Förstudie Förutsättningar för Sydkustleden 2015-10-16
Förstudien är framtagen av Hanna Bach, praktikant från Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram med inriktning Humanekologi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, under våren 2015. Handledare har varit Jonas Hedlund samt Kerstin Åklundh från Enheten för strategisk fysisk planering. Kompletteringar, avseende fortsatt arbete, genomfördes sommaren/hösten 2015 av Kerstin Åklundh. 2 (30)
Sammanfattning Denna förstudie syftar främst till att beskriva de infrastrukturella förutsättningarna för att få till stånd en ny nationell cykelled för rekreation och turism, med utgångspunkt i Trafikverkets uppsatta kriterier för nationella turistcykelleder. Samtidigt ska den ge en bild av det resterande arbete som återstår för att Sydkustleden ska bli verklighet. I Skåne finns goda förutsättningar för attraktiva turistcykelleder, då landskapet är relativt platt men skiftande i sitt utseende. Avståndet mellan orter är kort i jämförelse med andra regioner och den planerade Sydkustleden ansluter till god tågtrafik under en stor del av sträckan. En bra och säker cykelinfrastruktur är en grundförutsättning för rekreationscykling och cykelturism. Infrastrukturen ska knyta samman sevärdheter, vackra vyer, övernattningsmöjligheter, restauranger, serviceställen och annat som ger värde till cykelsemestern. En upprustning av infrastrukturen kopplad till en nationell cykelled kan även gynna arbetspendling på vissa sträckor. Nationella cykelleder bidrar till hållbar turism då en överföring från bil till cykel ger positiva miljöeffekter genom att både luftföroreningar och buller minskar. Ett ökat cyklande ger även betydande hälsovinster. Trafikverket beslutade 2012 om införandet av riktlinjer för nationella cykelleder för rekreation och turism. Dessa längre leder ska fungera som dragplåster för cykelturism, kommer att märkas ut på ett enhetligt sätt och måste hålla hög standard. Kattegattleden, 37 mil cykelled mellan Helsingborg och Göteborg, är den första leden att få nationell status av Trafikverket. Den invigdes i juni 2015. Sydostleden, 30 mil cykelled mellan Simrishamn och Växjö, har nyligen, augusti 2015, fått nationell klassning och beräknas invigas 2016. Den nu presenterade leden med arbetsnamnet Sydkustleden binder ihop dessa två leder med varandra och längden är ca 23 mil. Tillsammans skulle de tre cykellederna få en längd av 90 mil. Då den föreslagna sträckan binder ihop två existerande leder med nationell klassning är det viktigt att även Sydkustleden projekteras med mål att bli nationell cykelled. I förlängningen 3 (30)
kommer nationella cykelleder prioriteras i marknadsföring och satsningar kopplade till cykelturism. Ett sammanhängande nationellt ledsystem innebär ett starkt incitament och bidrar till Skånes varumärke som cykelturismdestination. Trafikverket har beslutat om ett antal beslutsgrundande och icke beslutsgrundande kriterier för nationella cykelleder för rekreation och turism. De av Trafikverkets kriterier som ligger i fokus för denna förstudie gäller attraktivitet kopplad till infrastrukturen, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Den föreslagna sträckningen ska till största del vara klassad som attraktiv, trafiksäker och tillgänglig. Totalt består 76 % av den föreslagna sträckningen av grön vägstandard, den bästa klassningen. Sträckningen innehåller i dagsläget dock tre problematiska sträckningar. Den mest problematiska sträckan mellan Hammar och Örnahusen prioriteras för att bli utbyggd så tidigt och sammanhängande som möjligt, då den alternativa, tillfälliga sträckningen troligtvis inte kommer att godkännas enligt Trafikverkets kriterier. Detta på grund av att den tillfälliga sträckningen inte riktigt uppfyller kraven för genhet, är dragen på enskilda vägar vilket kräver avtal med varje enskild väghållare samt på grund av att det är troligt att cyklisterna trots vägvisning väljer att cykla på vägen längs med kusten istället. Läs mer på sidan 15. Översiktbild på sträckan mellan Hammar och Örnahusen syns nedan. Lila sträckning enligt Trafikverkets klassning; Vägen upplevs som mycket trafikfarlig. Sträckor som bedöms tillhöra lila standard kan aldrig ingå i en cykelled med utmärkning. Grön linje är tillfällig sträckning som inte bedöms godkännas av Trafikverket. De två övriga problematiska sträckorna har i dagsläget fungerande alternativa, tillfälliga sträckningar som med högsta sannolikhet kommer att godkännas enligt Trafikverkets kriterier. Se detaljerad beskrivning på nästa sida. 4 (30)
Översiktsbild för sträckan mellan Häljarp och Barsebäckshamn syns till höger. Röd sträckning enligt Trafikverkets klassning; Vägen upplevs som osäker. Cykling i blandtrafik eller på cykelfält på vägar med större trafikmängd och högre hastigheter (över 70 km/h). Läs mer detaljerat på sidan 14. Översiktsbild för sträckan mellan Höllviken och Kurland syns nedan. Lila sträckning enligt Trafikverkets klassning; Vägen upplevs som mycket trafikfarlig. Beskrivning: Landsväg med hastighetsbegränsning 80 km/h och ÅDT 2001-4000 fordon. Läs mer detaljerat på sidan 14. Totalt är 75 miljoner kronor budgeterade för att färdigställa infrastrukturen för de tre beskrivna och mest önskvärda felande länkar för Sydkustleden. Samtliga finns med i den beslutade Cykelvägsplanen för åren 2014-2025. Mot bakgrund av de kostnadsökningar som uppkommit vid de senast utbyggda cykellederna bör de beräknade kostnaderna kvalitetsgranskas. Invigning av leden som en nationell led är möjlig sommaren 2019. Det är under förutsättning att Trafikverket driver arbetet med planerings- och projekteringsprocessen för sträckan mellan Hammar och Örnahusen på ett sådant sätt att utbyggnad genomförs under åren 2018 och våren 2019. 5 (30)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 6 1. Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Avgränsning... 9 1.3 Syfte... 9 1.4 metod... 9 1.5 Berörda parter... 9 2. Trafikverkets kriterier för trafiksäkerhet... 10 2.1 Grön standard... 10 2.2 Gul standard... 10 2.3 Röd standard... 11 2.4 Lila standard... 11 2.5 Korsningar... 12 3. Föreslagen sträckning för Sydkustleden... 13 3.1 Problematiska sträckor... 14 3.2 Väghållare... 15 3.3 Attraktivitet kopplad till infrastrukturen... 16 4. Trafikverkets övriga kriterier... 18 4.1 Beslutsgrundande kriterier... 18 4.2 Fortsatt arbete med beslutsgrundande kriterier... 18 4.2.1 Förankring... 18 4.2.2 Tillstånd för utmärkning... 19 6 (30)
4.3 Icke beslutsgrundande kriterier... 19 4.4 Fortsatt arbete med icke beslutsgrundande kriterier... 19 4.4.1 Övernattningsmöjligheter... 19 4.4.2 Tillgänglighet med kollektivtrafik... 19 4.4.3 Kommunikation... 20 4.4.4 Kvalitetssäkring... 20 5. Vägen till en nationell cykelled... 21 5.1 BESÖKSMÅL... 21 5.2 Ansökning om utmärkning för nationell led... 21 5.3 Utmärkning av led... 21 5.4 Uppföljning av led... 22 5.5 Fasta räknestationer... 22 6. Fortsatt arbete... 23 Källor... 25 Bilaga 1: Trafiksäkerhet enligt Trafikverkets kriterier... 26 Bilaga 2: Beskrivning av Sydkustleden... 28 7 (30)
1. Inledning Trafikverket beslutade 2012 om riktlinjer för nationella och regionala cykelleder för rekreation och turism. Dessa längre leder ska fungera som dragplåster för cykelturism, märkas ut på ett enhetligt sätt och hålla hög standard. De två första nationella cykellederna i södra Sverige för turism och rekreation, Kattegattleden och Sydostleden, invigdes respektive kommer att invigas under 2015 respektive 2016. En ny cykelled mellan Helsingborg och Simrishamn, längs med den skånska sydkusten, skulle binda ihop dessa två befintliga nationella cykelleder. En föreslagen sträckning presenteras i denna rapport och leden har arbetsnamnet Sydkustleden och är 225 km lång. Längs ungefär samma sträckning går i dagsläget delar av lederna Sverigespåret, Cykelspåret samt Fjärilsleden mer eller mindre parallellt med varandra. Dessutom kopplar leden till ett antal kommunala leder. 1.1 BAKGRUND I Skåne finns goda förutsättningar för attraktiva turistcykelleder, då landskapet är relativt platt men skiftande i sitt utseende, samt har ett stort och varierat kultur- och upplevelseutbud. Avståndet mellan orter är kort i jämförelse med andra regioner och den tänkta leden ansluter till god tågtrafik under delar av sträckan. En bra och säker cykelinfrastruktur är en grundförutsättning för rekreationscykling och cykelturism. Infrastrukturen ska knyta samman sevärdheter, vackra vyer, övernattningsmöjligheter, restauranger, serviceställen och annat som ger värde till cykelsemestern. En upprustning av infrastrukturen kopplad till en nationell cykelled kan även gynna arbetspendling på vissa sträckor. Nationella cykelleder bidrar till hållbar turism då en överföring från bil till cykel ger positiva miljöeffekter genom att både luftföroreningar och buller minskar. Ett ökat cyklande ger även betydande hälsovinster. Region Skåne tar, som ett underlag till den Regionala Cykelstrategin, fram en benchmarking-studie för att ge en uppdaterad bild av cykelturismens förutsättningar och möjligheter i Skåne. I samband med det fås mer uppdaterade siffror om cykelturismens värde än de som redovisas nedan. NUTEK (nuvarande Tillväxtverket) konstaterade 2007 att det finns en stor potential för att utveckla cykelturism som näringsgren i Sverige, ifall rätt infrastruktur skapas eller finns tillgänglig (Nature Associates, 2007). Framförallt krävs bilfria leder för att cykelturismen ska kunna utvecklas. Internationella och svenska erfarenheter visar att cykelturism kan spela en viktig roll för den lokala ekonomin, inte minst på landsbygden. I Europa finns enskilda leder som årligen drar in flera hundra miljoner kronor i turistintäkter. Totalt omsatte cykelturismen i Europa år 2007 cirka 40 miljoner kronor per år, och omsättningen beräknades då att öka med fyra till fem procent per år samt fördubblas till 2025 (Nature Associates, 2008). Det är svårt att göra en bedömning av den svenska cykelturismens ekonomiska värde i dagsläget och vilken utvecklingspotential som finns. Tidigare rapporter menar att den svenska cykelturismen omsätter omkring 150 miljoner kronor per år (Nature Associates, 2008). Cykelturisterna förefaller till största del vara medel- och höginkomsttagare, vilket innebär att de är köpkraftiga turister. I snitt omsätter cykelturisterna 700-1000 kronor per person och dygn, vilket är mer än bilturister. Tanken är att svenska nationella cykelleder ska locka både lokala och internationella besökare, för en cykelsemester på 3-14 dagar. Boende längs leden kan använda den för kortare utflykter. Sydostleden, från Växjö till Simrishamn, ska invigas under 2016 och beräknas ha runt 8000 besökare per år inom fem till sju år efter öppningen. Den ekonomiska omsättningen för leden kan därför på sikt tänkas bli upp till 112 miljoner per år. Cykelturismens direkta nuvärde beräknades 2011 till 67 miljoner kr för hela Skåne. 8 (30)
1.2 AVGRÄNSNING Denna förstudie redovisar främst förutsättningarna för att skapa en nationell cykelled för turism och rekreation och har avgränsats till att främst omfatta den infrastruktur som ligger till grund för en eventuell led. Sydkustledens attraktivitet kopplad till besöksmål, boendemöjligheter och liknande redovisas därför inte här men finns att inhämta från Tourism in Skåne. 1.3 SYFTE Syftet med denna förstudie är att inventera befintlig infrastruktur längs med Skånes kust mellan Helsingborg och Simrishamn utifrån Trafikverkets kriterier för nationella cykelleder, och med grund i detta föreslå en möjlig sträckning för en ny nationell cykelled för rekreation och turism. Inventeringen syftar även till att synliggöra hur många av de sträckor som behöver åtgärdas som finns med i gällande cykelvägsplan. Syftet med förstudien är även att ge en bild av det resterande arbete som krävs för att Sydkustleden ska bli verklighet. 1.4 METOD Inventeringen av befintlig cykelinfrastruktur har skett genom kartläggning och jämförelse av olika kartor, så som Google Maps, OpenStreetMap och den nationella vägdatabasen (NVDB). Kontroll av ifall det verkligen finns cykelväg och av vilken typ har gjorts med hjälp av Google Street View. För inventering av infrastruktur på de sträckor som den föreslagna leden går i blandtrafik har främst NVDB använts för att hitta uppgifter om hastighetsbegränsningar, årsdygnstrafik (ÅDT) och väghållare. Sträckorna ritades ut var för sig i Google Maps och har sedan exporterats och bearbetats i ArcGIS. Nuvarande underlag består av diverse exporterade kartor samt GIS-underlag. En fullständig redovisning av inventeringen av befintlig infrastruktur redovisas i bilaga 2, Beskrivning av Sydkustleden. 1.5 BERÖRDA PARTER Region Skåne kommer att driva projektet tillsammans med Tourism in Skåne och i samråd med de kommuner som leden passerar igenom; Helsingborg, Landskrona, Kävlinge, Lomma, Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Ystad och Simrishamn. Skånetrafiken kommer att involveras då förutsättningar för lämplig medtagning av cykel på tåg och buss ingår i projektet. Trafikverket beslutar om att godkänna leden som Nationell led och är därför en avgörande part. Stiftelsen Skånska Landskap blir troligen också berörda som markägare. Eventuellt kan även Länsstyrelsen komma att ingå i projektarbetet i anslutning till att det pekas ut turistiska mål med höga kulturoch naturmiljövärden. 9 (30)
2. Trafikverkets kriterier för trafiksäkerhet Enligt Trafikverkets kriterier i rapporten Cykelleder för rekreation och turism (Trafikverket, 2014) delas olika vägförhållanden upp i fyra olika standarder för cykling i blandtrafik. Detta beroende av antalet fordon per dygn under sommarhalvåret (SDT) och hastighetsbegränsning på aktuell sträcka. 2.1 GRÖN STANDARD Cyklister upplever att det utan problem går bra att cykla med barn under 12 år på sträckan.. Smala landsvägar med lite trafik samt vägar i tätorter med hastigheten 30 eller 40 km/h. Hit räknas även cykelfält vilka är så pass breda att en förälder kan cykla bredvid ett barn (minst 1,5 m), på vägar med låga hastigheter och liten trafikmängd. Separerade cykelbanor tillhör även de grön standard. Bild 1: Exempel på grön vägstandard. T.v. gång- och cykelbana längs med Ribersborgsstigen, Malmö. T.h. väg med hastighetsgräns 30 km/h, Trelleborg. Källa: Google Maps För att en led ska accepteras för utmärkning som en nationell turistcykelled bör den vid ansökningstillfället till övervägande delen uppfylla kraven för grön standard. Huvudmannen för leden bör ha en plan för hur andelen grön standard succesivt ska öka. 2.2 GUL STANDARD Vägen upplevs så pass lugn att två vuxna ofta kan cykla i bredd utan att störas av trafik. Cykling i blandtrafik med lite trafik eller på cykelfält. Bild 2: Exempel på gul vägstandard. T.v. blandtrafik på väg med hastighetsbegränsning 50 km/h, Trelleborg. T.h. cykelfält längs med väg med hastighetsbegränsning 60 km/h och uppskattad SDT >2000, Skillinge. Källa: Google Maps 10 (30)
2.3 RÖD STANDARD Vägen upplevs som osäker. Cykling i blandtrafik eller på cykelfält på vägar med större trafikmängd och högre hastigheter (över 70 km/h). Ibland kan en kortare röd del behöva ingå för att knyta samman en led. Bild 3: Exempel på röd vägstandard. Cykling i blandtrafik på väg med hastighetsbegränsning 70 km/h och uppskattad SDT 500-2000 fordon, väg 1141 mellan Saxtorpsskogen och Barsebäckshamn. Källa: Google Maps Den totala längden röd standard, som är tillåten för att knyta ihop leden, får inte vara mer än tio procent av den totala längden. Dessa procent får inte vara sammanhängande, utan måste vara fördelade på flera delsträckor. Röda delar på vägar med hastigheten 80 km/h eller högre måste uppfylla minst gul standard inom fem år från ansökningstillfället. Det är inte tillåtet att låta leden ta större omvägar för att undvika sträckor med röd standard ifall det är uppenbart att cyklisterna inte kommer att följa omvägen. 2.4 LILA STANDARD Vägen upplevs som mycket trafikfarlig. Sträckor som bedöms tillhöra lila standard kan aldrig ingå i en cykelled med utmärkning. Dessa förhållanden är därför uteslutna: I tätort: - Blandtrafik i 50 eller 60 km/h och mer än 5000 fordon/dygn - Blandtrafik i 50 eller 60 km/h med 2x2-körfält för bilar - Cykelfält eller blandtrafik med 70 km/h - Korsningar över vägar med 70 km/h utan trafiksäkerhetsåtgärder Utanför tätort: - Blandtrafik med 70 km/h och mer än 2000 fordon/dygn - Blandtrafik med 80 km/h och mer än 1000 fordon/dygn - Cykelfält eller blandtrafik med hastigheter 90 km/h eller högre - Korsningar över vägar med hastigheter 80 km/h eller högre utan trafiksäkerhetsåtgärder Bild 4: Exempel på lila vägstandard. Cykling i blandtrafik utanför tätort på väg med hastighetsbegränsning 80 km/h och fler än 1000 fordon per dygn. Källa: Google Maps 11 (30)
2.5 KORSNINGAR Trafiksäkerhet i korsningar delas upp i tre klasser; grön, gul och röd, beroende på årsdygnstrafik, ÅDT, och hastighetsbegränsning på vägen som ska passeras. Röda passager ska helst inte förekomma i en utmärkt cykelled för rekreation eller turism. Den föreslagna sträckningen för Sydkustleden korsar inte vägar med högre hastigheter eller så pass hög ÅDT (> 3500 fordon) att dessa korsningar klassas ha röd standard. Därför bör alla korsningar vara av grön eller gul standard, men detta har ännu inte inventerats fullständigt. För ytterligare specifikation av olika vägstandard och klassifikation av korsningar se bilaga 1, Trafiksäkerhet enligt Trafikverkets kriterier. 12 (30)
3. Föreslagen sträckning för Sydkustleden Den föreslagna sträckningen för Sydkustleden består i dagsläget av totalt 76 % grön standard. Leden är till största möjliga del förlagd längs med kusten, dragen så långt som möjligt på befintligt cykelvägnät samtidigt som en viss hänsyn till besöksmål har tagits. Varje sträcka redovisas var för sig i exceldokumentet Beskrivning av Sydkustleden. En fullständig redogörelse för nuvarande vägstandard för den föreslagna sträckningen för Sydkustleden redovisas i tabellen nedan. Cykelväg befintlig Grön standard Gul standard Röd standard Lila standard (ljusgrön) 147 km/65 % 25,4 km/11 % 12,5 km/6 % 12,1 km/5 % 28,3 km/13 % Tabell 1: Nuvarande vägstandard för föreslagen sträckning ------ Cykelväg befintlig ------ Grön standard ------ Gul standard ------ Röd standard ------ Lila standard Bild 5: Karta över Sydkustledens föreslagna sträckning Vägar med gul standard är mestadels korta sträckor mellan olika befintliga cykelvägar (ljusgröna i kartan) eller vägar med grön standard, men ledhuvudmannen i samråd med kommunerna bör arbeta fram en plan för att binda ihop ett fullständigt grönt nät. 13 (30)
3.1 PROBLEMATISKA STRÄCKOR Föreslagen sträckning innehåller i dagsläget ett antal problematiska sträckor. ID 14: Häljarp Barsebäckshamn Väg: 1141 Väghållare: Trafikverket Längd: 9 km Standard: Röd Beskrivning: Landsväg med hastighetsbegränsning 70 km/h och ÅDT 1000-2000 fordon. Cykelvägsplan: Cykelväg Saxtorpsskogen Barsebäckshamn är planerad att byggas år 2020-2021. Hela sträckan finns med i tänkt åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Budgeterad kostnad: 12 miljoner kronor Alternativ sträckning: En alternativ sträckning på andra sidan motorvägen, genom Häljarp och Hofterup ner till Löddeköpinge, är möjlig på till största del grön och gul vägstandard. Denna sträckning innebär inte någon direkt omväg men går dock en bra bit från kusten. Det är heller inte möjligt att på något bra sätt leda ner cykelleden till Barsebäckshamn. Sträckningen innehåller dessutom två röda sträckor, 1,1 respektive 1,5 km långa, och är därför inte heller optimal ur infrastruktursynpunkt. Väghållare för alternativ sträckning: Trafikverket är väghållare för 6,6 km av sträckan, Landskrona kommun för 2,4 km och två enskilda väghållare för 1,1 respektive 2,9 km. Fullständig redovisning av väghållare för respektive sträcka finns i bilaga 2, Beskrivning av Sydkustleden. ID 38: Höllviken Kurland Väg: 511 Väghållare: Trafikverket Längd: 8,3 km Standard: Lila Beskrivning: Landsväg med hastighetsbegränsning 80 km/h och ÅDT 2000-4000 fordon. Cykelvägsplan: Hela sträckningen, uppdelad i tre etapper, finns med i Cykelvägsplanen. Cykelväg Höllviken Fredshög (6,2 Mkr) samt Fredshög Skåre är planerad att byggas under 2019 (9 Mkr). Den sista etappen mot Trelleborg, Skåre Stavstensudde är planerad att byggas 2022-2025 (6,8 Mkr). Budgeterad kostnad: 22 miljoner kronor 14 (30)
Alternativ sträckning: En alternativ sträckning en bit in från kusten är möjlig på det lågtrafikerade nätet och innebär en omväg på 1,4 km. Sträckningen är samma som för Fjärilsleden och uppfyller grön standard. Denna sträckning föreslås vara en tillfällig sträckning till dess att cykelväg längs 511 är färdigställd. Väghållare för alternativ sträckning: Väg 517 och 516 är statliga, diverse småvägar är enskilda och Trelleborgs kommun är väghållare för cykelvägen från Krooks Byaväg. ID 68: Hammar Örnahusen Väg: 1022 Väghållare: Trafikverket Längd: 20 km Standard: Lila Beskrivning: Landsväg med hastighetsbegränsning 70 km/h, ÅDT varierar mellan 500-1000 och 1000-2000 fordon. Då vägen går förbi Ale stenar är trafikmängderna under sommaren betydligt högre. Cykelvägsplan: Hela sträckningen, uppdelad i tre etapper, finns med i Cykelvägsplanen. Cykelväg Hammar Kåseberga är planerad att byggas 2017 (10,6 MKr), Kåseberga Mälarhusen 2018 (15 Mkr) och Mälarhusen Skillinge 2022-2025 (5 Mkr). Trafikverket har startat en åtgärdsvalsstudie för hela sträckan och den är beräknad att vara färdig hösten 2015. Budgeterad kostnad: 30,6 miljoner kronor Alternativ sträckning: En alternativ sträckning en bit in från kusten är möjlig på det lågtrafikerade nätet och sträckningen uppfyller då till största del grön standard. Denna sträckning innebär dock en omväg på 4,4 km jämfört med en sträckning längs väg 1022. Troligen kommer därför inte cyklisterna att följa omvägen. Trafikverkets riktlinje är också att omvägen får vara maximalt 25 procent längre än den snabbaste vägen. Denna del ligger på gränsen och uppfyller inte heller särskilda skäl utifrån turistisk attraktivitet. Delen behöver därför vara färdigställd i samband med att leden öppnas för trafik. Väghållare för alternativ sträckning: Enskilda vägar som korsar statliga vägar. Oklart antal enskilda väghållare. Det finns även tre kortare sträckor, ID 5 (2,6 km), ID 8a (0,5 km) samt ID 68a1 (0,9 km), med röd standard, men dessa bedöms vara så pass korta att de kan anses vara okej för att binda ihop övrigt nät. Den totala mängden grön standard vid tillfälliga, alternativa sträckningar uppgår till 89,5 %. En fullständig beräkning av längder och andelar vid alternativ sträckning redovisas i tabellen nedan. Cykelväg Grön standard Gul standard Röd standard Lila standard 150 km/65,1 % 54,1 km/23,5 % 19,2 km/8,3 % 7,1 km/3,1 % 0 km/0 % Tabell 2: Tabell över vägstandard vid tillfälliga sträckningar för att undvika lila och röda sträckor 3.2 VÄGHÅLLARE Den föreslagna, mest önskvärda, sträckningen för Sydkustleden ligger till största del, cirka 120 km, på statligt vägnät. Ungefär 96 km av sträckningen går på kommunalt vägnät och cirka 15 km av leden går på enskilda vägar. Många av sträckorna som går på enskilda vägar är korta, ibland endast ett par hundra 15 (30)
meter, och totalt berörs nio enskilda väghållare av den föreslagna sträckningen. Det krävs avtal för utmärkning av leden med varje enskild väghållare, vilket beskrivs mer utförligt i stycke 4.2.2. Väghållare för varje enskild sträcka finns redovisat i bilaga 2, Beskrivning av Sydkustleden. 3.3 ATTRAKTIVITET KOPPLAD TILL INFRASTRUKTUREN Attraktiviteten påverkas av många olika faktorer, till exempel trafikbuller, störande trafik som gör att man inte kan cykla bredvid varandra, natur och landskap (urskog, artrikedom, kulturhistoriska kvaliteter, sevärdheter, med mera), gestaltningen av cykelvägen och levande bygd. Med vissa mellanrum vill en cyklist gärna cykla genom levande bygd. Byar och orter längs med leden höjer attraktiviteten. Sydkustledens föreslagna sträckning går genom ett varierat landskap och passerar både ett flertal orter och större städer. Till allra största del går Sydkustleden på asfalterade vägar, endast ett fåtal kortare sträckor har grusunderlag. Ledens sträckning är utan större höjdskillnader eller andra hinder. Även trafikmängd och tillåten hastighet för motortrafik påverkar ledens attraktivitet. Kombinationen av trafikmängd och hastighetsbegränsning ger ett mått på sträckans rofylldhet. En separerad cykelbana är trafiksäker, men går den längs en högtrafikerad väg är den inte automatiskt attraktiv att cykla på. Den befintliga infrastrukturen består i dagsläget mestadels av separerad cykelbana längs med vägar med hastighetsbegränsning upp till och med 70 km/h samt blandtrafik på vägar med hastighetsbegränsning 40-50 km/h. Det är möjligt att leden därför till största del klassas som mindre attraktiv ur trafik- och infrastruktursynpunkt. Många sträckor består dock av friliggande cykelväg längs med smala, lågtrafikerade landsvägar med hastighetsbegränsning upp till och med 70 km/h, vilka borde räknas som attraktiva då blandtrafik på sådana vägar klassas som attraktiva. Separerad cykelbana Sydkustleden Attraktiv Helt friliggande cykelväg genom natur/åkermark/stad Lite Mindre attraktiv Längs med väg 70 km/h, lågtrafikerad Mycket Inte attraktiv Längs med väg 80 km/h, högtrafikerad Inget Blandtrafik/cykelfält Attraktiv I tätort på gata 30/40 km/h, lågtrafikerad Smal landsväg, 70 km/h, lågtrafikerad Mindre attraktiv Väg 40 km/h, lågtrafikerad Väg 50 km/h, lågtrafikerad Inte attraktiv Väg 50 km/h, högtrafikerad Väg 70 km/h, högtrafikerad Tabell 3: Infrastrukturens attraktivitet kopplad till rofylldhet Sydkustleden En del Mycket Inget Genhet är inte lika viktigt för rekreationscyklister och cykelturister som för pendlare, men det finns en gräns. Framför allt på de längre lederna gäller att cyklister inte ska tvingas till för stora omvägar för att nå ett mål. Trafikverkets riktlinje är att omvägen är maximalt 25 procent längre än den snabbaste vägen. En omväg större än 25 procent är acceptabel om det finns särskilda skäl utifrån turistisk attraktivitet. För Sydkustleden har inte några längre omvägar lagts in i den föreslagna sträckningen. 16 (30)
17 (30) Bild 6. Söder om Skillinge finns målat cykelfält
4. Trafikverkets övriga kriterier 4.1 BESLUTSGRUNDANDE KRITERIER I tabellen nedan presenteras en genomgång av Trafikverkets beslutsgrundande kriterier, ifall de uppfylls i dagsläget för den mest önskvärda sträckningen eller vid en tillfällig sträckning. De kriterier som kvarstår presenteras närmare i stycke 4.2. Trafikverkets beslutsgrundande kriterier Uppfylls vid mest önskvärd sträckning Uppfylls vid tillfällig sträckning Leden är minst 200 km lång Ja, 225 km Ja, 230 km Tillgänglighet: Leden passerar minst två tätorter lämpliga som start- och slutpunkt, som lätt kan nås med kollektivtrafik Ja, Helsingborg Simrishamn, passerar även Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad Ja, Helsingborg Simrishamn, passerar även Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad Trafiksäkerhet: Till övervägande del grön Ja, 76 % Ja, 90 % standard Trafiksäkerhet: Total andel röd väg får inte överstiga 10 %, inga längre sammanhängande sträckor Trafiksäkerhet: Inga röda korsningar Tillgänglighet: Leden går att använda på ett komfortabelt sätt under cykelturistsäsongen och är tillgänglig för cyklar med släp Tillgänglighet: Beläggning (asfalt), bredd (1-2 m), höjdskillnader, ev. hinder Tillstånd för utmärkning från berörda väghållare Förankring: hos berörda kommuner och Trafikverket Region Syd Förankring: utpekad huvudman Nej, 5 % men sammanhängande sträckor Ja, men bör inventeras ytterligare Ja, förutom på röda och lila sträckor Ja Kvarstår Kvarstår Kvarstår, förslag: Region Skåne Tabell 4: Nulägesbeskrivning gällande Trafikverkets kriterier för nationella leder 4.2 Fortsatt arbete med beslutsgrundande kriterier 4.2.1 FÖRANKRING 18 (30) Ja, 3 % Ja, men bör inventeras ytterligare Ja Ja Kvarstår Kvarstår Kvarstår, förslag: Region Skåne En nationell led ska ha en utpekad ledhuvudman, vilken har mandat att företräda leden i kontakter utåt. Ledhuvudmannen är den part som ansöker om utmärkning och därefter ansvarar för att redovisa för bedömningsgruppen att kvalitetskriterierna uppfylls. Ledhuvudmannen är även ansvarig för att hålla ihop det arbete som krävs kring en nationell led så som förankring med alla berörda parter, kvalitetssäkring, marknadsföring, utveckling mm. Det som ledhuvudmannen inte kan ta ansvar för, men som ändå är viktigt för leden, ska säkerställas på annat sätt, exempelvis genom avtal. För Sydkustleden föreslås Region Skåne bli ledhuvudman. Förvaltningsansvaret för ledhuvudmannen gäller främst de mjuka delarna, fysiskt underhåll av ledens infrastruktur. Utmärkning av leden är ett ansvar för väghållare, kommuner eller Trafikverket men måste regleras genom avtal och följas upp samt bevakas av ledhuvudmannen. Förankring av ledens sträckning ska ske med berörda kommuner och Trafikverket Region Syd och bekräftas i ett avtal mellan respektive berörd part och huvudmannen. Dialog
med Trafikverket gällande infrastruktursatsningar är påbörjad och några kommuner har kontaktats för en tidig diskussion. 4.2.2 TILLSTÅND FÖR UTMÄRKNING Tillstånd för utmärkning, dvs skyltning, krävs från berörda väghållare. I avtal med enskilda väghållare, med och utan statsbidrag, regleras rättigheter och skyldigheter. En enskild väghållare med statsbidrag måste upplåta sin väg för allmän trafik, men för att placera en utmärkning behövs ett avtal som reglerar tillstånd. En enskild väghållare utan statsbidrag behöver inte upplåta sin väg för allmän trafik och kan förbjuda cykeltrafik. För att säkerställa en led över längre tid är därför ett avtal nödvändigt. Avtalen måste redovisas till referensgruppen. Den som skriver under avtalet måste vara en juridisk person, detta för att garantera långsiktighet. Väghållaren har det yttersta ansvaret för alla markeringar och vägmärken på sin väg. En annan part kan sätta upp märken och skyltar, men bara om väghållaren ger tillstånd. Väghållaren ansvarar för att utmärkning sätts upp på ett säkert sätt, även om någon annan sätter upp dem. 4.3 Icke beslutsgrundande kriterier Trafikverket har även presenterat ett antal icke beslutsgrundande kriterier för nationella leder, men som ändå är viktiga att ta i beaktning. Icke beslutsgrundande kriterier Uppfylls vid mest önskvärd sträckning Uppfylls vid tillfällig sträckning Attraktivitet: infrastruktur Nej Ja Attraktivitet: genhet Ja Tveksamt Attraktivitet: övernattningsmöjligheter Kvarstår Kvarstår Tillgänglighet med kollektivtrafik Delvis Delvis Kommunikation Kvarstår Kvarstår Kvalitetssäkring Kvarstår Kvarstår 4.4 Fortsatt arbete med icke beslutsgrundande kriterier 4.4.1 ÖVERNATTNINGSMÖJLIGHETER Övernattningsmöjligheter, av olika typer och i olika prisklasser, och matställen bör ligga på rimligt avstånd från varandra. I södra Sverige anses ett rimligt avstånd vara att det finns en övernattningsmöjlighet var 30:e kilometer. En cykelturist cyklar ungefär mellan 45 och 100 kilometer per dag. För matställen gäller att 10 kilometer är ett rimligt avstånd i tätbefolkade delar längs ledens sträckning. En sammanställning av övernattningsmöjligheter och matställen saknas i dagsläget. Inspiration och material kan hämtas från Tourism in Skånes databas samt från arbetet med Kattegattleden och Sydostleden. 4.4.2 TILLGÄNGLIGHET MED KOLLEKTIVTRAFIK Skånetrafiken är ett av få kollektivtrafikföretag i Sverige som tillåter transport av cykel på tåg och regionbussar. Detta gäller dock endast i mån av plats, vilket innebär en osäkerhet för cykelturisterna när 19 (30)
det gäller att transportera sina cyklar med kollektivtrafiken. Cykelturister kommer vilja åka kollektivt med sina cyklar och då är de antagligen inte ensamma utan kommer åka i par eller grupp. Det återstår arbete med att lösa smidig medtagning av cykel på tåg och buss. 4.4.3 KOMMUNIKATION Det finns ett antal punkter som ska genomföras av ledhuvudmannen för att kriteriet för kommunikation ska uppfyllas: - Ledens lämplighet för olika målgrupper anges tydligt i informationsmaterial. Om leden eller delar av leden inte är lämpliga för vissa målgrupper, till exempel barn eller äldre, måste detta framgå av informationsmaterialet. Till exempel kan stora höjdskillnader och stora avstånd mellan övernattningsmöjligheter vara lämpligt att informera om. I informationsmaterialet måste man även redovisa under vilken period på året cykelleden och tillhörande service är tillgängliga. Målgruppen måste också kunna hitta information om tillgängligheten till kollektivtrafik och möjligheten att ta med cykel på tåg eller hyra en cykel på plats. - Ledens sträckning finns redovisad på en karta och på internet. Berörda kommuner och Trafikverket ska lämna uppgifter om sina cykelbanor och cykelfält längs leden till den nationella vägdatabasen (NVDB), som Trafikverket förvaltar. Trafikverket kan då lägga in leden med underlag om sträckningen från ledhuvudmannen. Ledhuvudmannen bör även se till att ledens sträckning redovisas på internet. - Information om nationella leder ska finnas tillgänglig på flera språk, minst svenska och engelska. Kunskap och erfarenhet om kommunikation finns att hämta från såväl Kattegattleden som Sydkustleden. 4.4.4 KVALITETSSÄKRING Vid ansökan är detta kriterium inte beslutsgrundande, men efter utmärkningen är detta mycket viktigt för att bibehålla ledstatusen. Ledhuvudmannen är ansvarig för att ha en långsiktig plan och budget för: - Förvaltning - Kvalitetssäkring av service t.ex. skyltade övernattningsställen - Utveckling och marknadsföring - Kvalitetssäkring av infrastrukturen. Är vägarna lika trafiksäkra som de var från början? - Kvalitetssäkring av utmärkningen längs cykelleden Detta garanterar att engagemanget och ansvaret fortsätter efter det att en led har fått utmärkning. I planen bör framgå till exempel att: - Vägvisning till övernattningsmöjligheter och service följs upp regelbundet så att uppgifterna är aktuella - Leden utvecklas och marknadsförs - Sträckningen följs upp för att se om det har tillkommit nya vägar som erbjuder högra attraktivitet eller bättre trafiksäkerhet - Trafiksäkerhetssituationen följs upp genom att man kontrollerar trafikökning, hastighetsändringar m.m. - Utmärkningen kontrolleras regelbundet och underhåll är säkerställt på längre sikt 20 (30)
5. Vägen till en nationell cykelled 5.1 BESÖKSMÅL Vid inventering av infrastrukturen har en viss hänsyn tagits till besöksmål. Fler besöksmål samt ledens anknytning till dessa finns att hämta information om i Tourism in Skånes databas. Även anknytningen till natur- och kulturvärden längs med leden måste undersökas. I dagsläget är Sydkustledens sträckning främst dragen för att följa den skånska kusten vilket kan innebära att ett antal intressanta besöksmål missas. Förslag på alternativa rutter och rundturer bör därför tas fram. 5.2 ANSÖKNING OM UTMÄRKNING FÖR NATIONELL LED På Trafikverkets hemsida kommer att finnas en e-tjänst där man kan ansöka för utmärkning som nationella eller regional cykelled. Tills den är klar kontaktas Trafikverket regionalt, Trafikverket Region Syd. Ledhuvudmannen ska vid ansökan bifoga ett antal bilagor och svara på ett antal frågor gällande de punkter som presenteras i tabellen nedan, men det är i dagsläget inte helt klarlagt på vilket sätt detta ska redovisas. STEG 1 Information om leden i korthet + karta Ledhuvudman och vilka parter som står bakom leden samt hur den är förankrad Trafiksäkerhet Tillgänglighet Attraktivitet Översikt av väghållare Status Finns uppgifter Kvarstår Finns uppgifter Finns uppgifter Finns delvis uppgifter Finns uppgifter Det finns ett antal moment i denna ansökan. Om och när Trafikverket och referensgruppen (bestående av representanter från Nätverket regional turism, Länsstyrelsen, regionala planupprättare, Svenska turistföreningen, Tillväxtverket, Trafikverket och Visita) har godkänt leden för utmärkning ska den som ansöker redovisa även dessa punkter: - Tillstånd för utmärkning från väghållare (förutom Trafikverket och samverkande parter, genom avtal) - Kommunikation - Kvalitetssäkring i framtiden Trafikverket Region Syd kommer att bedöma ifall trafiksäkerhetskraven uppfylls och rapporterar sedan sina slutsatser till referensgruppen. Det slutliga beslutet till utmärkning tas av berörd Trafikverksregion. Om ansökan beviljas ska Trafikverket ta fram vägvisningsplan och vägutrustningsplan, i samråd med aktuella väghållare. Detta kan inte göras förrän det finns tillstånd från alla väghållare. 5.3 UTMÄRKNING AV LED När referensgruppen lämnar en slutlig positiv rekommendation kan Trafikverket Region Syd ta ett formellt beslut om att en led kan få utmärkning. Trafikverket finansierar utmärkningen, även på andra vägar än statliga. Detta avviker från det vanliga arbetssättet, där varje väghållare finansierar vägvisning på sina egna vägar. Nationella och regionala leder har en nytta som överstiger den lokala och Trafikverket 21 (30)
vill förebygga att kostnader för utmärkning är ett hinder. Den sökande ledhuvudmannen står för kostnader för vägvisning till inrättningar och anläggningar (museum, övernattning, naturreservat och liknande). Trafikverket ansvarar för att göra en vägvisnings- och vägutrustningsplan i samråd med respektive väghållare. På kommunala gator ansvarar kommuner för underhåll av utmärkningen, och på statliga vägar ansvarar Trafikverket. På enskilda vägar regleras underhåll av märken i ett avtal. Vilken part som sköter samråd med enskilda väghållare måste bedömas från fall till fall. 5.4 UPPFÖLJNING AV LED För att bibehålla ledstatusen, är det viktigt att ledhuvudmannen följer upp kvalitetskriterierna regelbundet och att det pågår ett arbete med att öka andelen som uppfyller grön standard för trafiksäkerhet. Det saknas i nuläget aktuell information om hur många människor som cyklar regelbundet med rekreationssyfte, hur många som genomför en cykelsemester, och hur stor ekonomiska intäkter av cykelturism och rekreationscyklingen är. Framtagning av nationella och regionala cykelturistleder på ett samordnat sätt, ger fler möjligheter att öka kunskapen av den ekonomiska betydelsen av rekreations- och turistcyklingen. För att bibehålla ledstatusen krävs det att referensgruppen får en regelbunden återrapportering om bland annat: - Kvalitetssäkringen. Uppfylls fortfarande kvalitetskriterierna? - Hantering av cyklisters synpunkter/klagomål - Hur man som cyklist får information om leden, om tillgängligheten, om service m.m., och kvaliteten på informationen - Om möjligt en uppföljning av antal cyklister som cyklar längs leden för rekreation- eller turismsyfte. På vilket sätt och hur ofta återrapporteringen bör ske är ännu oklart. Trafikverket lämnar besked när det är beslutat. 5.5 FASTA RÄKNESTATIONER Region Skåne planerar för ca tre fasta räknestationer längs Sydkustleden. När Kattegattleden invigdes i juni 2015 fanns två fasta räknestationer installerade i Skåne. En på cykelvägen vid Grå läge, mellan Domsten och Viken, och en på den nybyggda cykelvägen mellan Jonstorp och Ängelholm. Ytterligare en fast räknestation kommer att placeras på cykelvägen söder om Båstad som planeras för utbyggnad 2016. Dessutom har Helsingborgs stad en fast räknestation på Strandvägen strax norr om Knutpunkten. Där räknas alla cyklister som rör sig och den är därför inte specifik för Kattegattleden men kan användas som referenspunkt. Region Halland har 5 räknestationer längs sträckan. Sydostleden invigs 2016 och då ska det finnas två fasta räknestationer på plats i Skåne. En söder om Rörum, i Simrishamns kommun, på den befintliga cykelvägen samt en på den nybyggda sträckan mellan Bäckaskog och Gualöv i Kristianstads kommun. Eventuellt så kommer Kristianstads kommun även att placera ut en fast räknestation på den befintliga cykelvägen längs med väg 118 mot Åhus vilken ju i så fall också ingår i Sydostleden. 22 (30)
6. Fortsatt arbete Arbetet från att ta fram en förstudie för Sydkustleden fram till att leden blir verklighet förenklas av att man kan lära av tidigare arbete med de andra två nationellt klassade cykellederna. Dessutom är Trafikverkets kriterier nu fastställda, vilket de inte var då arbetet med Kattegattleden och Sydostleden påbörjades, och även detta underlättar det fortsatta arbetet. Beroende på hur och precis vad Trafikverket vill ska redovisas i första steget i ansökan finns troligtvis det mesta underlaget gällande infrastrukturen. Det är möjligt att den problematiska sträckningen mellan Ystad och Simrishamn är åtgärdad till den grad att Sydkustleden kan invigas under 2019. För detta krävs att medel avsätts hos Region Skåne för en projektledare och att förhandlingar med Trafikverket och berörda kommuner angående prioriteringar i cykelvägsplanen genomförs med bra resultat. I synnerhet är det viktigt att prioritera att den mest problematiska sträckan mellan Hammar och Örnahusen blir utbyggd så tidigt och sammanhängande som möjligt, då den alternativa, tillfälliga sträckningen troligtvis inte kommer att godkännas enligt Trafikverkets kriterier. Läs om sträckningen på sidan 15. Detta på grund av att den tillfälliga sträckningen inte riktigt uppfyller kraven för genhet, är dragen på enskilda vägar vilket kräver avtal med varje enskild väghållare samt på grund av att det är troligt att cyklisterna trots vägvisning väljer att cykla på vägen längs med kusten istället. De två övriga problematiska sträckorna; Häljarp Barsebäckshamn och Höllviken Kurland har i dagsläget fungerande alternativa, tillfälliga sträckningar som med högsta sannolikhet kommer att godkännas enligt Trafikverkets kriterier. Se sidan 14 för detaljer. Totalt sett är 75 miljoner kronor budgeterade för att färdigställa infrastrukturen för den mest önskvärda sträckningen för Sydkustleden. Trafikverket arbetar i dagsläget med att ta fram Åtgärdsvalsstudier för de felande länkarna. Arbetet ska förankras med berörda kommuner. Region Skåne kommer att äska medel för att tillsätta en projektansvarig som håller samman hela arbetet inför en planerad öppning av leden under 2019. För att kunna skapa ett projekt krävs minst en extern samarbetspartner. Aktiviteter som ingår i arbetet finns listade i tabellen nedan och får ses som en start på en mer detaljerad tidsatt aktivitetslista. Region Skånes projektledare blir ansvarig för detta arbete under förutsättning att medel avsätts till en sådan tjänst. 23 (30)
Tidplan Sydkustleden Aktivitet Ansvar 1 Tidplan Status 2 Kommentar Förstudie RS 2015 1 I slutskedet Politisk hantering i Skriva fram ärendet samt äska medel till en heltidstjänst 2015 1 RUN för att driva projektet Utskick av Förstudie inkl. informationsbrev till turistchefer, Kommunikation till berörda kommuner RS 2015 näringslivschef, samhällsbyggnadschef och kommundirektör ÅVS Hammar Skillinge TrV 2015 1 TrV förankrar projektet med berörda kommuner. Bygghandling Hammar-Skillinge TrV 2016-2018 0 TrV som handlar upp konsult. Föregås av avtal mellan berörda parter. ÅVS Häljarp Barsebäckshamn TrV 2016 1 Trafikverket ansvarar för framtagande av ÅVS:en ÅVS Höllviken Kurland TrV 2016 1 Trafikverket ansvarar för framtagande av ÅVS:en Trafiksäkerhetsinventering 2016 2015/ RS Finns delvis i förstudien. Kvalitetssäkras av TRV regionalt? 2015/ Dialog med kommuner. Rätt sträckning? Politisk förankring RS 0 Beslut om sträckning 2016 i resp. kommun. Avtal enskilda väghållare Kn 2016 RS/ 2015/ 0 Beslut vid årsmöten med resp. förening Tourism 2015/ Inventering turism i Skåne 2016 0 Finns lämpliga turism-mål i databas redan idag? Smidig medtagning av 2016/ SkTr cykel på tåg och buss 2018 0 Lämpliga hållplatser ska pekas ut Framtagning av 2016/ RS ansökan 2017 0 TrV har en mall för ändamålet Möte referensgrupp TrV RS 2017 0 När ansökan är klar hålls detta möte. Produktion Hammar - 2018/ TrV Skillinge 2019 0 En förutsättning för att leden ska kunna öppnas 2019 Produktion Häljarp 2018/ TrV Barsebäckshamn 2019 0 Eller senast inom 5 år efter det att leden är ÖFT ÅVS Höllviken 2018/ TrV Kurland 2019 Eller senast inom 5 år efter det att leden är ÖFT Beslut nationell led TrV 2018 Kontaktperson TrV; Jenny Palmqvist Skyltplan/Skyltning Invigning TrV RS/TrV/ Kn 2018/ 2019 2019 0 Om samtliga 3 delar är utbyggda vid öppnandet krävs ingen tillfällig skyltning 1 RS= Region Skåne, TrV= Trafikverket, Kn= kommun, SkTr=Skånetrafiken 2 0 = ej påbörjad, 1= pågår, 2= avslutad 24 (30)
Källor Nature Associates (2007), Förutsättningar för cykelturism i Sverige Nature Associates (2008), Sydostleden en cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen Trafikverket (2014), Cykelleder för rekreation och turism 25 (30)
Bilaga 1: Trafiksäkerhet enligt Trafikverkets kriterier TRAFIKSÄKERHET I TÄTBEBYGGT OMRÅDE 26 (30)
TRAFIKSÄKERHET UTANFÖR TÄTBEBYGGT OMRÅDE TRAFIKSÄKERHET I KORSNINGAR 27 (30)
Bilaga 2: Beskrivning av Sydkustleden ID Från Till Cykelväg Grön Gul Röd Lila Väghållare A Helsingborg Glumslöv 1a Helsingborg C Högastensgatan 4,8 Helsingborgs kommun 1b Högastensg. 0 Helsingborgs kommun 1c Kustgatan Västindiegatan 2 Helsingborgs kommun 2 Västindieg./Katteg. 0,7 Helsingborgs kommun 3 Cykelväg fr Västindieg. Långöv. 2,4 Helsingborgs kommun 4 Långöv. Fortunav. 0,1 1,4 Helsingborgs kommun 5 Fortunav. Landskronav. 2,6 Enskild/Helsingborg 6a Landskronav. Johan Pers v. 1,4 Landskrona kommun 6b Johan Pers v. Birkav. 0,7 Landskrona kommun B Glumslöv Landskrona 7 Birkav. Hälsingborgsv. 4,8 Trafikverket 8a Erikstorpsv. 0,5 Landskrona kommun 8b Erikstorpsv. 1 Landskrona kommun 9 Erikstorpsv. Strandv. 2,8 Landskrona kommun 10 Strandv. Eriksg. 1 Landskrona kommun 11 Eriksg. 0,2 Landskrona kommun C Landskrona Bjärred 12a Eriksg. Österleden 0,1 Landskrona kommun 12b Österleden Axeltoftav. 5,3 Landskrona kommun 13 Slånv. Barsebäcksv. 0,9 Landskrona kommun 14 Barsebäcksv. Kustv. 9 Trafikverket Väg 1141 15 Kustv. Dammv. 1 Kävlinge kommun 16 Dammv. Löddev. 4,3 Kävlinge kommun 17 Lärkv. Fäladsv. 0,4 Kävlinge kommun 18 Fäladsv. Barsebäcksv. 1,1 Kävlinge kommun 19 Vattenverksv. Vikhögsv. 0 Kävlinge kommun 20a Vikhögsv. Österleden 2,4 Trafikverket väg 1136 20b Tennisväg Norra Västkustv. 1,4 Lomma kommun D Bjärred Sibbarp 21 N Västkustv. S. Västkustv. 4 Lomma kommun 22 Tappels väg 0,6 Lomma kommun 23 Golfvägen (Örestad) Spillepengs friluftsområde 8 Lomma kommun 24 Spillepengs friluftsområde Arlövsv. 0 Burlöv kommun 25 Arlövsv. Ribersborgsstigen 10,8 Burlöv kommun 26 Ribersborgsstigen 0,9 Malmö stad 27 Geijersg. Limhamnsv. 0 Malmö stad 28 Limhamnsv. Sommarv. 3,3 Malmö stad E Sibbarp Kurland 29 Sommarv. Gamlebrov. 0 Malmö stad 30 Gamlebrov. John Lundvallsg. 3 Malmö stad 31 John Lundvallsg. Ängsdalsv. 1 Malmö stad 28 (30)
32 Ängsdalsv. Båtsmansgränd 1,8 Malmö stad 33 Klagshamnsv. Gunnelsbov. 1,8 Malmö stad 34 Gunnelsbov. Ringkragev. 5,3 Malmö stad 35 Sjötorpsv. 0 Trafikverket väg 530 36 Tygelsjöv. Boltensternsv. 16 Trafikverket väg 500 + 585 37 Boltensternsv. Södra Mariav. 3,9 Enskild/Vellinge kommun 38 Trelleborgsv. Kämpingev. 8,3 Trafikverket Väg 511 F Kurland Gislövs strandmark 39 Kämpingev. Namnlös väg 1,5 Trelleborgs kommun 40 Namnlös väg Strandridarev. 0 Trelleborgs kommun 41 Strandridarev. Ö Förstadsg. 3,6 Trelleborgs kommun 42 Ö Förstadsg. 2 Trelleborgs kommun 43 Ö Förstadsg. Gislövs strandväg 2,6 Trelleborgs kommun 44 Gislövs strandväg Långav. 1 Trelleborgs kommun 45 Långav. Gislövs strandväg 0,3 Trelleborgs kommun 46 Gislövs strandväg Ättehögsv. 0,5 Trelleborgs kommun 47 ättehögsv. Modeshögsv. 0,2 Trelleborgs kommun 48 Modeshögsv. Mopsv. 1,7 Enskild 49 Mopsv. Pudelv. 0,1 Trelleborgs kommun G Gislövs strandmark Abbekås 50 Pudelv. Taxv. 0,5 Enskild 51 Taxv. Böste strandv. 1,3 Enskild/Trafikverket 52 Löjtnant Flinths väg 1 Enskild 53 Böste strandv. Vipphögsv. 6,6 Trafikverket 54 Beddinge strandv. Rödkörvelsv. 1 Enskild 55 Beddinge strandv. Brunsbov. 3,7 Trafikverket 56 Klematisv. Beddinge strandv. 1 Enskild 57/58 Beddinge strandv. Strandvik 17 Trafikverket/Sturup H Abbekås Örnahusen 59 Kustv. V Kustv. 0 Ystad kommun 60 V. Kustv. Segelg. 5,7 Trafikverket/Ystad 61 Segelg. Hamng. 0 Ystad kommun 62 Hamng. Österleden 7,5 Ystad kommun 63 Österleden 1 Trafikverket väg 9 64 Österleden Bussmev. 0,6 Ystad kommun 65 Bussmev. Bassängv. 0,2 Ystad kommun 66 Bassängv. Svanv. 0,7 Ystad kommun 67 Österleden Ö Kustv. 4,1 Trafikverket 68 Ö Kustv. Örnahusv. 20 Trafikverket Väg 1022 I Örnahusen Simrishamn 69 Spraggehusv. Tångv. 2 Enskild 70 Tångv. Örnahusv. 1,3 Simrishamn kommun 71 örnahusv. Strandg. 2,3 Trafikverket väg 1500 72 Strandg. Kaptensg. 1 Trafikverket väg 1500 73 Kaptensg. Västerg. 6 Trafikverket/Simrishamn 29 (30)
74 Västerg. Östersjög. 1 Simrishamn kommun 75 Östersjög. Gamla vägen 2,8 Simrishamn kommun 76 Gamla vägen 1 Simrishamn kommun 77 Gamla vägen Hamng. 1 Simrishamn kommun 78 Hamng. Järnvägsstationen 0 Simrishamn kommun 147 25,4 13 12,1 28,3 Enskild: 15 km Kommunal: 96 km Statlig: 122 km Alternativ sträckning Höllviken - Trelleborg 38a1 Stenbocks väg Skegria byaväg 8,8 Trafikverket/enskilda 38a2 Krooks byaväg Kämpingev. 0,7 Trelleborgs kommun Alternativ sträckning Hammar - Örnahusen 68a1 Östra kustv. 0,9 Väg 1022 Statlig 68a2 Hammarsv. örnahusv. 23,5 Enskilda Alternativ sträckning Saxtorpsskogen - Löddeköpinge 13a1 Brohusv. Landskronav. 1,6 Landskrona kommun 13a2 Landskronav. 1 Landskrona kommun 13a3 Scoutv. 1,1 Enskild 14a1 Scoutv. Stora Byv. 3 Enskild 14a2 Stora Byv. Grand Prix vägen 1,5 Trafikverket 14a3 Grand Prix vägen Hofterupsv. 3 Trafikverket 14a4 Landskronav. Storkv. 4,8 Trafikverket/Kävlinge 5,5 33,9 7 3,5 30 (30)