HT10 (100907B) KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 TERMIN 1, LÄKARUTBILDNINGEN DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Moment 1 - "Utveckling - från ägg till embryo" Moment 2 - "Matsmältning och ämnesomsättning" Moment 3 - "Primärvård" Moment 4 - "Integrering med slutexamination" INTEGRERADE DELMOMENT TILLHÖRANDE UPPTAKTEN Vetenskaplig utveckling (VetU) (bibliotekskunskap och informationsteknologi)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING EXPEDITIONER OCH KONTAKT...3! VÄLKOMMEN...4! KURSINFORMATION...4! ATT STUDERA VID KI...4! STUDENTHÄLSAN & STUDENTPRÄST...5! LIKABEHANDLING, MÅNGFALD & FUNKTIONSHINDER...5! STUDENTINFLYTANDE...5! KURSRÅD... 6! TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan... 6! TERMINENS INNEHÅLL...6! DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1)...7! INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT... 7! KURSLITTERATUR... 8! GRUPPINDELNING... 8! KOM I TID VISA RESPEKT... 9! FRÅGEJOUR och SEMINARIER... 9! PROJEKTARBETEN... 9! GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER... 10! GRUPPMIKROSKOPERINGAR... 10! LABORATIONER... 10! BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING... 12! IT-KUNSKAP... 13! "VETENSKAPLIG STRIMMA" (VetU)...13! ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT...14! FUSK... 14! PRIMÄRVÅRDEN (PV)...14! FORSKNINGSINFORMATION...14! TILLGODORÄKNANDE...15! EXAMINATION...15! NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING... 15! QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR... 15! TENTAMEN... 16! OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA:... 16! KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED?...16! STUDIEPOÄNG...17! APPENDIX Kursplan...18! 2
EXPEDITIONER OCH KONTAKT Kursexpedition för medicinsk biokemi (överbyggande och moment 2): Scheelelaboratoriet, Tomtebodav. 6, plan 3, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Studierektor för MBB (kemi) och kursledare för kursen Den Friska Människan 1, Universitetslektor Åke Rökaeus, tel: 524 869 93. Mail: ake.rokaeus@ki.se Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Susie Björkholm, tel: 524 877 44. Mail: kurssekreterare@mbb.ki.se Öppet: Mån-fre 10.00-11.00, 13.30-14.15 eller enligt anslag. Kursexpedition för anatomi (avsnitt 1 och första delen av avsnitt 3): Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Öppet: Mån-fre 10.00-12.00 samt mån-tor 13.00-14.00. fre. 10.00-12.00 eller enligt anslag. Studierektor (anatomi): Professor Jonas Broman, tel: 524 866 48. Mail: jonas.broman@ki.se Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Liz Strandelin, tel: 524 878 93. Mail: liz.strandelin@ki.se Moment 1 och avsnitt 2 (Cell- och utvecklingsbiologi): Studierektor (cellbiologi): Utbildningschef Matti Nikkola, tel: 524 873 98. Mail: matti.nikkola@ki.se. Utbildningshandläggare: Anna Jarelöv Palm, tel: 524 872 90. Mail: courses@cmb.ki.se Kursexpedition för histologi (avsnitt 2 och första delen av avsnitt 3): Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Öppet: Mån-tor 10.00-12.00 samt 13.00-14.00, fre. 10.00-12.00 eller enligt anslag. Studierektor (histologi): Professor Björn Meister tel: 524 870 25. Mail: bjorn.meister@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Ingrid Blomgren, tel: 524 870 30. Mail: ingrid.blomgren@ki.se Kursexpedition för fysiologi (sista delen av avsnitt 3): von Eulers väg 4a, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Öppet: Mån-tor 9.30-11.00 samt 13.00-14.30, fre. 9.30-12.00. Studierektor: Universitetslektor Mats Rundgren tel: 524 871 93. Mail: mats.rundgren@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kontaktlärare Prefekt Stefan Eriksson. Mail: stefan.eriksson@ki.se Kursadministratör: Marie-Louise Sundin, tel: 524 872 29. Mail kursexp: fyskursexp@ki.se Primärvården (PV) Centrum för allmänmedicin (CeFAM): Alfred Nobels allé 12, 141 86 Huddinge Ansvarig grundutbildning PV studierektor: Helena Salminen. Mail: helena.salminen@ki.se Terminsansvarig T1: Charlotte Leanderson. Mail: charlotteleanderson@hotmail.com Administratör: Anna Maria Nordvall. Tel. 524 887 91 Mail: anna-maria.nordvall@ki.se Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (KIB) Berzelius väg 7B, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Kontaktpersoner: Lotta Janson, tel: 524 840 89. Mail: lotta.janson@ki.se och Lotta Mathiesen, tel: 524 840 10. Mail: lotta.mathiesen@ki.se. 3
VÄLKOMMEN Hjärtligt välkommen till Karolinska Institutet och termin 1 på läkarutbildningen! Vi hoppas att du skall trivas hos oss! På webben hittar du allmän information om regler och riktlinjer som berör dig som student (http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/regler). På denna sida hittar du länkar till bl.a. studenträtt!!tentamensregler; diciplinärenden!fusk osv. Kursinformationen som du håller i din hand innehåller mer specifik information som du har nytta av under den första terminens studier och det är därför viktigt att du läser den noga. KURSINFORMATION Tider och platser för de olika undervisningsmomenten under termin 1 anges i schemat. Av olika anledningar kan det uppstå förändringar i schemat under pågående kurs. Löpande information under terminens gång meddelas från våra kursexpeditioner till er via den studentmail som ni blir uppkopplade till i början av terminen. Läs därför regelbundet din studentmail. Vid schemaändringar får du via mail information om vilken ändring som skett. Du hittar schemat under webbadressen: http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/nya_lp/2lk000/schema Alla ändringar i huvudschemat är gulmarkerade. En kopia av schemat anslås också på tavlan i Scheelelaboratoriet utanför kursexpeditionen (plan 3) och när det gäller histolog och anatomiundervisning på Berzeliuslaboratoriet (plan 6). Om något är oklart får du gärna ta kontakt med relevant kursexpedition eller kursledningen (se sid 3). Nedanstående länk tar dig till kurswebbens starsida. Kurswebben är organiserad i moment och avsnitt, på samma sätt som kursen (se sid 7). http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/nya_lp/2lk000/startsida ATT STUDERA VID KI Du som nu för första gången inleder universitetsstudier kommer kanske till en början att känna dig ovan vid sådana studier. Kanske kommer du direkt från gymnasiet eller har jobbat några år. Då kan den höga studietakten ibland bli chockerande. Men även du som tidigare har studerat vid andra högskolor har kanske till en början svårt att vänja dig vid de studieformer som tillämpas på KI. Många studenter upplever studietakten som hög innan man utvecklat ett studiesätt som fungerar och speciellt vanligt är detta i samband med starten av terminens huvudkurs Den friska människan 1 (DFM1) (se nedan). De flesta brukar dock, oavsett tidigare erfarenheter, finna sig tillrätta relativt omgående med KI:s undervisningsformer. Om du får problem, eller om ni inom gruppen får problem, bör du/ni ta kontakt med din studievägledare, Isabel Johnson tel. 524 864 50, adress Berzelius väg 3 och/eller kursledaren för DFM1 Åke Rökaeus tel: 524 869 93. För att du ska uppleva din studiesituation som meningsfull och positiv är det viktigt att du tillägnar dig goda studievanor. När du ska lära dig ett nytt kunskapsområde bör du skaffa dig en översikt, innan du går in på detaljer. Det är också bra att försöka förstå hur företeelser hänger samman och att relatera nya kunskaper till det du redan behärskar. För att inlärningsprocessen ska bli effektiv är det nödvändigt att man tar sig tid för bearbetning och reflektion av det lästa, eftersom det grundläggande för god inlärning är att förstå och integrera istället för att mekaniskt lära sig utantill utan att förstå helheten. 4
God studieteknik är viktigt men inte hela nyckeln till framgångsrika och resultatgivande studier. Vilken är din egen studiestrategi? Hur påverkar olika strategier studieresultaten? Vilken betydelse har nyfikenhet, motivation, intresse och trivseln? Detta är viktiga saker för dig att reflektera över. För att du skall uppnå maximal inlärning vid våra olika undervisningsmoment är det viktigt att du får in rutinen att förbereda dig så mycket som möjligt innan t.ex. en föreläsning (skaffa dig en översikt genom att du bekantar dig med bilder och text). STUDENTHÄLSAN & STUDENTPRÄST Studenthälsans har sin verksamhet på KI Campus på Berzelius väg 1, plan 5, tel.: 08-524 865 20. Onsdagar kl. 12.30-14.30 har Företagssköterska Ann Wenkel Harup drop-in-mottagning, annan tid efter överenskommelse. För ytterligare information se webben "KI-student": http://ki.se/studenthalsan Du kan också vända dig till Studenthälsan om du behöver psykosocial eller medicinsk hjälp, t.ex. därför att du har svårt att klara av studierna. Kurator Betty Garland finns på Berzelius väg 1, plan 5, KI Campus och tar emot besök efter tidsbeställning. Om du har problem med muntliga framträdanden i grupp kan du hos studenthälsan anmäla dig till kursen Våga tala i grupp. Studenthälsans läkare har mottagning efter tidsbeställning hos företagssköterska, varannan vecka. Studentprästen Anders Mattsson tar emot för enskilda samtal under tystnadsplikt. Det kan röra sig om vad som helst (tel.: 08-546 646 91; anders.mattsson@svenskakyrkan.se). LIKABEHANDLING, MÅNGFALD & FUNKTIONSHINDER Om du under termin 1 tycker att du bemötts på ett icke korrekt sätt av kurskamrater eller lärare, skall du inte tveka att ta kontakt med jämställdhetsombuden på de institutioner som deltar i undervisningen på termin 1 (för namn, telefon och e-mail se: nedladdningsbar förteckning från http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4278a=496&l=sv) eller det oberoende studentombudet (för namn, telefon och e-mail se: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=162&a=271&l=sv). Om du har funktionshinder av något slag (t.ex. dyslexi) kan du få hjälp och information om det extra stöd du kan erbjudas genom att du kontaktar Tina Teljstedt (tel 524 860 04; Tina.Teljstedt@ki.se). Tina Teljstedt utfärdar intyg om ditt funktionshinder och vilka stödåtgärder som du eventuellt rekommenderas. I alla dessa frågor kan du också alltid vända dig till kursledaren för kursen DFM1 Åke Rökaeus. STUDENTINFLYTANDE Kontakten med kursledningen sker på två sätt: Regelbundet under kursen DFM1 hålls kursrådsmöten, där upplägget och innehållet av avsnitten diskuteras. Det går också att skicka e-mail till kursledaren för DFM1 Åke Rökaeus eller övriga ansvariga lärare. Tveka inte att enskilt höra av dig med konstruktiv feedback när som helst under kursen. 5
KURSRÅD Kort efter det inledande internatet ska varje storgrupp om 15-16 studenter (se stycket Gruppindelning ) utse en ordinarie representant till ett kursråd (totalt 10 representanter; praktiskt är om varje storgrupp också utser en reserv som då kan delta om den ordinarie representanten får förhinder). Val sker vanligen på introduktionsinternatet eller efter något tillfälle då MF (Medicinska studierådet, MSR) informerat kort (se schemat). Vid kursrådsmötena framför kursrepresentanterna kursens synpunkter (positiva och negativa) till ansvariga lärare på avsnittet. Minnesanteckningar skrivs av någon studentrepresentant och som informell ordförande fungerar kursledaren för DFM1 Åke Rökaeus. Två av kursrådsrepresentanterna adjungeras att delta i temakollegiet för Den friska människan (se nedan) för att där framföra kursens synpunkter på undervisningen och delta i ett kontinuerligt utvecklingsarbete av temat "Den friska människan". Val av dessa två representanter till temakollegiet sker bland kursrådsrepresentanter och vid första kursrådsmötet. TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan Temakollegiet DFM ansvarar för och koordinerar undervisningen på de enskilda delkurserna Upptakten, DFM1, DFM2 och DFM3. I temakollegiet redovisas undervisningens innehåll och utformning, på de enskilda delkurserna samt resultat av examination och utvärdering av dessa. Den detaljerade planeringen av de olika delkurserna sker dock av olika lärarkollegier. Ordf. i Temakollegiet DFM: Adj. univ. lektor Greger Lindberg, Institutionen för Medicin. Huddinge (MedH) enheten för gastroenterologi och hepatologi (E-post: greger.lindberg@ki.se). TERMINENS INNEHÅLL För att du senare ska kunna tillägna dig kliniska kunskaper på bästa sätt, är det viktigt att du förstår hur kroppen är uppbyggd på molekylär och cellulär nivå samt hur olika organsystem fungerar. Dessa kunskaper är också nödvändiga för att du ska kunna förstå patologiska och farmakologiska resonemang under de kommande terminerna under det prekliniska stadiet (Temat - Den sjuka människan) men också för dina fortsatta studier under Stadium B och C. Tyngdpunkten under denna första termin ligger dock på den friska människan och kursen Den Friska Människan 1 (DFM1). Syftet med DFM1 är att ge dig en sammanhängande bild av människans struktur och funktion från molekylär nivå till vävnadsnivå samt att studera organsystemet matsmältningskanalen och näringslära. Under kursen vill vi ta dig med på en resa in i cellernas fantastiska värld, där atomer och molekyler fogas samman till alla de livsviktiga kemiska föreningar som gör att vår kropp kan fungera. Vi vill göra dig nyfiken på hur kroppen, med alla sina organ och vävnader, kan utvecklas ur en enda cell det befruktade ägget. Vi vill att du ska fascineras av hur arvsmassan styr synteser av komplicerade ämnen och reglerar det enzymatiska maskineri som ger varje celltyp dess karakteristiska struktur och funktion. Vi vill att du ska förstå hur cellerna tillgodoser sitt behov av energi energi som sedan används för bildning av viktiga biomolekyler, transport av joner, muskelkontraktion, m.m. Vi vill väcka ditt intresse för hur celler och organ kan skicka budskap till varandra. Vi vill också hjälpa dig att förstå hur sjukdom uppkommer genom störningar i någon av alla dessa biologiska processer. Vi vill också få dig att förstå hur matsmältningsorganens struktur och funktion och intag av olika näringsämnen skapar förutsättningar för den fortsatta normala cellulära metabolismen men 6
också leder till patologiska konsekvenser. Integrerat med dina basala ämnesstudier kommer du i primärvården (PV) att möta patienter med kopplingar till det du just studerar eller kommer att studera under terminen. För att kunna sätta in dessa nya insikter i sitt sammanhang, behöver du vissa basala kunskaper i anatomi och fysiologi, kunskaper som du förväntas få under det inledande avsnittet (1) Systematisk anatomi (SA). Där är det meningen att du ska lära dig anatomiska termer och begrepp som du kommer att använda senare under kursen och få en översikt av den mänskliga anatomin ur ett funktionellt perspektiv. Integrerat med kursen DFM1 löper den "Vetenskapliga utvecklingen" (VetU) i form av en strimma och du kommer under DFM1-kursen genomföra de avslutande VetU-momenten som tillhör Upptaktskursen: information om KI:s bibliotek (KIB), litteratursökning och informationsteknologi (IT) samt försöksplanering inklusive en Excel-övning och en introduktionsföreläsning om studiedesign och biostatistik. Syftet med dessa delmoment är att underlätta dina studier under terminen, utveckla dig professionellt, främja och utveckla dina möjligheter till ett livslångt lärande och vetenskaplig kompetens. En närmare beskrivning av VetU under termin 1 och exjobbet efter termin 6 hittar du på kurswebben: http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/vetu/startsida. Förutom ovanstående delmoment, som tillhör Upptaktskursen, genomförs DFM1-specifika delmoment med samma grundläggande vetenskapliga mål (se stycket Vetenskaplig strimma ). DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Kursen är indelad i tre moment och fem avsnitt med en eller flera ansvariga huvudlärare. Undervisningen omfattar föreläsningar, självstudier med lärartillgång, seminarier, diskussioner, projektarbeten, grupparbeten, gruppmikroskoperingar, preparatdemonstrationer, laborationer, patientkontakt inom primärvården och inslag av vetenskaplig utveckling (VetU). INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT Moment 1: Utveckling - från ägg till embryo 1. Systematisk anatomi Ansvariga: Stefan Plantman och Jonas Broman (Neuro). 2. Cellbiologi och utvecklingsbiologi Ansvarig: Matti Nikkola, (CMB). Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning 3. Matsmältningskanalens struktur och funktion Ansvariga: Jonas Broman och Björn Meister, (Neuro), Åke Rökaeus, (MBB) och Stefan Eriksson (FyFa). 4. Kroppens ämnesomsättning. Ansvarig: Åke Rökaeus, (MBB). 5. Integrerande projektarbeten och näringslära. Ansvariga: Stefan Eriksson (FyFa) och Åke Rökaeus (MBB). Moment 3: Primärvård. Ansvariga: Charlotte Leandersson (NVS) och Helena Salminen (NVS) Moment 4: Integrering och slutexamination. Ansvariga: Åke Rökaeus (MBB), Jonas Broman och Björn Meister (Neuro), Matti Nikkola (CMB) samt Stefan Eriksson (FyFa). 7
KURSLITTERATUR Allmän information om kurslitteratur Kurslitteraturen är basen för kursen. De böcker som är obligatoriska (se nedan) eller som vi rekommenderar framgår av kursplanen (se appendix) och finns vanligtvis att köpa i Medicinska Bokhandeln i Berzeliuslaboratoriet, KI samt att låna eller läsa på KI:s bibliotek (KIB). Enstaka böcker finns också som s.k. e-bok ( elektroniska böcker ). OBS! Med "obligatorisk" kurslitteratur menas att det är dessa böcker som vi framförallt använder oss av och hänvisar till, men man måste dock inte köpa just dessa böcker. Det är inlärningsmålen och ditt intresse som bör styra ditt val av litteratur och inte om vi av olika anledningar kallar viss litteratur för "obligatorisk" och annan litteratur för rekommenderad eller alternativ litteratur. Avsnitt 1 - systematisk anatomi (SA) SA är det första av flera anatomiavsnitt under temat DFM. Vi kommer att i första hand rekommendera Moore & Dalley, Clinically Oriented Anatomy, LWW 6th ed för dina anatomistudier. Detta är en omfattande bok med många fina bilder. OBS denna bok är dock inte nödvändig redan till SA, men rekommenderas i samband med avsnitt 3 (Matsmältningskanalen ) senare under DFM1. Under både termin 2 och 3 kommer du att ha stor nytta av denna typ av bok. Under SA- avsnitt utdelas kompendier på kursexpeditionen i samband med första gruppövningen. De räcker långt under SA, men kompendier kan inte ersätta en bra bok för dina senare anatomistudier. Som "Obligatorisk" kurslitteratur på SA-kursen rekommenderas: Feneis, H. et al. Anatomisk Bildordbok (Liber), Sverige, 2006 (ISBN 9147053011). Den uppfattas som ett bra komplement på SA-avsnittet, men OBS den kan på intet sätt ersätta de fullständiga böckerna för dina senare studier. Avsnitt 2-5 (moment 1 och 2) Den "obligatorisk" kurslitteratur framgår av kursplanen (se appendix). Det är de böcker som vi i första hand rekommenderar och kommer att hänvisa till i undervisningen på DFM1. Kompletterande och/eller alternativ litteratur finns, bl.a. på Karolinska Institutets bibliotek (KIB), och vi vill uppmana till läsning också av dessa böcker, t.ex. i samband med projektarbeten. Ibland finns också litteraturen som elektroniska böcker se webben (KIB). I övrigt rekommenderas kompendiematerialet som utdelas eller försäljs till självkostnadspris, laborationskompendier, seminarieuppgifter, fallbeskrivningar samt, metabolismschema, m.m. Kompendiematerial utdelas (avsnitt 1 o 3), kan laddas ned från webben (avsnitt 2) eller säljs av kursexpeditionen några dagar innan moment 2s början (för tid och plats se schemat). Vissa av de senare dokumenten kommer också att kunna erhållas som pdf-filer på kurswebben för DFM1: http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/nya_lp/2lk000/mermaterial/startsida GRUPPINDELNING Kursen är indelad i 40 grupper med tre eller vanligen fyra studenter i varje grupp. Vid olika undervisningsmoment slås vanligen två, tre eller fyra sådana laborationsgrupper ihop (se schemat). Den enskilde studenten tillhör i normalfallet samma grupp under hela termin1. 8
Gruppindelningen baseras på personinformation som lämnas vid förregistreringen och utförs av internatsansvariga med målsättningen att få så blandade grupper som möjligt. I normalfallet görs inga byten under termin 1. Efter termin 1 kan man till kursledningen för termin 2 anmäla om man vill byta grupp. KOM I TID VISA RESPEKT Av respekt till lärare och föreläsare samt dina kurskamrater kom i tid till undervisningen! Kommer du för sent till en föreläsning eller annat undervisningsmoment, smyg in och sätt dej längst bak/där du stör minst. FRÅGEJOUR och SEMINARIER Frågejour är ett nytt moment fr.o.m. VT10, som ersätter ett tidigare moment kallat självstudier med lärartillgång. Frågejour finns innan många av seminarierna och då finns en lärare tillgänglig på plats eller via telefon för att svara på dina eller gruppens frågor. Seminarier hålls i grupprum enligt schemat. OBS! På grund av begränsad plats i grupprummen kan du endast delta vid de tillfällen då du är schemalagd om du inte byter med någon kurskamrat. Seminarieuppgifter finns i kompendiematerialet. För att seminarierna ska ge bästa möjliga utbyte, bör alla vara väl förberedda och kunna redogöra för uppgifterna vid seminariet. Detta är mycket viktigt för att det skall bli en meningsfull diskussion och inte bara någon form av miniföreläsning. Seminarierna är också bra tillfällen att ställa frågor på sådant som känns oklart och som man kanske inte vågar fråga om under föreläsningarna. PROJEKTARBETEN Projektarbetena syftar till en aktiverande inlärning i grupp med undantag för arbetet under avsnitt 2 som utförs individuellt och redovisas skriftligt. Med utgångspunkt från ett patientfall, en klinisk frågeställning eller ett humanbiologiskt problem arbetar gruppen sig fram till vad var och en behöver lära sig för att klara problemet och för att kunna redovisa det för t.ex. en nyantagen student, som ännu ej gått DFM1 kursen. Den skriftliga redovisningen under avsnitt 2 kombineras med bedömning av IT-kompetens i Word (se nedan). Under det första projektarbetet under avsnitt 4 hjälper lärare till med att strukturera arbetet i gruppen. I princip skall detta arbete innehålla en fas med "brainstorming", där idéer kring projektet skrivs ner, en fas med inlärning, användning och integrering av faktakunskaper och en fas där redovisningen planeras och i vissa fall skrivs. Frågeställningarna, och ibland ett antal vetenskapliga artiklar, finns med i det kompendiematerial som försäljs och varje projektarbete avslutas med en muntlig (avsnitt 4 och 5) eller skriftlig redovisning (avsnitt 2). Några viktiga principer bakom detta sätt att arbeta: Nyinhämtad kunskap skall baseras på gammal kunskap i så stor utsträckning som möjligt - måste individualiseras. Gruppmedlemmarna skall lära varandra - det effektivaste sättet att lära sig något är att lära ut det. Litteraturen och Internet skall användas som redskap för att besvara ställda frågor - det skall alltså inte främst vara kursbokens innehåll och uppläggning som styr inlärningen. Eftersom tillgång till referenslitteratur och olika kursböcker oftast är en förutsättning för arbetet så sker detta oftast i grupprummen på KI:s bibliotek (KIB) eller i grupprum i KIB s närhet eller i Scheelelab. Rummen är bokade för detta ändamål i enlighet med schemat och vid 9
dessa tider finns också lärare tillgängliga för hjälp med arbetet. Grupprummen och bibliotekets resurser kan användas också vid andra tider när det är möjligt. Uppgifter för projektarbeten och mer information om genomförande och redovisning kommer att meddelas efterhand. Redovisning av projektarbeten är obligatoriskt och krävs för godkänd kurs. OBS om examinatorn bedömer dina kunskaper som otillräckliga kan du individuellt även underkännas vid dessa redovisningar. De tre projektarbetena under moment 2 syftar också till att träna gruppdynamik och kommunikation samt förmåga till muntlig presentation. GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER Grupparbeten förekommer under anatomistudierna på avsnitt 1 och 3. Under grupparbetena på arbetar grupperna relativt självständigt med väldefinierade frågeställningar i rum enligt schemat. Diskussioner förekommer under avsnitt 2 och är en variant på seminarium. GRUPPMIKROSKOPERINGAR Histologiundervisning i form av lärarledda demonstrationer förekommer under avsnitt 2 och 3. Undervisningen sker bl.a. genom projektion av histologiska preparat via videokamera på TV-skärm och äger rum i mikroskoperingssalar på plan 6 i Berzeliuslaboratoriet (Berzelius väg 3). Under demonstrationerna slås vanligen tre eller fyra labbgrupper samman. Gruppindelningen anslås också på termin 1:s anslagstavla i Berzeliuslaboratoriet, plan 6. En nyckel till ett skåp innehållande en låda med mikroskopiska preparat utkvitteras per två studenter. Preparaten används för enskild mikroskopering. Studenterna är välkomna att använda undervisningslokalerna för enskild mikroskopering, när det inte pågår schemalagd undervisning. Observera att lokalerna inte bara används för läkarutbildningen. Lokalerna är tillgängliga kl. 08.00-22.00, även lördag och söndag. Koder får inte lämnas ut till utomstående. Det finns ett webbaserat program om mikroskopet, histologiska preparat och vävnadshistologi (http://www.neuro.ki.se/neuro/kk2/vagledaren/vagledaren.html) och om matsmältningsorganens histologi (http://www.neuro.ki.se/neuro/kk2/huvovers.html). Länkar till dessa program finns på DFM1-kursens hemsida under moment 2 (avsnitt 3 länkar). LABORATIONER På kemilaboratorierna i Scheelelab, plan 2, genomförs tre obligatoriska laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen, och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4, kan därför förekomma på den skriftliga duggan liksom den skriftliga tentamen (moment 4). Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en enklare arbets-/skyddsrock av engångskaraktär som räcker under terminen. Vill du ha en egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det också bra. Labrockar kan t.ex. köpas på Universitetet i SU-butiken i Arrhenius-laboratoriet, plan 2 (ca 350:-). Att arbeta på laboratorium innebär alltid att utsätta sig för vissa risker. Det är därför viktigt att du läser igenom avsnittet Säkerhet på kurslab (ingår som del i kompendiematerialet Välkommen till kurslab ) innan du börjar laborera. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt 10
medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får ej förekomma på lab. Kläder och väskor skall under laborationen förvaras i skåp som du under kursen disponerar i källarkorridoren medtag eget lås. OBS! Arbetsrocken får ej användas utanför kurslabben p.g.a. kontamineringsoch smittorisk. Tag därför av dig rocken om du sätter dig vid datorerna eller borden utanför kurslab. Den första laborationsföreläsningen, Säkerhet på kurslab, är obligatorisk då generella säkerhetsföreskrifter gås igenom. Laborationerna föregås dessutom av en katedral labföreläsning som hålls av den labansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större sammanhang. Vissa säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås då också igenom. Det är viktigt att du efter föreläsningen studerar laborationskompendiet för att vara väl förberedd inför labben. På morgonen före laborationen hålls labseminarier (genomgångar) på lab med studenterna. Dessa seminarier leds av en amanuens och har flerdubbel funktion: dels förhör på labkompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under labben och dels att uppmärksamma eventuella specifika skyddsfrågor. Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar studenterna kontakt med "sin" amanuens och går gruppvis igenom dagens arbete, diskuterar problem och oklara punkter. Först efter denna genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Den sista genomgången av en laboration fungerar också som förhör, och detta liksom den skriftliga laborationsredogörelsen (se Välkommen till kurslab), måste vara godkänd för att laborationen ska vara godkänd. OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Laboration Skickas senast *) Digestionslab Onsdag 17 nov kl. 19.00 Kolhydratlab Torsdag 25 nov kl. 19.00 Lipidlab Onsdag 1 dec kl. 19.00 *) I normalfallet ska lab-redogörelsen återsändas till er från läraren senast en vecka efter ovanstående datum. Underkända rapporter ska då omedelbart åtgärdas. Korrigerade labredogörelser ska återsändas för ny granskning till din amanuens inom en vecka (märk filen enligt ovan men med tillägget korr före namnet). En säkerhetskopia ska också skickas till labrapport@mbb.ki.se Laborationsredogörelser som skickats in för sent kommer endast i undantagsfall att granskas före vecka 51. Om din redogörelse då underkänns bör du omedelbart åtgärda denna för att få delta i den skriftliga tentamen (se stycket om Tentamen). Godkänd lab-kurs För godkänd laborationskurs krävs: 1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; Säkerhet på kurslab 2. närvaro vid säkerhetsgenomgången på kurslab 3. närvaro och aktivt deltagande i laborationerna 4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab 5. godkända laborationsredogörelser (Obs! gäller både innehåll och utformning se Välkommen till kurslab). 11
Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab, liksom den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab, innebär att du måste göra restuppgifter för att få delta i kommande laborationer. Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab) Susanne Rothstein Laboratorieassistent 524 87745 Trådlöst nätverk på kurslab + kursdatorerna KIs trådlösa nätverk (KI-WLAN), som ni fått separat information om från IT-centrum, kan även nås från MBBs undervisningsavdelning, Scheelelaboratoriet (plan 2 och 3). Utanför kurslab finns ett antal datorer, som du kan använda för att skriva laborationsredogörelsen på. Dessutom finns en scanner för att scanna originaldata. BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING Medicinsk vetenskap utvecklas mycket snabbt, och det är viktigt för en aktiv läkare att följa utvecklingen och att kunna hämta fram aktuell information om t.ex. sjukdomar och behandling. Framstegen inom både de prekliniska och kliniska ämnesområdena publiceras nästan uteslutande i internationella vetenskapliga tidskrifter, som finns tillgängliga via KI:s bibliotek (KIB). På biblioteket finns också möjligheter att söka i en mängd databaser. Undervisningen i litteratursökning och i hur du hittar vetenskaplig information/artiklar ges i bibliotekets datorsalar och sker i anslutning till projektarbetet under avsnitt 2 ("Litt.sökning. + bibl." i schemat). Syftet med KIBs del av projektarbetet är att förmedla grunderna i medicinsk informationssökning och att peka på några viktiga informationsresurser som är relevanta för projektarbetet. Dessutom ges en introduktion till PubMed, världens största medicinska databas. Undervisningen i litteratursökning tar ca 2 timmar. Litteratursökningen i biblioteket föregås av en introduktion till litteratursökning och då projektarbetet är avslutat ges generell återkoppling (i föreläsningsform) på det som visat sig svårt för ett flertal studenter. Lån: Lånetiden för kursböcker är 7 dagar. För övrig litteratur är lånetiden tre veckor. Ett lån kan förlängas hur många gånger som helst så långe ingen annan önskar boken. De flesta tidskrifter finns elektroniskt på nätet. Vill du komma åt dem utanför campus så ska du logga in på bibliotekets hemsida (http://kib.ki.se ). Inloggningen hittar du uppe i högra hörnet på hemsidan. Behöver du hjälp med att hitta en bok, artikel eller annan information så är du alltid välkommen till biblioteket. Det går också bra att kontakta oss via telefon, e-post eller chat. För mer information se: http://kib.ki.se/ Läsplatser och grupprum: KIB finns både i Solna och Huddinge och lokalerna på båda campus är tillgängliga för dig som student. På biblioteket i Solna har du tillgång till två tysta läsesalar med 30 respektive 20 platser. Det finns dessutom en datorsal med 20 platser. Därutöver finns det ett antal läsplatser och datorer utspridda i biblioteket. Varken läsplatserna eller datorerna kan bokas. I Solna finns 15 grupprum med datorer. Grupprummen bokas på webben eller via KIB:s kundtjänst. Rummen ska tas i bruk inom en halvtimme efter bokad tid. På biblioteket finns ett resursrum som kan bokas av studenter med tillstånd. I detta rum finns datorer med talsyntes, scanner, särskilda rättstavningsprogram för dyslektiker samt anpassad skärm för synskadade. 12
Öppettider: KIB Solna och KIB Huddinge är öppet mån-tors. kl. 09.00-21.00, fre. kl. 09.00-18.00 och lör. kl. 11.00-17.00. (Begränsad service efter 18.00 och på lördagar.) IT-KUNSKAP Under din utbildning på KI och som verksam läkare krävs det att du kan använda datorer och behärska MS Office eller motsvarande. Information om vad KI centralt kan erbjuda dig i form av datasalar, student-e-post o.s.v. skickas ut innan terminens början och hittas också på webben: http://kib.ki.se/faq/22. Det finns också datorer utanför kurslabben där man kan skriva sina labbrapporter. Under termin 1 kommer du att erbjudas frivillig basal undervisning i Word (skapa innehållsförteckning, gör bildtext, infoga sidnummer osv.) och Excel. För mer info om IT på termin 1, se VetUs sida under Upptakten: http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/vetu/vetu_i_termin_1/vetu_i_termin_1 I det skriftliga individuella projektarbetet som utförs på avsnitt 2 under DFM1 ska du visa att du behärskar basal kunskap i word. Detta arbete, som är obligatoriskt, och kommer också att bedömas utifrån kompetens i att hantera Word enligt givna instruktioner. "VETENSKAPLIG STRIMMA" (VetU) De allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 1 kap. 9 högskolelagen utöver kunskaper och färdigheter ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning förmåga att självständigt lösa problem förmåga att följa kunskapsutvecklingen förmåga att delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Under kursen DFM1 på läkarutbildningen har vi en egen "Vetenskaplig strimma" (momenten ligger utspridda under kursen), som syftar till att förmedla kunskaper och förhållningssätt som är relevanta för ovanstående allmänna målsättning. I nedanstående undervisningsmoment, varav vissa tidigare omnämnts, är denna allmänna målsättning speciellt tydlig men finns givetvis också med som en röd tråd i många andra undervisningsmoment t.ex. grupparbeten och seminarier: Laborationer (digestion, kolhydrat och lipid) med formaliserade laborationsredogörelser som skall utformas på ett sätt som liknar det i traditionella vetenskapliga publikationer Projektarbete 1 ( olika genetiska sjukdomar ) individuella litteraturstudier och sammanställning av resultat i form av en skriftlig sammanställning som skall hålla vetenskapligt publikationsformat Projektarbete 2 ( kolesterol ) litteraturstudier i grupp och sammanställning av resultat till en gemensam muntlig presentation Projektarbete 3 ( lever ) litteraturstudier och informationssökning på Internet, och sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation med efterföljande diskussion Projektarbete 4 ( metabola syndromet ) litteraturstudier och informationssökning på Internet och sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation och efterföljande diskussion Frågor på den skriftliga tentamen som skall besvaras med utgångspunkt från en vetenskaplig artikel eller ett patientfall som ingår i frågematerialet 13
Metoder som förmedlas inom ramen för upptaktskursen: Data/IT-undervisningen - Word, Excel Biblioteksundervisningen litteratursökning, informationssökning i olika typer av databaser, samt genomgång av hur man skriver referenser enligt ett etablerat system (Vancouver) Föreläsning om försöksdesign Hur vet vi egentligen vad vi vet och vad beror skillnaden på? Introduktion till studiedesign och biostatistik som också utgör ett utmärkt tillfälle till vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt och översikt av metoder du behöver till examensarbetet efter termin 6. ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT I detta sammanhang kan det vara värt att poängtera att förutom att skriva referenser på ett korrekt sätt, så skall man alltid ange källor till bilder som man eventuellt använder sig av i sina skrivna redovisningar. Om man kopierar textavsnitt, citerar, från någon annan författare, så skall detta markeras med citattecken. Att inkorporera textstycken i sin egen text utan att det framgår är urkundsförfalskning och olagligt. Misstänker vi detta så testar vi det som inlämnats med Urkund. För mer info om att citera och referera på ett korrekt sätt, se webben t.ex.: http://www.bi.hik.se/refero/1intro.php FUSK "Enligt högskoleförordningen (1993:100), 10 kap. 1 är fusk när studenten "med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas". Försök till vilseledande kan ta sig olika former. Nedan anges några exempel på vad KI anser kan vara försök att vilseleda: - att kopiera text från Internet eller andra källor utan att källhänvisa - att otillåtet samarbeta med annan student (till exempel att studiekamraters svar är identiska trots att uppgiften är individuell) - att kopiera en annan students uppsats eller annat skriftligt arbete PRIMÄRVÅRDEN (PV) Målsättning för undervisning inom primärvården för termin 1 hittar du på PV s sida på kurswebben; https://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/primarvard/startsida FORSKNINGSINFORMATION Karolinska Institutet är Sveriges enda medicinska universitet med en omfattande undervisning och forskning. Dessa två verksamheter hänger mycket intimt samman och de är förutsättningar för varandra. Alla lärare under kursen är också forskare, antingen doktorander eller disputerade forskare. Många läkarstuderande har under åren påbörjat forskarstudier parallellt med den vanliga utbildningen. Under terminens gång kan du själv söka beskrivningar av olika lärare/forskares projekt genom att läsa på följande webbadresser: MBB: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=16646&l=sv CMB: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11253&l=en Neuro: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=21984&l=en FyFa: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=9987&l=sv Biovetenskaper och näringslära: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=5609&l=en 14
Blir du då intresserad av något projekt, skall du inte tveka att ta kontakt med den som håller i projektet, eller med kursexpeditionen, kursledningen eller studierektorer. Passa också på att fråga dina lärare under terminens gång. TILLGODORÄKNANDE Om du har läst t.ex. anatomi, biokemi, cellbiologi, histologi/vävnadsbiologi, embryologi/utvecklingsbiologi, magtarmkanalens fysiologi eller näringslära på högskolenivå, har du möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna dig dessa studier. För att du skall få tillgodoräknande måste du snarast skicka en skriftlig ansökan om detta till Åke Rökaeus (se stycket Expeditioner och kontakt ) men absolut senast två veckor innan ett enskilt obligatoriskt undervisningsmoment. Till ansökan (för blankett och information se (programwebb, nyantagen) webbadress: http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/nya_lp/2lk000/nyantagna/tght09 skall du bifoga intyg som styrker dina tidigare studieresultat, men också kursplaner med angivande av kurslitteratur samt detaljerade kursbeskrivningar med specifika kunskapskrav och/eller godkänd labrapport. Dessutom skall du jämföra de detaljerade lärandemålen för kursen Den Friska Människan 1 och för var och ett tala om på vilken tidigare kurs som du inhämtat motsvarande kunskap (se instruktioner på webben). EXAMINATION I kursen "Den friska människan 1" ingår tre obligatoriska webb-baserade quiz (se nedan) och två skriftliga duggor med efterföljande obligatoriska självrättning. För att kursen skall vara godkänd fordras deltagande och godkända resultat på quizen och duggorna samt godkända laborationer och projektarbeten. I övrigt krävs godkänt deltagande och uppgifter inom ramen för PV. NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING Vid de obligatoriska delmomenten på kursen upptas närvaro genom att du vanligen signerar en lista. Vid tentamen och skriftliga duggor är du skyldig att på motsvarande sätt signera framsidan på varje skrivpass. Dessutom måste du kunna identifiera dig med ID-handling vid olika skriftliga examinationer, men ID-kontroll kan också förekomma vid de andra obligatoriska undervisiningsmomenten. OBS!! att signera någon kurskamrats närvaro är URKUNDSFÖRFALSKNING, ett brott som kan ge fängelse. QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR Quiz är webb-baserade examinationer som det är obligatoriskt att delta i. Quiz förekommer på de kortare undervisningsavsnitten. Quizet på avsnitt 1 är en anonym självevaluering. De två quizen på avsnitt 3 är IT-baserade duggor som ej är anonyma och du behöver 50% för att få godkänt. Vid underkänt anordnas restförhör Duggorna är skriftliga delförhör som förekommer på de längre undervisningsavsnitten (2 och 4) och omfattar kurslitteratur och information som har förmedlats i samband med olika undervisningsmoment på avsnitten enligt de specificerade lärandemålen. Obs. i duggorna ingår också ett efterföljande obligatoriskt delmoment med självrättning (i storsal eller i seminarieform). I duggan på avsnitt 2 ingår också ett efterföljande delmoment Cellslöjd. Även på de skriftliga duggorna krävs 50% för godkänt och frågorna är vanligen enklare en på sluttentamen. 15
De detaljerade lärandemålen uppdateras inför varje termin och kommer successivt att tillhandahållas för de olika avsnitten och momenten. Är något oklart så fråga den som är ansvarig för kursavsnittet (se stycket Indelning i moment och avsnitt )! En restdugga (vanligen muntlig i grupper om!9studenter) finns schemalagd efter varje skriftlig dugga. Dessutom finns ett restduggatillfälle (muntligt/skriftligt) före ordinarie tentamen och före resttentamen i augusti. Se nedan ang. anmälan till resttillfälle. TENTAMEN Den skriftliga integrerade sluttentamen omfattar hela kursen "Den friska människan 1" och äger rum måndagen den 10 jan 2011. Den delas in i ett förmiddagspass mellan kl. 08.30-11.00, ett pass mellan 12.00-14.00 och ett tredje pass mellan 14.20-16.30. Resttentamina äger rum i feb/mars, augusti och januari (vid datum som meddelas senare). Obligatorisk föranmälan till resttentamen (se nedan). Gamla tentamina från DFM1 finns att läsa på webben under moment 4: (http://courses.ki.se/utbildningsprogram/lakare/nya_lp/2lk000/mermaterial/moment_3 inte grering_med_slutexamination/startsida). För deltagande i den skriftliga tentamen krävs i princip godkänd DFM1-kurs, d.v.s. att samtliga obligatoriska delmoment på kursen DFM1 skall vara godkända (se ovan). Har man ej godkänd kurs kan man få dispens. Dispens beviljas ej för de två duggorna på avsnitt 2 och 4, men för enstaka andra moment (t.ex. laborationer, projektarbeten), beviljas vanligtvis dispens. OBS! Oavklarade delmoment/dagar från PV utgör inget hinder för deltagande i tentamen för DFM1. OBS! För godkänd tentamen krävs dels minst 60% av maxpoängen men också minst 50% av maxpoängen på frågorna från delavsnitten 2, 3+5 samt 4, man kan alltså inte taktikläsa och strunta i något avsnitt. Vid underkänt skriver man om hela den integrerade tentamen. OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA: Till resttillfällena är det obligatoriskt med föranmälan senast kl. 12.00 tre arbetsdagar innan provtillfället. Se meddelandesidan på kurswebben för hur du ska anmäla dej: antingen via en anmälningsenkät som det då finns länk till eller direkt till berörd kursadministratör (Dugga avsnitt 2: kursadministratör Anna Jarelöv Palm, courses@cmb.ki.se, dugga avsnitt 4 samt DFM1-tentan: kursadministratör Susie Björkholm, kurssekreterare@mbb.ki.se). Har tidig anmälan skett till provtillfälle och du sedan av olika skäl bestämmer dej för att inte delta skall avanmälan snarast ske. OBS! Har du funktionshinder som ger dej rätt till färlängd skrivtid, eller andra stödåtgärder i samband med skriftlig examination, måste intyget inlämnas i god tid till Susie Björkholm och anmälan till provtillfälle ske senast 15 arbetsdagar innan. KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED? Ta kontakt med kursledningen om du märker att du har svårt att klara av något eller några kursmoment, t.ex. om dina förkunskaper känns för svaga! Speciellt viktigt är det att du snarast kontaktar Åke Rökaeus (kursledare för kursen DFM1) och/eller Isabel Johnson på studievägledningen om du har problem av allvarlig art vid muntlig redovisning. Du bör då också kontakta Ann Wenkel Harup på Studenthälsan och anmäla dig till deras kurs i att Våga tala i grupp. Se även studenthälsans tips om Balans i studierna : http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28669&l=sv 16
STUDIEPOÄNG De 30 poängen för terminen fördelas enligt följande lista. När alla moment inom en kurs/ett moment är avklarat inrapporteras detta i LADOK och blir känt bl.a. för CSN. OBS! Om du har beviljats tillgodoräknande för tidigare studier reduceras dina avklarade poäng gentemot CSN men ej för programmet (bokförs som TG). Du kan själv gå in på Ladok på webb (www.ki.se>ki Student>Ladok på webb) för att se vilka resultat som är inrapporterade för dej. https://cas.ki.se/login?service=http%3a%2f%2flpw%2eki%2ese%2f%3faction%3dindex% 26controller%3Dlpw&application=lpw&lang=sv Upptakten (de första 3 veckorna+3pu-dagarna under DFM1+VetU momenten nedan) 6 hp Den friska människan 1 Moment 1 - Utveckling från ägg till embryo Moment 2 - Matsmältning och ämnesomsättning Moment 3 Primärvård Moment 4 - Integrering och slutexamination 5,5 hp 11 hp 1,5 hp 6 hp OBS! Samtliga delmoment måste vara godkända för att poängen för momenten i DFM1 skall redovisas i LADOK (se nedan). Enskilda delmoment redovisas ej. Dessa delmoment måste du själv hålla reda på t.ex. i tabellen nedan och genom kontroll i Ping-Pong. (OBS i normalfallet tar det ca 10 arbetsdagar innan ett delmoment syns i Ping-Pong som avklarat, men ibland tar det tyvärr längre tid. PV rapporterar själva efter att de fått in närvaron från er.) Moment/Avsnitt Namn Datum Poäng bokförs Avsnitt 1 Webb-baserat quiz (självevaluering) Avsnitt 2 [Litteratursökningen tillhör VetU Upptakten] Projektarbete - skriftligt [Word tillhör VetU Upptakten] Skriftlig dugga + rättningsseminarium Cellslöjd 5,5hp Avsnitt 3 Webb-baserat preparatquiz (IT-baserad dugga) Utkvittering av labbutrustning + säkerhet Föreläsning: säkerhet på kurslab Digestionslaboration (enzym) Webb-baserat quiz (IT-baserad dugga) Avsnitt 4 [Excel tillhör VetU Upptakten] Kolhydrat-laboration Lipid-laboration Projektarbete Kolesterol Skriftlig dugga + rättningsseminarium Återlämning av labutrustning Avsnitt 5 Projektarbete Lever Projektarbete Metabola syndromet 11hp Moment 3 4 PV-dagar* 1,5 hp Moment 4 Skriftlig tentamen/examination 6 hp *OBS! Oavklarade PV-dagar (inklusive CeFAM-dagarna) under momenten 1 och 2 utgör ej något hinder för att poängen för dessa moment inrapporteras i LADOK. Däremot kommer de att utgöra ett hinder för inrapportering av moment 3. Trots detta är det mycket viktigt att du skyndsamt tar igen ( restar ) oavklarade PV-dagar under momenten 1 och 2 OBS du kontaktar de ansvariga och/eller din vårdcentral för information om hur och när du skall göra detta liksom om din närvaro ej registrerats i Ping-Pong. 17