att kvarstå enstaka punkter med halter som måttligt överskrider riktvärden för skydd av markmiljön. För åtgärdsalternativ 5 kommer samtliga massor med halter över riktvärdena för skydd av markmiljön att åtgärdas. Minskad miljöbelastning pga åtgärder I åtgärdsutredningen har en beräkning gjorts av vilken effekt de olika alternativen har på läckaget till Malmfjärden baserat på antagandet att läckaget från de olika delområdena beror av medelhalten inom området samt områdets yta. Beräkningarna visar att åtgärdsalternativ 1 ger en liten minskning av läckaget jämfört med dagens situation (25 %), åtgärdsalternativ 2 till 4 är relativt likvärdiga och ger en minskning av läckaget av koppar och PAH på ca 70 %, för bly är minskningen ca 60 % och för zink ca 50 %. Åtgärdsalternativ 5 reducerar utläckaget, av PAH med närmare 90 %, av bly och koppar med 80 % och av zink med ca 60 %, se tabell 6-3 och figur 6-1. Orsaken till den begränsade minskningen av zinkläckaget är att mängden zink som lämnas kvar efter åtgärd blir relativt stor beroende på att en stor jordvolym med måttliga zinkhalter inte åtgärdas. Beräkningarna av åtgärdernas påverkan på läckaget får ses som approximativa eftersom ingen hänsyn tas till att vattenflödet genom de olika områdena kan variera av andra orsaker än områdets storlek. Dessutom antas lakbarheten vara densamma för alla massor. De lakförsök som utförts visar på stor variation i lakbarhet, där även prover med relativt låga totalhalter kan laka mycket. Detta gäller framförallt prover på gyttja. Bara en ungefärlig uppskattning kan därför göras av den absoluta nivån på utsläppet. Beräkningar visar att åtgärdsalternativen 2, 3 och 4 skulle orsaka ett utsläpp av bly på drygt 0,1 kg per år, av koppar knappt 0,4 kg per år. Utläckaget av zink beräknas bli större, ca 8 kg per år, medan PAH läckaget skulle beräknas bli några gram per år. För att ge en bild av storleksordningen på läckaget har det jämförts med utsläpp av dagvatten som är en annan källa av föroreningar till Malmfjärden. Inga uppskattningar av detta utsläpp har påträffats utan istället har schablonvärden för halter i dagvatten använts (Stormtac 2014). Dessa visar att läckaget av zink från Fredriksskans efter åtgärder enligt Alternativen 3 5 motsvarar dagvatten från centrumbebyggelse med yta på ca 0,2 km 2, 31
dvs. ett område ca 5 gånger större än södra Fredriksskans. Utläckaget av koppar motsvarar dagvatten från en centrumbebyggelse med en yta på 0,05 km 2 och läckaget av bly och PAH är jämförbart med dagvattenutsläppet från en yta på 0,01 till 0,02 km 2. Södra Fredriksskansområdet har en yta på 0,04 km 2. Behov av restriktioner Eftersom noll-alternativet och åtgärdsalternativ 1 och 2 innebär att hälsofarliga föroreningar lämnas kvar i marken innebär det kraftiga restriktioner vid schaktning i området. Uppgrävda massor måste omhändertas på ett betryggande sätt och åtgärder som riskerar att öka utläckaget måste förhindras. För åtgärdsalternativ 3 5 bedöms inga massor med hälsofarliga halter finnas kvar, men i samband med schaktning i området finns behov av att kontrollera uppgrävda massor och vid behov omhänderta dessa externt. Behovet av kontroller och försiktighetsåtgärder i samband med framtida schaktning är störst för åtgärdsalternativ 3 och minst för åtgärdsalternativ 5. I det senare alternativen har mer detaljerade undersökningar genomförts på större delen av området och därmed är risken mindre att oväntat påträffa föroreningar med höga halter. Risker i samband med åtgärd Samtliga åtgärdsalternativ innebär urgrävning för de underjordiska garagen. Det innebär en schakt ned till nivån -1,1 m, dvs. drygt 1 meter under grundvattenytan. För att hålla schakten vattenfri kommer sannolikt pumpning av länsvatten att krävas. Uppskattningsvis är behovet av bortpumpat vatten något 10-tal m 3 /dygn som behöver behandlas innan det släpps ut. Schaktning ned till grundvattenytan ingår också för andra delområden. Det innebär att behovet av djupa schakter ökar för åtgärdsalternativ 2 till 4. Djupa schakter innebär en risk för att föroreningar sprids i grundvattnet, vilket kan medföra ett ökat utläckage från området. Enligt åtgärdsalternativ 5 skulle även viss schaktning förekomma strandnära inom Östra området vilket innebär ytterligare svårigheter att hålla schaktgropar fria från vatten samt en större risk för läckage av föroreningar till Malmfjärden. Andra effekter av en åtgärd Åtgärdsalternativ 1 till 5 bedöms inte ge några andra effekter än ett behov att dra om vissa ledningar för el, vatten och dagvatten som går genom området. I åtgärdsalternativ 5 ingår att åtgärda ett område i västra delen av Rävspelet där det förekommer bly och barium strax över riktvärdena för skydd av markmiljön. Detta medför att flera träd i Rävspelet sannolikt måste fällas och ersättas. Kostnader Kostnaderna för alternativen är proportionella till mängden massor som berörs. Med bästa uppskattning av à-priserna beräknas kostnaden på 9,5 MSEK för åtgärdsalternativ 1, öka med knappt 3 MSEK för åtgärdsalternativ 2 och ytterligare 4 MSEK för åtgärdsalternativ 3. Åtgärdsalternativ 4 beräknas bli ca 3 MSEK dyrare än alternativ 3. Det mest omfattande alternativet, åtgärdsalternativ 5 beräknas kosta 26 MSEK och vara 6,6 MSEK dyrare än det näst mest omfattande alternativet (Alternativ 4). Om man istället utgår från uppskattade högsta à-priser skulle samtliga alternativ bli ca 15 % dyrare. 32