INTERNATIONALISERA NÄRA

PROJEKTRAPPORT INTERNATIONALISERA NÄRA En kartläggning av behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård i Alingsås kommun 2009 12 18 Brita Enbom 0322 466666 brita.enbom@alingsas.se

..... 2

INTERNATIONALISERA NÄRA

1 FÖRORD Gruppen äldre, utrikes födda personer ökar i Sverige såväl som i Alingsås. Aktuell demografisk forskning visar att befolkningen i Sverige överlag blir allt äldre. Detta innebär att vi inom äldreomsorgen nu och i framtiden kommer att möta en alltmer heterogen grupp människor inom vår verksamhet. Enligt Socialtjänstlagen har alla människor rätt till en individuellt anpassad vård. Men hur går vi till väga för att utrusta vårdpersonalen att möta denna nya arbetssituation, och hur ska vi göra för att motverka risk för diskriminering och utanförskap när det gäller de utrikes födda vårdtagarna? Våren 2009 beviljades Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen 365 705 kr av Europeiska Social Fonden för att genomföra en förundersökning. Syftet med förundersökningen var att förvaltningen skulle få en bättre bild av personalens behov av kompetensutveckling gällande mångkulturell vård. I denna rapport redovisas resultatet av nämnda förundersökning och förslag på tänkbara åtgärder läggs fram. Rapporten grundar sig främst på en enkätundersökning som gått ut till 200 vårdbiträden och undersköterskor på kommunens äldreboenden, samt 10 intervjuer som genomförts med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare. Jag vill rikta ett stort tack till Brita Enbom som i egenskap av projektledare har genomfört förundersökningen på ett engagerat sätt. Jag vill också tacka samtliga deltagare i projektets styrgrupp respektive referensgrupp som bidragit med värdefulla synpunkter och erfarenheter, informanter som generöst delat med sig av sina tankar i intervjuer, enhetschefer, vårdpersonal och övriga som har engagerat sig i projektet på olika vis. Manuskriptet har granskats av Pernilla Melin förvaltningssekreterare, Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun. Alingsås den 18 december 2009 Magnus Haggren Förvaltningschef, Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun 2

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Innehåll 1 Förord...2 2 Innehållsförteckning...3 3 Sammanfattning...5 4 English summary...7 5 Inledning...9 5.1 Bakgrund... 9 5.2 Definitioner...10 5.3 Styrande dokument...11 6 Nuläge...13 6.1 Invandringen ökar...13 6.2 Högre medelålder...13 6.3 Vilka är de utrikes födda i Alingsås?...13 6.4 Intressenter...15 7 Förberedande arbete...15 7.1 Planeringsfas...16 7.2 Genomförandefas...16 7.3 Avslutningsfas...16 8 Syfte, mål och metod...17 8.1 Syfte...17 8.2 Mål...17 8.3 Metod...18 9 Resultat och analys...21 9.1 Enkätundersökningen...21 9.2 Personliga intervjuer, Enhetschefer...30 9.3 Personliga intervjuer Anhöriga...30 9.4 Utbildningsdag...32 9.5 Inventerade språkkunskaper personal...33 9.6 Inventerade språkkunskaper vårdtagare...33 10 Åtgärdsförslag...34 10.1 Språkombud...34 10.2 Utbildning...35 10.3 Information...36 10.4 Boendeplacering...37 10.5 Levnadsberättelse...38 3

10.6 Hemtjänst och anhörigstöd...38 10.7 Värdegrund...39 11 Litteratur...40 12 Bilagor....42 4

3 SAMMANFATTNING Enbom, Brita (2009) Internationalisera Nära Kartläggning av framtida behov och möjligheter i en mångkulturell äldrevård. Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun. Nyckelord: utrikesfödd, äldreboende, vårdpersonal, kompetens I december 2008 tog Vård och äldreomsorgen och Integrationsavdelningen i Alingsås initiativ till det gemensamma projektet Internationalisera Nära. I takt med att antalet utrikes födda personer ökar i kommunen, ökar också antalet utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden. Detta faktum ställer i många fall nya krav på omsorgspersonalen både språkligt och kulturellt. Den verbala kommunikationen får ändrade förutsättningar och nya kulturella och religiösa aspekter på vården kommer i dagen. Redan idag ser vi utmaningar i detta och i framtiden lär de bli fler. I Alingsås ökar de utrikesfödda invånarna tämligen långsamt och med demografisk statistik som grund kan man inte förutspå en explosionsartad ökning. De största ökningarna i Sverige syns i storstadsområdena. Syftet med Internationalisera Nära är flera. Inledningsvis vill Vård och äldreomsorgsförvaltningen få en bättre bild av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturella frågor. Förvaltningen vill även uppmärksamma personalen på kommande arbetssituation och lyfta frågan kring mångkulturell omvårdnad, och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera kommande arbetssituation. För att få svar på våra frågor genomfördes en enkätundersökning bland vårdpersonalen på äldreboendena. Även 10 intervjuer med enhetschefer och anhöriga till vårdtagare genomfördes för att fånga upp synpunkter från flera håll. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. I utbildningssyfte arrangerades en förmiddagsutbildning på temat Mångfald för enhetscheferna på äldreboendena. En referensgrupp bestående av 10 personer knöts till projektet. En inventering av utrikesfödd vårdpersonal respektive utrikesfödda vårdtagare genomfördes. Resultatet av studien visar några tydliga riktningar. Vårdpersonalen uttalar en tydlig önskan att lära mer om vård vid livets slut och om frågor som rör döden i olika kulturer och religioner. Vårdpersonalen betonar vidare vikten av goda 5

anhörigkontakter samt vikten av samsyn i vad god vård är, för att vårdtagaren ska få en så god omvårdnad som möjligt. Vårdpersonal och vårdtagare som talar olika språk förorsakar idag bekymmer på boendena. Språkproblemen försvåras ofta i kombination med demens och beroende på hur långt framskriden demensen är. Att inte kunna kommunicera verbalt tenderar dessutom att öka isoleringen för den utrikes födda vårdtagaren. Ur vårdtagarens synvinkel har det också varit extra svårt vid demenssjukdomar då vårdtagaren tappat det svenska språket och gått tillbaka till modersmålet. Tvåspråkiga anhöriga har ofta varit den avgörande kommunicerande länken mellan vårdtagare och vårdpersonal. Vid demenssjukdom upplever vårdtagaren ofta att man kommunicerar på svenska, men det är modersmålet man talar. Den stora utmaningen i denna förprojektering har varit att komma till behovens kärna och hitta fungerande, hållbara och kostnadseffektiva lösningar som ska öka kvalitén i vården för såväl utrikes födda vårdtagare, som att utrusta omsorgspersonalen med verktyg för att kunna möta upp mot nya förutsättningar i sitt yrke. 6

4 ENGLISH SUMMARY Enbom, Brita (2009) Internationalize at Home Inventory of future needs and possibilities in a multicultural elderly care. The Care and Elderly Care Department, Municipality of Alingsås Keywords: immigrant, elderly accommodation, care personnel, competence In December 2008, the Care and Elderly Care Department together with the Department of Integration took an initiative to a common project Internationalize at Home. As the number of immigrants increases in the municipality, the number of immigrants in the elderly care also increases. That does in many cases put new requirements on the care personnel. The verbal communication gets new requirements and new cultural and religious aspects on care become visible. Already today, new challenges are observed, and there will be more in the future. From a demographic point of view the number of older immigrants is rising rather slowly and with an exponential growth is not expected in Alingsås. The largest increases in Sweden are seen in the larger cities. The objectives of Internationalize at home are actually three. The department wants initially get a better picture of the need of competence development in multicultural questions among the care personnel at the municipality's elderly care accommodations. The department also wants to increase the personnel's awareness of future work situation, bring up the question to discussion and equip the personnel with tools to handle the upcoming situation. To get answers to our questions, we performed a survey with 200 randomly chosen individuals in the care personnel. We also performed 10 interviews with unit managers and relatives of caretakers to widen the spectra of feedback. A reference group consisting of 10 assistant nurses, care personnel and administrator from the municipality's different elderly care accommodations were tied to the project As a result of the analysis, some clear directions were identified. The personnel clearly wish to learn more about care at the end of life. Furthermore, the importance of good contacts with relatives to the caretaker and the importance of joint view about what good care is, to give the caretaker the best care possible. There are language 7

problems especially at the accommodations that today have immigrant caretakers. These problems become worse for demented persons receiving care. Before this occurs, the personnel often solve problems with ingenuity in the shape of sign language, pictures and body language. However, the personnel feel sometimes frustration over not understanding the person receiving care, which also tends to increase the isolation of the born abroad person receiving care. From the demented immigrant persons receiving care, it has this far been extra hard, since they often lose the Swedish language. Bilingual relatives have often been the link to enable communication. The person receiving care experiences a Swedish communication, but it is the mother tongue that is spoken. The most complicated issue in this pre project has been to come to the core of the problems and find working, sustainable and cost efficient solutions that will increase the quality for immigrants receiving care as well as equipping the care personnel with tools to be able to meet new expectations in their jobs. 8

5 INLEDNING 5.1 Bakgrund 5.1.1 Demografisk utveckling Vid utgången av 2008 var andelen utrikes födda 14 % i Sverige, och antalet utrikesfödda personer ökar stadigt. År 1960 var andelen så låg som 4 % och år 2000 var antalet uppe i 11 %. Alingsås kommun består idag av 8 % utrikes födda invånare och ett 20 tal utrikes födda personer har en beviljad plats på något av kommunens äldreboenden. Statistik från SCB visar att trenden med en ökande äldre befolkning kommer att hålla i sig. Detta innebär att vårdpersonalen på kommunens äldreboenden successivt kommer att ställas inför en ny arbetssituation, med en alltmer heterogen grupp vårdtagare. 5.1.2 Flyktingmottagning Alingsås kommun har sedan 1985 ett grundavtal med Migrationsverket att årligen ta emot 40 flyktingar. De senaste åren har avtal dock tecknats om utökad mottagning p g a ett ökat flyktingtryck. Det betyder i praktiken att antalet mottagna flyktingar snarare rört sig om 80 90 personer årligen. Kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2009 att fortsätta med utökad mottagning även under år 2010. Platserna kommer att fördela sig på 65 platser anvisade genom Migrationsverket, 5 platser för personer som på egen hand väljer att bosätta sig i Alingsås samt att 10 platser för personer som tas emot genom den organiserade vidarebosättningen. 5.1.3 Projektidé I november 2008 tog Integrationsavdelningen och Vård och äldreomsorgsförvaltningen kontakt med varandra för att undersöka möjligheterna till ett gemensamt projekt. Var finns utmaningarna och behoven? Mot bakgrund av denna frågeställning ansökte Vård och äldreomsorgsförvaltningen i januari 2009 om projektmedel hos Europeiska Social Fonden, för att genomföra en förundersökning för ett kommande eventuellt genomförande projekt. Genom en förundersökning kunde riskerna kring ett större projekt minimeras och det skulle innebära möjlighet att skaffa en bättre bild av behoven. Baserat på utfallet i denna förundersökning kommer beslut att fattas i förvaltningen huruvida ett genomförandeprojekt ska sjösättas, och hur dess utformning i så fall kommer att se ut. ESF finansierar förundersökningen till 100 %. 9

5.1.4 Projektorganisation Projektets styrgrupp har bestått av Niklas Hellgren, ordförande i Vård och äldreomsorgsnämnden, Magnus Haggren, förvaltningschef, Pernilla Melin, förvaltningssekreterare, Andreas Hasselteg, controller, Alexandra Wollmar, informatör integrationsavdelningen, Ulrica Carlsson enhetschef Hagagården, och Brita Enbom, projektledare. Jag som projektledare har en bakgrund som internationell samordnare i Alingsås kommun. Där har jag tidigare kommit i kontakt med en mängd olika internationella projekt, de flesta med inkluderade utrikes utbyten i form av resor. I Internationalisera Nära vill vi göra tvärtom. Här försöker vi hitta, förvalta och utveckla den internationella kompetens som finns alldeles om hörnet på bästa sätt. För att på utsatt projekttid ha möjlighet att ta in så mycket kunskap och erfarenhet från berörd vårdpersonal, har jag haft god hjälp av enhetscheferna på kommunens äldreboenden. De har hjälpt till att slussa mig till rätt personer, kommit med synpunkter och deltagit i projektaktiviteter. Jag har förutom vårdpersonalen också varit i kontakt med och haft hjälp av kommunens demenssköterska, biståndshandläggare, närståendesamordnare och boendesamordnare. 5.1.5 Kommunikation och rutiner Styrgruppen träffades vid fem tillfällen under hösten. Jag har i egenskap av projektledare varit den sammankallande och föredragande vid dessa möten. Minnesanteckningar är förda vid samtliga möten. Styrgruppens huvudsakliga uppgift har varit att hålla projektet på rätt köl, samt att se till att projektet hållit sig inom givna ekonomiska ramar. I de fall projektändringar varit aktuella har det diskuterats i styrgruppen. 5.2 Definitioner 5.2.1 Personer med svensk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras inrikes födda som personer som har två inrikes födda föräldrar, eller inrikes födda personer med en inrikes och en utrikes född förälder. 10

5.2.2 Personer med utländsk bakgrund Enligt SCB:s statistik definieras personer med utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda, eller personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen av begreppet ändrades 2003. Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet. 5.2.3 Utrikes född Som utrikes född person definieras person som är född utomlands av utrikesfödda föräldrar. 5.2.4 Födelseland Uppgifter om födelseland registreras vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Politiska och geografiska förändringar kan medföra att personen i folkbokföringen kan förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. En person tillåts registrera exempelvis Bosnien Hercegovina eller Estland som födelseland även om det aktuella landet inte fanns som självständig stat då personen föddes. 5.3 Styrande dokument I Sverige arbetar äldreomsorgen utifrån principen alla människors lika rätt. Den lika rätten är en grundsten i äldreomsorgen samtidigt som lagen lyfter fram individens specifika behov. Lagen bygger på humanistiska värderingar som grund för den livskvalitet som lagen syftar till att ge. Även om socialtjänstlagen anger att hänsyn ska tas till individuella behov och personliga preferenser finns det en risk för mer eller mindre generaliserade lösningar som inte alltid tar hänsyn till den enskildas behov. 5.3.1 Kvalitetsmål 2002 antogs 11 kvalitetsmål av vård och äldreomsorgsnämnden. De reviderades under 2009 och minskades till nio stycken. Målen bygger på den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och innehåller kvalitetsbeskrivningar som förklarar innebörden i respektive mål samt vad som menas med god kvalitet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun. Till respektive mål är uppföljningspunkter knutna som används vid uppföljning i verksamheten, oavsett utförare. Dokumentet revideras årligen. Målen 11

och målbeskrivningarna ligger fast, däremot förändras uppföljningspunkterna utifrån aktuella mätningar, krav, inriktningar och/eller mål. Kvalitetsmålen anger vad som skall uppnås. Varje verksamhet, kommunal som enskild, skall beskriva hur man arbetar för att uppfylla de satta målen. 5.3.2 Integrationsplan Kommunfullmäktige antog en Integrationsplan den 23 februari 2005. KF 29 Planen ska främja ett öppet och integrerat Alingsås och bidra till skapandet av en kommun där mångfald ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet för att motverka social, ekonomisk och kulturell utestängning. God livskvalitet för alla alingsåsare är visionen. I följande avsnitt finns att läsa: 2:3 Insatser mot diskriminering och rasism. Främlingsrädsla, diskriminering, främlingsfientliga och rasistiska yttringar ska motarbetas. 2:4 Insatser för äldre och funktionshindrade. Insatser ska göras med syfte att skapa högre livskvalitet för äldre och funktionshindrade med annan etnisk och kulturell bakgrund och utan kunskaper i det svenska språket. 5.3.3 Diskrimineringslagen 2009 Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bland annat två nya diskrimineringsgrunder och diskrimineringsförbudens omfattning vidgas till att omfatta fler samhällsområden än tidigare. Lagen innefattar sju olika diskrimineringsgrunder varav det är områdena etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning som behandlas i denna förundersökning. 12

6 NULÄGE Både bland svenskfödda och utrikes födda är det gruppen unga äldre som ökar snabbast i Sverige. Idag finns det knappt 200 000 personer över 64 år som är födda utanför Sverige. År 2060 kommer de att vara mer än tre gånger så många, över 600 000. 6.1 Invandringen ökar De senaste åren har nettoinvandringen varit rekordhög i Sverige, med över 50 000 personer som invandrat årligen. På sikt antas Sverige ha en årlig invandring på 76 000 personer och en utvandring på 57 000 personer. Det ger en årlig nettoinvandring på drygt 19 000. Däremot beräknas Sverige inte ha någon naturlig folkökning på sikt. En naturlig folkökning innebär att antalet födda är större än antalet döda. Efter år 2030 är det antagandet om ett invandringsöverskott som gör att folkökningen fortsätter. Då beräknas nämligen antalet döda överstiga antalet födda. 6.2 Högre medelålder Medellivslängden för kvinnor antas i prognosen öka från 83 år 2008 till 87 år 2060. För män antas medellivslängden för samma period öka från 79 till 85 år. Eftersom medellivslängden antas öka mer för männen än för kvinnorna leder det till att det blir alltfler äldre män. Idag går det 58 män på 100 kvinnor i åldrarna över 80 år, år 2060 beräknas det gå 83 män på 100 kvinnor i de åldrarna. 6.3 Vilka är de utrikes födda i Alingsås? Idag är det de personer som kom till Alingsås som arbetskraftsinvandrare på 50 talet som är i pensionsålder. Många av dem arbetade på bomullsväveriet i Tollered och har varit yrkesverksamma i hela sina liv. Den största gruppen utrikes födda invånare i Alingsås idag är gruppen finländare. Av mottagna flyktingar 2005 2009 utgör irakier den största folkgruppen och den största språkgruppen är arabiska. Gruppen i åldrarna 20 40 år är den överlägset största åldersgruppen bland mottagna flyktingar. Gruppen män som tas emot är marginellt större än gruppen kvinnor. Vilka nationaliteter som kommer att vara aktuella för mottagning i framtiden är svårare att sia om, då flykting mottagningen baserar sig på tillståndet i världen. 13

Flyktingmottagning 2005 2009 Land Somaliska Språk statslös Tjetjenien Ryssland Kamerun Vitryssland Syrien Somalia Serbien Equador Colombia Kongo Iran Irak Eritrea Burundi Burma Armenien Afganistan 0 10 20 30 40 50 60 Spanska Burmesiska Engelska Keldani Tjetjenska Ryska Romani Kurdiska Arabiska Tigrinia Sorani skb Persiska Lingala kirundi karen dari badinani armenska albanska 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Ålder K ö n 60 69 år 50 59 år 40 49 år 30 39 år 95 86 Kvinna Man 20 29 år 15 19 år 0 10 20 30 40 50 60 70 14

6.4 Intressenter Intressenter i projektet avser alla som på något sätt påverkar eller påverkas av projektet. Vissa tillhör båda grupperna. Intressenter är alla som behövs för att klara av projektet, men det kan också vara de som påverkas av projektet, eller de som bevakar projektet. Identifierade intressenter i Internationalisera Nära är: Kärnintressenter: Vård och äldreomsorgsnämnden Vård och Äldreomsorgsförvaltningen Styrgruppen ESF Primärintressenter: Integrationsavdelningen Referensgruppen Personal i äldreomsorgen Utrikesfödda vårdtagare Anhöriga till utrikes födda Utrikes födda i allmänhet Sekundärintressenter: Andra kommuner i regionen/ i Sverige Tolkar Allmänhet Press Invandrargrupper Minoritetsgrupper 7 FÖRBEREDANDE ARBETE Projektarbetet delades in i tre faser planeringsfas, genomförandefas och avslutningsfas. 15

7.1 Planeringsfas I planeringsfasen genomfördes ett antal analyser för att få en bild av nuläget. Inledningsvis gjordes en nulägesanalys inom vilken inventeringen av befintlig språkkompetens genomfördes. Projektet presenterades via mail för enhetscheferna och en projektpresentation lades ut på kommunens hemsida. Pressen informerades vilket resulterade i två artiklar i Alingsås Kuriren respektive Alingsås tidningen. Även en omfattande omvärldsanalys genomfördes. I och med en ökad migration i Sverige, Europa och Världen är mångkulturell äldrevård en fråga som diskuteras i många länder. Sökandet begränsades till i första hand svenska kommuner. Steg ett var att hitta kommuner som arbetat med frågan över huvud taget. Det blev naturligt att söka i kända invandrartäta kommuner som t ex, Botkyrka, Malmö, Eskilstuna och stadsdelen Gunnared i Göteborg. Efter att ha identifierat ett antal kommuner fortsattes sen sökandet efter kommuner med ungefär samma demografiska och ekonomiska förutsättningar som Alingsås. Kontakt togs med Katrineholm och Falköping där lärande exempel kunde identifieras. Samtliga externa kontakter har tagits via mail och telefon, och projektet har oftast mötts av stort intresse och stor hjälpsamhet. En stor del av planeringsfasen ägnades åt litteraturstudier och fastläggande av höstens projektaktiviteter. 7.2 Genomförandefas Genomförandefasen bestod till största delen av att producera och distribuera enkätundersökningen, genomföra intervjuerna, arrangera och genomföra utbildningsdagen samt genomföra de löpande mötena med referensgruppen. Studiebesöket i Falköping gjordes i genomförandefasen. 7.3 Avslutningsfas Avslutningsfasen innefattade analysarbete, utvärdering, rapportskrivning och ytterligare ett studiebesök i stadsdelen Gunnared i Göteborg. Samtliga projekt som beviljats medel från Europeiska Social Fonden åtar sig att sprida information om sitt projekt till olika intressenter som lärande exempel både vad gäller metod och resultat. En del av slutfasen ägnades åt detta. 16

8 SYFTE, MÅL OCH METOD 8.1 Syfte Projektets syfte är egentligen tre. Vård och äldreomsorgsförvaltningen vill: kartlägga behovet av kompetensutveckling hos vårdpersonalen på äldreboendena inom det mångkulturella området. medvetandegöra vårdpersonalen om kommande arbetssituation och utrusta dem med verktyg för att kunna hantera den. på längre sikt bidra till att Alingsås blir en mer attraktiv boendekommun och motverka regional obalans. Genom att kunna erbjuda en flexibel äldrevård med personal som har interkulturell kompetens förhindra att utrikes födda flyttar till andra kommuner. 8.1.1 Målgrupp Den primära målgruppen i projektet är vårdpersonal och undersköterskor på kommunens äldreboenden. Den sekundära målgruppen består av utrikes födda vårdtagare på kommunens äldreboenden och deras anhöriga. 8.2 Mål Sju SMARTA mål sattes upp för projektet. Att ett mål är SMART betyder att det ska vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidssatt. Samtliga boenden kartlagt andelen utrikes födda vårdtagare. 200 anställda tilldelats enkätundersökningen och minst 70% har svarat. Fem intervjuer genomförts med anställda. Fem intervjuer genomförts med anhöriga till utrikes födda vårdtagare. Fem intervjuer genomförts med utrikes födda vårdtagare. En nki baserad (nöjd kund index) undersökning genomförts på ett underlag av minst 20 utrikesfödda vårdtagare. 30 anställda deltagit i utbildningsdagen. 17

8.3 Metod De metoder som använts vid insamling av empiri är enkätundersökning, personlig intervju, utbildningsdag, studiebesök och referensgrupp. 8.3.1 Enkätundersökning Kopplat till projektets huvudsyfte, kartläggning av vårdpersonalens behov av kompetensutveckling i mångkulturell omvårdnad, skickades enkäten ut till 200 slumpmässigt utvalda personer i vårdpersonalen. Enkäten som fylldes i anonymt, var indelad i fem olika avsnitt och innehöll 42 påståenden som respondenterna skulle förhålla sig till. Tanken var ursprungligen att göra en webenkät. Det visade sig vara en svårframkomlig väg då vårpersonalen saknar personliga mailadresser på sina arbetsplatser. Istället användes pappersenkäter som distribuerades ut till respondenterna av respektive enhetschef. Dessa returnerades ifyllda till mig via internposten. Jag lade in resultatet i enkätverktyget EsMaker, och på så vis kunde materialet hanteras på ett smidigt och användbart sätt. Styrgruppen fick agera pilotgrupp och testa enkäten för att minimera risken för missuppfattningar, innan den skickades ut till de slutgiltiga respondenterna. När enkäten distribuerats var den öppen i 14 dagar. Svarstiden förlängdes i fem dagar för att samla in eventuella eftersläntrare. Målet var att få en svarsrate på 70 %, och efter genomförd bortfallsanalys hamnade vi på 72 %, vilket kändes mycket tillfredsställande. 8.3.2 Personlig intervju Enhetschefer De personliga intervjuer som skulle genomföras var fem stycken med enhetschefer, fem stycken med anhöriga och fem stycken med vårdtagare. Tanken var att fånga in olika intressen kring samma fråga. Två enhetschefer på boenden som saknade utrikes födda vårdtagare intervjuades, samt tre enhetschefer på boenden med utrikesfödda vårdtagare. Utifrån denna utgångspunkt bokades intervjuerna in efter enhetschefens tillgänglighet. Intervjuerna genomfördes på enhetschefernas respektive arbetsplats och varade ca 1 tim. Intervjuerna var kvalitativa och ostrukturerade kring specifika teman. Den kvalitativa intervjumetoden är ett medel som används för att identifiera eller upptäcka ännu okända företeelser, egenskaper eller innebörder. Det är en vägledd konversation av sonderande karaktär med icke standardiserade frågor. Att den är 18

ostrukturerad betyder att informanten tillfrågas om ett eller flera frågeområden. Frågeföljden avgörs av informantens svar. Frågorna är formulerade så att de kan tolkas på flera sätt. Intervjuerna dokumenterades med anteckningar. Anhöriga För att komma i kontakt med anhöriga kontaktades de enhetschefer som har utrikes födda vårdtagare på sina boenden. Förhoppningen var att få hjälp med en första förfrågan till anhöriga som kunde tänka sig att ställa upp och låta sig intervjuas. Sammanlagt intervjuades fem anhöriga, tre män och två kvinnor. De intervjuade var äkta make, sambos, dotter och syskonbarn. Intervjuerna genomfördes efter överenskommelse med respektive anhörig på olika platser beroende på vad som fungerade bäst för den anhörige. Intervjuerna varade mellan en och en halv timma. Även här var intervjuerna kvalitativa. Tanken var att låta den anhörige så fritt som möjligt få prata utifrån egna erfarenheter. Intervjun dokumenterades med anteckningar och renskrevs efter intervjun. Intervjun följdes upp med ett telefonsamtal dagen efter intervjutillfället, för att höra om informanten önskade göra några korrigeringar eller tillägg. Vid ett par tillfällen önskade informanterna en kopia på mina anteckningar, vilket också skickades till dem per post. Samtliga informanter hade varit minst 20 år i Sverige och talade god svenska, varför tolk inte behövde anlitas. Utrikesfödda vårdtagare Att hitta utrikes födda vårdtagare att intervjua visade sig vara svårt. Enhetscheferna var ännu en gång behjälpliga med förslag på tänkbara personer. Dessvärre visade det sig svårt att få tag i fem vårdtagare som kunde bli intervjuade. Det berodde oftast på att aktuella vårdtagare hade för låg hälsostatus vilket omöjliggjorde en intervju. En intervju påbörjades per telefon, men avbröts då vårdtagaren blev alltför trött för att slutföra intervjun. Detta resulterade i att gruppen vårdtagare inte kom att intervjuas, vilket måste ses som en brist i kartläggningen. 8.3.3 Nöjd kund index (NKI) undersökning. En nki baserad undersökning var inplanerad att genomföra. Efter överväganden ställdes den in, när det visade sig att vi inte skulle kunna få 20 utrikesfödda att delta i undersökningen beroende på alltför lågt hälsotillstånd. Med bakgrund av detta fanns planer på att gå via hemtjänsten för att få kontakt med just vårdtagargruppen. Detta drog dock ut på tiden då kontaktvägarna mot hemtjänsten inte var upparbetade. Därmed togs beslut att avstå den nki baserade undersökningen helt. 19

8.3.4 Referensgrupp För att få en direktkontakt med vårdpersonalen knöts en referensgrupp till projektet. För att kunna identifiera gruppmedlemmar ombads enhetscheferna och fråga sin personal om någon var intresserad av att delta. Responsen var god trots kort varsel, och en grupp på tio personer med representation från olika boenden kom att utgöra referensgruppen. Gruppen innehöll bland andra en man och utrikes födda kvinnor. Detta speglar ganska väl fördelningen även på arbetsplatserna. Referensgruppen träffades fyra gånger under hösten. Varje träff var inriktad på ett specifikt tema. Första träffen innehöll en projektpresentation och under de följande träffarna behandlades språk/kommunikation, religion och etnicitet. Referensgruppens medlemmar gavs utrymme på respektive APT för att berätta om projektarbetet för sina arbetskamrater. Då samtliga boenden inte haft representation i gruppen har ändå enhetscheferna på dessa tilldelats minnesanteckningar från samtliga möten. På så vis har de kunnat följa utvecklingen i projektet. 8.3.5 Utbildningsdag En utbildningsförmiddag på temat Mångfald arrangerades i mitten på oktober i samarbete med studieförbundet Sensus i Göteborg. Ursprungligen var denna dag avsedd för enhetscheferna som dessutom var välkomna att bjuda med och anställd från varje boende. Syftet med dagen var att deltagarna skulle få en grundläggande insikt i mångfaldsfrågor och öka sin kompetens i dessa frågor. Det var trögt att få deltagare till utbildningen och inbjudan breddades till att omfatta även biståndsbedömare, politiker och till viss del rehabpersonal. Det var 28 personer som deltog i utbildningen vilken hölls av Cajsa Linderoth från Sensus i Göteborg. 8.3.6 Studiebesök Projektet omfattade två studiebesök för projektets styrgrupp. Målet med studiebesöken var att besöka två demografiskt olika kommuner för att få se exempel på olika lösningar under olika förutsättningar. Falköping och stadsdelen Gunnared i Göteborgs stad valdes ut att besöka. Falköping inventerade tidigt språkkunskaperna hos vård personalen och de är duktiga på att ge kommuninvånarna samhälls information på olika språk. Falköping är till antalet kommuninvånare snarlikt Alingsås och har ganska lika förutsättningar vad gäller t ex flyktingmottagningen. Stadsdelen Gunnared har en helt annan demografisk struktur än Alingsås. Hela 45 % av invånarna i stadsdelen utgörs av utrikes födda personer. Den finska avdelningen Rauhala på Lövgärdets äldreboende besöktes, och likaså dagcentralen Träffpunkten. 20