Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, 2010 - Exempel på forskningsprojekt och utvecklingsprojekt Jag har fått tillfredsställande information om vad jag själv kan göra för att må så bra som möjligt (n=264) Antal % Stämmer inte alls 83 31 Stämmer något så när 76 29 Stämmer ganska bra 74 28 Stämmer precis 31 12 Vetenskapligt underlag Systematiska översikter Systematic reviews Interventionsstudier - effekter av omvårdnadsåtg./behandling Randomised controlled trials, RCT Beskrivande design Syftar ej till att studera effekter av omvårdnadsåtgärder/behandling Systematiska översikter exempel på databaser The Cochrane Library http://www.thecochranelibrary.com/ Centre for Reviews and Dissemination http://www.crd.york.ac.uk/ SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (The Swedish Council on Health Technology Assessment) http://www.sbu.se 1
Syfte To evaluate the effect of exercise on cancerrelated fatigue both during and after cancer treatment. RCT Kriterier för inklusion Vuxna patienter med cancer under pågående behandling, efter avslutad behandling eller i palliativ vård Intervention med fysisk aktivitet Jämförelser Träning inte träning Träning annan intervention Effekter Kriterier för inkluderade studier Effekter Patientrapporterad cancerrelaterad trötthet Livskvalitet Ångest och depression Self-efficacy tilltro till sin förmåga (att vara fysisk aktiv) Konditionstest Omfattningen av fysisk aktivitet Avhopp från studien 2
Sökningsstrategi 8 databaser bl.a. MEDLINE, EMBASE och CINAHL - t.o.m. år 2007 Referenslistor i aktuella publikationer Resultat En meta-analys visade att fysisk aktivitet hade bättre effekt på cancerrelaterad trötthet än kontrollbetingelsen Manuell genomsökning av 5 tidskrifter Fyra experter kontaktades 28 RCT med 2083 deltagare (mest kvinnor med bröstcancer) uppfyllde kriterierna Slutsatser Exercise can be regarded as beneficial for individuals with cancer-related fatigue during and post cancer therapy. Implications for practice Exercise appears to have some benefit in the management of fatigue both during and after cancer treatment. Therefore it should be considered as one component of the management strategy for fatigue that may include a range of other interventions and education. Behov av vidare forskning Typ av fysisk aktivitet? Hur ofta? Hur intensivt? Hur länge? Långtidsuppföljningar g behövs. Vilket är det bästa utfallsmåttet? Minimal Clinically Important Differences, MCID 3
Meta-analys (effekter av fysisk aktivitet på konditionen) Motion och kost vid adjuvant behandling av bröstcancer Onkologikliniken, Akademiska, år 2007-2008. 70 av 87 kvinnor tackade ja till att delta Utvärderingen pågår M, Brockow T, Resch KL. Exercise for women receiving adjuvant therapy for breast cancer. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD005001. Projektets syfte Att utveckla bra informationsrutiner avseende kost och fysisk aktivitet Att den enskilde patienten ska må så bra som Att den enskilde patienten ska må så bra som möjligt under behandlingsperioden genom att ofrivillig viktuppgång och trötthet motverkas 4
Kostråd Ät mycket frukt och grönsaker, gärna 500 gram per dag Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn Ät fisk ofta, gärna tre gånger per vecka. Minst en av måltiderna bör bestå av fet fisk, t.ex. lax, sill strömming eller makrill Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat Välj nyckehålsmärkta livsmedel Fysisk aktvitet för inaktiva eller de med liten träningsvana Om du för tillfället är inaktiv eller har liten träningsvana, är det lämpligt att börja med lågintensiv träning, t.ex. promenader i lugn takt. Stegra träningen långsamt efter din förmåga t.ex. med en liten ökning av tiden eller intensiteten varje vecka tills du når för dig en bra nivå av träning. För den som tränar eller fysiskt aktiv på annat sätt Om du redan tränar eller är mer fysiskt aktiv, bibehåll så mycket som möjligt av dina vanor. Du kan eventuellt behöva minska intensiteten tillfälligt under själva behandlingen, för att sedan återuppta den tidigare aktivitetsnivån när du mår bättre. Uppföljning vid behandling Sjusköterskan frågar om kost- och motion och ger råd vid behov Möjlighet att få remiss till dietist eller sjukgymnast Anna Lind, oktober 2008 Anna Lind, oktober 2008 5
Frågeformulär Randomiserad kontrollerad studie Enkät om fysiskaktivitet Enkät om kost FACT-B FACIT-F Patienttillfredsställelse Birgitta Johansson, oktober 2010 Individuell patientutbildning för förbättrad smärtlindring Polikliniska patienter med smärta Individuell utbildning med utgångspunkt från patientens uppfattningar Oro för beroende Låg tilltro till smärtbehandlingens effektivitet Rädsla att uppfattas som en besvärlig patient Smärtbehandling istället för behandlingen av cancersjukdomen Oro för svåra biverkningar Bristande kunskaper om medicineringen Individuell patientutbildning för förbättrad smärtlindring Skriftligt utbildningsmaterial WHOs riktlinjer för smärtbehandling Strategier för smärtbehandling Formulera mål smärtbehandlingen Formulera frågor att ställa till läkaren Kontrollgruppen fick utbildning enligt sedvanligt material Oliver JW, Kravitz RL, Kaplan SH, Meyers FJ (2001) Individualized patient education and coaching to improve pain control among cancer outpatients. J Clin Oncol 19: 2206-12 6
Studiedeltagare och randomisering. 67 patienter med avancerad cancer, 60% kvinnor, medelålder 55 år (SD 13) Randomisering 34 patienter i interventionsgruppen 33 patienter i kontrollgruppen Datainsamling vid inklusion och 2 veckor efter läkarbesöket Oliver J W et al. JCO 2001;19:2206-2212 2001 by American Society of Clinical Oncology Slutsats Compared with provision of standard educational materials and counseling, a brief individualized education and coaching intervention for outpatients with cancer-related pain was associated with improvement in average pain levels. Larger studies are needed to validate these effects and elucidate their mechanisms. Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Målsättningen var att ge patienterna kunskaper och färdigheter för att hantera symtom Egenvårdsstrategier Problemlösning Kommunikation med vårdgivare Stöd och råd Patienter med poliklinisk cytostatikabehandling 10 kontakter per telefon med sjuksköterska under 20 veckor 7
Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Symtom Håravfall, förstoppning, hosta, diarré, fatigue, feber, aptitlöshet, illamående, kräkningar, sömnproblem, besvär från munhålan, smärta, andfåddhet Effekter på Känslor, relationerna till andra, koncentrationsförmågan, dagliga aktiviteter, allmänt välbefinnande Given C et al. (2004) Effect of a cognitive behavioral intervention on reducing symptom severity during chemotherapy. J Clin Oncol 22: 507-16 Effekter av en KBT-intervention på symtom under cytostatikabehandling Patienten och sjuksköterskan identifierade problemen Skattning av symtom och dess inverkan på funktioner Sjuksköterskan föreslog åtgärder med gott vetenskapligt t stöd Utvärdering Registrering av användningen av åtgärderna Registrering av effekterna Ev. förslag på nya strategier Egenvård Ta smärtstillande läkemedel enligt ordination, dygnet runt Exempel på egenvårdsstrategier vid smärta Information, problemlösning Förebygg förstoppning vid narkotika preparat Kommunikation med vårdgivare Tala med läkaren om: - Medicinen inte hjälper Stöd och råd Samtal om smärtans inverkan på välbefinnandet Randomisering Interventionsgrupp 118 patienter Kontrollgrupp 119 patienter Sedvanlig vård Registrering i smärtdagbok Distraktion med t.ex. musik, fritidsaktivitet, TV Använd kuddar för att hitta bekväma ställning - Om smärtan stör sömnen - Om smärtan stör dagliga aktiviteter Samtal om vilken hjälp patienten vill ha och hur han skall ta upp det med behandlande läkare 8
. Slutsatser Given C et al. JCO 2004;22:507-516 Compared with conventional care alone, the experimental intervention was effective among patients who entered the trial with higher levels of symptom severity. Age, sex, site or stage of cancer, and supportive medications did not modify the effect of this cognitive behavioral intervention on symptom severity. 2004 by American Society of Clinical Oncology 9