1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013 Bakgrund Utbildningsanordnarna fick den 19 november 2012 en begäran om respons på utkasten till grunderna för läroplanen. Begäran var utformad som en enkät och den genomfördes i programmet Survette. Följande frågor ställdes om varje kapitel i utkastet: Går revideringen på basis av texten i rätt riktning? Är tyngdpunkterna i kapitlet de rätta? Vad borde betonas mera? Är texten begriplig? Vad borde förtydligas? Finns det väsentliga aspekter som saknas i kapitlet; vilka? Hurdant stödmaterial skulle ni önska om det som behandlas i ifrågavarande kapitel? Har ni andra kommentarer? Följande frågor ställdes om de kapitel som gäller den lokala läroplanen (från läroplan till skolarbete, förpliktelser som styr undervisningen): Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Motiveringar Finns det väsentliga aspekter som saknas i texten; vilka? Hurdant stödmaterial skulle ni önska i anslutning till detta kapitel? En del av frågorna hade strukturerade svarsalternativ och en del kunde besvaras med öppna svar. Enkäten skickades till 414 utbildningsanordnare (finskspråkiga, svenskspråkiga, privata utbildningsanordnare och statliga skolor). Det kom in 112 finskspråkiga svar och 7 svenskspråkiga svar via Survette samt ytterligare 8 svar per e-post. En del tvåspråkiga kommuner skickade ett gemensamt svar. Av svaren kom 17 från privata skolor och 6 från normalskolor. Innehållet i de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar var relativt likadant. Därför behandlas i det här sammandraget de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar separat endast i de fall där svaren tydligt avviker från varandra. I de flesta fall besvarades enkäten av en grupp som utsetts av utbildningsanordnaren (35 %) eller en annan grupp (18 %). Grupperna var till exempel kommunala eller regionala lp-grupper. I 19 % av fallen besvarades enkäten av en enskild person, oftast kommunens undervisningschef.
I de öppna svaren nämndes också elevernas svar, men ingen av utbildningsanordnarna hade ändå definierat eleverna som en separat grupp och därför syns inte eleverna i de grafiska framställningarna. Ett lågstadium i Helsingfors och ett högstadium i Lojo skickade ett sammandrag av elevernas enkätsvar per e-post till Utbildningsstyrelsen. 2 Bild: Enkäten har besvarats av enskild person grupp utsedd av utbildningsanordnaren rektorer lärare vårdnadshavare elever annan part/grupp/annat organ, vilket? En del kommuner genomförde enkäten med hjälp av egna enkäter och fick på det sättet många aktörer att ta ställning till riktlinjerna för läroplansgrunderna. Svaren fördelades på följande sätt: Bild: Antal personer som deltog i enkäten
Svaren på de strukturerade frågorna följde samma mönster i varje kapitel. Av de finskspråkiga utbildningsordnarna ansåg generellt sett 3 55 60 % att revideringen går i rätt riktning 30 35 % att revideringen går i ganska rätt riktning mer än 80 % att riktningen är rätt 4 5 % att revideringen inte till alla delar går i rätt riktning 2 % att revideringen inte går i rätt riktning Av de svenskspråkiga utbildningsordnarna ansåg åter 40 45 % att revideringen går i rätt riktning 30 35 % att revideringen går i ganska rätt riktning mer än 70 % att riktningen är rätt 15 % att revideringen inte till alla delar går i rätt riktning 8 % att revideringen inte går i rätt riktning I det följande presenteras utbildningsanordnarnas svar separat för varje kapitel. I sammandraget granskas svaren på frågan om revideringens riktning och det huvudsakliga innehållet i de öppna svaren. Innehållet i de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar var ganska likadant. I sammandraget lyfts de viktigaste skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnarnas svar fram. Disposition I fråga om dispositionen ansåg 89 % av de finskspråkiga utbildningsanordnarna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 70 % av de svenskspråkiga utbildningsordnarna var av samma åsikt. Bild: Går revideringen på basis av dispositionen i rätt riktning? Generellt ansågs den övergripande strukturen i läroplanen vara tydlig och bra och övergångsskedena fick särskilt god respons. Utöver övergångsskedena fick årskurshelheterna positiva omdömen. Innehållet ansågs också vara heltäckande och rubrikerna tydliga. Utbildningsanordnarna var särskilt positivt inställda till att frågor som ska avgöras på lokal nivå presenteras i slutet av varje kapitel.
4 I samband med innehållsförteckningen fick beskrivningarna av mångsidig kompetens och verksamhetskulturen positiv respons. Enligt respondenterna stärker beskrivningarna integrering i undervisningen och lyfter fram vikten av framtidsorientering och mångsidighet samt utveckling av skolans verksamhet. Tydligare rubriker och underrubriker efterlystes, likaså en sammanslagning av vissa kapitel (kapitel 4 och 5). En del tyckte också att dispositionen är för omfattande och borde komprimeras. Från läroplan till skolarbete Utbildningsanordnarna var till största delen nöjda med kapitlet Från läroplan till skolarbete. Av de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnarna ansåg 85 % att kapitlet stödjer utbildningsanordnarna. Bild: Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Ja Nej I svaren konstaterades att kapitlet ger tillräckligt detaljerade anvisningar för utarbetandet av den lokala läroplanen. Vidare noterades att kapitlet tydligt beskriver det nationella styrsystemet för den grundläggande utbildningen och läroplansgrundernas funktion. Läroplansgrundernas och de lokala läroplanernas funktion och relation till varandra dryftades också mera allmänt. En del tyckte att grunderna ska styra det lokala läroplansarbetet ännu mera detaljerat. En nationell styrning ansågs viktig med tanke på utbildningsjämlikheten och strama ramar ansågs vara bra. Andra betonade åter utbildningsanordnarens autonomi i det lokala läroplansarbetet och önskade att läroplansgrunderna endast skulle innehålla de viktigaste frågorna. Att lyfta fram läsårsplanen ansågs viktigt. En del respondenter efterlyste en mera detaljerad beskrivning av samarbete och olika samarbetsparter i grunderna. Vissa tyckte också att utbildningsanordnarens interna utvärdering och användningen av kvalitetskriterier för att utveckla verksamheten borde tas upp. Respondenterna önskade att dessa punkter skulle beskrivas mera detaljerat i grunderna. De efterlyste också stödmaterial också i anknytning till dem.
Förpliktelser som styr undervisningen 5 Att samla förpliktelserna som styr undervisningen i ett kapitel i läroplansgrunderna sågs som en bra lösning och kapitlet ansågs stödja utbildningsanordnarna (enligt 87 % av utbildningsanordnarna). En del respondenter tyckte att det var bra att ta upp lagstiftningen, så att förpliktelserna lätt hittas på ett och samma ställe. Andra tyckte åter att det är onödigt att upprepa lagstiftningen i grunderna. Bild: Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Ja Nej En definition av elevernas, lärarnas och skolpersonalens förpliktelser önskades. Likaså önskades en beskrivning av förpliktelser som är förknippade med en trygg lärmiljö. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen I fråga om värdegrunden för den grundläggande utbildningen ansåg 91 % av de finskspråkiga och 85 % av de svenskspråkiga utbildningsanordnarna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. Många svar innehöll tankar om hur hemmen och vårdnadshavarna förhåller sig till skolans värdegrund. En del ansåg att vårdnadshavarnas engagemang borde framhävas och tydliggöras i grunderna svaren antydde att det finns en oro för samarbetet mellan hemmen och skolan. Till vissa delar ansågs texten vara rätt högtravande och mera konkreta formuleringar efterlystes, i synnerhet angående definitionen av skönhet. Å andra sidan tyckte en stor del av respondenterna att värdegrunden skildras på ett mångsidigt sätt och att i synnerhet mänsklighet och bildning lyfts fram på ett fint sätt.
6 Formuleringen "en strävan att följa den värdegrund som beskrivs" förbryllade utbildningsanordnarna. De frågade sig om en strävan är tillräcklig? Respondenterna önskade en tydlig och kärnfull formulering av värdegrunden, som till exempel "värden som ska styra verksamheten". Också i övrigt efterlystes en komprimering av texten för att den ska vara begriplig också för vårdnadshavarna. Synen på lärande Respondenterna ansåg att det är viktigt och bra att synen på lärande definieras i grunderna för läroplanen. På basis av synen på lärande går revideringen enligt 94 % av de finskspråkiga och 70 % av de svenskspråkiga utbildningsanordnarna i rätt eller ganska rätt riktning. Särskilt positiv var inställningen till att man i beskrivningen betonar eleven och elevens aktiva roll. Att också känslor och erfarenheter lyfts fram ansågs bra och viktigt.
7 En noggrannare beskrivning av synen på lärande ur undervisnings- och lärarsynvinkel efterlystes. Respondenterna önskade överlag att lärarens roll skulle synas bättre i texten. Det framkom önskemål om att betydelsen av lärarsamarbete och kompanjonlärarskap skulle lyftas fram i grunderna. I synnerhet de svenskspråkiga svaren signalerade en önskan om en mera realistisk syn på lärande och ett förtydligande av de krav den ställer på lärarna. Utöver det önskades att betydelsen av samverkan och interaktion i lärandet ytterligare skulle betonas. Respondenterna önskade också att synen på lärande skulle beskrivas utgående från olika åldrar och årskurshelheter i den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningens uppdrag Utifrån kapitlet om den grundläggande utbildningens uppdrag ansåg 82 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna ansåg det viktigt att nämna att skolans uppdrag är både att undervisa och att fostra. De tyckte också att uppdraget beskrivs på ett mångsidigt sätt. Framför allt beskrivningen av den kontinuerliga utbildningsprocessen från småbarnsfostran till andra stadiet ansågs viktig. Å andra sidan efterlystes en mera konkret beskrivning av den grundläggande utbildningens uppdrag. I de svenskspråkiga svaren uttrycktes en önskan om att den grundläggande utbildningens kulturuppdrag skulle betonas.
Nationella mål för undervisning och fostran 8 Enligt 87 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna kommer innehållet i statsrådets förordning tillräckligt tydligt fram i texten. En del utbildningsanordnare ansåg det viktigt att man behandlar förordningen i läroplansgrunderna andra tyckte åter att man inte ska upprepa förordningstexten i grunderna. Målen ansågs mångsidiga. Att främjandet av goda seder och livskompetens nämns ansågs särskilt viktigt. Bild: Kommer innehållet i statsrådets förordning tillräckligt tydligt fram? Ja Nej Mångsidig kompetens som förutsätts i framtiden Beskrivningen av mångsidig kompetens ansågs vara ett viktigt nytt kapitel i grunderna för läroplanen. Enligt 87 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga går revideringen utgående från kapitlet i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna hade uppfattat mångsidig kompetens som ett "nytt temaområde" som är centralt med tanke på integrering av undervisningen. De olika områdena av mångsidig kompetens ansågs vara bra och precis sådana som behövs i framtiden. I synnerhet förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, ikt-färdigheter och multimodala färdigheter lyftes fram som viktiga färdigheter i framtiden. En noggrannare beskrivning av multimodala färdigheter önskades dock. Vissa önskade en tydligare beskrivning av språkkunskap som en del av mångsidig kompetens. I de svenskspråkiga svaren uttrycktes en önskan om att de två nationalspråken skulle nämnas i samband med mångsidig kompetens. En del ville också lyfta fram praktiska färdigheter men konstaterade å andra sidan att de kommer att komma tydligare fram i den läroämnesspecifika delen.
9 Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande Beskrivningen av verksamhetskulturen ansågs i det stora hela som ett bra och viktigt kapitel. Enligt 92 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna går revideringen i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna ansåg att verksamhetskulturen beskrivs mångsidigare än i de nuvarande grunderna. Att lärgemenskapen lyfts fram sågs som en viktig riktlinje för utvecklandet av verksamhetskulturen. Också beskrivningen av ledarskap ansågs vara viktig med tanke på utvecklandet av verksamhetskulturen.
10 Å andra sidan uttrycktes oro över hur riktlinjerna ska gå att genomföra i vardagen. I synnerhet frågorna som gäller trygghet och välbefinnande konstaterades vara bra men svåra att förverkliga. Man önskade stödmaterial om utveckling av verksamhetskulturen. Lärmiljöer I fråga om lärmiljöer ansåg 90 % av de finskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 67 % av de svenskspråkiga respondenterna var av samma åsikt. Utbildningsanordnarna upplever att det finns resursproblem när det gäller lärmiljöerna och i synnerhet de svenskspråkiga respondenterna var mera kritiska. Riktlinjerna konstaterades vara bra men kommunerna har inte råd med den modernaste tekniken. Ett regionalt jämlikhetsperspektiv efterlystes. Trygghetsperspektivet ansågs vara bra men en beskrivning och konkretisering av begreppet arbetsro och lugn och ro önskades. Respondenterna tyckte att det var viktigt att nämna miljöer utanför skolan. De konstaterade ändå att det vore bra att tydligare lyfta fram naturmiljöer som en del av lärmiljöerna. Vissa tyckte också att informations- och kommunikationsteknik betonades för mycket som en metod för gemensamt kunskapsbyggande. Arbetssätt I fråga om arbetssätten ansåg 89 % av de finskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 50 % av de svenskspråkiga respondenterna var av samma åsikt. De svenskspråkiga respondenterna ansåg att läraren själv måste kunna välja arbetssätt. Beskrivningen av arbetssätt ansågs viktig och motiverad framför allt för att man ska kunna öka elevernas motivation. Beskrivningen av differentiering uppskattades men en precisering önskades. Önskemål framkom om att differentiering skulle behandlas även ur begåvade elevers synvinkel. En mera detaljerad beskrivning av integrering önskades också, i synnerhet med tanke på samarbetet mellan olika läroämnen.
11 En noggrannare beskrivning av samarbetet mellan lärarna efterlystes. Respondenterna önskade att användningen av drama som arbetssätt skulle betonas. De ansåg också att det är viktigt att betona användningen av informations- och kommunikationsteknik men konstaterade än en gång att resurserna är ett problem. Samarbete Kapitlet om samarbete konstaterades stödja utbildningsanordnare och skolor och beskriva centrala aspekter. Det ansåg 84 % av de finskspråkiga och 67 % av de svenskspråkiga respondenterna. Respondenterna konstaterade att kapitlet utgör ett bra nytt kapitel i grunderna. En del önskade rentav att samarbetet med olika parter skulle beskrivas noggrannare och mera detaljerat, eftersom samarbete i sig redan är vardag i många kommuner och skolor.
Bild: Stödjer kapitlet om samarbete utbildningsanordnare och skolor? Ja Nej 12 Vissa tyckte också att samarbetet mellan lärarna borde lyftas fram. En noggrannare beskrivning av samarbetet mellan hemmen och skolorna efterlystes också i det här sammanhanget. Respondenterna tyckte att det var viktigt att lyfta fram samarbetet med småbarnsfostran och förskoleundervisningen och att dess betydelse för att trygga en enhetlig lärstig ytterligare kunde betonas.