Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Vetenskapligt underlag

Relevanta dokument
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Personlig information

Evidensgrader för slutsatser

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Från epidemiologi till klinik SpAScania

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

Vilken fortbildning är r effektiv?

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Feldenkrais för behandling och prevention

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Betydelsen av enskild konsultation med sjukgymnast och fysisk aktivitet i samband med adjuvant cytostatikabehandling.

Fysisk träning under adjuvant behandling

Behandling av långvarig smärta

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Psykisk hälsa i primärvård

Komplementär behandling vid ADHD

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Klimakteriebesvär- Värdet att behandla. Ann-Christine Nilsson MHÖL och ÖL kk USÖ

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Placebo och självläkning som

Fysioterapeut/sjukgymnast

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Fråga Sammanfattning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Stillasittande & ohälsa

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

o m m at och m otion?

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

SBU:s sammanfattning och slutsats

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Fråga Dfgdfg Finns det någon bevisad effekt av dansterapi för behandling av utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd (AST)?

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Internetbaserad behandling

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Det kommer en sommar nästa år igen!

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Design av kliniska studier Johan Sundström

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Palliativ vård Professor Peter Strang

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Transkript:

Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, 2010 - Exempel på forskningsprojekt och utvecklingsprojekt Jag har fått tillfredsställande information om vad jag själv kan göra för att må så bra som möjligt (n=264) Antal % Stämmer inte alls 83 31 Stämmer något så när 76 29 Stämmer ganska bra 74 28 Stämmer precis 31 12 Vetenskapligt underlag Systematiska översikter Systematic reviews Interventionsstudier - effekter av omvårdnadsåtg./behandling Randomised controlled trials, RCT Beskrivande design Syftar ej till att studera effekter av omvårdnadsåtgärder/behandling Systematiska översikter exempel på databaser The Cochrane Library http://www.thecochranelibrary.com/ Centre for Reviews and Dissemination http://www.crd.york.ac.uk/ SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (The Swedish Council on Health Technology Assessment) http://www.sbu.se 1

Syfte To evaluate the effect of exercise on cancerrelated fatigue both during and after cancer treatment. RCT Kriterier för inklusion Vuxna patienter med cancer under pågående behandling, efter avslutad behandling eller i palliativ vård Intervention med fysisk aktivitet Jämförelser Träning inte träning Träning annan intervention Effekter Kriterier för inkluderade studier Effekter Patientrapporterad cancerrelaterad trötthet Livskvalitet Ångest och depression Self-efficacy tilltro till sin förmåga (att vara fysisk aktiv) Konditionstest Omfattningen av fysisk aktivitet Avhopp från studien 2

Sökningsstrategi 8 databaser bl.a. MEDLINE, EMBASE och CINAHL - t.o.m. år 2007 Referenslistor i aktuella publikationer Resultat En meta-analys visade att fysisk aktivitet hade bättre effekt på cancerrelaterad trötthet än kontrollbetingelsen Manuell genomsökning av 5 tidskrifter Fyra experter kontaktades 28 RCT med 2083 deltagare (mest kvinnor med bröstcancer) uppfyllde kriterierna Slutsatser Exercise can be regarded as beneficial for individuals with cancer-related fatigue during and post cancer therapy. Implications for practice Exercise appears to have some benefit in the management of fatigue both during and after cancer treatment. Therefore it should be considered as one component of the management strategy for fatigue that may include a range of other interventions and education. Behov av vidare forskning Typ av fysisk aktivitet? Hur ofta? Hur intensivt? Hur länge? Långtidsuppföljningar g behövs. Vilket är det bästa utfallsmåttet? Minimal Clinically Important Differences, MCID 3

Meta-analys (effekter av fysisk aktivitet på konditionen) Motion och kost vid adjuvant behandling av bröstcancer Onkologikliniken, Akademiska, år 2007-2008. 70 av 87 kvinnor tackade ja till att delta Utvärderingen pågår M, Brockow T, Resch KL. Exercise for women receiving adjuvant therapy for breast cancer. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD005001. Projektets syfte Att utveckla bra informationsrutiner avseende kost och fysisk aktivitet Att den enskilde patienten ska må så bra som Att den enskilde patienten ska må så bra som möjligt under behandlingsperioden genom att ofrivillig viktuppgång och trötthet motverkas 4

Kostråd Ät mycket frukt och grönsaker, gärna 500 gram per dag Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn Ät fisk ofta, gärna tre gånger per vecka. Minst en av måltiderna bör bestå av fet fisk, t.ex. lax, sill strömming eller makrill Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat Välj nyckehålsmärkta livsmedel Fysisk aktvitet för inaktiva eller de med liten träningsvana Om du för tillfället är inaktiv eller har liten träningsvana, är det lämpligt att börja med lågintensiv träning, t.ex. promenader i lugn takt. Stegra träningen långsamt efter din förmåga t.ex. med en liten ökning av tiden eller intensiteten varje vecka tills du når för dig en bra nivå av träning. För den som tränar eller fysiskt aktiv på annat sätt Om du redan tränar eller är mer fysiskt aktiv, bibehåll så mycket som möjligt av dina vanor. Du kan eventuellt behöva minska intensiteten tillfälligt under själva behandlingen, för att sedan återuppta den tidigare aktivitetsnivån när du mår bättre. Uppföljning vid behandling Sjusköterskan frågar om kost- och motion och ger råd vid behov Möjlighet att få remiss till dietist eller sjukgymnast Anna Lind, oktober 2008 Anna Lind, oktober 2008 5

Frågeformulär Randomiserad kontrollerad studie Enkät om fysiskaktivitet Enkät om kost FACT-B FACIT-F Patienttillfredsställelse Birgitta Johansson, oktober 2010 Individuell patientutbildning för förbättrad smärtlindring Polikliniska patienter med smärta Individuell utbildning med utgångspunkt från patientens uppfattningar Oro för beroende Låg tilltro till smärtbehandlingens effektivitet Rädsla att uppfattas som en besvärlig patient Smärtbehandling istället för behandlingen av cancersjukdomen Oro för svåra biverkningar Bristande kunskaper om medicineringen Individuell patientutbildning för förbättrad smärtlindring Skriftligt utbildningsmaterial WHOs riktlinjer för smärtbehandling Strategier för smärtbehandling Formulera mål smärtbehandlingen Formulera frågor att ställa till läkaren Kontrollgruppen fick utbildning enligt sedvanligt material Oliver JW, Kravitz RL, Kaplan SH, Meyers FJ (2001) Individualized patient education and coaching to improve pain control among cancer outpatients. J Clin Oncol 19: 2206-12 6

Studiedeltagare och randomisering. 67 patienter med avancerad cancer, 60% kvinnor, medelålder 55 år (SD 13) Randomisering 34 patienter i interventionsgruppen 33 patienter i kontrollgruppen Datainsamling vid inklusion och 2 veckor efter läkarbesöket Oliver J W et al. JCO 2001;19:2206-2212 2001 by American Society of Clinical Oncology Slutsats Compared with provision of standard educational materials and counseling, a brief individualized education and coaching intervention for outpatients with cancer-related pain was associated with improvement in average pain levels. Larger studies are needed to validate these effects and elucidate their mechanisms. Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Målsättningen var att ge patienterna kunskaper och färdigheter för att hantera symtom Egenvårdsstrategier Problemlösning Kommunikation med vårdgivare Stöd och råd Patienter med poliklinisk cytostatikabehandling 10 kontakter per telefon med sjuksköterska under 20 veckor 7

Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Symtom Håravfall, förstoppning, hosta, diarré, fatigue, feber, aptitlöshet, illamående, kräkningar, sömnproblem, besvär från munhålan, smärta, andfåddhet Effekter på Känslor, relationerna till andra, koncentrationsförmågan, dagliga aktiviteter, allmänt välbefinnande Given C et al. (2004) Effect of a cognitive behavioral intervention on reducing symptom severity during chemotherapy. J Clin Oncol 22: 507-16 Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Patienten och sjuksköterskan identifierade problemen Skattning av symtom och dess inverkan på funktioner Sjuksköterskan föreslog åtgärder med gott vetenskapligt t stöd Utvärdering Registrering av användningen av åtgärderna Registrering av effekterna Ev. förslag på nya strategier Egenvård Ta smärtstillande läkemedel enligt ordination, dygnet runt Exempel på egenvårdsstrategier vid smärta Information, problemlösning Förebygg förstoppning vid narkotika preparat Kommunikation med vårdgivare Tala med läkaren om: - Medicinen inte hjälper Stöd och råd Samtal om smärtans inverkan på välbefinnandet Randomisering Interventionsgrupp 118 patienter Kontrollgrupp 119 patienter Sedvanlig vård Registrering i smärtdagbok Distraktion med t.ex. musik, fritidsaktivitet, TV Använd kuddar för att hitta bekväma ställning - Om smärtan stör sömnen - Om smärtan stör dagliga aktiviteter Samtal om vilken hjälp patienten vill ha och hur han skall ta upp det med behandlande läkare 8

. Slutsatser Given C et al. JCO 2004;22:507-516 Compared with conventional care alone, the experimental intervention was effective among patients who entered the trial with higher levels of symptom severity. Age, sex, site or stage of cancer, and supportive medications did not modify the effect of this cognitive behavioral intervention on symptom severity. 2004 by American Society of Clinical Oncology 9