AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys
Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt att ge förslag på hur Kungsörs kommun kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln. Projektet har genomförts av Henrik Vestin (projektledare) och Fredrik Kolterjahn, båda analytiker vid AB Handelns Utredningsinstitut, HUI. Kontaktpersoner vid Kungsörs kommun har varit Daniel Artaeus och Bo Axelsson. Stockholm i augusti 2010 Henrik Vestin Fredrik Kolterjahn
Sammanfattning - Kungsörs dagligvaruhandel tillhör, med ett utflöde på 40 miljoner kronor, de svagaste i landet. Om Systembolaget och Apoteket undantas så försvinner hälften av försäljningsunderlaget från dagligvaruhandeln. Den historiska utvecklingen har också varit svag. - Sällanköpsvaruhandeln i Kungör har lägst omsättning i landet och den historiska utvecklingen är dålig. Utflödet uppgår till över 90 procent, vilket är mest i landet. - Förutsättningarna för handel i Kungsör hämmas av det begränsade befolkningsunderlaget i kommunen och konkurrensen från handelsplatser i Eskilstuna, Köping, Arboga etc. Kungsörs handel är emellertid betydligt svagare än vad som är normalt för liknande kommuner, vilket innebär att det finns en viss potential för dagligvaruhandeln och den behovsinriktade sällanköpsvaruhandeln. - Kungsörs attraktivitet som bostadsort är till viss del beroende av handeln i kommunen då invånarna förväntas ställa krav på det utbud som finns på orten. Handeln är också en viktig faktor i skapandet av en levande och attraktiv stadskärna, vilket i sin tur har betydelse för Kungsörs attraktivitet som bostadsort. - Kungsörs stadskärna har både styrkor och svagheter. Till styrkorna hör att den kommersiella delen är relativt väl avgränsad, vilket gör det möjligt att gå inom hela området. En annan styrka att det förutom kommersiell service, i form av handel, restauranger etc, finns offentlig service i form av kommunhus och bibliotek. - Till svagheterna hör att centrum är dåligt underhållet med trasiga fasader, skräp på gator och trottoarer etc. Butiksutbudet inom dagligvaruhandeln är för litet för att invånarna ska välja att handla mer på hemmaplan. Inom sällanköpsvaruhandeln är utbudet i det närmaste obefintligt och invånarna är tvungna att handla utanför centrum.
- För att stärka Kungsörs stadskärna i allmänhet och ur ett handelsperspektiv i synnerhet förslår HUI ett antal åtgärder. Några exempel är: - Centrum behöver fräschas upp. Husfasader måste lagas. Renhållningen måste bli bättre. - Konsums långa fasad måste öppnas upp, till exempel genom att Apoteket flyttar in. Om även Arbetsförmedlingen flyttas till centrum ökar antalet besökare, vilket gynnar handeln och bidrar till att göra stadskärnan mer levande. - Kommunen bör undersöka möjligheterna att locka en ny dagligvarubutik till centrum för att öka utbudet och få fler att handla på hemmaplan. Om det inte är möjligt kan en tillkommande livsmedelsbutik utanför stadskärnan ändå vara positivt eftersom kunderna stannar i Kungsör. - En ökad dagligvaruhandel drar konsumenter till centrum och skapar förutsättningar för fler sällanköpsvarubutiker, vilket är ett måste för att få fart på handeln. Det krävs att handeln kommer upp i en kritisk massa för att kunderna inte ska åka någon annanstans för att handla. - De bästa lägena för handel inrymmer i många fall andra verksamheter som saknar handelns förmåga att dra folk till centrum. Ett mål bör därför vara att locka dit nya handelsaktörer. - Tillgängligheten måste förbättras genom att ICA får fler parkeringsplatser i anslutning till butiken. Genom att bänkar sätts upp på Drottninggatan erbjuds besökarna platser att vila på. Om inga åtgärder görs för att stärka och utveckla Kungsörs centrum riskerar den onda cirkeln att fortsätta. Handeln i Kungsör går dåligt Den svaga handeln är negativt för möjligheterna att skapa en attraktiv stadskärna En minskande befolkning innebär ett minskat kundunderlag för handeln En stadskärna som inte är attraktiv innebär att hela kommunens attraktivitet som bostadsort kan påverkas negativt.
Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Framtidens detaljhandel... 7 1.2 Den attraktiva staden ur ett handelsperspektiv... 9 2 Marknadsförutsättningar... 12 2.1 Demografiska marknadsförutsättningar... 14 2.1.1 Befolkningens storlek och utveckling... 14 2.1.2 Befolkningens ålderstruktur... 14 2.1.3 Pendling... 15 2.1.4 Inkomster och köpkraft... 16 2.2 Handeln i Kungsör och i omlandet... 16 2.2.1 Handelns styrka försäljningsindex... 18 2.3 Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln i Kungsör... 19 3 Handeln i Kungsörs centrum en kvalitativ analys... 21 3.1 Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc.... 21 3.2 Tillgänglighet... 25 3.3 Trivsel och trygghet... 28 4 Hur kan handeln i Kungsörs centrum stärkas?... 31 4.1 Utbud... 31 4.2 Tillgänglighet... 33 4.3 Trivsel... 33 4.4 Marknadsföring, organisation etc... 34 5 Avslutande kommentarer - Vad händer om inget görs för att stärka centrum?... 36
1 Inledning Detaljhandeln delas vanligtvis in i de två underbranscherna dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel. I dagligvaruhandeln ingår livsmedel, alkoholhaltiga drycker, tobak, tidningar, blommor, och apotekens försäljning av receptfria läkemedel och egenvårdsprodukter. I sällanköpsvaruhandeln ingår hemutrustningshandeln (möbler, heminredning, järn- & bygg mm), fritidsvaruhandeln (hemelektronik, leksaker, sport & fritid, böcker, musik mm) och beklädnadshandeln (kläder, skor, accessoarer mm). Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig tillväxt och strukturomvandling. Ökad konkurrens, mellan marknadsplatser, företag och butiker, samt teknisk omvandling har gynnat konsumenterna genom sänkta priser och en utbudsexplosion av varor och tjänster. Parallellt med detta har detaljhandelns betydelse för Sveriges ekonomi och tillväxt ökat. Idag spenderar konsumenterna drygt 30 procent av sina disponibla inkomster i detaljhandeln samtidigt som branschen omsätter 550 miljarder kronor och sysselsätter 250 000 medarbetare. Som konsumenter tillbringar vi åtskilliga timmar i veckan med att handla. Utbud, priser och tillgänglighet spelar roll för människors livskvalitet. Handeln är också en bidragande faktor för den totala attraktiviteten i en stad, en stadskärna, en kommundel eller ett bostadsområde. Handeln är också en välståndsfaktor genom att den skapar arbetstillfällen och bidrar till tillväxten. Detaljhandeln delas in i två huvudgrupper sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruhandeln inrymmer de flesta detaljhandelsbranscher som finns representerade på en välsorterad shoppinggata. Dagligvaruhandeln inrymmer främst livsmedelsbutiker, men även till exempel Systembolaget, tobak, tidningar och parfym. Detaljhandeln omsatte drygt 550 miljarder kronor år 2009, varav knappt 283 miljarder kronor i dagligvaruhandeln och drygt 268 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandeln. I tabellen nedan visas detaljhandelns omsättning och omsättningsutveckling. 6
Tabell 1.1 Detaljhandelns försäljning i Sverige år 2009 och procentuell utveckling jämfört med 2008. Löpande priser (värde). Källa: HUI. Bransch/Branschgrupp Omsättning, Mkr Utveckling 2008-2009, % Dagligvaruhandeln 282 669 5 % Sällanköpsvaruhandeln, 268 415 2 % Total detaljhandel 551 084 3 % 1.1 Framtidens detaljhandel Handeln har under alla tider ständigt genomgått en omvandling. Mycket av det vi ser i handeln i dag i form av marknadsplatser, butikskoncept, produkter med mera fanns inte alls eller såg annorlunda ut för 10-20 år sedan. Som exempel kan nämnas att antalet dagligvarubutiker har minskat med 25 procent sedan 1993. Å andra sidan har antalet stormarknader, som exempelvis Maxi ICA och Coop Forum, trefaldigats under samma period och vi har fått helt nya butikskoncept som Lidl och Netto. Inom sällanköpsvaruhandeln har flera utländska butikskedjor, som exempelvis Media Markt, Bauhaus, Hornbach, Plantagen och El-Giganten, öppnat stora butiker med stort sortiment och ofta låga priser och därmed förändrat villkoren inom branscher som hemelektronik, trädgård och järn- och bygghandeln. År 1990 var internet fortfarande nytt och många svenskar hade ingen internetuppkoppling. År 1996 utsåg Handelns Utredningsinstitut Internetpaketet till Årets Julklapp och idag använder 91 procent av svenskarna mellan 16 och 75 år internet. Nästan alla (99 procent) svenskar mellan 16 och 30 år använder internet. Internet har skapat helt nya möjligheter för distanshandel (e-handel) med detaljhandelsvaror. Även om e-handeln ännu bara står för cirka 4 procent av omsättningen i handeln i genomsnitt så har den tagit betydande marknadsandelar i vissa branscher. E-handeln står exempelvis för drygt 30 procent av omsättningen i bokhandeln, 20 procent av omsättningen i elektronikhandeln och 10 procent av omsättningen i klädhandeln. En bransch där e-handeln, trots allvarliga försök från de stora aktörerna, inte har slagit igenom är dagligvaruhandeln. Hur detaljhandeln kommer att se ut i framtiden beror till stor del på konsumenterna, deras inkomster, val och attityder. Nedan presenteras några trender som är betydelsefulla för dagens och morgondagens detaljhandel. 7
Inkomsterna stiger och fler har råd med lyx Handeln konkurrerar om lyx och service med andra tjänstenäringar. Upplevelsenäringar, som turism, media med mera, står redan för en stor del av BNP. Handeln måste tänka i nya banor och kombinera försäljning av varor med försäljning av upplevelser och andra tjänster för att behålla sin andel av konsumtionen. Ökande inkomster innebär också att trenden med en snabbare tillväxt i sällanköpsvaruhandeln jämfört med dagligvaruhandeln förväntas fortsätta. Under kommande år förväntas konsumtionen av sällanköpsvaror växa nästan dubbelt så mycket som konsumtionen av dagligvaror. Efterfrågan på tidsbesparande konsumtion ökar Konsumenters ökade inkomster innebär att betalningsviljan för tidsbesparingar ökar. Detta leder till exempel till att efterfrågan på färdiglagad mat ökar. Konsumenterna kommer att efterfråga tidseffektiva handelsplatser och butiker. Kanske får vi se både en utveckling mot attraktiva närbutiker och stora och välsorterade köpcentrum, handelsområden, citygallerior och stadskärnor som svarar upp mot konsumenternas efterfrågan på att få tillgång till ett stort utbud på ett och samma ställe. Efterfrågan på märkta produkter ökar Ökat välstånd leder till att frågor om exempelvis etik och miljö får större vikt. Fler konsumenter har råd att köpa såväl etiskt riktiga varor som varor som i större utsträckning har tagit hänsyn till negativa miljöeffekter i samband med produktion och konsumtion, även om de är dyrare. För handeln innebär omställningen till en mer hållbar utveckling många utmaningar, men också många nya spännande affärsmöjligheter. Handeln kommer att konkurrera med nöjessektorn om konsumenternas uppmärksamhet Det kommer att bli allt vanligare med ett roligt och variationsrikt utbud. Handel och underhållning blandas mer. I detta sammanhang kommer många stadskärnor att ha naturliga fördelar, då de kan erbjuda en mer intressant miljö än vad många externt belägna handelsplatser klarar. Genom att erbjuda en trygg och välkomnande miljö med god service och en väl genomtänkt mix av varor och tjänster skapas mervärden för både konsumenter och företag. 8
Betalningsviljan kommer att variera Därför kommer det att finnas större spridning i butikskoncept mellan dem som satsar på lågpris och dem som satsar på hög service. Precis som idag är kunderna schizofrena så till vida att en och samma konsument kan handla mat både på Lidl och i någon saluhall eller köpa en flygstol till lägsta pris för att sedan shoppa märkesvaror i Milanos lyxvaruhus. Fler ungdomliga äldre och fler invandrare Det växande antalet pensionärer och det ökande antalet invandrade medborgare kommer att leda till att utbudet anpassas. Internet och e-handel Internet ger konsumenten möjlighet att söka, jämföra och handla. Företaget kan via nätet nå en bredare marknad och sälja mer nischade varor. Olika butiker kommer i framtiden att interagera mellan nätet och den fysiska handeln. Typiska e-handelsföretag öppnar fysiska butiker och tvärtom. Det finns också en stor potential i att låta olika arenor som den fysiska handeln, internet och mobilen gå in i varandra för att vidga erbjudandet och skapa mervärden för både kund och företag. 1.2 Den attraktiva staden ur ett handelsperspektiv Handeln är en av de verksamheter i staden som lockar till sig flest människor och har därför stor betydelse för att en stadskärna eller ett stadsdelscentrum ska vara levande. En grov uppdelning av handeln kan göras i tre olika grupper: behovs-, urvals- samt volymhandel. Behovshandeln syftar främst till att stilla konsumentens dagliga behov. Det rör sig således framförallt om inköp av dagligvaror (livsmedel, tidningar, tobak, blommor etc.) Den så kallade urvalshandeln kännetecknas av inköp som genomförs mer sällan, till exempel inköp av kläder, skor, kosmetika och heminredning. Volymhandeln kännetecknas av varor som handlas än mer sällan och, som ordet indikerar, ofta är skrymmande. Exempel är vitvaror och möbler. 9
I en stadsmiljö som den i Kungsörs centrum är det oftast dagligvaruhandeln och urvalshandeln som finns representerad. Volymhandeln är oftast lokaliserad i mer externa lägen utanför den egentliga stadsbebyggelsen eller i någon angränsande kommun. När ett företag överväger att etablera sig är flera faktorer viktiga för valet av lokalisering. Bland annat påverkas beslutet av befolkningens storlek i upptagningsområdet, eftersom det avgör vilken köpkraft det finns för företagets produkter. Av betydelse för lokaliseringsbeslutet är också konkurrenssituationen i regionen och inom stadskärnan samt en i övrigt positiv fysisk miljö. Vidare är tillgängligheten till och inom staden betydelsefull. För handelsföretagen blir därför tillgängligheten med olika färdmedel till staden och inom stadskärnan allt viktigare. Butikslokalisering och butiksmix är betydelsefulla faktorer för att skapa en attraktiv handelsstad. Andra faktorer som påverkar människors val av inköpsställe är bland annat handelsföretagens service, butiksmiljön och marknadsföringen av butiken eller butikerna i stadskärnan. Var människor väljer att handla beror också på priset på varan. Upplevelser i samband med handel blir allt viktigare. Det ska finnas möjlighet att träffa andra människor och att känna tillfredsställelse i att se, känna och lyssna. I framtiden kommer människor sannolikt att mer och mer dras till platser som förmedlar en känsla av identitet och samhörighet man söker identifikation med platsen man bor eller arbetar på. Sammanfattningsvis kan det konstateras att såväl den fysiska som den sociala miljön bidrar till stadens attraktivitet. Ett uttryck för attraktivitet torde vara många besökare och en mångfald av offentliga och privata verksamheter i stadskärnan. Ett av de viktigare inslagen är detaljhandeln och dess betydelse för staden. Detaljhandeln i Kungsörs kommun lider idag av att konsumenterna reser till orter i kommunens omland för att handla. Handeln i Kungsör har därigenom under en lång tid tappat marknadsandelar gentemot omkringliggande större städer. 10
Alternativa marknadsplatser för kommuninvånarna utgörs bland annat av Eskilstuna, Västerås, Köping och Arboga. Det finns från kommunens sida önskemål om att se över handelsstrukturen för att på så sätt se vad som går att göra för att erbjuda kommuninvånarna bättre handel och närservice och att därigenom även stärka Kungsörs centrums totala attraktivitet. Syftet med projektet Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att översiktligt kartlägga marknadsförhållanden i Kungsörs kommun och dess omland samt att komma med förslag på hur Kungsörs kommun kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln. Rapportens vidare disposition I kapitel 2 kartläggs de marknadsmässiga förutsättningarna för detaljhandel i Kungsörs centrum. Kapitel 3 innehåller en kvalitativ analys av handeln i Kungsörs centrum. Syftet är att identifiera styrkor och svagheter avseende faktorer som går att påverka. Med utgångspunkt i kapitel 2 och 3 ger HUI i kapitel 4 förslag på åtgärder (stora och små, kortsiktiga och långsiktiga) som kan användas för att skapa ett, ur konsument- och handlarperspektiv, optimalt centrum i Kungsör. I rapportens avslutande kapitel beskrivs vilka risker, för Kungsörs stadskärna och för hela Kungsörs kommun, som finns förknippade med att tillräckliga insatser inte görs för att stärka och utveckla stadskärnan. 11
2 Marknadsförutsättningar Marknadsförutsättningarna för detaljhandel styrs av en mängd olika faktorer, bland annat demografiska faktorer som befolkningens storlek, utveckling, struktur och inkomster. Till detta kommer också den befintliga handelns storlek, struktur, styrka och utveckling. Förutsättningarna för handel i Kungsör påverkas av konkurrensen från handelsplatser i omkringliggande kommuner. Eskilstuna och Västerås har en omfattande handel, båda externt och i city. Västerås har dessutom ett IKEA-varuhus som drar kunder till kommunen. Köping och Arboga har ett mindre utbud av handel, men ligger geografiskt nära Kungsör och konkurrerar därför med Kungsör om kunderna. Bild 2.1 Kungsör och närmast omkringliggande kommuner 12
Figur 2:1 Konkurrensen från omlandet är hård. (Tidningsställ på Konsum i Kungsör). Figur 2:2 Det är nära till både Köping och Eskilstuna 13
2.1 Demografiska marknadsförutsättningar De demografiska marknadsförutsättningarna är viktiga faktorer för att bestämma marknaden för detaljhandel från efterfrågesidan. De demografiska marknadsförutsättningarna utgörs bland annat av befolkningens storlek och utveckling, inkomster och arbetspendling. 2.1.1 Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens storlek och utveckling i en kommun har betydelse för handeln eftersom varje individ representerar köpkraft. Kungsör hade 8 116 invånare år 2009. Genomsnittet för jämförbara kommuner (pendlingskommuner) var 13 300 invånare. Kungsör har under de senaste fem åren haft en negativ befolkningsutveckling, minus 2,3 procent. Samtidigt ökade befolkningen i jämförbara kommuner med 2,1 procent och befolkningen i riket med 3,2 procent. 2.1 Befolkningens storlek och utveckling. Källa: SCB. Befolkning 2009 Bef. Utv. 2004-2009 Kungsör 8 116-2,3 % Jämförbara kommuner (medianvärde) 13 290 2,1 % Riket 9 340 682 3,2 % 2.1.2 Befolkningens ålderstruktur Befolkningens ålderstruktur har betydelse för handeln i och med att människors konsumtionsvanor varierar med åldern. Dessutom varierar befolkningens inkomster med åldern vilket kan inverka positivt eller negativt på efterfrågan av detaljhandelsvaror. Kungsörs kommun har en befolkningsstruktur som jämfört med riket har en större andel personer i de högre åldersklasserna. Kungsörs befolkning har dessutom blivit äldre under den senaste 10- årsperioden, se diagram nedan. En äldre befolkning kan vara negativt för handeln eftersom dessa personer spenderar mindre pengar i detaljhandeln jämfört med barnfamiljer och personer som arbetar. En hög andel äldre i befolkningen kan också vara negativt för kommunen eftersom det kan ge mindre skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg ökar. 14
Diagram 2.1 Antal personer i olika åldersgrupper i Kungsör år 1999 och 2009. Källa: SCB. 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 1 500 1 300 0-19 19-44 45-64 65+ 1999 2009 2.1.3 Pendling Förutsättningarna för handeln påverkas också av hur många som pendlar till eller från kommunen för att arbeta. Detta eftersom personer som arbetar i en annan ort har möjlighet att handla i den orten eller på vägen mellan hemmet och arbetsplatsen. Diagrammet nedan visar att Västerås och Köping har en positiv nettopendling och att Kungsör har en negativ nettopendling. Utpendlingen från Kungsör är något större än i jämförbara kommuner (pendlingskommuner). Diagram 2.2 Pendlingsindex (pendlingsnetto i relation till befolkningsstorlek) år 2009. Källa SCB. 104 103 102 101 100 99 98 96 95 96 94 92 92 90 88 86 Köping Västerås Eskilstuna Arboga Kungsör Jämförbara kommuner 15
2.1.4 Inkomster och köpkraft Befolkningens inkomster har betydelse för handeln eftersom de påverkar hur mycket pengar som kan användas för inköp av detaljhandelsvaror. Inkomsterna har större betydelse för sällanköpsvaruhandeln än för dagligvaruhandeln. Invånarna i Kungsör har inkomster i nivå med jämförbara kommuner och 10 procent lägre inkomster än genomsnittet i riket. Diagram 2.3 Inkomstindex år 2008. Källa: SCB. 102 101 100 98 96 94 92 90 92 91 90 90 91 88 86 84 Västerås Eskilstuna Kungsör Köping Arboga Jämförbara kommuner Av hushållens konsumtion går drygt 30 procent till detaljhandeln. Andra stora utgiftsposter är boende och transporter. I genomsnitt spenderar varje svensk cirka 52 000 kronor på inköp av andra detaljhandelsvaror. Det innebär att köpkraften för detaljhandel i Kungsör uppgår till totalt 426 miljoner. Endast en mindre del av dessa pengar spenderas i Kungsör. 2.2 Handeln i Kungsör och i omlandet Dagligvaruhandeln i Kungsör omsatte 134 miljoner kronor år 2009. Under perioden 2000-2009 har dagligvaruhandeln utvecklats svagt i kommunen, 18 procent. Av kommunerna i omlandet har Västerås den starkaste tillväxten i dagligvaruhandeln, en ökning med 55 procent. Den genomsnittliga omsättningsökningen i riket var 45 procent. Den svaga utvecklingen i Kungsör innebär att handeln tappar marknadsandelar till kommunerna i omlandet, en trend som har pågått länge. 16
Diagram 2.4 Omsättningsutveckling i dagligvaruhandeln 2000-2009. Källa: HUI. 60% 55% 50% 45% 40% 38% 30% 27% 20% 18% 18% 10% 0% Västerås Eskilstuna Arboga Köping Kungsör Riket Sällanköpsvaruhandeln i Kungsör omsatte endast 7 miljoner kronor år 2009 och har haft en mycket svag utveckling under perioden 2000-2009, minus 42 procent. Endast fyra av Sveriges 290 kommuner uppvisar en sämre utveckling under samma period. Västerås och Eskilstuna uppvisar den starkaste utvecklingen bland kommunerna i Kungsörs omland med en utveckling på 56 respektive 55 procent. Utvecklingen i riket var 59 procent. Se diagram 2.6. Diagram 2.5 Omsättningsutveckling i sällanköpsvaruhandeln 2000-2009. Källa: HUI. 80% 60% 56% 55% 59% 40% 20% 16% 16% 0% -20% -40% -60% -42% Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör Riket 17
2.2.1 Handelns styrka försäljningsindex Detaljhandelns styrka mäts genom försäljningsindex vilket mäter köpströmmar över kommungränser. Ett index över 100 visar att detaljhandeln i en aktuell kommun drar till sig konsumenter från omlandet medan ett index under 100 visar det omvända, det vill säga att kommunen har ett utflöde av konsumenter. Kungsör har ett försäljningsindex på 80 i dagligvaruhandeln, vilket innebär ett utflöde av köpkraft från kommunen. Kungsörs försäljningsindex hjälps också upp av att Apoteket räknas in i dagligvaruhandeln. Om Apoteket exkluderas hamnar index på en mycket lägre nivå, strax över 50. Högst index av kommunerna i Kungsörs omland har Västerås, 107. Dagligvaruhandeln i Kungsör har tappat 15 indexenheter under perioden 2000-2009. Diagram 2.6 Försäljningsindex år 2009 i dagligvaruhandeln. Källa: HUI. 140 2000 2009 120 100 80 102 107 115 98 102 93 91 87 95 80 60 40 20 0 Västerås Köping Eskilstuna Arboga Kungsör Det nästan obefintliga utbudet av sällanköpsvaruhandel i Kungsör avspeglas i att försäljningsindex är så lågt som 3, vilket är lägst i hela landet. Sällanköpsvaruhandeln i Kungsör har tappat 5 indexenheter sedan år 2000. Västerås har tack vare sitt stora utbud av handel och närvaron av IKEA ett försäljningsindex på 142. Sällanköpsvaruhandeln i Västerås har ett inflöde på nästan 2 miljarder kronor om året tack vare kunder som kommer från andra kommuner. Eskilstuna har visserligen ett index under 100 och har tappat 5 enheter sedan 2000, men utbyggnaden av handeln i kommunen, bland annat i Tuna park, kommer sannolikt att medföra att index stiger under de kommande åren. 18
Diagram 2.7 Försäljningsindex år 2009 i sällanköpsvaruhandeln. Källa: HUI. 2000 2009 160 140 148 142 120 100 80 60 103 98 81 76 62 61 40 20 0 Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör 8 3 2.3 Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln i Kungsör Marknadsförutsättningarna för handel i Kungsör är betydligt bättre än vad uppgifterna om handelns storlek och utveckling visar. Även om handeln i Kungsör nästan uteslutande måste förlita sig på det lokala befolkningsunderlaget finns det utrymme för mer dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel. Medianomsättningen i dagligvaruhandeln för kommuner med maximalt 9 000 invånare är cirka 170 miljoner kronor. Dagligvaruhandeln i Kungsör omsätter 134 miljoner kronor, vilket innebär att det bör finnas utrymme för ytterligare cirka 40 miljoner kronor dagligvaruhandel. Det innebär att det exempelvis kan finnas plats för en lågprisbutik som Lidl eller Netto. Den jämförelsevis låga omsättningen inom dagligvaruhandeln i Kungsör behöver inte innebära att butikerna är olönsamma i dagsläget. De kan däremot ha svårt att, utan någon förändring, öka sin omsättning nämnvärt på grund av konkurrensen från omlandet. En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Kungsör, antingen genom att det tillkommer en ny butik eller genom att ICA får ett nytt läge och bygger ut bör kunna innebära att den lokala marknaden växer och att alla butiker kan klara nå rimliga ömsättnings- och lönsamhetsnivåer. En starkare dagligvaruhandel i Kungsör skulle också hjälpa sällanköpsvaruhandeln genom att fler konsumenter handlar i Kungsörs centrum i stället för att åka till exempelvis Eskilstuna eller Köping. 19
Den starka konkurrensen från omlandet innebär att förutsättningarna för sällanköpsvaruhandel i Kungsör är begränsade till så kallad urvalshandel, det vill säga kläder, skor, heminredning med mera. Det är också den typen av varor som invånarna vill ha på nära håll medan de kan tänka sig att handla till exempel vitvaror och möbler i någon annan kommun. Kungsör har idag försäljningsindex 4 i beklädnadshandeln respektive fritidsvaruhandeln. Genomsnittet för kommuner med maximalt 9 000 invånare är index 15 respektive 30. Även om Kungsör inte skulle nå upp till genomsnittsindex finns det potential för sällanköpsvaruhandeln att växa. För detta krävs emellertid att utbudet av butiker ökar så att invånarna faktiskt har några butiker att handla i. Gemensamt för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Kungsör är att det finns lokal efterfrågan, men att utbudet är för dåligt för att invånarna ska välja att handla på hemmaplan. Gemensamt är också att centrums attraktivitet måste öka, genom ett bättre utbud av övrig kommersiell service, ökad tillgänglighet, uppfräschad miljö etc., för att invånarna ska vilja vistas mer där, för att handla eller för att göra andra saker. Detta förklaras vidare i kommande kapitel. 20
3 Handeln i Kungsörs centrum en kvalitativ analys I detta avsnitt redovisas resultaten från den kvalitativa analys HUI har genomfört av handeln i Kungsörs centrum. Analysen är genomfört i tre dimensioner: butiksmix, tillgänglighet och trivsel. 3.1 Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc. Handeln i Kungsörs centrum är i huvudsak lokaliserad längs Drottninggatan. Dagligvaruaktörerna ICA och Konsum å ena sidan och Systembolaget å andra sidan utgör handelsstråkets ankare. Övrig dagligvaruhandel är småskalig och utgörs bland annat av en hälsokostbutik och två tobaksaffärer. Figur 3:1 Kungsörs centrum. 21
Sällanköpsvaruhandeln utmed Drottninggatan är ytterst begränsad och är dessutom mycket utspridd eftersom antalet butiker och andra verksamheter som restauranger, frisörer med mera är för litet för att skapa ett intressant och sammanhållet handelsstråk. För konsumenterna innebär utspridningen av handeln och andra verksamheter att de måste gå eller åka långt mellan butikerna. Figur 3:2 Systembolaget ICA och Konsum är de tyngsta aktörerna i Kungsörs centrum. 22
Tyngdpunkten för handeln ligger på Drottninggatan mellan Tessingatan och Villagatan. Här finns de två dagligvarubutikerna, kommunhuset och biblioteket. Om Kungsörs centrum skulle ha något som kan kallas A-läge så skulle det utgöras av detta område. I dagsläget avspeglas detta inte i de verksamheter som finns där: bland annat en yogastudio och tre studieförbund. Dessutom utgörs en stor den av gatan av Konsums fasad, vilket gör att gatan känns trist och innehållslös. Figur 3:3 Yogastudio och studieförbund har några av centrums bästa lägen. Konsums långa fasad gör gatan trist och innehållslös. 23
Utbudet av restauranger är relativt bra med hänsyn tagen till det begränsade befolkningsunderlaget. En anledning kan vara att restauranger är bättre än handeln på att dra nytta av de personer som arbetar i Kungsörs centrum. Omsättningen för restaurangbranschen i hela Kungsörs kommun är cirka 15 miljoner kronor. Omsättningen per capita är cirka 1 700 kr, vilket är endast en femtedel av genomsnittet i riket. Det bör således finnas potential för restaurangerna i Kungsör att omsätta mer, både genom ökad omsättning i befintliga enheter och genom att det tillkommer fler restauranger. Restaurangerna är dock beroende av att handeln blir bättre på att skapa flöden av människor i centrum. Figur 3:4 Restuarangutbudet är relativt bra i Kungsörs centrum. Det finns emellertid utrymme för en högre omsättning genom att befintliga restauranger omsätter mer och att det eventuellt tillkommer fler restauranger. 24
Apoteket i Kungsör är lokaliserat utanför centrum, vilket får betraktas som negativt för handeln i centrum eftersom ett apotek genererar flöden av människor som kan komma handeln till godo. För invånarna i Kungsör innebär apotekets lokalisering att de inte kan uträtta apoteksärenden och andra ärenden på samma plats. Även Arbetsförmedlingen är lokaliserade utanför centrum, vilket har en negativ påverkan på flödena av människor i centrum. 3.2 Tillgänglighet ICA Nära Torghallen har öppet alla dagar 9-21 och Coop Konsum har öppet mån-fre kl. 9-20, lö 9-18 och sö 10-18, vilket får anses som relativt bra med hänsyn tagen till vilken typ av kommun Kungsör är. Öppettiderna för övriga butiker i Kungsörs centrum är, precis som i de flesta andra städer av Kungsörs storlek, tämligen begränsade. De flesta stänger kl. 18 på vardagar, kl. 13-14 på lördagar och har stängt på söndagar. Några butiker har även lunchstängt. Öppettiderna är dessutom inte samordnade butikerna emellan, något som är negativt ur konsumenthänseende och försämrar Kungsörs centrums konkurrenskraft gentemot till exempel Tuna Park i Eskilstuna och Köpings centrum. Antalet parkeringsplatser i centrum bedöms vara tillfredställande. Det finns emellertid ett antal svagheter i den totala parkeringsmiljön. Ett exempel är att Drottninggatan är enkelriktad mellan Villagatan och Tessingatan. Gång- och cykelbanorna tar upp en stor del av gatan och begränsar parkeringsmöjligheterna för bilarna. Detta gör att besökare till ICA och Konsum kan ha svårt att hitta en parkeringsplats eftersom parkeringsplatserna på baksidan ofta är fulla. Särskilt problematisk bedöms situationen vara för ICA-butiken. De stålpelare om markerar gång- och cykelbanan och bilvägen kan också utgöra en risk för trafikanterna som kan kollidera med pelarna. 25