Region Skåne Habilitering och hjälpmedel Charlotta Greiff Telefon: 0722-35 79 07 E-post: charlotta.greiff@skane.se Datum 2016-11-30 Sida 1 (8) Funktionshindersråd tolkanvändare Minnesanteckningar 2016-11-30 Tid: 13:00-15:30 Plats: Hörselenheten, Sankt Lars väg 3, Lund Närvarande: Ewa Pihl Krabbe (S) ordförande Kjell Stjernholm (MP), Lars Lundberg (KD) Kristina Olsson, HRF Veronica Larsson, HRF Krister Weidenmark, VIS Linda Jonsson SDR Arne Lorentzon, FSDB Ingvar Kristensson, FSDB Jenny Brönmark, SDR Karin Bengtsson, Förvaltningschef Helén Holmström, verksamhetschef Syn, Hörsel och Döv. Peter Farkas, tolkchef Charlotta Greiff sekreterare Ordförande Ewa Pihl-Krabbe öppnar mötet och hälsar välkommen. Uppföljning Region Skånes regelverk för beviljande av tekniska hörselhjälpmedel Verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten berättar att nuvarande hjälpmedelsregler gäller sedan 1 januari 2010. För att säkerställa att de med störst behov skulle få sina behov tillgodosedda, att det fortsatt skulle vara god tillgänglighet samt att det fanns en kontrollerad kostnadsutveckling fattades beslut om nya regler. Det prioriterades att patienter med nedsatt hörsel skulle kunna få hörapparat men när det gällde hörseltekniska hjälpmedel sattes dessa gränser. Ordförande Ewa Pihl-Krabbe (S) informerar att det är ett beslut fattat av regionfullmäktige. Det finns inte något ekonomiskt utrymme för att förändra dessa regler. Syn-, hörsel- och dövverksamheten har gjort en kartläggning av produkter som man själv kan köpa och installera. Se sidorna 6-8, bilaga 1.
Sida 2 (8) Inkomna frågor Frågeställningar från VIS Skåne 1. Vi vill ha repeterat Tolkcentralens prioriteringsregler vid tolkbrist. Svar: Tolkchefen information om Tolkcentralens prioriteringsregler vid tolkbrist. Se sidan 9 bilaga 2 med bifogad länk till Habilitering och hjälpmedels webbplats. 2. Möjlighet att låna hörapparat när min egen är på reparation. Önskemål om att det finns ett reservlager hos de leverantörer som bistår audionom-mottagningarna. HRF informerar att tidigare när detta låg inom sjukvården gick det att låna. Svar: Verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten svarar att med dagens avancerade hörapparater måste en utlåningsapparat programmeras och ställas in för den enskilde. Vi kan inte begära att alla audionom-mottagningar ska ha programvaror för marknadens alla hörapparater eller att de ska serva med detta utan att få extra ersättning för arbetet. Några sådana planer finns inte, det finns inte utrymme för extra kostnader. För de som väljer hörapparat från Region Skånes upphandlade sortiment har vi säkerställt i avtalet att reparationer ska gå snabbt. Fråga väcks av förvaltningschefen om hur ofta händer det att personer står helt utan hörapparater? Planering; föreningen hör med sina medlemmar hur ofta detta inträffar och verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten hör med mottagningarna. Uppföljning kommande möte. Frågeställningar från HRF 1. För många hörselskadade innebär det ofta svårigheter att höra vad som sägs i receptioner på sjukhus och vårdcentraler. För att göra dessa tillgängliga vore det önskvärt att man installerar hörselslinga i dessa. Det borde även finnas en portabel lösning. Svar: Ewa Pihl-Krabbe (S) svarar att det är sjukvården, som måste installera så att detta finns. Ewa ombesörjer att det görs en skrivelse till politiker i distriktsnämnderna för hälso- och sjukvården. Kjell Stjernholm (MP) föreslår att frågan ska drivas politiskt så att det vid varje vårdinrättning ska finnas en portabel hörselslinga att låna ut. 2. Vi är bekymrade över att allt fler tjänster för syn- och hörselinstruktörer dras in. I Skåne är det nu endast ett par av de 33 kommunerna som har sådana. Svar: Verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten svarar att man idag har samarbete med de syn- och hörselinstruktörer som finns i kommunerna där sådana finns. De är ett viktigt stöd för kommuninvånarna. HRF får rådet att göra en skrivelse till Kommunförbundet Skåne, förslagsvis även att de olika handikapporganisationerna gör en gemensam skrivelse. FSDB informerar att det i Malmö finns syninstruktörer men det saknas kompetens vad gäller hörselinstruktörer.
Sida 3 (8) 3. Cochlea-implantat och rehabilitering. Om det går sönder får man det ersatt men man får inte den uppgraderat då måste det ha gått 10 år. Ref till ingenjörerna i CI-teamet o Uppsala är det 7 år. Ewa Pihl-Krabbe (S) har tagit upp detta och man har inga pengar till några större satsningar. Angående dessa implantat så får man dessa utbytta när det behövs, men det görs inga regelbundna uppföljningar för att byta ut dessa. VIS gjorde en utredning hur det ser ut ute i landet, som kommer att förmedlas till HRF. Hur många deltog i CI-rehabilitering under 2015? Hur görs urvalet? Svar: Verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten svarar att CI op 2015: 22 vuxna varav 17 skåningar. Av de 17 har samtliga fått insatser via Hörselenheten vuxna av hörselpedagog och i de flesta fall även av kurator. I snitt träffar man en hörselpedagog 10 gånger, före och efter en CIoperation. Utöver individuella besök utifrån behov kan man delta i gruppverksamhet. Hörselenheten vuxna genomför 2-3 grupper per år riktade till CI-användare samt att de kan delta i andra typer av gruppverksamheter. Har man avslutat sina insatser så får man inte några kallelser men man är alltid välkommen att ta kontakt om det uppstår nya behov. Planering Bjuda in CI-teamet till möte 2017, Ewa Pihl-Krabbe (S) återkommer till detta. Uppföljning 2017. Frågeställningar från SDDF 1. Synpunkt angående beställning av bildtelefon tar väldigt lång tid, hur lång tid ska vi behöva vänta? Svar: Verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten hade behövt mer information för att kunna svara. Men generellt finns vårdgarantin som anger 60 dagar till bedömningsbesök och 90 dagar från beslut om hjälpmedel till utprovning. Uppföljning till nästa gång vad gäller leveranstider. 2. Varför är det olika tider för bildtelefonen och vanliga telefonin. Svar: Tolkchef svarar att detta kommer att ses över under 2017. Information från förvaltningen Tolkchefen Informerar om tolkning på distans Fler uppdrag inom tolkverksamheten, distanstolkning är ett mål för 2017 för att detta flytande. Arbete på gång med att identifiera uppdrag som tolkcentralen anser kunna lösas på distans istället för att tolkcentralen skickar tolk på stället. Syfte är att kunna utföra ännu mer tolkning, just nu är det inriktad på teckenspråkstolkning men kommer även att omfatta av skrivtolkning. Tolkchef medverkar även i nationell grupp vad gäller distanstolkning. Tolkchef efterfråga representanter för att utgöra en referensgrupp där dessa diskussioner här i Skåne, hen vänder sig till representanter för handikapporganisationerna. FSDB framför synpunkter på att detta inte skulle kunna fungera för personer som är dövblinda. Verksamhetschef syn-, hörsel-och dövverksamheten informerar att denna tekniska utveckling med e- hälsa och distanstolkning ska ses som komplement till övriga insatser. Tolkcentralens uppdrag är enbart att översättning sker från svenska.
Sida 4 (8) Frågeställning från SDDF: Då kommer ju vi utanför samhället om vi exempelvis kan gå på föreläsning på engelska. Då skulle ju det behövas uppdatering av kunskap hos tolkarna. HRF informerar att det finns tolkar som kan tolka från svenska till engelska. Upphandling är klar med tolkbolag, det blir nu två bolag istället för 11. Information från verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten, Helén Holmström om att tolkanvändarkurs igång i samarbete med forskning-och utvecklingsenheten och att en Facebook-sida är under utveckling. Information om e-hälsa: Förvaltningen äskar 2 miljoner för att kunna utveckla e-hälsa. Uppföljning avgift vid uteblivande/sent återbud: Från och med 1 januari 2017 kommer det att utgå en avgift på 300 kronor om patient uteblir eller anmäler återbud senare än 24 timmar före ett besök. Syftet är att få ned antalet uteblivandet, samt kunna erbjuda dessa tider till andra. Ungefär 7-9 procent av tolkuppdragen får så sena avbokningar av uppdragen att det inte går att använda tolkarna till andra uppdrag. SDR: Tidigare har tolkcentralen skickat ut påminnelser om att du har tolkuppdrag inbokat, men detta får man inte nu längre. Förvaltningschefen informerar att man arbetar med en anvisning för användande av sms. Den beräknas vara färdig i januari 2017. Det gäller särskilda regler för målgrupperna inom Habilitering och hjälpmedel med hänvisning till integritetsskyddet. Detta minskar möjligheterna att skicka påminnelse via sms som andra verksamheter kan göra, till exempel Folktandvården. Tolkchefen informerar att det är möjligt att följa sina bokningar via T9K webb-varianten. Information om detta läggs upp på vår webbplats inom cirka 1 månad. Kommer även att finnas på Facebooksidan. Uppföljning kommande möte mars 2017 Information från verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten Det kommer en ny enhetschef för Hörselenheten vuxna, Vildana Basic. Vildana börjar arbeta den 21 februari och efterträder Pernilla Ekberg Lennartsson. Vidare informerar verksamhetschefen om beslutsgång för aktiveringskurser på Sundsgårdens folkhögskola. Aktiveringskurser är öppna för vem som helst att söka till. Den som söker direkt till en sådan kurs får själv bekosta internatkostnader. Detta ska inte blandas ihop med när syn-, hörsel- och dövverksamheten kommer överens med en patient om att delta i en aktiveringskurs. Då är det en insats som en del i patientens habiliteringsplanering. Om verksamheten kommer överens med patienten om att gå en kurs kan verksamheten besluta att bekosta internatbidrag. Verksamheten upprättar då en betalningsförbindelse med Sundsgårdens folkhögskola samt anmäler att patienten ska delta.
Information från föreningarna Sida 5 (8) VIS planering inför 2017 TSS-dag i slutet av november samt i januari 2017. 21 maj vuxendövas dag, arrangör Riksföreningen. HRF Mosel resan var succé, och mycket tack vare skrivtolkarna. Under hösten öppen föreläsning om CI och Meniere. TSS-helg. Förbundet har gjort en ny webbplats. FSDB Vill sätta fokus på användningen av hörselslingan under pågående möte. Det finns en huvudmikrofon denna knapp behöver man inte röra. Alla andra måste vänta tills knapparna skall vara gröna innan de talar. Avslutning Ordförande Ewa Pihl-Krabbe (S) avslutar mötet samt önskar alla en god jul. Funktionshindersråd 2017 13 Mars, 21 september samt 13 november Lokal: Sankt Lars väg 3, Lund. Tid: 13:00-15:30. Mötet inleds med gemensam lunch klockan12:00 2016-11-30 Charlotta Greiff, sekreterare Bilagor 1. Installationsfria varseblivningshjälpmedel hörsel 2. Prioritering av tolkbeställningar på Habilitering och hjälpmedels webbplats
Bilaga 1 Sida 6 (8) INFORMATION Auktorisationskansliet Mie Claesson Magnell Verksamhetscontroller Datum 2016-09-29 Installationsfria varseblivningshjälpmedel hörsel Allmänt om Region Skånes upphandlade varseblivningssystem Både Bellman Visit och Transistor AB Lynx Classic är portabla varseblivningssystem som är avsedda att kunna installeras på egen hand. Manualerna är skrivna på ett enkelt och lättförståeligt sätt och följer man dem från punkt till punkt är systemen relativt lättinstallerade. Båda leverantörerna uppger att systemen är lättinstallerade. Systemen säljs inte i öppen handel, men flera auktoriserade audionommottagningar kan sälja. Både vid privatköp samt förskrivning ligger det i förskrivarens/försäljarens ansvar att informera om systemet samt att även demonstrera hur det ska installeras. Om förskrivaren/försäljaren instruerar och ställer in frekvenskanal på systemet så är det i princip bara att sätta upp hemma. Vid förskrivning av brandvarnare inom varseblivningssystem från Region Skåne beställer detta med installation av tekniker. Detta är säkerhetsskäl. Brandvarnaren kan dock installeras på egen hand utan problem. Beskrivning av systemen för olika funktioner Dörr- och telefonsignal Bellman Visit portabelt system med sändare och mottagare som båda är batteridrivna. Akustisk portabel mottagare ljud med olika ljudsignaler och även mindre visuell lampa. Mottagaren är batteridriven, inte uppladdningsbar, med en batteritid på ca 3-5 år. Visuell mottagare är inte batteridriven men kopplas enkelt in i ett eluttag. Mekaniska mottagare, fickvibrator alternativt armbandsvibrator, är båda uppladdningsbara mottagare. Laddaren kopplas enkelt in i eluttaget. Transistor AB Lynx Classic portabelt system med sändare och mottagare som båda är batteridrivna. Akustisk portabel mottagare ljud med olika ljudsignaler. Mottagaren är inte batteridriven men kopplas enkelt in i eluttaget. Visuell mottagare är inte batteridriven men kopplas enkelt in i eluttaget. Mekaniska mottagare, två olika typer av armbandsvibratorer, som är uppladdningsbara. Laddaren kopplas enkelt in i eluttaget. Brandvarnare indikering och/eller väckning Bellman Visit Brandvarnare fungerar med ovannämnda akustiska, visuella samt mekaniska mottagare. Alla mottagare fungerar bra i vaket tillstånd. Till alla mottagare i Visitsystemet kan också en sängvibrator kopplas in. Sängvibratorn reagerar på systemets brandlarm oavsett vilken mottagare den sitter i. Det som vanligtvis ordineras är antingen Bellman Visit väckarklocka tillsammans med sängvibrator eller Fickvibrator där sängvibratorn kopplas in i laddningsenheten. En nackdel med det senare alternativet är att den enbart fungerar om sängvibratorn sitter i laddningsenheten, så glömmer kund/patient att sätta den i laddaren så larmar den inte. Samma gäller för armbandsvibratorn. För väckning och brandlarm är det enbart Bellman Visit Brandvarnare och Visit väckarklocka som är aktuellt.
Sida 7 (8) Transistor Lynx Brandvarnare fungerar med ovannämnda akustisk, visuell samt mekaniska mottagare. Alla mottagare fungerar bra i vaket tillstånd. Brandvarnare fungerar med den analoga väckarklockan Vibranett, Lynx Flash (blinklampett) samt Lynx Tactum. Det krävs en adaptersladd för att sängvibratorn ska kunna användas med Lynx Tactum. För väckning och brandlarm är det enbart Lynx Brandvarnare samt Vibranett som är aktuellt. Helt system dörr- och telefonsignal samt brandvarnare och väckning Bellman Visit sändare för dörr, telefon och brandvarnare fungerar med alla mottagare i systemet. Visit väckarklocka är både en väckarklocka samt en mottagare och tillsammans med sängvibratorn kan man bli både väckt av larm samt av alarm. Transistor Lynx sändare för dörr, telefon samt brandvarnare fungerar med alla mottagare i systemet. När det gäller väckning i kombination med brandlarm är det Vibranett som gäller och inte standaloneversionen. Sängvibratorn fungerar inte till MiniVib och Lynx 2000. Ska man enbart ha indikering utan väckning är det Tactum eller Lynx Flash (blinklampett) som gäller. Om varseblivningssystem på konsumentmarknaden/i öppen handel Vad gäller indikering för dörr- och telefonsignal så finns det inte särskilt mycket att välja på. Det finns telefoner som har förstärkt ringsignal samt ringklockor som har extra stark signal, men inget direkt med visuell eller mekanisk indikering. För brandvarnare finns lite fler lösningar. Brandvarnare Det finns en del lösningar för indikering av brandvarnarlarm på konsumentmarknaden mycket tack vare så kallade smart home-system, som nu lanseras i allt större utsträckning. Smart home-system finns i olika utrustnings- samt prisnivåer där ett avancerat system kan kosta 20 000 kronor och i princip kopplas in till allt i hemmet. Vissa system kan även koppla till huslarm som meddelar om någon kommer in genom ytterdörren eller altandörren och alla larm skickas då till mobiltelefon. Det finns även mindre system där man kan koppla brandvarnare och dörr som sedan kopplas till mobiltelefonen. Ett sådant system kostar cirka 1 500 kronor. Det innebär att man kan använda mobiltelefonen som en både akustisk-, visuell- och mekanisk mottagare. Kommande är en fristående starkare vibrator som kan kopplas till mobiltelefonen och användas som en sängvibrator. I Sverige är det enbart ett företag som släppt det till sin specifika telefon, men i USA finns det till alla telefoner med 3,5 mm utgång och det lär komma till Sverige också. I USA kostar vibratorn mellan 150 och 200 kronor. Smart home-system är relativt enkla att installera själv, beroende på nivå. Man kan också via vissa teknikkedjor köpa till en installation. Smart home-system har i regel inget utbud till analog telefon eftersom det hela bygger på att man har och använder mobiltelefon. Förutom smart home-system så finns det vanliga brandvarnare som kan seriekopplas och som dessutom kan kopplas till mobiltelefon. Man kan välja om man enbart vill ha traditionellt brandvarnarsystem eller koppla det till mobiltelefonen. Sammanställt efter uppgifter och kartläggning utförd av Anneli Isaksson. Mie Claesson Magnell
Bilaga 2 Sida 8 (8) Prioritering av tolkbeställningar Information om prioriteringar av tolkbeställningar på Habilitering och hjälpmedels webbplats Vi vill att du ska få tolk till den tid du önskar, men ibland är det inte möjligt. Det kan bero på att många personer vill ha tolk på samma tid eller att en tolk är sjuk. Om det inte finns någon ledig tolk den tid du önskar föreslår vi ibland en annan tid. Vid de tillfällen då tolkverksamheten inte kan åta sig alla beställda uppdrag görs en prioritering som utgår från en bedömning av tolkanvändarens behov och angelägenhetsgrad, grundat på den information som lämnats vid beställning. Prioritering sker oavsett tolkanvändarens ålder eller grad av hörselnedsättning med ett undantag. Tolktjänst till personer med dövblindhet där dövblindheten är av den grad att personen inte kan tillgodogöra sig talad kommunikation trots hjälpmedel samt har en grav synnedsättning, har alltid högsta prioritet eftersom de annars riskerar att bli helt utestängda från delaktighet i samhället. Prioriteringsordning 1. Högsta prioritet Akuta uppdrag av högsta prioritet ska alltid ges företräde framför andra uppdrag då tolkbrist föreligger. Uppdrag där tolkanvändarens liv och hälsa eller personliga integritet berörs. Oåterkalleliga uppdrag kopplade till de grundläggande händelserna i livet eller andra för tolkanvändaren viktiga situationer och sammanhang som inte återkommer. 2. Hög prioritet Uppdrag med hög prioritet rangordnas utifrån beställningsdatum och frekvens. Uppdrag för barn och ungdomar Uppdrag i skolan för samtal och annat som rör barns skolgång som inte ligger inom ramen för skolans ansvar som myndighet Uppdrag som berör arbetsliv och förvärvsinkomst, till exempel Uppdrag som berör ideellt intresseorganisatoriskt arbete Övriga myndighetskontakter till exempel o planerade sjukvårdsbesök o passansökan hos polisen 3. Övriga uppdrag Uppdragen prioriteras utifrån rådande resurser. Likvärdiga uppdrag rangordnas efter beställningsdatum och frekvens. Fritidstolkning av olika slag Beslutad av Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden 2014-09-30 Senaste uppdatering: 2016-10-21