3 13 KN-45-02-240-SV-C ISBN 92-894-4032-5 BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg 9 789289 440325
Broschyr 2002 sv Strukturpolitik och regioner i Europa
Europeiska kommissionen tackar för alla bidrag från offentliga organ (nationella, regionala, lokala), organisationer och privatpersoner som gjort det möjligt att sammanställa all nödvändig information för denna publikation. Fotografier (sídor): Mike St Maur Sheil (1, 2-3, 4, 8, 11, 13, 15, 17, 18, 21, 26, 31, 39, 40, 43), LODIS (6, 11), Université de Valenciennes (7), Euregio Egrensis (12) Salzburg AG (14), Finnish Rail Administration (16), Région autonome du Val d Aoste (19), Vienna-Györ Cooperation (20), Fachhochschule Münster (22), Gilbert Heymes (23), Per Pettersson (24), Institución Ferial de Zafra (25), Sächsisches Staatsministerium für Wirtschaft und Arbeit (27), Association Espoir (28), Öresundskomiteen (29), Provincie Oost-Vlaanderen (30), Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia (33), David Suwala (34), Vision Planet (35, 45), Provincie Limburg (36), CBPHC (37), SNCB (38), Camara Navarra (39), CCI Auvergne (42), Chris Heymans (41, 44). Omslag: Guadiana-bron förenar Spanien och Portugal. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int) och på hemsidan Inforegio (http://europa.eu.int/comm/regional_policy/index_se.htm). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN 92-894-4032-5 Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Idé, utförande: AEIDL Journalistik: Pierre Ergo, Jean-Luc Janot, Eamon O Hara Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Innehållsförteckning Förord av Michel Barnier 5 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 6 Verktyg för allt längre driven regional integration inom och bortom unionen 7 Speciella utmaningar vid yttre gränsområden 11 Transporter och telekommunikationer 14 Gränslös miljö 18 Ekonomiskt samarbete 22 Utbildning och sysselsättning 26 Kultur, turism, information 30 Gemensam administration och drift 34 Nationsöverskridande samverkan 38 Liten ordlista för gränsöverskridande, nationsöverskridande och interregional samverkan 47
4
5 Förord De europeiska marknadernas gränsområden har länge burit sina historiska kännemärken: Sedan länge isolerade från sina huvudstäder var de ofta symboler för den gamla världsdelens splittring och centra för de territoriella konflikter som sargade den. Uppbyggnaden av Europa har bidragit till att ändra deras status. Avlägsnandet av ekonomiska gränser inom europeiska unionen och den fria rörligheten har givit nya möjligheter till samverkan över nationsgränserna. Den europeiska regionalpolitiken syftar särskilt till att begränsa gränseffekterna och ett speciellt gemenskapsinitiativ Interreg har tagits för samverkan mellan regioner på ömse sidor om en nationsgräns. Som politiskt vald under tjugosex år i Savojen, en gränsregion med Piemonte och Aostadalen på den italienska sidan, har jag en särskild känsla för betydelsen av samverkan mellan grannar från olika länder. Trots skillnader i kultur, språk eller administrativa och juridiska system har vi med hjälp från EU lyckats genomföra gemensamma projekt som i hög grad gynnat befolkningen på båda sidor om den fransk-italienska gränsen. I och med att Europa utvidgas uppkommer en ny utmaning för gränsområdena i vissa medlemsstater liksom för regioner som gränsar till kandidatländer. Denna fundamentala geopolitiska förändring i Europa gör det nödvändigt att förbereda sig väl, vilket förklarar varför samarbete inletts över gränserna redan innan kandidatländerna fått medlemskap. Ett speciellt finansiellt stöd riktat till kandidatländerna har införts i och med tillkomsten av underprojektet samverkan över gränserna inom Phareprogrammet. Helt nyligen har dessa åtgärder förstärkts inom ramen för ett särskilt program för gränsöverskridande åtgärder som kommissionen antog 2001 efter initiativ av Günter Verheugen och mig själv, varvid tilläggsanslag och en särskild fokusering skall bidra till integration och maximalt utnyttjande av utvidgningens fördelar. Medvetenheten om nya gränser och frukterna av fortsatt samarbete mellan Europas regioner står i centrum för den stora debatt jag startade 2001 om samverkanspolitikens framtid i Europa. I samband med denna debatt är det av största betydelse att visa på nyttan av samverkan efter det att Interreg funnits i tio år. De projekt som beskrivs i denna broschyr illustrerar värdet av denna nytta och viljan hos alla Europas regioner att utbyta sina bästa metoder, att lära känna varandra bättre och att gemensamt genomföra projekt. De har också medfört ett storslaget mervärde för Europeiska unionen. Bland alla dessa erfarenheter är de utvalda projekten de som man nått längst med, som är mest innovativa och inspirerande. Michel Barnier Kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik och reform av institutionerna
6 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Gränsområdena upptar 40 % av de femton medlemsstaternas territorier och 25 % av deras befolkning ( 1 ). Utvecklingen inom dessa är en nyckelfaktor i den europeiska integrationen liksom i den ekonomiska och sociala anpassningen, och betydliga framsteg har gjorts de senaste åren som en följd av den enhetliga marknaden och den ekonomiska och monetära unionen samt tack vare regionala utvecklingsprogram och samarbete över gränserna. Regioner belägna nära unionens inre gränser, dvs. gränserna mellan de femton medlemsstaterna, är en heterogen grupp som motsvarar 27 % av ytan och 18 % av befolkningen. Där finns områden som är prioriterade av den europeiska regionalpolitikens strukturfonder (s.k. Mål 1 ) ( 2 ), t.ex. områden med gles befolkning som i norra Sverige och Finland eller i jordbruksområdet vid södra gränsen mellan Portugal och Spanien. Hit hör också isolerade bygder med traditionell industri i gränsområdet mellan Beneluxländerna och Tyskland. interregionalt. Transportpolitik, hantering av miljö och naturresurser eller tillgång till allmänna nyttigheter och teknologi har betydelse långt över gränserna och påverkar i hög grad den regionala utvecklingen. Snart tillhör områden som i dag ligger utanför gränserna den gemensamma marknaden och kommer att ligga betydligt efter i utvecklingen jämför med de femton. På samma sätt kommer nya regioner till vid det utvidgade Europas gränser (den planerade utvidgningen medför 15 nya yttre gränser och 9 inre gränser). Regioner i unionens yttre gränsområden tillhör ofta de minst gynnade, och ett stort antal av dem prioriteras som Mål 1 av strukturfonderna. Så är till exempel arbetslösheten i vissa tyska områden nära polska gränsen dubbelt så stor som genomsnittet för Europa. Det finns emellertid undantag: i Italiens gränsområde mot Slovenien är arbetslösheten bara hälften så stor. Gränsområdena har för övrigt speciella svårigheter p.g.a. sitt perifera läge, sin glesa befolkning (75 invånare per km 2 i genomsnitt i gränsområdena jämfört med 145 i övrigt inom unionen), naturliga nackdelar (berg- eller kustområden) liksom p.g.a. begränsad infrastruktur i fråga om transporter. Till dessa svårigheter kommer brist på samordning vad beträffar hanteringen av gränsöverskridande ekofaktorer vatten och luft känner inte av gränser på kartan. Numera kan ingen region inom Europa med dess gemensamma valuta och enhetliga marknad betrakta sin utveckling i strikt nationellt perspektiv. För att möta framtiden måste hänsyn tas inte bara till regioner i det närmaste grannskapet, utan också till andra mer avlägsna, och samarbete krävs över gränser och mellan stater liksom (1) Gränsområdena definieras på NUTS 3-nivå (se ordlistan). (2) Beträffande strukturfonder och prioriterade mål se ordlistan.
Gräns- & nationsöverskridande samverkan 7 Verktyg för allt längre driven regional integration inom och bortom unionen Gränsöverskridande projekt: en utmaning för förvaltning i samverkan Samarbete utan gränser är en besvärlig process som sällan genomförs spontant. Berörda myndigheter och strukturer saknar sedan länge vana vid att verka tillsammans på sina olika nivåer i fråga om makt och befogenheter. Även om en del historiskt betingade komplex försvunnit återstår många viktiga hinder att komma över. De beror på skillnader i politiska institutioner, administrativa system och procedurer, juridiska strukturer och lagstiftning, tekniska och miljöbetingade normer, till vilka givetvis kan läggas språkliga och kulturella skillnader samt geografiska hinder såsom berg, floder och hav. Finansiellt stöd från Europa för samverkan över gränserna började ges under 70-talet, till områdena längs Rhen mellan Beneluxländerna, Frankrike och Tyskland, för att senare utvecklas efterhand som banden mellan de europeiska länderna stärktes och unionen utvidgades. Gemenskapsinitiativet Interreg lanserades 1990. Poängen med projektet var följande: det europeiska stödet skulle inte nödvändigtvis ges till stater eller regioner, utan fick ges till speciella gränsöverskridande strukturer som t.ex. euroregioner eller euregios (framför allt utvecklade mellan Belgien, Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike). En av de viktigaste aspekterna på denna gränslösa samverkan är den hävstångseffekt som dess resultat visat sig få, den energi som den mobiliserat och den erfarenhet som kunnat samlas. Efter det att Interreg nu byggts upp under tio år är det uppenbart att denna samverkan varit framgångsrik. Det återstår emellertid svårigheter att definiera gemensamma strategier och praktisk samverkan, särskilt ur juridiska och finansiella aspekter. Den viktigaste utmaningen är för närvarande att etablera ordentliga gemensamma och integrerade samverkansstrukturer för gemensamt utarbetande och genomförande av program. En rad europeiska instrument för gränslös samverkan För att tillförsäkra gränsområdena konkurrenskraft och hjälpa dem att dra nytta av de möjligheter den gränslösa samverkan erbjuder, tillhandahåller unionen en rad instrument. I de minst gynnade gränsområdena tar strukturfonderna hänsyn till det geografiska läget vid bestämningen av sina övergripande mål. Interreg strävar alltså efter att Produktkonstruktion på distans: Transtech har bildat ett nätverk med nyskapande företag i Tyskland, Grekland, Frankrike och Portugal.
8 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Organisation av det europeiska landområdet: politisk samordning I maj 1999 antog medlemsstaterna ett informellt dokument om regional planering i europeiskt perspektiv (ESDP) ( 1 ) med syfte att ge de nationella och regionala beslutsfattarna ett europeiskt idéunderlag för organisation och utveckling av landområdet. Det är nämligen så, att även om inte organisationen av territoriet hör till unionens direkta uppgifter, så är den en växande utmaning för de europeiska integrationssträvandena. ESDP innehåller inga tvingande politiska riktlinjer för medlemsstaterna men kan bidra till en bättre samordning av sektorsvisa åtgärder inom samma region, bättre utnyttjande av geografiska förutsättningar eller ekonomiska, sociala och kulturella likheter i vissa trakter som sträcker sig över regionala eller nationella gränser. ( 1 ) Se ordlistan. mildra gränseffekten, att gynna integration av områden på ömse sidor om en gräns och en mer harmonisk organisation av det europeiska landområdet. Detta är ett av de huvudsakliga instrumenten för regional samverkan. Interreg har successivt fått större uppgifter och större budget. Interreg III (för perioden 2000 2006) har en budget på 5,180 miljarder euro (2002 års priser). Utöver rent finansiellt stöd medför programmet även en metodik som underlättar genomförande med hänsyn till och i takt med europeiska prioriteringar såsom lika möjligheter, uthållig utveckling eller förnyelse. Det gynnar vidare ett optimalt utnyttjande av resurser (finansiella, institutionella, teknologiska, mänskliga) liksom ett effektivt deltagande av intressenter av många olika slag. Boulogne-sur-Mer deltar i nätverket Befästa städer. övriga områden. De kan komplettera samverkansprojekten över gränserna i två särskilda avseenden: den nationsöverskridande samverkan (avdelning B med ungefär 27 % av disponibla medel) och den interregionala samverkan (avdelning C med 6 % av disponibla medel). Interreg III B innefattar fortsättningsvis alla åtgärder för nationsöverskridande samverkan, varvid nationella, regionala och lokala myndigheter liksom andra socioekonomiska intressenter medverkar. Syftet är att verka för territoriell integration inom de stora europeiska regionerna och även bortom de femton, mellan medlemsstaterna, kandidatländerna och andra grannländer, för att på så sätt gynna en varaktig, balanserad och harmonisk utveckling av unionen. Speciell uppmärksamhet ägnas åt de mest avlägsna och isolerade områdena. Stöd till gränslös samverkan: Interreg III A Samverkan mellan gränsregioner Interreg III avdelning A förblir den viktigaste delen i initiativet på grund av dess dominerande roll för integration inom unionen och dess framtida medlemmar. Den etablerar gemensamma strategier som tillåter utveckling av regioner eller områden med ekonomiska och sociala beroenden över gränserna. Berörda områden är de som är belägna längs unionens inre eller yttre gränser, men också vissa kustområden. Vissa åtgärder som inte direkt berör dessa men angränsande områden kan också få finansiellt stöd. I regel skapas ett enda program per mellanstatlig gräns. Interreg III A ger stöd till 53 program för perioden 2000 2006, varav 14 avser kandidatländers gränsområden. Andra samverkansnivåer: Interreg III B och C Om än det gränsöverskridande samarbetet är en dominerande satsning från unionen och mottar största delen av Interregs anslag (omkring 67 % av disponibla medel), så berör de övriga två avdelningarna av gemenskapsinitiativet gränsområdena i sin helhet liksom Stödet via Interreg III B ges till hela unionsområdet och även till angränsande länder. Ett program har utarbetats för var och en av följande regionala sammanslagningar: Västra Medelhavet Sydosteuropa Alperna Nordosteuropa Atlantområdet Nordsjöområdet Östersjöområdet Polartrakterna CADSES (Centraleuropa, Adriatiska havet, Donau och Sydosteuropa) Arkimedes (Grekland, Sicilien, Kalabrien, Apulien, Basilicata (f.d. Lukanien)) Azorerna Kanarieöarna Madeira Karibien (Guadeloupe, Guyana, Martinique) Indiska oceanen (Réunion) Alla Europas regioner inklusive gränstrakter är med i dessa sammanhang.
Gräns- & nationsöverskridande samverkan 9 De 53 programmen under Interreg III A (2000 2006) 1. FIN/RU - Karelia 2. FIN/EE - Suomi-Finland/Eesti 3. FIN/S - Kvarken-Mittskandia 4. FIN/S - Skärgården 5. FIN/RU - South-East Finland/Russia 6. S/NO - Sverige/Norge 7. FIN/S/NO/RU - Nord 8. DK/S - Öresund 9. DK/D - Fyn/KERN 10. DK/D - Storstrøm/Ostholstein und Hansestadt Lübeck 11. DK/D - Sønderjylland/Shleswig 12. IRL/UK - Ireland/Northern Ireland 13. IRL/UK - Ireland/Wales 14. D/NL - Ems-Dollart Region 15. D/NL - EUREGIO/Euregio Rhein-Waal/ Euregio Rhein-Maas-Nord 16. B/NL - Grensregio Vlaanderen-Nederland 17. B/D/NL - Euregio Maas-Rhein 18. B/F/L - Wallonie/Lorraine/ Luxembourg 19. B/D/L - Deutschland/Luxembourg/ Deutschsprachige Gemeinschaft Belgiens 20. B/F - France/Wallonie/Vlaanderen 21. F/UK - Kent - Sussex/Nord Pas-de-Calais - Picardie 22. D/F - PAMINA 23. D/F/CH - Oberrhein-Mitte-Süd 24. D/F - Saar/Lor/Westpfalz 25. D/PL - Mecklenburg-Vorpommen/Polska 26. D/PL - Brandenburg/Polska 27. D/PL - Sachsen/Polska 28. D/CZ - Sachsen/Ceska Republika 29. D/CZ - Bayern/ Ceska Republika 30. D/A - Bayern /Österreich 31. D/A/CH - Alpenrhein-Bodensee-Hochrhein 32. A/CZ - Österreich/Ceska Republika 33. A/SK - Österreich/Slovenska Republika 34. A/HU - Österreich/Magyarorszag 35. A/SI - Österreich/Slovenija 36. I/A - Italia/ Österreich 37. I/SI - Italia/ Slovenija 38. I/CH - Italia/Switzerland 39. F/I (Alpes) - ALCOTRA 40. F/CH - France/Suisse 41. F/I - Italia/France (îles) 42. E/F - España/France 43. E/P - España/Portugal 44. E/MA - España/Maroc 45. UK/MA - Gibraltar/Maroc 46. Italia/Balkans 47. I/AL - Italia/Albania 48. EL/I - Ellada/Italia 49. EL/AL - Ellada/Albania 50. EL/MK - Ellada/PJRM 51. EL/BG - Ellada/Balgarija 52. EL/CY - Ellada/Kypros 53. EL/TR - Ellada/Türkiye EuroGéographics Association for the administrative boundaries
10 Gräns- & nationsöverskridande samverkan De 13 Interreg III B-programmen (2000 2006)
Gräns- & nationsöverskridande samverkan 11 Interreg III C lämnar stöd till samverkan mellan aktörer i hela Europa och inte nödvändigtvis enbart till dem i angränsande regioner. Programmet är till för att åstadkomma effektivare politik och verktyg för regional utveckling genom brett utbyte av information och erfarenheter samt inrättande av strukturer för samverkan mellan regioner. Aktörer från alla regioner inom unionen kan dra nytta av detta stöd. Åtgärderna faller under fyra program: Nord, Öst, Väst och Syd. Regioner inom kandidatländer och andra länder är välkomna att delta i dessa program. Övriga gemenskapsinitiativ och regionala program för innovativa åtgärder Vid sidan av Interreg III spelar andra gemenskapsinitiativ en särskild roll i gränsområdena: Urban, Leader+ och Equal. De regionala programmen för innovativa åtgärder ger möjligheter att pröva de nyaste idéerna (se ordlistan). Speciella utmaningar vid yttre gränsområden Alla regioner i kandidatländerna inom Central- och Östeuropa (CÖE) har med få undantag en avsevärt lägre inkomst per capita (i termer av BNP) och lägre produktivitet än regioner i allmänhet inom de femton medlemsstaterna. I regioner som ligger vid de femtons yttre gränser har utvecklingen nått enbart hälften så långt som hos deras grannar i unionen. Till detta kommer att deras grundläggande infrastruktur (transporter, energiförsörjning, avlopps- och sophantering) har stora brister. Det Gröna tåget bidrar till utvecklingen av turismen på Sardinien. Renovering av Chesters historiska stadskärna inom ramen för det europeiska projektet LODIS.
12 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Kompletterande handlingsplan för regioner vid unionens gränser mot kandidatländer Sybillenbad: tack vare projektet Euregio Egrensis har det blivit möjligt att modernisera fyra kurorter i Bayern och i Böhmen. Stöd till Central- och Östeuropa CÖE-länderna får redan tre viktiga typer av utvecklingsstöd i avvaktan på medlemskap ( avvaktande stöd). Det viktigaste är Phare, som tillkom 1990 till stöd för länder i ekonomisk och politisk omvandling, och som i dag främst syftar till utveckling av institutioner, stöd till investeringar och ekonomisk och social anpassning. Sedan år 2000 bidrar det avvaktande stödet till finansieringen av en övergripande struktur för miljöskydd och transporter, medan det speciella kandidatprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard) främst verkar genom kampanjer. Programmet Phare-CBC (Cross-Border Co-operation) är motsvarigheten till Interreg då det gäller samverkan över gränserna i kandidatländer. Införandet av gränsöverskridande program för angränsande regioner i unionen och kandidatländerna (men också för regioner som endast berör kandidatländer) är en ny erfarenhet som för varje år ger faktiska resultat. Så ger t.ex. stödet till CÖE-länderna och deras gränsområden konkreta erfarenheter av metoder och regler för gemenskapsarbete, och förbereder alltså för nya gränsöverskridande program och regional utveckling efter anslutningen. Unionens gränsområden mot kandidatländer Det är inom regioner som ligger vid unionens gränser mot kandidatländer i Tyskland, Finland, Grekland och Italien som utbytet kommer att intensifieras vid unionens utvidgning. Kommissionen har för den skull lagt fram en kompletterande handlingsplan (se inramad text) som knyter an till befintliga gränsöverskridande program. I sitt meddelande angående effekterna i kandidatländernas gränsområden har kommissionen föreskrivit en samordning av speciella åtgärder för berörda regioner, liksom utgivning av bättre information om mål och fördelar för de regioner som genom utvidgningen blir större. Handlingsplanen till förmån för en harmonisk utveckling av gränsregionerna finansieras från en budget som totalt uppgår till 245 miljoner euro, varav 50 miljoner är reserverade för kandidatländernas gränsregioner. De föreslagna åtgärderna kan uppdelas i fyra kategorier: 150 miljoner euro anslås till nya transeuropeiska transportvägar. Ett extra stöd på 15 miljoner euro går till erfarenhetsutbyte och fadderprojekt i regi av små- och medelstora företag på olika sidor av gränserna. En ökning med 10 miljoner euro av budgeten för det europeiska programmet för stöd till ungdom väntas bli ägnade åt projekt i dessa regioner. Disponibla anslag omfördelas. I första hand rör det sig om att under perioden 2003 2006 ge medlemsstaterna möjlighet att öka stödet till gränsregionerna för att förbereda dem för utvidgningen. Därutöver anslås 20 miljoner euro av Interregs medel för samverkansprojekt i dessa regioner. Bättre samordning av olika politiska åtgärder i Europa för att tillgodose behoven i gränsregionerna skall garanteras: bättre samordning mellan Phare-CBC och Interreg, möjlighet för medlemsstaterna till samordning med statsstöd till regionerna i samråd med kommissionen och i enlighet med reglerna på detta område. Som komplement till dessa subventioner skall Europeiska investeringsbanken lämna extra lån för att stimulera till investeringar inom miljö och transportväsen i kandidatländernas gränsregioner. 50 miljoner euro kommer att anslås till detta under Phareprogrammet.
Gräns- & nationsöverskridande samverkan 13 Samverkan med övriga länder Då det gäller unionens områden som gränsar mot övriga länder (Kroatien, Jugoslavien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Marocko och Ryssland) har samverkan över gränserna en helt annan innebörd: för det första handlar det inte om kandidatländer; vidare uppvisar dessa regioner mycket större olikheter i utveckling än CÖEländerna; slutligen har närmandet mellan unionen och dessa övriga grannländer och däribland Medelhavsländerna växande politisk betydelse. Medelhavsområdet (Meda) till stöd för ekonomiska och sociala reformer i övriga länder inom Medelhavsområdet samt gemenskapsstödet för återuppbyggnad, utveckling och stabilitet i det gamla Jugoslavien (Cards). De 32 exempel på gränslös samverkan som lämnats i denna skrift (24 gränsöverskridande, 8 nationsöverskridande) ger en konkret föreställning om variationen hos programmen och om vilken energi och vilka mänskliga resurser de sätter i verksamhet. De finansiella instrumenten för samarbetet är bl.a. programmet för teknikstöd till oberoende stater (Tacis), överenskommelsen om utveckling inom Konstruktionen av fördämningar i floden Nestos för energi och bevattning har gynnats av Interreg-samarbetet mellan Grekland och Bulgarien.
14 Transporter och telekommunikationer Transporter och telekommunikationer Biljett för en euregio Euregio Salzburg Berchtesgaden Traustein som tillkom 1995 (samma år som Österrike blev unionsmedlem) hade alla goda kännetecken på en attraktiv och dynamisk gränsöverskridande region. Tanken uppstod genast att integrera transportnätet på ömse sidor om gränsen. Det var ett betydande företag, eftersom det handlade om totalt olika transportsystem, det österrikiska under ledning av Salzburger Verkehrsverbund och det tyska av Regionalverkehr Oberbayern Betrieb Berchtesgaden. En överenskommelse mellan de båda regionerna ledde 1997 till en förvaltning i samverkan över gränsen, utan att man behövde teckna avtal på statsnivå. Idag kan man resa genom euregion på en biljett utfärdad var som helst och byta buss så ofta man vill samt korsa gränsen som man vill. Initiativet har medfört att folk i större utsträckning använder kollektiva samfärdsmedel, att geografiska förhållanden och turistmål mer kommer till sin rätt och att banden för samverkan stärks. transportnät med tusentals vägar, införa ett standardiserat system för tariffzoner och anpassa vissa juridiska, ekonomiska och fiskala bestämmelser. Förutom en del infrastrukturella problem kunde man genomföra projektet utan större svårigheter. Bland annat kom man lätt överens om taxorna. Systemet omfattade till en början bussar och tåg i det österrikiska Salzburgområdet (och en del av Övre Österrike), bussar i Berchtesgadenområdet för att senare omfatta även Traunsteinområdet och de tyska järnvägarna. Nationalparken i Salzburg fick en busslinje för besökande från andra sidan gränsen och nattbussarna erbjuder billiga resor för de unga som går på diskotek eller andra kulturella evenemang. För att uppnå detta fick man installera samma biljettautomater i alla bussar och biljettkontor inom euregion, anpassa turerna och matarbussar i ett EuRegio Salzburg Berchtesgadener Land Traunstein Sägewerkstr. 3 D-83395 Freilassing Tfn (49-8654) 49 71 81 Fax (49-8654) 49 71 89 E-post: rubach.euregio@tzf.de, Internet: www.euregio.sbg.at Program: Interreg II A Tyskland/Österrike Projekt: Kollektivtransporter Salzburg/Berchtesgaden Totalkostnad: 630 000 euro Europeiska unionens bidrag: 315 000 euro
Transporter och telekommunikationer 15 Tåg över gränsen: samkörning funkar! För några år sedan framkallade tanken på en tågresa mellan Belfast och Dublin en resignerad suck, så obekväm var den och så dålig var servicen. Numera går resan fortare, säkrare och är mer bekväm i moderna och propra vagnar, vilket lett till att allt flera företar resan. Angelägna om att ömsesidigt anpassa förbindelsen mellan de två huvudstäderna inledde de båda järnvägsbolagen (Iarnrod Eireann i Irland och Northern Ireland Railways) 1988 en gemensam studie för utarbetande av en investeringsplan. Projektet hade inte kommit på räls i början av 90-talet utan finansiellt bidrag från Europa för utveckling av transportväsendets infrastruktur inom ramen för det transeuropeiska nätet. Genomförandet gjorde det nödvändigt att bygga om 182 km räls och modernisera den (numera helsvetsad utan skarvar), att skapa funktionella datoriserade signalsystem, att ersätta 50 broar, viadukter och korsningar vid stationerna samt att bygga om stationerna i Drogheda och Dundalk. På linjen går nu nya helt automatiserade och luftkonditionerade vagnar. Tågen har på vissa sträckor en hastighet av 150 km/tim och restiden har förkortats med ungefär en kvart. Såtillvida att en resa med stopp vid bara en station tar 1 timme och 50 minuter, medan en resa där tåget stannar vid alla stationer tar runt 2 timmar. Trots nya kraftfullare lok kan man inte köra med maximal hastighet hela vägen på grund av geografiska hinder som raviner, viadukter och snäva kurvor, och på grund av hastighetsbegränsningar vid Drogheda och mellan Lisburn och gränsen. Den dagliga turfrekvensen har ändå ökat och antalet passagerare årligen har ökat från 400 000 under 1993 till omkring 700 000 under 1997 för att numera uppgå till 950 000. En motsvarande ökning av inrikestrafiken har registrerats av järnvägsbolagen på båda sidor om gränsen. En signifikant aspekt av projektet är anpassningen av servicen: gemensam drift, gemensam marknadsföring, samma uniform för all personal. Skapad 1997 är den nya servicen Enterprise mönsterbildande för samverkan över gränserna och utgör ryggraden i utvecklingen av öns järnvägsnät. Såväl från humanitär som ekonomisk synpunkt illustrerar denna tekniska bedrift väl gränsöverskridandets möjligheter, då den inte bara förbättrar avsättningsmarknaderna på ömse sidor om gränsen, utan också stärker de sociala kontakter mellan de två huvudstäderna och städerna längs järnvägslinjen. Department of Public Enterprise Setanta Centre 4 th Floor Nassau St. Dublin 2 Irland Tfn (353-1) 604 16 29 Fax (353-1) 604 16 57 Internet: www.irlgov.ie/tec Program: Interreg II A Irland/Nordirland Projekt: Enterprise Totalkostnad: 154 908 000 euro Europeiska unionens bidrag: 131 672 000 euro
16 Transporter och telekommunikationer Helsingfors närmare St Petersburg Den viktigaste järnvägslinjen mellan Finland och Ryssland är den mellan Helsingfors och St Petersburg med konstant ökande person- och godsbefordran. Antalet passagerare årligen mellan städerna, som 1992 knappt översteg 93 000, kommer enligt prognoserna att bli 1 700 000 år 2010, och på den planerade inrikes sträckan Helsingfors Lahtis räknar man med att komma i närheten av 4,3 miljoner. Godstrafiken på St Petersburg har tredubblats på 25 år för att tillsvidare stanna vid 10 miljoner ton. Direktlinjen Helsingfors Kerava Lahtis, som är en integrerande del av det transeuropeiska nätet, håller på att byggas och skall stå färdig 2006. Den kommer att sakna plankorsningar och omgärdas av barriärer i befolkade områden. Större delen av järnvägssträckan sammanfaller med motorvägen till Lahtis, vilket gör att den inkräktar mindre på miljön. Förbättrade knutpunkter längs linjen kommer dessutom att gynna utvecklingen av ekonomiska centra i östra Finland. Från Lahtis till Vainikkala i riktning mot Ryssland förbereds en förbättring av linjen som också kommer att göra resan snabbare. Bland annat planeras en utökning till dubbelspårig elektrifierad järnväg på sträckan Luumäki Vainikkala. Avvaktande planer finns även för sträckor längre bort, mellan Vainikkala i Finland och Buslovskaja i Ryssland (där det kommer att krävas betydande infrastrukturella arbeten för att eliminera trånga passager vid gränsen). I de påbörjade eller planerade åtgärderna för förbättring ingår anpassning av avståndet mellan skenorna (som skiljer sig något mellan länderna), utökning till dubbelspår, fysiskt skydd, knutpunkter, elektrifiering och inte minst signal- och säkerhetssystem, kontroll och järnvägsutrustning. I ett senare skede planeras ett separat spår för höghastighetståg. Även andra arbeten diskuteras för att bättre betjäna St Petersburgs omgivningar. Då dessa omfattande arbeten slutförts kommer restiden mellan Helsingfors och St Petersburg, som redan minskat från 6 timmar och 30 minuter till 4 timmar och 20 minuter vid slutet av år 2000, att ha reducerats till 3 timmar år 2006. Olika studier har genomförts för att bedöma inverkan på miljön, bl.a. i anslutning till två finländska platser som ingår i Natura 2000-programmet: Ohkoladalen och urskogen vid Vähäjärvi. : Regional Council of South Karelia Raatimiehenkatu 18 FIN-53100 Lappeenranta Tfn (358-5) 613 02 10 Fax (358-5) 613 02 50 E-post: timo.tuomisaari@ekarjala.reg.fi Internet: www.kaakkoissuomen-interreg.fi http://www.rhk.fi/svenska/projekt/direktb.pdf Banförvaltningscentralen, PB 185 (Brunnsgatan 6) FIN-00101 Helsingfors Tfn (358-9) 58 40 51 11 Fax (358-9) 58 40 51 00 E-post: mailto:info@rhk.fi Internet: www.rhk.fi Inrikesministeriet, PB 257, FIN-00171 Helsingfors Tfn (358-9) 160 45 09 Fax (358-9) 160 46 50 (29 12) E-post: harry.ekestam@sm.intermin.fi Program: Interreg II A sydöstra Finland Projekt: 1) Utveckling av gränsövergången vid Vainikkala, 2) Utvecklingsstudie för den gränsöverskridande sträckan Vainikkala Buslovskaja Luzaika En integrerad linje i det europeiska transportnätverket. Totalkostnad: 1 805 262 euro Europeiska unionens bidrag: 334 308 euro
Transporter och telekommunikationer 17 Studienzentrum Krefeld Tannenstr. 79, D-47798 Krefeld Fax (49-2151) 78 72 07 E-post: studienzentrum.frefeld@fernuni-hagen.de Euvikon@euregio.krefeld.schulen.net Internet: euregio.krefeld.schulen.net Studiencentrum Venlo Begijnengang 4, 5911 JL Venlo Nederländerna Tfn (31-77) 351 61 66 Fax (31-77) 351 36 91 E-post: donald.hellegers@ou.nl Program: Interreg II A Tyskland/Nederländerna (Euregio Maas-Rhein) Projekt: EUVIKON Totalkostnad: 278 500 euro Europeiska unionens bidrag: 139 250 euro Gränsöverskridande teleteknik Knyta ihop hela teknologin för telekommunikation, distansinlärning och distansarbete för att ge studenter vid universitet i två regioner interaktivt tillträde till varandras akademiska utbildningar: se där en tanke som förverkligats tack vare projektet EUVIKON ( euregionalt virtuellt nätverk för kompetensutveckling ) i euregion Rhein Maas Nord. Projektet genomfördes 1998 2000 av Open Universiteit (OU) i Venlo, Nederländerna, FernUniversität (FU) eller TeleUniversität i Hagen, Tyskland, och de holländska och tyska kommunerna Venlo och Krefeld i samarbete. Målet för gränsregionerna var att öka tillströmningen till universitetsutbildning och fortbildning, att höja den allmänna kompetensnivån och att därmed gynna den kvalificerade arbetskraften inom euregion. De bägge universiteten har ett brett utbud av högre studier på tyska, holländska och engelska för privatpersoner såväl som företag inom euregion, där det ena eller det andra av universiteten står för kurserna beroende på förutsättningarna. På några områden planeras kombinerade tysk-holländska utbildningsprogram. OU har dessutom inrättat en sektion för utbildning i ekologi över gränserna, och FU har skapat ett institut för studier av europeisk rätt. Studenter och företag kan för övrigt fortlöpande följa utbildning som är anpassad till deras behov och särskilt till företagens kvalitetskrav. Personliga rådgivare och studievägledare står hela tiden till förfogande för studenterna, som har möjlighet till praktikarbete. De har fullt utbyggd datorutrustning med Internet och cd-rom med interaktiv demonstration. Under sin distansutbildning har de tillgång till handledare och virtuella seminarier och de kan t.o.m. distansarbeta virtuellt i företag. Villkoren för inskrivning bestäms självständigt av varje institution enligt flexiblare regler än normalt. Högre studier liksom yrkesutbildning och praktik leder till ömsesidigt erkända intyg eller diplom. Denna onekligen nya typ av utbildning har burit mycket god frukt och EUVIKON:s goda rykte blir bättre och bättre. Många kontakter knyts med företag, handelskammare och industrier.
18 Gränslös miljö Gränslös miljö Dessa landskap som bildar Europa Vårt gamla Europa skulle förlora mycket av sin charm om dess lantliga miljöer fortsätter att utarmas. Detta insågs mycket väl i Tyskland av uppfödarna i jordbrukskooperativet Sächische Schweiz e.g som fått namn av det naturskyddsområde med nationalpark där de planerade att starta fåravel. Detta stycke natur är en veritabel mosaik av mycket intressanta ekologiska nischer, artrik skog, låga bergsplatåer och bergskedjor som sträcker sig ut över andra sidan gränsen. Då de önskade förstärka banden med sina tjeckiska grannar för att utbyta erfarenheter av jordbruksutveckling och naturskydd fick uppfödarna stöd från Interreg. På så sätt lanserades 1998 ett projekt för fåravel med hänsyn till slättmiljön som en del av flera projekt för miljöskydd inom euregion Elbe/Labe. På den tjeckiska sidan där fyra fårskockar med vardera ett femtiotal får numera passerar gränsen, omfattar kooperativets åtgärder även en yrkesutbildning i syfte att låta studenterna på högstadiet i Decin ta del av erfarenheterna från Saupsdorf då det gäller kommersiell fårskötsel. Utformat för en varaktighet av minst tio år omfattade projektet också en omstrukturering av kooperativet och skapandet av permanenta arbetstillfällen i regionen. Man färdigställde de nödvändiga anordningarna för djurhållningen i Saupsdorf, en silo gjordes om till inhägnad för får, ett nytt fårhus byggdes och personal anställdes för att klippa fåren. Mer än 350 merinofår fick på så sätt 80 hektar betesmark i det yttersta området av schweiziska Sachsen och 240 hektar i den angränsande nationalparken. En annan del av projektet rörde marknadsföring/distribution av fårkött, så att projektet skulle kunna fortleva efter det att startkapitalet förbrukats. Euregion Elbe-Labe Kommunalgemeinschaft Euregion Oberes Elbtal/Osterzgebirge e.v. Dr. Wilhelm-Külz-strasse 6 D-01796 Pirna Tfn (49-3501) 52 00 13 Fax (49-3501) 52 74 57 E-post: info@euregion-elbe-labe.de Internet: www.euregion-elbe-labe.de Program: Interreg II A Tyskland/Tjeckien Projekt: Fåravel Totalkostnad: 581 319 euro Europeiska unionens bidrag: 335 275 euro
Gränslös miljö 19 Från en dal till en annan Ambitionen i ett projekt med stöd från Interreg som omfattar trakterna runt Mont Blanc är att öppna gränserna mellan franska och italienska alperna och göra det rika kultur- och naturarvet tillgängligt samtidigt som miljöintressena beaktas. Bergen är sann natur. Att stimulera till alpturism med respekt för miljön är en av uppgifterna för Conférence transfrontalière Espace Mont-Blanc, en organisation grundad av den italienska autonoma regionen Aostadalen, det interkommunala syndikatet Espace Nature Mont- Blanc från fransk sida och den schweiziska kantonen Valais. Sålunda har man valt ut femtio vandringsleder över gränsen vid Mont Blanc efter vissa teman som låter naturrikedomen i bergsområdet komma till sin rätt: glaciärer, skog, myrar, gruvor, alpbeten, traditionell byggnadskonst De förekommer i en turistbroschyr i två versioner från 2001, den ena fransk och den andra italiensk. Det handlar på en gång om att bevara ekosystemet genom att sprida turismen så att vissa sträckor avlastas samt om att vägleda fotvandrarna. Ett trepartssamarbete för att bevara alpmiljön. Bergen innebär också risker för dem som söker mäta sina krafter med dem. Sedan den 30 juni 2001 finns inte längre några gränser för räddningstjänsten i Aostadalen, Valais och Haute-Savoie. Nödanropen sker nämligen efter en allmän överenskommelse undertecknad 1997 om personskydd och räddningsaktioner i bergsområdet via en enda radiokanal med samma instruktioner och samma frekvens för de tre områdena. En mycket enkel broschyr med instruktioner för detta larmsystem delas ut till fotvandrarna i det höga bergsområdet. Vidare har mottagarstationer och räddningscentraler sammankopplats, och radiotäckningen i området är numera 90 %. Bergen är också de medborgare som bor där. En gemensam identitet för gränsborna i Mont-Blancområdet är kärnan i projektet Journalistisk samverkan i Mont Blancområdet. Det långvariga samarbetet mellan de regionala tidskrifterna La Vallè Notizie (Aostadalen) och Le Messager (Haute-Savoie) för att informera läsarna om vad som händer på andra sidan Alperna har resulterat i tillkomsten av en fyrsidig veckobilaga InfoMontBlanc till de båda tidskrifterna. Dessutom har man skapat en hemsida på Internet. Région autonome du Val d Aoste, 2, Place Académie de Saint-Anselme, I-11100 Aoste Tfn (39-0165) 27 57 11 Fax (39-0165) 27 57 44 E-post: (sekretariatet för Interreg i Aostadalen): interreg@regione.vda.it Internet: www.regione.vda.it Program: Interreg II A Frankrike/Italien (Alperna) Projekt: 1) Vandringsleder över gränsen 2) Bergräddning 3) Journalistisk samverkan Totalkostnad: 3 635 566 euro Europeiska unionens bidrag: 1 355 886 euro