Årsredovisning 2005 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2005 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året samt framtidsutsikter, Resultatrapporten som innehåller bokslutet för EIB-gruppen, EIB, Cotonouinvesteringsanslaget, förvaltningsfonden för FEMIP och EIF, tillsammans med tillhörande bilagor, Den statistiska rapporten som innehåller en förteckning över bankens finansierade projekt och genomförda upplåning under 2005 tillsammans med en förteckning över EIF:s projekt. Den innehåller även översiktstabeller för 2005 och för de senaste fem åren. Bifogade cd-rom innehåller information från alla tre delar samt elektroniska versioner på tillgängliga språk. Årsredovisningen finns också på bankens webbplats www.eib.org/report E u r o p e i s k a i n v e s t e r i n g s b a n k s g r u p p e n
Verksamhetsberättelse 2005 EIB-gruppen Innehåll Nyckeltal för EIB-gruppen 4 EIB-gruppen: Förenklad balansräkning 5 Presidentens översikt 6 Europeiska investeringsbanksgruppen 2005 8 Bankens verksamhetsplan för perioden 2006-2008 12 EIB-gruppens verksamhet 2005 16 Balanserad utveckling av Europeiska unionen 17 Innovation 2010-initiativet 22 Miljöskydd 28 Utveckling av transeuropeiska nät (TEN) 32 Stöd till små och medelstora företag en huvudmålsättning under 2005 36 FEMIP: Stöd till partnerländerna i Medelhavsområdet 40 Samarbete med de övriga partnerländerna 44 En ledande internationell emittent 50 Bankens ledning 54 Partner till de europeiska institutionerna och utvecklingsinstitutionerna 55 Öppenhet och ökat ansvar 60 EIB-gruppens arbetssätt och personal 64 EIB:s stadgeenliga organ 66 EIB:s direktion 68 EIB:s organisationsplan 69 EIF:s stadgeenliga organ 72 Projekt som kan erhålla finansiering från EIB-gruppen 73 EIB-gruppens adresser 74
EIB-gruppen 4 Verksamhetsberättelse 2005 Nyckeltal för EIB-gruppen Europeiska investeringsbanken Verksamheten under 2005 (miljoner euro) Avtalade lån 47 406 I Europeiska unionen 42 276 I partnerländerna 5 131 Beviljade projekt 50 957 I Europeiska unionen 44 650 I partnerländerna 6 307 Utbetalningar 38 874 Ur bankens egna medel 38 677 Ur budgetmedel 197 varav investeringsanslaget 114 Upplånade medel (efter swappar) 52 707 (*) I gemenskapsvalutor 38 095 I andra valutor 14 612 Situationen den 31.12.2005 Utestående Lån ur bankens medel 294 200 Garantier 135 Finansiering ur budgetmedel 2 169 Lång-, medel- och kortfristig upplåning 248 283 Eget kapital 29 280 Balansomslutning 289 301 Räkenskapsårets nettoresultat 1 389 Tecknat kapital 163 654 varav inbetalt 8 183 Europeiska investeringsfonden Verksamheten under 2005 Avtalade lån Riskkapital (21 fonder) 368 Garantier (35 transaktioner) 1 685 Åtaganden Riskkapital (24 fonder) 468 Garantier (35 transaktioner) 1 685 (*) Av detta belopp lånades 49,8 miljarder euro upp inom ramen för det godkända upplåningsprogrammet för 2005 på 50 miljarder euro medan 2,9 miljarder euro tillskrevs upplåningsprogrammet för 2006. Situationen den 31.12.2005 Riskkapital (217 fonder) 3 081 Garantier (164 transaktioner) 9 306 Tecknat kapital 2 000 varav inbetalt 400 Räkenskapsårets nettoresultat 43 Reserver och avsättningar 212
Verksamhetsberättelse 2005 5 EIB-gruppen EIB-gruppen: Förenklad balansräkning 31 december 2005 (belopp i tusentals euro) Resultatrapport för 2005 TILLGÅNGAR 31.12.2005 1. Finansförvaltning, tillgodohavanden hos centralbanker, postgiro... 13 168 2. Statsskuldväxlar som är belåningsbara i centralbanker... 2 798 645 3. Fordringar på kreditinstitut a) betalbara på anfordran... 285 200 b) särskilda avsättningar... 23 567 366 c) utlåning... 114 643 969 138 496 535 4. Utlåning till allmänheten a) utlåning... 133 700 679 b) särskilda avsättningar... - 292 500 133 408 179 5. Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning a) från offentliga emittenter... 1 585 300 b) från andra emittenter... 11 323 079 12 908 379 6. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning... 1 299 762 7. Immateriella anläggningstillgångar... 6 146 8. Materiella anläggningstillgångar... 180 113 9. Övriga tillgångar a) övriga fordringar... 506 377 b) positiva nyanskaffningsvärden... 20 225 370 20 731 747 10. Tecknat kapital och utestånde reserv, infordrat men ej betalt... 1 684 188 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 41 364 SKULDER OCH EGET KAPITAL 31.12.2005 1. Skulder till kreditinstitut a) betalbara på förfallodagen eller efter avisering... 393 048 393 048 2. Skulder representerade av emitterade värdepapper a) omsättningabara obligatoner och andra skuldebrev... 260 021 070 b) övriga... 1 138 266 261 159 336 3. Övriga skulder a) förutbetalda räntesubventioner... 237 765 b) övriga skulder... 1 669 846 c) övrigt... 18 749 d) negativa nyanskafftningsvärden... 16 462 569 18 388 929 4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 96 027 5. Avsättningar för förpliktelser och avgifter a) personalens pensionsfond... 748 568 b) avsättningar för utfärdade garantier för lån som beviljats av tredje part... 0 c) avsättningar för utfärdade garantier för riskkapitaltransaktioner... 36 750 785 318 6. Kapital tecknat... 163 653 737 ej infordrat... -155 471 050 8 182 687 7. Koncernreserver a) reservfond... 16 365 374 b) andra reserver... 1 856 290 18 221 664 8. Avsatta medel för mekanismen för strukturerad finansiering 500 000 9. Avsatta medel för riskkapitaltransationer 1 679 333 10. Reserv för generella kreditrisker efter avsättningar 975 000 11. Årets resultat före avsättningar för generella kreditrisker... 1 246 884 avsättningar för generella kreditrisker... -60 000 Resultat att avsätta... 1 186 884 311 568 226 311 568 226
EIB-gruppen 6 Verksamhetsberättelse 2005 Presidentens översikt Europeiska rådet i Lissabon tillkännagav att huvudmålsättningen för den ekonomiska politiken i Europa skall vara att öka tillväxtpotentialen i den europeiska ekonomin. Utan en högre tillväxt som är mer hållbar kommer det att vara omöjligt att minska undersysselsättningen och erbjuda en adekvat social trygghet. För att öka tillväxtpotentialen stakar Lissabonstrategin ut några huvudlinjer: fullbordandet av den inre marknaden, framförallt genom att stimulera konkurrensen på marknaderna för varor och tjänster, höja sysselsättningsgraden, särskilt genom att främja utvecklingen av små och medelstora företag och genom att se till att arbetsmarknaden fungerar effektivt, främja produktiva investeringar, särskilt genom anpassningen av skatteinstrument och främjande av riskkapital samt öka innovationskapaciteten genom att investera mer och bättre i utbildning och forskning. I Lissabon i mars 2000 och ett flertal gånger därefter, har Europeiska rådet uppmanat EIB att bidra till genomförandet av denna strategi, vilket har föranlett banken att utveckla sin verksamhet utmed tre huvudlinjer: finansieringen av transeuropeiska nät för transport och energi, som är ett absolut nödvändigt komplement till den inre marknaden (se sida 32), finansieringen av infrastruktur och program för utbildning och forskning tack vare introduktionen av i2i -initiativet (se sida 22) samt stöd till små och medelstora företag genom ett förnyat partnerskap med banksektorn liksom genom de åtgärder som genomförs av bankens dotterbolag Europeiska investeringsfonden (se sida 36). Utvecklingen av EIB:s verksamhet inom de prioriterade områdena som antagits av bankens aktieägare åtföljs av en diversifiering av finansieringsinstrument med tanke på ett ökat risktagande som sker på ett kontrollerat sätt. I detta sammanhang är det värt att särskilt notera två initiativ som tagits fram tillsammans med kommissionen och som godkänts av rådet och Europaparlamentet: introduktionen av ett finansieringsinstrument för riskdelning till förmån för forskning, som bör ge EIB möjligheten att öka finansieringen av FoU med en högre riskprofil samt inrättandet av ett gemenskapsinstrument, som tillhandahåller garantier för transeuropeiska transportnät och som täcker vissa specifika risker som den privata sektorn bär under de första driftsåren för en infrastruktur. I båda fallen är målsättningen att ge en hävstångseffekt, dvs. att möjliggöra mobiliseringen av medel som uppgår till ett mycket större belopp än det som ursprungligen tillhandahölls från EU-budgeten. EIB är EU-medlemsstaternas bank och det är därför normalt att merparten av EIB:s finansiering går till projekt som är belägna inom unionen (utlåning på 42 miljarder euro av totalt 47 miljarder euro under 2005). Det kommer fortsatt att vara fallet i framtiden, särskilt som vi förutser en större tillväxt i vår verksamhet i de nya medlemsstaterna. Under årens lopp har EIB uppmanats att finansiera projekt även utanför unionen, baserat på utlåningsmandat från rådet på förslag från kommittionen eller medlemsstaterna (i de olika konventioner och avtal med AVS-länderna). Dessa utlåningsmandat, som har tilldelats under olika
Verksamhetsberättelse 2005 7 EIB-gruppen tidpunkter och av olika skäl, är långt ifrån lika. Mandaten skiljer sig mycket åt vad beträffar deras storlek, omfattning och riktlinjer. I vissa fall, vilket framförallt gäller för Medelhavsområdet och AVSländerna, är mandatet inte längre begränsat till enbart projektfinansiering men har istället blivit ett verkligt utvecklingsmandat. Detta innebär att banken använder sig av ett strategiskt tillvägagångssätt och finansieringsinstrument som är av annat slag samt att andra villkor ställs än inom Europeiska unionen. Denna utveckling har krävt att EIB förstärker sina personalresurser och diversifierar sitt tillvägagångssätt, i synnerhet för FEMIP (se sida 40) och Cotonou-avtalets investeringsanslag (se sida 46). Det kräver också nya samarbetsformer med kommissionen och övriga internationella finansinstitut. Innan slutet av 2006 måste rådet uttala sig om förnyelsen av EIB:s externa utlåningsmandat för perioden 2007-2013. Det kommer att vara tillfället att ge en översikt av utvecklingen och vägledning inför framtiden och sannolikt bekräfta EIB:s roll som utvecklingsbank i vissa regioner med vilka Europeiska unionen har valt att ha ett priviligierat partnerskap. genom Romfördraget. Alltsedan dess är det nödvändigt att banken för en regelbunden dialog och har operativa kontakter med de övriga EU-institutionerna, samtidigt som varje institutions självständighet och särdrag självfallet respekteras (se sida 55). Öppenhet gentemot medborgarna. Samtidigt som EIB respekterar sekretessreglerna som är avgörande i affärslivet, har banken betydligt förbättrat tillgången till information om dess verksamhet för allmänheten (se sida 60). EIB anser att en större insyn i sitt beslutsfattande och på det sätt den fungerar kan inte annat än öka bankens trovärdighet. Philippe Maystadt President för EIB-gruppen Samstämmighet och öppenhet är två ledord vid utvecklingen av EIB:s verksamhet. Samstämmighet med de övriga europeiska institutionerna. EIB är inte enbart en bank, den är också en europeisk institution som skapades samtidigt som de övriga EU-institutionerna
EIB-gruppen 8 Verksamhetsberättelse 2005 Europeiska investeringsbanksgruppen 2005 Under 2005 uppgick Europeiska investeringsbankens utlåning till totalt 47,4 miljarder euro (2004: 43,2 miljarder) för projekt som främjar Europeiska unionens politiska målsättningar. Finansieringen i EU:s 25 medlemsstater uppgick till totalt 42,3 miljarder euro, varav 5,8 miljarder euro i de tio nya medlemsstaterna. 5,1 miljarder euro gjordes tillgängliga för länder utanför EU, varav 2 miljarder euro till de anslutande länderna (Bulgarien, Rumänien) och kandidatländerna (Kroatien, Turkiet). Under 2005 investerade Europeiska investeringsfonden (EIF) EIB-gruppens specialiserade riskkapital- och garantiorgan 368 miljoner euro i riskkapitalfonder, vilket höjde den totala portföljen till 3,1 miljarder euro och ledde till totalt 1,7 miljarder euro i garantier för små och medelstora företagsportföljer hos finansiella mellanhänder. För att finansiera utlåningen lånade EIB upp totalt 49,8 miljarder euro på den internationella kapitalmarknaden via 330 obligationsemissioner i 15 olika valutor. Per den 31 december 2005 uppgick EIB:s utestående lån till 294,2 miljarder euro och utestående skulder till 248,3 miljarder euro. Huvudsakliga verksamhetsområden Bankens utlåning under 2005 var inriktad på fem huvudområden: ekonomisk och social sammanhållning, Innovation 2010-initiativet, miljöskydd, utveckling av transeuropeiska nät och stöd till EU:s bistånds- och samarbetspolitik. Verksamheten inom dessa områden beskrivs i separata avsnitt i verksamhetsberättelsen liksom stödet till små och medelstora företag, ett huvudområde som bankens råd lade till i juni 2005, tillsammans med frågor som rör bankens förvaltning. Nedan följer en sammanfattning av EIB:s nyckeltal och viktigaste områden under 2005. Ekonomisk och social sammanhållning i ett utvidgat EU (34 miljarder euro) Inom EU:s 25 medlemsstater godkändes individuella lån (lån till enskilda projekt som utvärderats av banken) till ett värde av 28 miljarder euro under 2005 för investeringar som bidrar till att stärka den ekonomiska potentialen i dessa regioner. Ytterligare 6 miljarder euro gjordes tillgängliga som kreditlimiter (globallån) till partnerbanker för finansiering av små och medelstora företag och småskaliga offentliga investeringar. Den totala utlåningen på 34 miljarder euro för regional utveckling motsvarade ca 80 % av EIB:s totala utlåning i EU:s 25 medlemsstater. Samarbetet med Europeiska kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik har intensifierats ytterligare. Två nya initiativ har utvecklats. För det första JASPERS som ska erbjuda tekniskt stöd till länder och regioner för att garantera att de sammanhållningsfonder som är tillgängliga under 2007-2013 används för optimala investeringar som stimulerar ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning. JASPERS förvaltas av EIB och experter från EIB, kommissionen och EBRD kommer att gemensamt bistå nationella myndigheter i mottagarländerna när det gäller att förbereda och genomföra investeringsprojekt som är lämpliga att medfinansiera med bidrag från kom-
Verksamhetsberättelse 2005 9 EIB-gruppen Europeiska investeringsbanksgruppen 2005 Sydöstra Europa (2,1%) Partnerländerna i Medelhavsområdet (4,5%) Afrika, Västindien, Stillahavsområdet, ULTländerna och Sydafrika (1,4%) Latinamerika och Asien (1%) Europeiska unionen (91%) Geografisk fördelning av tecknade lån under 2005 missionen. För det andra JEREMIE som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och kommer att utnyttja medel som mottagarländerna på frivillig basis lämnat till Europeiska regionala utvecklingsfonden för att omvandla till nya finansiella produkter, exempelvis regionala riskkapitalfonder, garantier för små och medelstora företags låneportföljer eller globallån till institutioner för mikrofinansiering med målsättningen att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i regionala utvecklingsområden. av företag inom den privata sektorn (45 % av de individuella lånen sedan 2000), (2) undervisning och utbildning för att främja anställningsbarhet, där huvuddelen av bankens finansiering används till att förbättra och modernisera anläggningar för högre utbildning (30 %), och (3) utveckling av informations- och kommunikationsteknik och nätverk såsom bredband och spridning av dess användning i samhället (25 %). EIB har satsat på att sprida finansieringen av sina i2i-projekt till samtliga av EU:s 25 medlemsstater. Närmare två tredjedelar av den totala utlåningen inom i2i har hittills skett inom regionala utvecklingsområden, för att bidra till att slussa in dessa mindre utvecklade regioner i den kunskapsbaserade ekonomin. Europeiska investeringsfonden (EIF) stöder Innovation 2010-initiativet huvudsakligen genom att förvärva andelar i riskkapitalfonder. Under 2005 investerade EIF 368 miljoner euro i riskkapitalfon- Innovativ och kunskapsbaserad europeisk ekonomi (10,7 miljarder euro) Genom sitt Innovation 2010-initiativ (i2i) stöder EIB EU:s Lissabonstrategi för en informations- och kunskapsbaserad ekonomi. EIB:s mål är att ställa till förfogande 50 miljarder euro till slutet av årtiondet för att öka EU:s innovationsförmåga och förbättra konkurrenskraften på längre sikt. EIB:s utbetalningar, tecknade avtal och beviljade finansieringar (2001-2005) (miljarder) 60 50 40 30 Sedan i2i-initiativet inleddes år 2000 har EIB beviljat lån till innovativa investeringar till ett värde av 34,8 miljarder euro, varav 10,7 miljarder euro enbart under 2005. EIB:s utlåning är koncentrerad kring tre huvudområden: (1) forskning, utveckling och innovation, med projekt inom alltifrån grundforskning vid universitet/forskningscentrum till tillämpad forskning som huvudsakligen bedrivs 2001 2002 2003 2004 2005 Utbetalningar Tecknade avtal Beviljade finansieringar 20 10 0 Om inte annat anges uttrycks alla belopp i euro.
EIB-gruppen 10 Verksamhetsberättelse 2005 Europeiska investeringsbanksgruppen 2005 der (2004: 358 miljoner euro) och ökade sin portfölj av andelar till 3,1 miljarder euro, spritt över ca 217 fonder som är verksamma i EU:s 25 medlemsstater. EIF arbetar som en fond för fonder med övervikt (två tredjedelar av portföljen) för fonder som är specialiserade inom finansiering på ett tidigt stadium (huvudsakligen informations- och kommunikationsteknik samt biovetenskap). Fonden är nu en av Europas största leverantörer av riskkapital inom detta segment. Förra året breddade EIF sin investeringspolitik ytterligare och införlivade även fonder i ett mellanliggande och senare stadium. EIB åtog sig under 2004 att öka den förnybara energins andel av den totala nya produktionskapaciteten för el som banken finansierar i EU, från ca 15 % till 50 % år 2010. Under 2005 nåddes en andel på 64 %. Som stöd till EU:s Lissabonagenda har EIB också börjat stödja projekt inom förnybar energi som innefattar ny och innovativ teknik som kan visa sig ha potential att bli ekonomiskt bärkraftiga inom en rimlig tidsram, även om de inte uppfyller bankens standardkriterier för ekonomisk bärkraft. Transeuropeiska nät (8,2 miljarder euro) Miljöskydd (12,3 miljarder euro) Under 2005 tecknade EIB individuella lån för miljöprojekt motsvarande totalt 12,3 miljarder euro, varav 1,4 miljarder euro utanför EU. EIB:s mål att avsätta 30-35 % av de individuella lånen i EU:s 25 medlemsstater till projekt som syftar till att skydda eller förbättra den naturliga miljön eller stadsmiljön uppnåddes därmed. Över 60 % av denna utlåning i EU:s 25 medlemsstater gick till stadsmiljö (dvs. kollektivtrafik och stadsförnyelse) och 20 % till vattenförsörjnings- och vattenreningsprojekt samt minskade utsläpp från industrin. Större delen av de återstående 20 procenten gick till investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Effektiva transport- och energinätverk är grundläggande för den ekonomiska integrationen av det utvidgade EU och för säker energitillförsel. Transeuropeiska nät (TEN) är därför ett annat prioriterat område för EIB. Under 2005 uppgick tecknade lån till stöd för TEN-projekt i EU:s 25 medlemsstater till totalt 7,7 miljarder euro och ytterligare 550 miljoner euro i Rumänien. För att öka sitt stöd till TEN har EIB även infört nya finansiella instrument, såsom mekanismen för strukturerad finansiering för TEN-projekt med högre risk. Banken har också föreslagit ett EUgarantiinstrument för lån till transeuropeiska transportprojekt som fortfarande är under övervägande och som skulle täcka risker under ett projekts första år när intäktsflödet kan vara lägre än förväntat. Stöd till EU:s bistånds- och samarbetspolitik (3,6 miljarder euro) FEMIP syftar till att utveckla den privata sektorn samt social och ekonomisk infrastruktur i partnerländerna i Medelhavsområdet. Under 2005 uppgick utlåningen inom FEMIP till totalt 2,2 miljarder euro, uppdelat mellan fyra huvudområden: privat sektor (49 %), transportinfrastruktur (34 %), energi
Verksamhetsberättelse 2005 11 EIB-gruppen Europeiska investeringsbanksgruppen 2005 Den statistiska rapporten för 2005 (13 %) och miljö (4 %). FEMIP ger regionala företag (inklusive utländska investerare) tillgång till finansiella produkter som är svåråtkomliga i området (långfristiga lån, finansiering med riskdelning, riskkapital och medel för tekniskt stöd). 2005 var också det första verksamhetsåret för FEMIP:s förvaltningsfond som är inriktad på tekniskt stöd på ett tidigt stadium och riskkapitaltransaktioner i partnerländerna i Medelhavsområdet. I partnerländerna inom EU-AVS (Afrika, Västindien och Stillahavsområdet) som omfattas av Cotonouavtalet har EIB mandat att under perioden 2003-2007 tillhandahålla lån ur egna medel upp till 1,7 miljarder euro och förvalta ett investeringsanslag på 2 miljarder euro. Det senare är utformat som en självfinansierande fond där återbetalningarna investeras i nya projekt. Under 2005 hindrades EIB:s verksamhet av politiska problem eller svåra ekonomiska situationer i vissa länder och de långsamma utländska direkta investeringar som detta ledde till. Lån ur EIB:s medel och investeringsanslaget uppgick till totalt 540 miljoner euro, och inriktades på industri- och infrastrukturprojekt samt stöd till små och medelstora företag via lokala banker. En ny prioriterad målsättning: Små och medelstora företag ut vidare till småskaliga investeringar. Av dessa lån gick 4,2 miljarder euro till cirka 20 000 små och medelstora företag. Upplåning under 2005 Inom upplåningsprogrammet för 2005 lånade banken upp 49,8 miljarder euro genom 330 transaktioner i 15 valutor. Medan den totala volymen var i stort sett identisk till 2004 hade upplåningens sammansättning ändrats betydligt till följd av förändrade marknadsförhållanden. Exempel på tillväxtområden innefattade långfristiga obligationslån (löptider på 10 år eller längre) framför allt referenslån i euro, och även strukturerade obligationslån i euro. Genom långfristiga emissioner anskaffades motsvarande över 23 miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som förra årets emittering för dessa löptider. Totalt stod lånen i euro (39 % av de totala lånen) för den största andelen av upplåningen, följt av USD (29 %) och GBP (20 %). Valutadiversifieringen fortsatte med emitteringen i ytterligare tolv valutor (12 %). Detta återspeglar bankens kontinuerliga bidrag till utvecklingen av kapitalmarknaderna i de nya medlemsstaternas och de anslutande ländernas/kandidatländernas valutor, där emitteringen i lokal valuta också stöder utvecklingen av EIB:s utlåningsverksamhet. Vid sitt årsmöte 2005 beslutade bankens råd att införliva stöd till små och medelstora företag i bankens huvudmålsättningar. Nya sätt att samarbeta med banksektorn håller därför på att utarbetas. EIB och EIF kommer dessutom att använda sin kombinerade styrka för att utveckla finansiella produkter som är skräddarsydda för att möta de särskilda behoven hos små och medelstora företag som är verksamma på de olika nationella och regionala marknaderna. Under 2005 uppgick globallånen till finansiella mellanhänder till 9 miljarder euro, vilka lånades
EIB-gruppen 12 Verksamhetsberättelse 2005 Bankens verksamhetsplan för perioden 2006-2008 I bankens verksamhetsplan beskrivs hur EIB planerar att bidra till EIB-gruppens strategiska målsättningar och därmed till sitt eget uppdrag. I verksamhetsplanen för 2006-2008 omvandlas den nya strategi som antogs av bankens råd i juni 2005 till prioriteringar, åtgärder och initiativ. Innovation, kvalitet, nya mandat och effekten på utvecklingen EIB-gruppen kommer att fortsätta att stödja tillväxt och sysselsättning inom Europeiska unionen och bidra till att vidareutveckla Lissabonagendan. I Europa fokuseras insatserna på innovation och kvalitet. Innovation innebär att EIB-gruppen kommer att utveckla nya finansiella instrument, även i samarbete med Europeiska kommissionen, och att banken kommer att hitta nya och förbättrade vägar för samarbete med banksektorn, framför allt i syfte att stärka EIB:s stöd till små och medelstora företag, något som hör till gruppens mest prioriterade insatser sedan beslutet av bankens råd (de övriga är ekonomisk och social sammanhållning, Innovation 2010-initiativet, skydd och förbättring av miljön, utveckling av transeuropeiska nät och stöd till Europeiska unionens biståndspolitik i partnerländerna). I och med att globallån till små och medelstora företag nu är prioriterade bör de motsvara mer än 50 % av alla globallån under 2006. Satsningen på kvalitet kräver att transaktionernas mervärde ökar ytterligare, och det betyder även att banken i ökande utsträckning tar kreditrisker för att förbättra det ekonomiska mervärdet. Banken har därför sett över sin politik för kreditrisker för att minska miniminivåerna för kreditvärdighet och har ytterligare utvecklat sin mekanism för strukturerad finansiering, vilket möjliggör utlåning till låntagare och projekt som har en låg kreditriskvärdering, s.k investment grade, eller som är högrisk med hjälp av instrument som mellanliggande och underordnade lån, derivat och eget kapital. Banken drar nytta av en strikt riskbedömning och förvaltningsstrukturer liksom kvaliteten i sin låneportfölj. Under de senaste fem åren har kvaliteten på EIB:s låneportfölj varit utmärkt och enligt bankens egen bedömning har 96 % av portföljen den lägsta kreditrisken vilket lämnar tillräckligt med utrymme för att genomföra ett antal transaktioner med högre riskprofil. Utanför Europeiska unionen arbetar banken enligt utlåningsmandat som beslutats av Europeiska rådet. Nuvarande mandat i utvidgningsländerna och angränsande länder i öster, partnerländerna i Medelhavsområdet, Sydafrika samt Asien och Latinamerika upphör att gälla 2007 och nya mandat måste beslutas för perioden januari 2007-2013. Med tanke på att tillgängliga resurser enligt det nuvarande Euromed II-mandatet nästan förbrukats i slutet av 2005, har EIB beslutat att tillhandahålla lån på egen risk i partnerländerna i Medelhavsområdet under 2006. Enligt Cotonou-partnerskapsavtalet avser banken att ytterligare utveckla sin låneverksamhet i länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet både när det gäller nya instrument för AVS-länderna exempelvis garantier och geografisk och sektorsvis spridning. Särskild vikt kommer att läggas vid effekten på utvecklingen av EIB:s transaktioner. Ökad rådgivningsverksamhet EIB-gruppen avser också att öka sitt utbud av rådgivningstjänster där dess tekniska expertkun-
Verksamhetsberättelse 2005 13 EIB-gruppen Bankens verksamhetsplan för perioden 2006-2008 EIB:s styrelse nande kan stödja EU:s politik. Särskilt när det gäller transportinfrastruktur har medlemsstaterna och lokala myndigheter vid flera tillfällen bett banken att spela en rådgivande roll vid utvecklingen av nya finansieringsstrukturer eller erbjuda stöd vid uppförande av prioriterade transeuropeiska nät. Banken stöder dessutom unionens prioriterade målsättning att främja miljöskydd och förbättrad miljö enligt Kyotoprotokollet i och med lanseringen av mekanismen för tekniskt bistånd vid förhandlingar om klimatförändringar. Detta ger finansiering i förväg för att bistå initiativtagare till projekt när det gäller att utveckla potentialen för att minska kolutsläppen i deras verksamhet och maximera antalet kolkrediter, vilka kan handlas inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, och hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. EIF har också utvecklat rådgivningstjänster och utnyttjar sitt expertkunnande inom områdena riskkapital och portföljgarantier för att hjälpa regionala och finansiella organisationer att skapa mer gynnsamma förhållanden och ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag. Samarbete med Europeiska kommissionen Samarbetet och den gemensamma produktutvecklingen mellan EIB och Europeiska kommissionen kommer att intensifieras ytterligare. I
EIB-gruppen 14 Verksamhetsberättelse 2005 Bankens verksamhetsplan för perioden 2006-2008 samband med Europeiska unionens initiativ för tillväxt kommer EIB att vara engagerat på ett tidigt stadium i projektfrågor, men även när det gäller utformningen av specifika finansiella instrument för att mobilisera budgetresurser under planeringsperioden 2007-2013. De nya instrumenten som kommissionen inrättar och som banken ska förvalta kommer att bidra till att öka stödet med EIB-lån och tekniska och marknadsinriktade expertkunskaper. Mot den bakgrunden har organisationen inom direktoratet för finansiering i Europa anpassats från och med den 1 januari 2006 och en ny övergripande avdelning kallad Åtgärder för tillväxtinstrument har inrättats. Denna nya avdelning är ansvarig för alla strukturerade finansieringsåtgärder (riskdelningslån) som stöder transeuropeiska nät och Innovation 2010-initiativet (i2i), vilka är de två delarna i unionens tillväxtinitiativ som lanserades av Europeiska rådet 2003. Avdelningen leder även direktoratets expertcentrum för i2i, TEN/partnerskap mellan offentlig och privat sektor och miljöskydd och samordnar rådgivningsverksamheten. Avdelningen kommer att bidra till ett konsekvent och enhetligt samarbete med Europeiska kommission liksom till utvecklingen av gemensamma finansiella instrument för tillväxt. Ett ökat ansvar genom öppenhet Under verksamhetsplanens period 2006-2008 kommer EIB att fortsätta att öka öppenheten genom att förbättra tillgången till information om sin verksamhet. Det innebär samarbete med nyhetsmedia, organisation av och deltagande i offentliga evenemang och utveckling av bankens webbplats samt publikationer och dialog med det civila samhället. EIB:s webbplats är ett centralt verktyg för insyn i banken. Arbetet kommer därför att fortsätta enligt ett årligt löpande program för att utveckla och förbättra innehållet och användarvänligheten på EIB:s webbplats, och ett nytt system för hantering av innehållet kommer att införas. Ett offentligt samråd om bankens politik för offentliggörande av information genomfördes 2005. Det var första gången som EIB samrådde med allmänheten om bankens policy. Den nya politiken för offentliggörande av information till allmänheten som börjar gälla 2006 kommer att bygga på att information skall offentliggöras. Banken kommer också att överväga att samråda med allmänheten när det gäller andra policyområden. EIB och kommissionen har även beslutat om en avsevärd utvidgning av den nuvarande samarbetsramen med strukturfonderna för planeringsperioden 2007-2013. Inom JASPERS (Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) kommer mottagarländerna att kunna erhålla tekniskt stöd från banken för att garantera projektens kvalitet och deras genomförande. En särskild arbetsgrupp med cirka 50 personer från Europeiska kommissionen, EBRD och EIB kommer att arbeta både från bankens huvudkontor i Luxemburg och på fältet.