SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Sundsvalls kommuns årsredovisning Produktion: Addera Kontorsservice, mars 2014 Omslagsbild, Sommardag på Uvberget, fotograf: Åsa Melander Förvaltningsberättelse... 10 Samhällsekonomins utveckling... 11 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål... 13 Finansiella mål... 20 Finansiell struktur... 24 Finansiell analys kommunen... 28 Finansiell analys koncernen... 33 Driftredovisning... 36 Investeringsredovisning... 38 Medarbetare... 40 Koncernens miljöarbete... 46 Hållbarhetsrapport RIKARE... 47 Nämnder, bolag och kommunalförbund... 48 Kommunstyrelse... 49 Barn- och utbildningsnämnd... 51 Socialnämnd... 54 Kultur- och fritidsnämnd... 58 Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration... 60 Stadsbyggnadsnämnd... 62 Miljönämnd... 64 Lantmäterinämnd... 65 Överförmyndarnämnd... 65 Kommunrevision... 66 Valnämnd... 66 Stadsbacken AB... 67 Sundsvall Logistikpark AB... 68 Mitthem AB... 68 Sundsvall Vatten AB... 69 Sundsvall Arena AB... 69 Sundsvall Energi AB... 70 Reko Sundsvall AB... 71 Korsta Oljelager AB... 71 Sundsvall Elnät AB... 71 ServaNet AB... 72 SKIFU AB... 72 Sundsvalls Hamn AB... 73 Sundsvall Oljehamn AB... 73 Näringslivsbolaget i Sundsvall AB... 73 Medelpads Räddningstjänstförbund... 74 Svenska Kommun Försäkrings AB... 74 Midlanda Fastigheter AB... 75 Norra Kajen Exploatering AB... 75 Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB... 75 Scenkonst Västernorrland AB... 76 Räkenskaper... 77 Resultaträkning... 78 Kassaflödesanalys... 79 Balansräkning... 80 Noter... 82 Redovisning av uppdrag... 95 Revisionsberättelse... 96 Redovisningsprinciper... 97 Ekonomiska begrepp... 99 Förklaringar och förkortningar... 98
Med fokus på jobb, utbildning och infrastruktur bygger vi ett Sundsvall för framtiden Vi tror på helhet och långsiktighet i Sundsvall - Norrlands huvudstad. En framgångsrik kommun fattar beslut som gynnar hela kommunens utveckling. En framgångsrik kommun investerar för framtiden. En framgångsrik kommun vågar prioritera. Att Sundsvalls kommun når fyra av fem finansiella mål måste anses som ett gott resultat. Året inleddes med ganska dystra prognoser men efter bland annat återbetalningar av försäkringspremier och en åtstramning av några nämnders budgetramar så landade resultatet på drygt två procent överskott. Om vi enbart tittar på driftsresultatet så är det dock för svagt för att på lång sikt vara ekonomiskt hållbart. Här återstår det arbete de kommande åren för att komma till rätta med detta. Sundsvall levererar de största nyetableringarna sedan 1970-talet Jobben är vår viktigaste fråga. Med högre sysselsättning får vi högre intäkter till våra välfärdstjänster främst vård, skola och omsorg. Att fler sundsvallsbor jobbar är också en hälsooch frihetsfråga för den enskilde individen. Alla ska känna sig behövda och känna att de är med och bidrar. Därför gläder det mig oerhört att vi under det senaste året har lyckats med två stora etableringar som genererar många nya jobb. Jag tänker närmast på SEB som öppnar ett kundcenter med 75 nya tjänster och Com Hem som öppnat med plats för 100 nya jobb. Sveriges bästa skola 2021 En av de viktigaste förutsättningarna för att nå hög sysselsättning och skapa bra förutsättningar för framtiden är att vi har en skola med hög kvalité. En skola där kunskap står i centrum och en skola där alla elever blir sedda. Skolan är ett prioriterat område och hela kommunorganisationen ska sätta skolan i första hand. Vi är stolta över att som en av få kommuner ha en avgiftsfri kulturskola. På så sätt jämnar vi ut skillnader och skickar viktiga signaler om att alla barn och unga ska ha möjlighet till en berikande fritid. God infrastruktur är avgörande för en stark arbetsmarknadsregion Bron är på plats över sundsvallsfjärden och snart kan vi åka över den. Vi ser fram emot en stadskärna med renare luft och en bättre kontakt med vattnet. Flera viktiga pusselbitar i vår region föll på plats i den uppgörelse som vi gjorde i anslutning till att det blev en broavgift. Viktigast på kort sikt är de järnvägssatsningar som kommer att möjliggöra ett byggande av Sundsvalls logistikpark. Värt att nämna är också den efterlängtade satsningen på en ny E14 väster om Sundsvall. Nu ska vi lägga krutet på att få till stånd ett dubbelspår mellan Gävle-Härnösand och få till en lösning på järnvägsfrågan genom centrala Sundsvall. Investeringsbudget för en långsiktig livskvalitet Under året fick vi till en historisk överenskommelse gällande investeringar i våra förvaltningsfastigheter. Överenskommelsen som sträcker sig över flera år och som sju partier står bakom. En investeringsbudget som tillgodoser behov i hela vår kommun. Den innehåller bland annat renovering av Sporthallen och en ny simhall. Till detta kommer även att en ny modern arena för innebandyn och basketens behov. Vi kommer även att utveckla våra teaterkvarter. Den största delen satsar vi dock på renovering, ombyggnad och nybyggnad inom vård, skola och omsorg. 4 ÅRSREDOVISNING
Framåtblick för 2014 Vi ser med tillförsikt fram emot det nya året som just börjat. Det här året har mycket goda förutsättningar för tillväxt och ökad inflyttning i Sundsvall. Våra nyetableringar och det fortsatta arbetet för ett stärkt näringslivsklimat bidrar starkt till detta. Ett växande universitet och investeringar i infrastruktur bidrar också. Utmaningen ligger i bostadsbyggandet. Våra signaler från politiken är dock tydliga; bygg nu och bygg en mångfald av alternativ. Till alla våra medarbetare vill jag säga: Tack för det gångna året och för det fina arbete ni genomfört. Jörgen Berglund (M) Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 5
Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service- och teknik BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn- och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* Favi** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret FÖRTROENDENÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration *** Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB - SKIFU **** Ingår inte i den sammanställda redovisningen Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB Servanet AB (75%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** SUNDSVALL ARENA AB NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 1 AB - Norra Kajen Kvarter 2 AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB - Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 5 AB - Norra Kajen Kvarter 6 AB - Norra Kajen Kvarter 7 AB MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%) Midlanda Flygplats AB (84%) SCENKONST VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (76,44%) LILLHÄLLOM FASTIGHETS- FÖRVALTNING AB **** KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) **** Kommungaranti Reinsurance S.A Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Byberg & Nordin Busstrafik AB - Skolskjuts HSB Omsorg/Hemtjänst - Hemtjänst Hudiksvalls ungdomshem - Vård av barn och ungdom Klippangården (Frälsningsarmén) - Missbruksvård Mellannorrlands Hospice AB - Vård i livets slutskede Optimus - Personalkooperativ Personalkooperativet Blå Draken - Förskola Ragn-Sells AB - Insamling av hushållsavfall Sörgården Utveckling AB - Boendepsykiatrin Taxi Sundsvall AB - Skolskjuts Övriga kommunala entreprenader inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Fritidsverksamhet - Boende omsorgen (LSS) - Korttidsboende barn och unga - Missbruksvård - Hemtjänst - Matdistribution till ordinärt boende - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar - Liftkortförsäljning - Fritidsgårdsverksamhet 6 ÅRSREDOVISNING
Foto: Bilden tagen för Sundsvalls vardagsrum av Olle Melkerhed ÅRSREDOVISNING 7
Kommunens ekonomi Varifrån kommer pengarna? Kommunen omsatte cirka 5,8 miljarder kronor. Av dessa var 4,8 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag. 5% 6% 5% 4% 4% 6% 4% 4% Avgifter Bidrag Hyror Avgifter Bidrag Hyror 81% 81% Övriga intäkter Övriga intäkter Skatteintäkter Skatteintäkter Vad används pengarna till? Av de 5,8 miljarderna gick cirka 2,3 miljarder kronor till skola och förskola. Cirka 2,1 miljarder kronor gick till bland annat äldreomsorg, socialt stöd och räddningstjänst. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik, gick 0,6 miljarder kronor. 0,4 miljarder kronor gick till fritid och kultur medan insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder kostade 0,3 miljarder kronor. 7% 7% 6% 6% 10% 10% 37% 37% 40% 40% Utbildning Utbildning Vård Vård och omsorg och omsorg Samhällsbyggnad Fritid Fritid och kultur och kultur Näringsliv Näringsliv och arbete och arbete Ekonomiskt resultat Kommunen har även för år haft ett bra resultat. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, till exempel för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 8 ÅRSREDOVISNING
Fem år i sammandrag 2012 2011 2010 2009 Folkmängd 31/12 96 978 96 687 96 113 95 732 95 533 Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 33,28 32,89 - varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mnkr 985,4 960,7 972,6 925,6 931,4 Verksamhetens kostnader, mnkr -5 568,2-5 327,4-5 183,8-4 949,6-4 811,4 Avskrivningar, mnkr -215,9-221,2-208,3-209,8-202,4 Nettokostnad, mnkr* -4 798,7-4 587,9-4 419,5-4 233,8-4 082,4 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 4 819,5 4 664,0 4 557,9 4 413,9 4 234,5 Finansnetto, mnkr -4,0-3,8 7,4 3,4 11,8 Resultat efter finansnetto, mnkr* 32,1 72,3 134,5 183,5 163,9 Tillgångar, mnkr 9 230,3 8 982,7 8 976,4 8 452,7 7 810,5 Tillgångar per invånare, kr 95 180 92 905 93 394 88 295 81 757 Skulder, avsättningar, mnkr 6 674,4 6 527,6 6 631,0 6 241,9 5 659,2 Skulder, avsättningar per invånare, kr 68 823 67 513 68 992 65 202 59 238 Eget kapital, mnkr 2 555,9 2 455,1 2 345,3 2 210,8 2 151,3 Eget kapital per invånare, kr 26 355 25 392 24 401 23 094 22 519 Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 868,5 2 695,6 2 632,6 2 399,0 2 465,2 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 200,0 208,4 202,7 202,4 210,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 99,6 98,4 97 95,9 96,1 Soliditet, % 27,7 27,3 26,1 26,2 27,6 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -0,6 0,0-1,1 0,1-2,4 Balanslikviditet, % 127 144 151 112 67 Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,0 3,4 3,8 3,9 3,9 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 2,6 2,9 3,1 3,5 3,7 Nettoinvesteringar, mnkr 323,6 218,5 243,5 153 345,9 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 150 99 117 73 106 Antal tillsvidareanställda 6 862 6 758 6 977 6 899 7 167 Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 404,3 2 328,5 2 283,2 2 193,8 2 211,5 Koncernen Nettokostnad, mnkr* -4 531,3-4 304,1-4 169,1-4 001,4-3 895,2 Resultat efter finansnetto, mnkr* 127,4 159,2 194,4 212,5 182,8 Soliditet, % 24,4 23,9 22,4 21,7 22,8 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -0,2 0,0-2,2-1,6-3,8 Nettoinvesteringar, mnkr 942,3 680,4 737,4 685,2 1 060,1 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 211 152 170 163 276 Balanslikviditet, % 127 133 138 61 62 * exklusive jämförelsestörande poster ** exklusive avgiftsdel ÅRSREDOVISNING 9
Förvaltningsberättelse 10 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse Foto: Sundsvalls kommun
Samhällsekonomins utveckling Året har i viss mån blivit det år som ekonomiskt sett aldrig riktigt kom igång. Oavsett om vi tittar nationellt eller globalt har tillväxten varit svagare än vad bedömare trott. I prognos efter prognos kunde vi läsa hur dessa bedömare sköt fram tidpunkten för när vi skulle märka av en tydlig uppgång. Från och med 2012 och under stora delar av kom många indikationer och analyser som pekade mot en relativt god utveckling för många regioner och länder. Men det har tagit längre tid än beräknat. Och det har sett mycket olika ut i olika länder. Global ekonomi De flesta länder med globalt stora ekonomier har uppvisat positiva förändringar under. Kina har en fortsatt stark ekonomisk utveckling på nära åtta procent under, och med synbara tecken på en ökad efterfrågan från deras industri. Vissa bedömare varnar dock för att tro på en fortsatt hög tillväxt i Kina. En förutsättning är att de får igång en högre inhemsk konsumtion, snarare än ett högt sparande. USA har vänt röda siffror till svarta siffror för en rad indikatorer, de går från en ganska svår lågkonjunktur till att uppvisa tydliga tecken på förbättringar inom inköpsindex, sysselsättning och hushållens köpkraft. Tyskland är Europas enskilt starkaste tillväxtmotor och har liksom Sverige klarat sig från en inhemsk statsfinansiell kris som drabbat många andra länder. I en del länder i eurozonen, som Italien, Frankrike och Grekland, har utvecklingen varit mycket svag eller negativ under flera år. Euroområdets finansiella svårigheter sedan finanskrisen och den påföljande statsfinansiella krisen finns kvar. Mycket handlar om en alltför hög skuldsättning som beror på att landet alltför länge lånat till löpande utgifter och åtaganden, till exempel offentligt anställdas löner och pensioner. En del länder som Irland och Spanien har lyckats ta sig ur de värsta svårigheterna genom att vidta tydliga och många gånger tuffa åtgärder som handlar om att öka sin ekonomiska hållbarhet, det vill säga att rätta munnen efter matsäcken. De länder som har fortsatta ekonomiska problem har som gemensam nämnare att man saknar politisk förmåga och/eller vilja att lösa sina långsiktiga utmaningar genom impopulära beslut. Bilden blir mer komplex om vi borrar ner oss lite grann. Även i relativt stabila länder ser vi hur det är svajigt här och var. I Tyskland finns en del kommuner som har det mycket svårt att klara sina åtaganden, främst på grund av för hög skuldsättning. Ett antal av dem har begärt regionala eller statliga medel för att över huvud taget kunna fortsätta att fungera. I USA är den federala upplåningen i det närmaste astronomisk, men om vi inkluderar privat och annan förmögenhet är bilden mycket mindre allvarlig. Det betyder att ett land med goda framtidsutsikter kan visa sig ha sektorer som ökar den faktiska risken än vad som syns utifrån. Sveriges ekonomi Även här i Sverige var det år som aldrig riktigt vände. Svensk ekonomi har klarat sig väl genom finanskrisen. Sverige har inte heller genomlidit en statsfinansiell kris jämfört med många andra länder, där sedelpressen blivit ett viktigt verktyg för att nå stabilitet. Under visade sig arbetslösheten vara fortsatt hög och BNP-utvecklingen fortsatt låg jämfört med årets tidiga prognoser. Mot andra halvåret började det dock synas en positiv påverkan på arbetslösheten. Inflationstrycket var fortsatt mycket lågt. Det tyder på att den svenska ekonomin ännu inte fått upp ångan och börjat återanställa i så stor omfattning. Det beror till viss del på en alltför svag internationell efterfrågan på svenska exportvaror och på en relativt stark kronkurs jämfört med de flesta andra valutor. Under 2012 sänktes reporäntan från 1,75 procent ner till en procent. Reporäntan har därefter legat kvar på den nivån till december då den sänktes ytterligare till 0,75 procent. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 11
Kommunernas ekonomi Kommunsektorn uppnår ett gott resultat, men precis som för 2012 beror en stor del av resultatet på att AFA Försäkring betalar tillbaka inbetalda premier. Denna gång för åren 2005 och 2006. Effekten blev cirka 11 miljarder kronor för kommun- och landstingssektorn och cirka 84 miljoner kronor för Sundsvalls kommun. Skatteunderlaget har under varierat men har sammantaget förändrats i liten omfattning mellan års prognoser. Skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunerna uppgick till 20,62 kronor, en ökning från 2012 med 0,03 kronor. Sundsvalls kommuns skattesats uppgår från 2014 till 22,59 kronor, en höjning med 0,30 kronor som beror på en skatteväxling mellan kommunen och landstinget i samband med övertagandet av ansvaret för hemsjukvården. Landstinget har gjort motsvarande sänkning av sin skattesats. Sundsvalls kommuns skattesats är numera 1,97 kronor högre än riksgenomsnittet. Landstingets skattesats har gått från 0,12 kronor under genomsnittet till 0,51 kronor under genomsnittet från och med 2014. Befolknings- och sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001 och uppgick i december till 96 978 personer, en ökning med 291 personer sedan december 2012. År 2021 ska kommunen ha minst 100 000 innevånare, enligt ett av målen i kommunens Hållbar tillväxtstrategi 2021. Om vi antar samma ökning som de åtta tidigare åren (2 934 personer) och adderar dem till års befolkningssiffra, kommer kommunen den 31 december 2021 att ha 99 912 invånare. Arbetslösheten i Sverige uppgick enligt scb.se i december till 7,4 procent, en marginell minskning med 0,2 procent jämfört samma period föregående år. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick i december till 20,5 procent, en minskning med 1,7 procent. Arbetslöshetsstatistiken för Sundsvall i december visar att antalet öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd har minskat något sedan samma period 2012, från 5 041 personer till 4 933 personer. Samma resultat ser vi även för Västernorrlands län. Framtidsutsikter Sundsvall uppvisar ett överskott jämfört med budget. Däremot är risken stor att resultatet för 2014 och troligen även för kommande år framöver blir mycket sämre. Ett viktigt skäl är att kommunen beslutat om en del nödvändiga insatser i fastighetsbeståndet, något som också ökar verksamhetens kostnader. Om vi tittar framåt ytterligare några år så ser vi stora och ökande behov i befintlig verksamhet, men också behov av nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnas grundläggande behov av kommunal service. Från och med slutet av 2010-talet och fram till cirka år 2030 kommer antalet äldre personer med behov av kommunala tjänster att öka i hög utsträckning medan antalet skattebetalare minskar, något som ytterligare begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. Det finns också behov av att säkerställa en rimlig nivå på underhåll i fastigheter, gator, vägar med flera anläggningar. Detta är något som tidigare fått stå tillbaka för behov och ambitionshöjningar i verksamheten. Det är viktigt att arbeta långsiktigt med kommunens behov. Visserligen kan en del kostnader möjligen skjutas upp men det är troligt att det blir dyrare i längden. Kommunen står inför många utmaningar framöver som kräver mod, kunskap och prioriteringar för att hantera med god ekonomisk hushållning. Det är avgörande viktigt att inte belasta kommande generationers handlingsutrymme med deras kommande skatteintäkter bara för att det är möjligt att göra så. För att klara av kommande utmaningar behöver kommunens politiska företrädare prioritera hårt i befintlig verksamhet, men också i egna ambitionsnivåer. I framtiden behöver kommunen i första hand fokusera på de grundläggande, lagstyrda uppdrag vi har och se över ambitionsnivån i kommunens frivilliga verksamheter. Kommunen behöver också ytterligare driva på utvecklingen mot ökad effektivitet i sina tjänster. Med hänsyn till detta är Sundsvalls kommuns samlade ekonomiska utmaningar mycket tunga. En framgångsfaktor är att våga prioritera bort saker och att vara tillräckligt långsiktig när de dagliga besluten ska tas. Vi har alla ett ansvar för att kommunens allmännyttiga tjänster ska ge maximal nytta och effekt nu och i framtiden. 12 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell för tydliga och mätbara mål Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. En sådan åstadkommer kommunen genom att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. För att leda och styra ekonomi och verksamhet finns en ledningsprocess där Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och internkontroll samverkar på alla resultatnivåer. Mål och resursplanen är kommunens budget och ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommun en styrmodell vars viktiga utgångspunkt är att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål som kopplas samman med resursfördelningen till nämnderna. Styrmodellen är processorienterad och innehåller huvud- och stödprocesser. Processerna har alla det övergripande syftet att säkerställa att verksamheterna når önskade resultat inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, skapa en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, ge en meningsfull fritid och aktivt socialt liv samt ge goda förutsättningar för näringsliv och arbete. För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultat behövs interna stödprocesser för ledning och verksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterar organisationsstrukturen genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. I Mål och resursplan för -2014 med plan för 2015-2016 har endast mål satts för huvudprocesserna och inte för stödprocesserna. Fotograf: Staffan Eliasson ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 13
Måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnåt Målet kan inte bedömas Näringsliv och arbete Mål Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer frågar efter. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer. Exempel är att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Kommunstyrelsen, NAVI (nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration), socialnämnden och miljönämnden har fastställt mål och tillhörande indikatorer inom denna process. Kommunstyrelsen har två mål inom processen varav ett bedöms uppnås och de andra delvis uppnås. Miljönämnden har satt två mål inom processen och bedömningen är att båda målen kommer att uppnås. NAVI har tre mål inom processen varav alla bedöms delvis uppnås. Bedömningen görs utifrån att Näringslivsbolaget bidragit till att skapa fler jobb i Sundsvall genom att de medverkat till tolv etableringar med cirka 130 arbetstillfällen under året. När det gäller servicen till företagare kan konstateras att Sundsvalls kommun blivit bättre. Det sammanfattande omdömet om kommunens service har ökat med fyra enheter sedan förra mätningen. Servicegarantin kring Tidiga kundmöten är en lyckad satsning där berörda förvaltningar och bolag samverkar kring gemensamma ärenden, vilket innebär att företagare slipper vända sig till olika förvaltningar eller bolag. Under året har 50 första kundmöten genomförts. Miljökontoret har under året arbetar fram fler servicegarantier så nu har man servicegarantier för förvaltningens vanligaste företagsärenden. Inom NAVI:s verksamhet kan konstateras att andelen självförsörjande har ökat under året men det är fortfarande många som är beroende av försörjningsstöd. Satsningen med KomiJobb har bidragit till att få fler självförsörjande. När det gäller ungdomar och vuxna under 25 år, som ska befinna sig i en egen försörjning eller gått vidare till studier, så visar uppföljningen att andelen män har ökat och andelen kvinnor minskat. Inom vuxenutbildningen kan konstateras att andelen individer som efter avslutad utbildning fått anställning eller gått vidare till studier har ökat, dock är man inte uppe i samma nivå som 2011. 14 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse
Utbildning Mål Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande. Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling, från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Barn- och utbildningsnämnden har satt sju mål som ska medverka till att processmålet nås. Av dem är det tre som har uppnåtts helt, två delvis och två som inte har uppnåtts under. Vår samlade bedömning blir att processmålet delvis har uppnåtts. Sundsvall har som mål att vi ska ha Sveriges bästa skola 2021. I oktober bestämde kommunfullmäktige att det ska vara en viktig fråga för hela kommunkoncernen. Barn- och utbildningsnämnden menar att det finns goda förutsättningar för att vi ska nå dit. Skolans systematiska kvalitetsarbete börjar sätta sig och lyfts fram som föredömlig av bland annat Mittuniversitetet och kommunens revisorer. Måluppfyllelsen ökar i skolans lägre åldrar och den ogiltiga frånvaron har minskat, men det finns många utmaningar. Hit hör lärares och skolledares arbetsbelastning och de svaga resultaten i högstadiet. Här kommer det att läggas extra fokus under 2014. Barn- och utbildningsnämndens mål 1. Trygghet. Barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. Målet har uppnåtts. För att se om målet har uppnåtts, har förvaltningen använt enkäter till elever och föräldrar för att se om målet har uppfyllts. Genomgående är talen mycket höga runt 90 procent de allra flesta känner sig alltså trygga i skolan. För ett par åldersgrupper har den nivå man önskat nå varit 100 procent vilket inte riktigt har nåtts. Man kan fundera över om en sådan målnivå är realistisk. 2. Utvecklande lärmiljö. Barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande. Målet har delvis uppnåtts. Också här har enkätsvar från elever och föräldrar använts för att bedöma om man nått målet. Svaren varierar mellan olika skolformer. I gymnasiesärskolan och i årskurs 3-5 har målet uppnåtts. 3. Kunskaper. Mål för förskolan: Barnen stimuleras till utveckling och lärande. Målet är uppnått. 4. Kunskaper. Mål för grundskolan: Eleverna når målen i samtliga ämnen. Målet har inte uppnåtts. Detta kan ses som det allra viktigaste målet för skolan. Ett metodiskt arbete pågår för att få bättre resultat, vilket också förvaltningen beskriver i årsrapporten. Man vet att måluppfyllelsen ökat i de lägre åldrarna, mycket tack vare matematikoch språksatsningar som gjorts. Men en stor utmaning finns i att öka måluppfyllelsen på högstadiet och då särskilt i årskurs 9. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför under 2014 att sätta särskilt fokus på högstadiet. 5. Kunskaper. Mål för gymnasieskolan: Alla elever vid Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter fyra år. Målet har inte uppnåtts. 6. Utveckla sin fulla potential. Barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. Målet har uppnåtts för. Det här är ett mål som är mycket svårt att utvärdera som det nu är skrivet. För att bedöma måluppfyllelsen har barn- och utbildningsnämnden valt några mått som handlar om lek och kreativitet i förskolan, lärares förväntningar på eleverna i grundskolan och möjligheten till påverkan samt extra stöd i gymnasiet. Måtten har valts utifrån aktuell forskning om vad som ger framgång och utveckling i skolan. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 15
Samhällsbyggnad Mål Bra boende och boendemiljöer för sundsvallsborna är en social rättighet. Sundsvall blir attraktivt genom att vara en klimatsmart och trygg kommun med god infrastruktur för resor inom samt till och från hela kommunen. Samhällsbyggnad omfattar de flesta politikområdena. Det handlar om att lyfta perspektivet från detaljnivå till en övergripande nivå och att med god överblick och framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var de bor. Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapa en långsiktigt hållbar miljö. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Stadsbyggnadsnämnden har fastställt tre mål inom processen, miljönämnden har fastställt tretton mål, lantmäterinämnden har fastställt tre mål och kommunstyrelsen har fastställt ett mål. De mål som nämnderna har tagit för samhällsbyggnadsprocessen bedöms nästan uteslutande kunna uppfyllas. Endast tre av tjugo mål bedöms inte kunna uppfyllas. Det är miljönämndens mål avseende miljökvalitetsnormer, målet om att initiera minst en insats per år som leder till hållbar utveckling inom målområdet samt målet att andelen återställda kalkningsobjekt ska öka under mandatperioden jämfört med 2010. När det gäller miljökvalitetsnormerna för luft visar data på många överskridanden. Miljönämnden har deltagit i framtagandet av ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar år 2014 och kväveoxid när nya E4 har öppnat. En aktivitet inom hållbart byggande har planerats men genomförs först under första kvartalet 2014. Miljönämndens mål "andelen återställda kalkningsobjekt" uppnås inte på grund av att kvalitén tidigare förbättrats så att vissa objekt hamnat utanför åtgärdsprogrammet och sedan drabbats av försurning vid kraftiga höstregn. Den tidigare påtalade avvikelsen rörande livsmedelstillsynen har nu delvis åtgärdats. Målet på 100 procent är bedömt som mycket svårt att nå, beroende på omständigheter som miljönämnden inte råder över. Livsmedelsverket rekommenderar en målsättning på 80 procent och miljönämnden når för upp till 87 procent. Ett av kommunstyrelsens mål lyder: Kommunen hanterar med god framförhållning och beredskap de stora utmaningarna för hållbar tillväxt i planeringsprocessen. Hänsyn tas till alla de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Detta mål bedöms dels inte vara uppnått för, dels som svårt att nå även i ett längre perspektiv. De huvudsakliga orsakerna till detta ligger i utmaningarna kring kollektivtrafiken, luftkvalitet och klimatpåverkan från kommunens egna fordon. Sammantaget bedöms att målet för samhällsbyggnadsprocessen delvis uppnås. 16 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse
Fritid och kultur Mål Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts- fritidsoch kulturutbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet med ett mer hälsosamt Sundsvall där ungdomar prioriteras. Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Kultur- och fritidsnämnden har fastställt sju delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Sex delmål har erhållit status grön vilket betyder måluppfyllelse, ett delmål har status rött, vilket betyder att målet inte uppnåtts. Det är mål 2, I Sundsvall ska finnas goda förutsättningar för idrott och kultur på såväl professionell som breddnivå, som inte uppnåtts. När man läser bakgrunden i form av de indikatorer som använts i samband med målbedömningen så redovisas det många positiva saker, vilket gör den totala bedömningen svårare då de har måluppfyllelse i de sex övriga delmålen. Bedömningen är att kultur- och fritidsnämnden i huvudsak har bidragit till att uppfylla det övergripande processmålet. Miljönämnden har fastställt tre delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Två mål har uppnåtts, ett mål är delvist uppnått då det återremitterats (en så kallad minoritetsåterremiss). Bedömningen är att miljönämnden har bidragit till att uppfylla det övergripande processmålet. Mot bakgrund av detta har processmålet i huvudsak uppnåtts. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 17
Vård och omsorg Mål Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Riktig valfrihet innebär inflytande över sin egen situation. Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst och anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Socialnämnden har fastställt åtta mål inom processen och överförmyndarnämnden har fastställt två mål. Med hänsyn tagen till de indikatorer som utgör mätningen så uppnås inget av de tio målen. Övervägande antal indikatorer uppnår inte önskade nivåer och ytterligare ett antal är ännu inte bedömda. Eftersom några indikatorer ändå kommer upp i önskade nivåer så görs bedömningen att processmålet delvis är uppfyllt. Positivt är att hemtjänsten som helhet har fått bättre omdömen jämfört med tidigare år och inom särskilt boende har målet för bemötande nåtts. Det enskilt största området inom processen är äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen redovisar socialförvaltningen dels hemtjänsten och dels särskilt boende. Inget av områdena som helheter når den önskade nivån för däremot återfinns de inom den övre kvartilen som är önskad nivå på sikt. När det gäller hemtjänsten som helhet så är nöjdheten 91 procent vilket är det samma som riket. På motsvarande sätt uppnår särskilt boende samma nivå som riket, 84 procent. Positivt är att ett bra bemötande inom särskilt boende har ökat sedan 2012 och uppnår önskad nivå. Antal fristående lokalt förankrade utförare av hemtjänst har nått åtta vilket är mer än önskad nivå (3) och deras marknadsandel är nästan i nivå för att nå målet om tio procent. För att klara en långsiktig utveckling ska enheter inom hemtjänst och boende totalt sett ha ett årligt överskott på minst fyra procent år 2014. Målet nås inte varken för hemtjänst eller för boende eftersom båda områdena visar negativa resultat för. För människor i särskilda livssituationer ska bland annat lagstiftningen inom socialtjänstlagen SoL och Lag om särskilt stöd och service till funktionshindrade LSS var en garanti för de enskilda. Tyvärr är det en negativ utveckling över förmågan att verkställa beslut inom SoLoch LSS-området. För området individ- och familjeomsorg är det endast målet beträffande antal hushåll som vid mätning i december uppbär försörjningsstöd som fyller krav för att nå måluppfyllelse. En positiv utveckling är att andel hushåll som uppbär stödet längre än sex månader har minskat jämfört med 2012, och resultatet är mycket nära målet. Inom området stöd och omsorg har några områden varit föremål för mätning och andra kommer att mätas under 2014. Dock framgår inte vilka önskade nivåer som gäller vilket omöjliggör någon bedömning om måluppfyllelse. Det gäller även frågan om socialtjänsten leder och samordnar arbetet för ökad social välfärd i Sundsvalls kommun ett större vi där är graden av välskötthet som socialnämnden beslutat om inte uppnått. Men inom området för systematiserade produktionsprocesser är socialförvaltningen på rätt väg. Överförmyndarnämnden Mitt når inget av sina två mål. Den genomsnittliga handläggningstiden på kontoret har inte mätts vid tidpunkten för årsrapporten och antalet ställföreträdare uppgår till 870 vilket innebär att det är en bit kvar till de 930 som målet för var. Beträffande de årsredovisningar som gode männen lämnar in så är de inte tillräckligt många som kommer in i tid och de är heller inte tillräckligt kompletta för att målen ska nås. Den sammanvägda bedömningen är att målet delvis uppnås. För att närma sig graden uppfyllt återstår en hel del arbete. Inte minst att komma igång med mätningarna av indikatorerna. 18 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse
Mål Något mål har inte antagits. Lednings- och verksamhetsstöd I MRP -2014 med plan för 2015-2016 finns inget övergripande processmål för processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd. Fotograf: Kristofer Lönnå ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 19
Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet Kapacitetsutvecklingen Riskförhållanden Kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Det finansiella resultatet Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Årets resultat, uppgår till 2,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att målet är uppfyllt för år. Resultatet ligger därmed på en nivå som stärker kommunens ekonomi. En stor del av resultatet härstammar dock från återbetalningen av AFA-premier som är en engångsintäkt och som inte återkommer år 2014. Mål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Diagram: Årets resultat / Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2009 2010 2011 2012 Årets resultat inkl jämförestörande poster Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 20 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse