Årsredovisning 2011 SUNDSVALLS KOMMUN ÅRSREDOVISNING NORRA KAJEN SUNDSVALL. Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2011 NORRA KAJEN SUNDSVALL Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren Perspektiv fotopunkt ÅRSREDOVISNING

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse... 9 God ekonomisk hushållning...10 Måluppföljning...11 Finansiella mål Finanssiell struktur Finansiella analys, kommunen...24 Finansiella analys, koncernen...28 Driftredovisning...30 Investeringsredovisning Medarbetare...32 Koncernens miljöarbete Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse...38 Barn- och utbildningsnämnd...39 Socialnämnd...40 Kultur- och fritidsnämnd...42 Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration...42 Stadsbyggnadsnämnd...43 Lantmäterinämnden...44 Miljönämnd...44 Överförmyndarnämnd...45 Kommunrevision...45 Valnämnd...45 Stadsbacken AB...46 Sundsvall Energi AB...46 Reko Sundsvall AB...47 Sundsvall Elnät AB...47 Servanet AB...47 Korsta Oljelager AB...48 Sundsvall Vatten AB...48 Sundsvall Logistikpark AB...48 Mitthem AB...48 SKIFU AB koncernen...49 Sundsvall Arena AB...49 Sundsvall Hamn AB...49 Sundsvall Oljehamn AB...49 Medelpads Räddningstjänstförbund...49 Norra Kajen Exploatering AB...50 Scenkonst Västernorrland AB...50 Svenska Kommun Försäkrings AB...50 Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Räkenskaper Resultaträkning...52 Kassaflödesanalys...52 Balansräkning...53 Noter Uppdrag Övrigt...77 Revisionsberättelse...80 Redovisningsprinciper Ekonomiska begrepp...83 Förklaringar och förkortningar...84 Sundsvalls kommuns årsredovisning 2011 Foto: Svante Harström, Andreas Näsholm, Tomas Jonsson Omslagsbild: Norra Kajen, Norra Kajen Exploatering AB 2 ÅRSREDOVISNING 2011

3 Inledning 1 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag...8 ÅRSREDOVISNING

4 Kommunstyrelsens ordförande Vi gör det goda livet möjligt Framtidstro på stabil ekonomisk grund Går det att sammanfatta det här året på annat sätt än bra? Jag tycker faktiskt inte det. Så säger kommunalrådet Magnus Sjödin (M). Med ett resultat som landade på 134 miljoner kronor, kan alltså år 2011 summeras som lyckat. Det är det bästa resultat Sundsvalls kommun någonsin haft, och mycket bättre än vi hade hoppats. Det budgeterade resultatet var 88 miljoner kronor, säger Magnus Sjödin. Förutom ökade skatteintäkter beror det positiva resultatet till stor del på måttfulla investeringar och god budgetföljsamhet. De åtgärder som gjorts under året har visat sig falla väl ut, även om lågkonjunktur och arbetslöshet gjort att bland annat kostnaderna för försörjningsstöd ökat. Stabil ekonomi Början av året var ju lite skakig med oro i omvärlden. Men vi har under året visat att vi klarar att styra Sundsvall på ett ansvarsfullt sätt, även under ekonomiska påfrestningar. Det bevisar att ledarskapet håller och att vi har ordning och reda på finanserna, konstaterar Magnus Sjödin var också det första året vid makten för Koalitionen, som består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. År 2011 var ett år då grunden lades för en hel del omställningar och nya inriktningar inom kommunorganisationen. Det har varit ett händelserikt år, vårt första riktiga år och ett sjösättningsår med en hel del reformer i ganska snabb takt när det gäller våra fyra fokusområden, valfrihet och mångfald, näringslivspolitiken, hållbar tillväxt och skolan, säger Magnus Sjödin. Sundsvallsbon får välja själv Genom valfrihet och mångfald vill Koalitionen leda utvecklingen från kommunen som ensam leverantör av välfärdstjänster till att kommunen är en av flera leverantörer. En del i detta är valfrihet inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Det innebär i korthet att den som blir beviljad hemtjänst själv får välja vem som ska utföra tjänsten. LOV:en har tagit mycket tid, kraft och energi och kommer att införas från och med i höst. Jag är nöjd med takten i reformerna men är förmodligen den politiker som är mest otålig. Men det är ingen sportbåt vi ska vända utan det är en supertanker, säger Magnus Sjödin. Denna förändring kräver förstås att den kommunala organisationen ställer om sig för att kunna agera på en konkurrensutsatt marknad. Spelplanen förändras för såväl medborgare som politiker och tjänstemän. Jag är djupt imponerad av hela organisationen och alla medarbetare som är med på den här resan. De gör 4 ÅRSREDOVISNING 2011

5 Kommunstyrelsens ordförande ett fantastiskt jobb i det här omställningsarbetet. Vi gör väldigt mycket bra inom de mjuka sektorerna och jag tror att om vi ska klara konkurrensen från omvärlden måste vi hela tiden fråga oss; gör vi rätt saker, kan vi göra på ett annat sätt, kan vi göra det bättre och framför allt, gynnar detta sundsvallsborna? Framgångsrikt näringslivsarbete Service till näringslivet är ett annat område där grunden för många förändringar har lagts under Bland annat finns kommunens nya näringslivsbolag nu på plats med en näringslivschef i spetsen. Servicegarantier håller på att tas fram och det kommer att finnas företagshandläggare på varje förvaltning där man har hand om sådana frågor. Näringslivspolitiken är ju en hjärtefråga för mig så det är klart att när jag ser att det blir framsteg och framdrift i det så känns det jättebra. Vi håller på att skruva ihop hela näringslivspaketet och det är efterlängtat från företagarhåll, säger Magnus Sjödin. Krafttag inom skolområdet Sundsvalls kommunala skolor har fått ta emot en del kritik, bland annat från Skolinspektionen. Under 2011 har satsningarna på en god lärmiljö, bättre uppnådda kunskapsmål och trygghetsfrågor intensifierats. Vi måste göra något nu och har tagit ett krafttag i hela skolpolitiken så vi kan lyfta från det dåliga resultat och de dåliga siffror vi faktiskt har i Sundsvall. Att ha en skola som är i toppklass år 2021 är en utmaning som vi vill klara av, menar Magnus Sjödin. Ledarskap och värdskap Under 2011 har mycket arbete lagts på att få till den gemensamma plattformen för kommunens arbetssätt. Att göra verklighet av visionen, leva värdegrunden och stärka varumärket. Ett värdskapsprogram har startats och uttrycket kunden i fokus är inte längre bara ett uttryck. Jag tycker att det börjar kännas och att jag börjar få signaler om att vårt arbete märks utåt, säger Magnus Sjödin. Framåtblick Många pusselbitar i den kommunala kartan har fallit på plats under Kommunen har bland annat antagit en hållbar tillväxtstrategi för kommunens alla förvaltningar och bolag. Strategin siktar på år 2021 och ger vägledning i hur exempelvis investeringar ska prioriteras för att få den bästa samverkan mellan människa, miljö och ekonomi. Det är så kul att se när det händer saker och ting. Grunden för varumärkesarbetet finns också på plats och många andra projekt som vi genomför för att utveckla Sundsvall. Nya E4:an, kombiterminalen och nya Tunadalshamnen, triangelspåren i Bergsåker och Maland och affären med Norra kajen är viktiga bitar att få på plats, säger Magnus Sjödin. Under de senaste tre åren har kommunens resultat varit gott. Det gör det möjligt att gå in i framtiden med en stabil ekonomi i botten. Vilket kan behövas som beredskap inför det kommande året blir ett jobbigt år där vi redan i budgeten har ett svagt resultat. Skatteintäkterna kommer inte att öka i samma takt som tidigare och vi har sett att en del kostnader redan nu stuckit iväg, säger Magnus Sjödin. Men oavsett det ekonomiska framtida läget framhåller han att kursen framåt är stadig. Det enda som kan påverkas är i vilken takt vi kommer att genomföra reformerna. Text: Anna-Karin Åström Foto: Tomas Jonsson ÅRSREDOVISNING

6 Organisation Processer Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn- och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten SERVICE -OCH TEKNIKNÄMNDEN Service- och teknikförvaltningen KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* FAVI** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret FÖRTROENDENÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integratio ***Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB - SKIFU Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB Servanet AB (75%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** Sundsvall Parkera AB -Stuvaren Sundsvall AB Östermalm 1:4 i Sundsvall AB SUNDSVALL ARENA AB NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (75,28%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB (50%) Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB -Norra Kajen Kvarter 1 AB, -Norra Kajen Kvarter 2 AB -Norra Kajen Kvarter 3 AB,- Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB -Norra Kajen Kvarter 5 AB, -Norra Kajen Kvarter 6 AB -Norra Kajen Kvarter 7 AB SCENKONST I VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Västernorrlands Läns Trafik AB - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Ragn-Sells AB - Insamling av hushållsavfall Mellannorrlands Hospice - Vård i livets slutskede Klippangården - Missbruksvård Elutbilda (Teknikutbildarna) - Vuxenutbildning Övriga kommunala entreprenader finns inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Boende psykiatri (SOL) - Boende omsorgen (LSS) - Korttidsboende barn och unga - Missbruksvård - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) Kommungaranti Reinsurance S.A 6 ÅRSREDOVISNING 2011

7 Kommunens ekonomi Kommunens ekonomi 10% 5% 6% 1% 3% 3% Intäkter Kommunen omsätter ca 5,5 miljarder kronor Av dessa är 4,6 miljarder kronor skatteintäkter och statsbidrag. Avgifter 72% Bidrag Realisationsvinster Hyror Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag 7% 7% 7% 41% Vad används pengarna till? Av de 5,5 miljarderna går ca 2,2 miljarder till skola och förskola, ca 2,0 miljarder till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bl a vägar och kollektivtrafik går 0,4 miljarder kronor och lika mycket till fritid och kultur och till insatser för arbete och tillväxt, t ex arbetsmarknadsåtgärder. 38% Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete Kommunen behåller den höga resultatnivån från de senaste åren. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, t.ex. för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. ÅRSREDOVISNING

8 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 32,89 32,89 32,89 - varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mkr 972,6 925,6 931,4 963,9 933,5 Verksamhetens kostnader, mkr , , , , ,7 Avskrivningar, mkr -208,3-209,8-202,4-183,1-172,1 *Nettokostnad, mkr , , , , ,3 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mkr 4 557, , , , ,3 Finansnetto, mkr 7,4 3,4 11,8 18,1-7,2 *Resultat efter finansnetto, mkr 145,8 183,5 163,9 15,8 8,8 Tillgångar, mkr 8 976, , , , ,3 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mkr 6 631, , , , ,2 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mkr 2 345, , , , ,1 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mkr 2 632, , , , ,2 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mkr 205,0 202,4 210,7 213,7 195,3 *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 97,0 95,9 96,1 99,6 99,8 Soliditet, % 26,2 26,2 27,6 27,4 28,3 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -1,1 0,1-2,4-1,6-2,3 Balanslikviditet, % Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,8 3,9 3,9 4,7 4,8 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 3,1 3,5 3,7 3,1 3,8 Nettoinvesteringar, mkr 245,5 153,0 345,9 158,2 200,2 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mkr 2 283, , , , ,2 Koncernen *Nettokostnad, mkr , , , , ,1 *Resultat efter finansnetto, mkr 154,0 212,5 182,8 19,3 32,6 Soliditet, % 22,0 21,7 22,8 24,0 24,8 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -2,4-1,6-3,8-4,1-4,8 Nettoinvesteringar, mkr 737,4 685, ,1 786,0 616,1 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % * exklusive jämförelsestörande poster 8 ÅRSREDOVISNING 2011

9 Förvaltningsberättelse 2 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Måluppföljning Utbildning Vård och omsorg Fritid och kultur Samhällsbyggnad Näringsliv och arbete Lednings- och verksamhetsstöd Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Finansiell analys koncernen Driftsredovisning Investeringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete ÅRSREDOVISNING

10 God ekonomisk hushållning Samhällsekonomins utveckling År 2011 pekade inledningsvis mot en positiv utveckling av den globala ekonomin, fast med stora variationer runt om i världen. För svensk del var utvecklingen inledningsvis positiv, med överskott i statsfinanserna, en minskande statsskuld och en optimistisk framtidssyn hos företagen. Riksbanken höjde successivt den viktiga reporäntan från 1,25 % till 2 % i juli 2011, och aviserade ytterligare höjningar för Det var ett viktigt styrkebesked för svensk ekonomi som vid denna tid förväntades få en fortsatt stark utveckling. Men redan under försommaren 2011 började orosmolnen torna upp sig, och resten av året präglades av en mycket osäker utveckling för flera av länderna i det så kallade euroområdet. Skuldkrisen i flera länder blev akut, och oron på de finansiella marknaderna ibland mycket stor. Den ekonomiska utvecklingen har varit extremt oförutsägbar. Under hösten 2011 har dessutom en tydlig avmattning skett även i tidigare stabila länder som Storbritannien och Tyskland. Även USA har utvecklats långsamt. På grund av en global avmattning påverkas ett litet och exportberoende land som Sverige bland annat genom en svagare efterfrågan på svenska produkter. På grund av avmattningen på viktiga svenska exportmarknader, och en generell oro över framtiden, beskriver både företag och hushåll en mer pessimistisk syn på framtiden. Riksbanken sänkte i slutet av året reporäntan från 2 % till 1,75 %, och ser framför sig en i stort sett oförändrad reporänta för BNP-utvecklingen är med 4,6 % under det tredje kvartalet 2011 fortsatt hög, men tillväxttakten avtar. Sammantaget är 2011 ett år där förhoppningar har bytts mot oro. Kommunernas ekonomi Kommunsektorn beräknas uppnå ett sammanlagt överskott på ca 2 mdkr vilket är klart lägre än fjolårets 16 mdkr. En stor del i minskningen beror på att det statliga konjunkturstödet som infördes till följd av finanskrisen upphörde men även på att skatteintäkterna ökat i en lägre takt än tidigare till följd av utvecklingen av den svenska ekonomin. Skatteunderlaget har dock utvecklats positivt under året, vilket gör att många kommuner uppvisar stora överskott medan andra fortsätter att brottas med strukturella problem till följd av vikande sysselsättning och en åldrande befolkning. Skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunerna är 20,73 kronor Sundsvalls kommuns skattesats uppgår till 22,29 kronor, eller 1,56 kronor högre än riksgenomsnittet. Befolknings- & sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001, och uppgick i december 2011 till personer, en ökning med 381 personer sedan december Mellan december 2010 och samma månad 2011 minskade arbetslösheten i Sverige från 7,4 % till 7,1 %. Även i Sundsvall har arbetslösheten minskat och de öppet arbetslösa ligger på en lägre nivå än 2009 och Sundsvall följer samma trend vad gäller arbetslösheten som riket. Framtidsutsikter Kommunen uppvisar ett stort budgetöverskott är dock mer ansträngt - kommunens budgeterade resultat har reviderats ned bland annat till följd av försämrade skatteprognoser. Under 2012 avslutas också det besparingsprogram som inleddes år 2009 till följd av finanskrisen. Det finns stora risker för kommunens ekonomi under 2012 och framåt, främst vad avser omvärldens ekonomiska utveckling och dess påverkan på skattekraften i kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting ser tydliga tecken på en inbromsning i svensk ekonomi för 2012, med en BNP-prognos på 1,8 %. Man förutser en återhämtning redan 2013, under förutsättning att större risker i omvärlden, t ex skuldkrisen i Euroområdet, hanteras under ordnade former. För 2013 och framåt tror bedömare på en svag men positiv utveckling för svensk ekonomi, vilket kan underlätta för Sundsvalls kommun att hantera stora underliggande behov. Visserligen har kommunen har uppvisat goda överskott under Men de kommande åren behöver kommunen hantera både stora eftersatta behov men också nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnas grundläggande behov av kommunal service. Detta ställer krav på en fortsatt stram återhållsamhet inom kommunens verksamheter, och en fortsatt strävan att utveckla och effektivisera kommunens arbetssätt. Det gäller att redan nu stärka kommunens ekonomiska ställning så att vi står rustade när behoven kommer. Det är viktigt att kommunen klarar av att hantera sina satsningar med de överskott som genereras idag istället för att belasta kommande generationers skattekraft. 10 ÅRSREDOVISNING 2011

11 Måluppföljning Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell Grunden i styrmodellen är att ledningsprocessen på alla resultatnivåer måste vara utvecklad för att göra en god ekonomisk hushållning möjlig. Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och utvärdering samt internkontroll samverkar i ledningen och styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning skapas genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. Mål och resursplanen ligger till grund för kommunens strategiska och konkreta arbete. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. Sundsvalls kommun använder en processorienterad styrmodell. Inom ramen för styrmodellen finns huvudoch stödprocesser med olika övergripande syften. Dessa syftar till att säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocessernas övergripande syften har sitt ursprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt näringsliv och arbete. För att dessa huvudprocesser ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser grupperade stöd till ledning och stöd till verksamhet. Att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål samt koppla samman detta med resursfördelningen till nämnderna är viktiga utgångspunkter i styrmodellen. Verksamhetsmål Kommunens processer Kommunens verksamheter har delats in i processer. Processer är ett synsätt som kompletterar organisationsstrukturen, genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. Det är också på detta sätt som medborgarna uppfattar kommunen. SUNDSVALLS KOMMUN Mål och resursplan med plan för ÅRSREDOVISNING

12 Utbildning Utbildning Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter, organisationer etc. Mål: Skolan och utbildningsprocessen ska i en trygg och utvecklande skolmiljö med fokus på ökade kunskaper ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Måluppföljning: Målet har delvis uppnåtts Barn- och utbildningsnämnden är den enda nämnd som satt upp mål inom huvudprocessen. Visserligen står skolan i fokus för kommunfullmäktiges processmål, men det finns också inom flera andra nämnders ansvarsområden verksamhet som i hög grad påverkar barns och ungas möjligheter att ta till sig kunskaper, känna sig trygga och utveckla sin fulla potential. Både socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och nämnden för arbetsmarknad vuxenutbildning och integration torde kunna sätta mål inom huvudprocessen utbildning. Barn- och utbildningsnämnden har satt upp mål inom fyra områden. Målen bedöms mycket väl motsvara intentionerna i processmålet. Målen är uppdelade per skolform, vilket är lämpligt då de olika skolformerna har olika uppdrag. Några av målen bedömer nämnden kommer att uppnås helt, andra delvis. Förskolan rapporterar en högre måluppfyllelse än andra skolformer. Gymnasieskolan har för tre av målen inte redovisat måluppfyllelse utan aktiviteter eller ovärderade enkätresultat. Det gör det svårt att bedöma om gymnasieskolan nått nämndens mål. För att värdera om man går åt rätt håll har barn- och utbildningsnämnden angett 64 indikatorer för sina mål. Tio av dessa har uppnått önskad nivå under Men det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom barn- och utbildningsnämnden - av de 64 indikatorerna användes hela 40 för första gången. Deras utfall kan därför inte värderas. Många av de nya indikatorerna avser att mäta processkvalitet, vilket är ett angeläget område. För att mäkta med att göra täta och bra uppföljningar bedömer vi dock att barn- och utbildningsnämnden på sikt behöver skära ner på mängden indikatorer. 12 ÅRSREDOVISNING 2011

13 Vård och omsorg Vård och omsorg Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sitt dagliga liv. Här ryms bland annat stöd till barn, familjer och vuxna; stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst, anhörigstöd och omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Mål: Vi vill utveckla ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle som bygger på hälsa, delaktighet och trygghet. Här har alla människor, oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomiskt eller kulturell tillhörighet, samma möjlighet att ta del av det goda samhället och att bidra till utvecklingen.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Inom processen finns flera aktörer dock med mycket skiftande omfattning. Socialnämnden, som har ansvar för merparten av huvudprocessens verksamhet, har satt mål till 2014 vilket innebär att det är svårt att följa upp vid en tidigare tidpunkt. Av nämndens närmare 20 indikatorer är flertalet inte bedömda. Endast ett indikatormål anses uppfyllt. Överförmyndarnämnden har i viss utsträckning bidragit till måluppfyllelse. För övriga ansvariga nämnder finns ingen redovisning för de specifika områdena då de utgör en mycket liten del av deras totala verksamheter. Sammantaget innebär det att utifrån nedbrutna mål och resultat av indikatorerna så finns det inte tillräckligt med underlag för att bedöma om nämnderna bidrar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. ÅRSREDOVISNING

14 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Mål: Kommunen ska skapa goda förutsättningar för sundsvallsborna att möta och utöva kultur- och fritidsaktiviteter i sin vardag.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Det är endast kultur- och fritidsnämnden som har beslutat om mål för fritid och kulturprocessen. Kultur- och fritidsnämnden har dock bara delvis följt den beslutade mallen för mål och resursplanen. I praktiken betyder detta bland annat att nämnden har delat upp målen i tretton delmål och sexton verksamhetsmål, och att det inte finns några specifika indikatorer för uppföljning av verksamheten. Istället följs verksamhetens utfall upp enligt en trafikljusmodell, d.v.s en prognos för om målet kommer att uppnås under året (grön), delvis uppnås (gul), eller inte alls uppnås (röd). Del- och verksamhetsmålen är vidare indelade i tre områden: utveckling attraktivitet, folkhälsa mångfald samt tillgänglighet. Inom området utveckling - attraktivitet bedöms två av fem delmål uppfyllas under året. Resterande tre delmål bedöms delvis uppfyllas, och är av sådan långsiktig karaktär att de knappast kan förväntas uppfyllas på kort sikt. Inom folkhälsa och mångfald bedöms samtliga fem delmål uppfyllas och inom tillgänglighet bedöms att de tre målen uppfylls. Allmänt kan sägas att det finns ett behov av fortsatt utvecklingsarbete vad gäller nämndens mål i syfte att möjliggöra tydligare styrning och uppföljning. Det är också viktigt att indikatorer identifieras för att få en tydligare uppföljning av verksamheten. Vidare kan konstateras att vissa av målen som kultur- och fritidsnämnden beslutat om förefaller ligga utanför nämndens uppgift samt att nämnden i vissa mål tagit på sig uppdrag som inte ligger i linje med kommunfullmäktiges MRP eller andra styrdokument och beslut. 14 ÅRSREDOVISNING 2011

15 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Vi har god överblick och framförhållning för ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var man bor. Det handlar om att sträva mot ett samhälle som sätter människan och dess välbefinnande främst. Det handlar om att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska ta sin utgångspunkt i kravet att skapa en långsiktigt hållbar miljö. En god samhällsutveckling förutsätter en ständig dialog med medborgarna. De ska ha möjlighet att delta i planeringsprocesser och påverka utformningen av sin livsmiljö. Mål: Sundsvalls kommun ska tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur inom ramen för en långsiktigt hållbar tillväxt. Måluppföljning: Målet har uppnåtts Bedömningen är att måluppfyllelsen inom samhällsbyggnadsprocessen är mycket god med avseende på det övergripande processmålet. Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagens redovisning av verksamhetens resultat för 2011 är att verksamheterna i mycket hög grad åstadkommer resultat som stödjer det övergripande processmålet. Även de målsatta indikatorerna har i de allra flesta fallen överträffats. ÅRSREDOVISNING

16 Näringsliv och arbete Näringsliv och arbete För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer efterfrågar. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer, till exempel när det gäller att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, inflyttningsservice, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Mål: I Sundsvallsregionen har vi unika förutsättningar att bidra till en hållbar tillväxt och spela en större roll i Norrland, Sverige och i Europa. Måluppföljning: Målet har delvis uppnåtts Bedömningen av måluppfyllelsen har gjorts utifrån följande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration redovisar goda resultat vad gäller att få personer ut i egen försörjning ett år efter avslutad verksamhet. Under 2011 har företagslotsen arbetat med rådgivning och företagsbesök. Samtidigt har arbetet pågått med att skapa förutsättningar för att bedriva ett effektivare stöd till näringslivet. En näringslivschef har anställts och ett näringslivsbolag har bildats där näringslivschefen tillika är VD. Socialnämnden har som mål att sänka försörjningsstödet med 5 % vilket de inte har uppnått under Inom verksamheten ekonomiskt bistånd pågår ett arbete med att sänka kostnaderna för försörjningsstödet bl a genom nya arbetssätt och utökad samverkan med andra aktörer. Ett projekt kallat SAMT hållbar affärsutveckling för ökad konkurrenskraft och förnyelse har beslutats. Projektet som startar 2012 ska i samverkan med Timrå kommun erbjuda små och medelstora företag att delta i ett hållbart affärsutvecklingsprogram. Projektet är ett led i att processmålet på sikt kan uppfyllas. Konsument Sundsvall har utvecklat sin samverkan med socialtjänsten och detta har lett till att fler personer beviljats skuldsanering. Detta i sin tur ökar möjligheten för individen att nå en egen försörjning. Sundsvall Logistikpark AB:s verksamhet bedrivs enligt plan och bidrar till att målet uppnås. Beslut har tagits om att varumärket Sundsvall Norrlands huvudstad. En handlingsplan för genomförande av varumärkesplattformen har tagits fram. Besök har gjorts hos företag för att informera om varumärkesarbetet. Material om Sundsvall i syfte att stärka varumärket har tagits fram. 16 ÅRSREDOVISNING 2011

17 Lednings- och verksamhetsstöd Lednings- och verksamhetsstöd Ledningsstöd ska genom att tillhandahålla olika interna tjänster och produkter stödja arbetet i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Till området hör bland annat underlag och utveckling av kommunkoncernens ledningsmodell, mål och resursplan, finansiering, intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling av till exempel arbetsgivarpolitik, verksamhetsutveckling, kommunikation och IT samt prioriterade politikområden. Verksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstöd med fokus på hög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler, lönehandläggning, reception, administrativt och juridiskt stöd, ekonomi- och arkivhantering och upphandling. Mål: Att resurs- och kostnadseffektivt stödja huvudprocesserna och utveckla den kommungemensamma ledningsprocessen.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Det är kommunstyrelsen som ansvarar för ledningsoch verksamhetsstödet i kommunen. De mätningar som har gjorts inom området ger inte tillräckligt med stöd för att kunna ge en tillräckligt bra bedömning om processmålet har nåtts eller inte. Det som kan noteras från de kundmätningar som service och teknik har gjort är att kundnöjdheten inte når upp till de uppsatta målen utan ligger strax under. Dessa mått ger dock inte heller sammantaget ett tillförlitligt svar på frågan om verksamhetsstödet levererar tjänster med hög kundnöjdhet. När det gäller effektiviteten inom stödprocesserna finns också alltför få mått för att göra en bedömning av den totala effektiviteten. De krävs en fortsatt utveckling av resultatmått som på ett bra sätt skapar styrning och kan ge information om målen uppnås eller inte. Det är inte tillfredställande att vi inte kan göra en bedömning ifall målet har uppnåtts eller inte. ÅRSREDOVISNING

18 Finansiella mål 18 ÅRSREDOVISNING 2011

19 Finansiella mål Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning, det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Resultat Mål: Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Målet är uppfyllt Årets resultat, räknat på resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppnår målet. Utfallet uppgår till 3,0 % vilket är en procentenhet bättre än målet. Kommunen har under de senaste tre åren haft goda resultat om man räknar bort engångsposter som bidrag till nya E4 Sundsvall (2009) och avsättningen för att återställa de gamla deponierna (2010). Resultatet ligger därmed på en bra nivå som ger kommunen en stärkt ekonomi och möjlighet att möta framtiden med en god ekonomi i grunden. Årets resultat, skatter och statsbidrag 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mål Målet är uppfyllt Investeringarna uppgår till totalt 243,5 mkr för Eftersom resultatnivån varit så hög 2011 samtidigt som investeringsnivån bara överstiger avskrivningarna med ca 35 mkr så kan samtliga investeringar finansieras med egna medel. Kommunen har under de senaste fem åren kunnat egenfinansiera sina investeringar, men man har samtidigt en outnyttjad investeringsbudget på ca 465 mkr vilket innebär att kommunen antagligen måste låna upp medel för att finansiera dessa när de väl tas i anspråk. 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0,0% Egna kapitalets ökning är högre än målet. Det positiva resultatet för 2011 medför att det egna kapitalet ökat med 6,2 % medan inflationen endast varit 2,3 % under Sett på längre sikt (fem år) har den årliga inflationstakten varit 1,9 % medan kommunens egna kapital har vuxit med i genomsnitt 1,7 % vilket innebär att kommunens egna kapital på lite längre sikt inte har vuxit tillräckligt för att värdesäkras. Egna kapitalets ökning 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mål: Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Investeringar/skatter och statsbidrag Kapacitet Mål: Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI). Målet är uppfyllt Mål ÅRSREDOVISNING

20 Finansiella mål Risk Mål: Den kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet, checkkredit eller kreditlöften) ska motsvara minst 50 % av de skulder som förfaller inom ett år. Målet är uppfyllt Betalningsberedskapen i kommunen uppgår till 113 % av de skulder som förfaller inom tolv månader vilket är klart över målet på 50 %. Målet har dock höjts 2012 då det uppgår till 80 % men även denna nivå når kommunen upp till Kontroll Mål: Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god (högst 1 % avvikelse). Målet är uppfyllt Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster var 100,3 % av budgeten vilket medför en avvikelse på 0,3 %. Detta medför att budgetföljsamheten får anses som mycket god. Prognosen för verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster totalt för kommunen vid tertialrapporten per 31 augusti missade årsutfallet med 0,5 % vilket innebär att prognossäkerheten kan anses vara god. Prognoserna de senaste åren har missat årsutfallet med mer än 1 % men har i år haft en mycket större träffsäkerhet. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Det är naturligtvis inte godkänt när tre av de sex verksamhetsmålen inte kan bedömas om de uppnås eller inte. Anledningen till att dessa mål inte kan bedömas är att nämnder och förvaltningar inte tagit fram mätetal i den omfattning som krävs för att en bedömning ska kunna göras av dessa mål. För två av processmålen har en bedömning kunnat göras men båda dessa mål uppfylls endast delvis. Endast ett processmål bedöms ha uppnåtts under året vilket är målet för samhällsbyggnadsprocessen. De finansiella målen uppfylls dock allihop vilket måste ses som positivt. Kommunens goda resultat tillsammans med måttfulla investeringar och en god budgetföljsamhet och en bra prognossäkerhet bidrar till att vi har god ordning på ekonomin. Det är tydligt att det krävs mer utvecklingsarbete för att vi ska kunna få en bättre styrning och kunna bedöma måluppfyllelsen för processerna. Det krävs att nämnder och förvaltningar arbetar vidare med att ta fram bra mätetal som kan stödja bedömningen av måluppfyllelsen för processmålen. Det pågår och har pågått under flera år arbete med att få fram bra mätetal men än så länge har inte detta arbete burit frukt. 20 ÅRSREDOVISNING 2011

21 Finansiell struktur Finansiell struktur Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag och Medelpads räddningstjänstförbund. Internbanken tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet. Finansiella tillgångarna har ökat De finansiella räntebärande tillgångarna har under 2011 ökat med 336 mkr. De bolag som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är Mitthem AB, Sundsvall Vatten AB, samt Sundsvall Energi AB. Kommuns finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till mkr, varav 40 mkr utgjordes av likvida medel 1. Kommunens resterande finansiella tillgångar bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på kommunens bolag. Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har under året pendlat mellan 1,9 år och 2,1 år. Den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 1,9 år (2,2 år 2010). Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till 3,83 % (3,85 % 2010). Finansiella skulderna har ökat De finansiella räntebärande skulderna har under 2010 ökat med 569 mkr. Ökningen beror främst av ökad vidareutlåning till bolagen och finansierades i huvudsak via kommunens obligations- och certifikatprogram. Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 506 mkr) uppgick den 31 december till mkr. Nettolåneskulden har ökat Kommunens nettolåneskuld vid utgången av 2011 var 629 mkr, vilket är en ökning med 233 mkr jämfört med Ökningen beror bland annat av att kommunen har fått in lägre preliminärskatt på ca 170 mkr, samt att investeringarna är ca 35 mkr större än avskrivningarna. År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet och beror av att kommunen genererade ett nettoöverskott på 8 mkr 3. När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och, i den mån det är möjligt, amortera av på lånen. Under 2012 har kommunen lån (inklusive certifikat) som förfaller på ca mkr. Nya kreditavtal Finansiell nettolåneskuld (mkr) För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken, samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal. Under 2011 utökades kommunens kreditavtal med 650 mkr. Upplåning Ramar beviljade (mkr) Utnyttjat (mkr) Checkkredit Kreditlöften Kreditavtal Certifikatprogram Obligationsprogram (MTN) Summa Vid utgången av 2011 fanns 4,5 mdkr i kvarvarande kreditutrymme (4,5 mdkr 2010). Genom att en högre andel av obligationsprogrammet utnyttjades 2011 var kvarvarande kreditutrymme lika som 2010, trots ökningen av kreditavtal. Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på 2 mdkr samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på mkr. Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med ett svenskt obligationsprogram 4 på 5 mdkr. Programmet möjliggör emissioner med löptider mellan lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska Enskilda 1.) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2.) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot. 3.) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009, samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat. 4.) Medium Term Note (MTN). ÅRSREDOVISNING

22 Finansiell struktur Banken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Svenska Handelsbanken. Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffert mot likviditetssvängningar. Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammen Kommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammet och certifikatprogrammet. Under 2011 har kommunens finansiering via svenska banker varit fortsatt låg och upplåning har främst skett via emissioner av kommunens obligationer och certifikat. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31 december december 2010 MTN Obligationslån Svenska banker Leasing Kommuncertifikat Höjd kreditvärdighet Under 2011 höjde Standard & Poor s Sundsvalls kommuns långsiktiga kreditvärdighet 5 till AA+/Stabil. Betyget AA+ innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet. Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är K-1 och bästa möjliga. K-1 innebär en extremt hög kapacitet att möta sina finansiella åtaganden på kort sikt. De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgång till finansiering till bra pris. Sundsvall kommuns kreditvärdighetsbetyg återspeglar kommunens robusta resultatnivåer, måttliga skuldbörda, samt en lokal makroekonomisk struktur som är stark i en internationell jämförelse. Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor`s, som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Finansiella riskerna under kontroll Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofil anges. 5.) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. 6.) Exklusive finansiell leasing 7. Inklusive kreditavtal Finansieringsrisk Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning. Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla, samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Under 2011 har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare, samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating. Den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärande skulder 6 var 1,9 år 7 vid utgången av 2011, vilket kan jämföras med 1,5 år vid årsskiftet 2010/2011. God finansiering på kort sikt Under 2011 har Sundsvalls kommun kommit ut på certifikatprogrammet vid alla önskade tillfällen. Om ingen bank lämnar in bud kan kommunen nyttja sina olika kreditlöften. Diagrammet visar Sundsvalls kommuns samtliga emissioner av certifikat under 2011 uttryckt som antal inkomna bud. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1, Fyra svenska banker är med på certifikatprogrammet och har möjlighet att lämna ett bud. Om alla fyra bankerna lämnat bud på hela emissionsbeloppet blir teckningskvoten 4,0. Teckningskvoten beskriver inkommen budvolym i förhållande till utbjuden emissionsvolym och kan tolkas som en indikator på likviditeten och refinansieringsmöjligheterna på marknaden. Noterbart är att vid extrema marknadsförhållanden har teckningskvoten halverats, exempelvis har bara en till två banker lämnat in bud vid tiden för kärnkraftsolyckan i Japan i mars, samt vid oroligheterna i Grekland och EU i november ÅRSREDOVISNING 2011

23 Finansiell struktur Sundsvalls kommun hade under 2011 en teckningskvot på 3,8. Detta innebär att kommunen oftast får en konkurrenssituation vid emissionerna och därigenom också ett bättre pris. Tenderar teckningskvoten exempelvis att minska över tiden är detta ett tecken på att efterfrågan av utbjudna kommunpapper har minskat. Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom att räntebindningen ska vara fördelad inom ett antal årsintervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje intervall. En mindre avvikelse (1 %) förekommer mellan tilllämpningsanvisningarna till finanspolicyns begränsningar för räntebindning (röda streck) och Sundsvalls kommuns skulders räntebindning (blå staplar) per den 31 december I intervallet 3-4 år finns 21 % av lånen mot tillåtna 20 %. Detta beror av att det har varit förmånligt att låna på kortare löptider och sedan göra swapaffärer på löptider om 3-4 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden har under året pendlat mellan 1,5 år och 2,1 år. Den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,1 år (1,8 år 2010). Lägre upplåningsräntor Sundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnad uppgick den 31 december 2010 till 3,10 % (3,47 % 2010). Anledningen till att den genomsnittliga räntebindningen har ökat och den genomsnittliga räntan har sjunkit under 2011, är att det har varit förmånligt att låna på kortare löptider och sedan göra swapaffärer på längre löptider. Då marknadsräntorna varit inverterade 9 under en stor del av året, har snitträntan för kommunens skulder sjunkit genom detta upplägg. Ingen valutarisk Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella skulderna då alla lån är i svenska kronor. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år år Fast ränta Rörlig ränta Max andel enligt finanspolicy Min andel enligt finanspollicy Sundsvalls kommuns lån Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswapar med räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31 december 2011 till 34 % (39 % 2010). Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat, då dessa emissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Räntebindningen har sedan förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar 8 per den 31 december 2011 var mkr (3 575 mkr 2010). 8.) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 9.)Inverterade marknadsräntor innebär att de korta räntorna är högre än de långa räntorna. I normalfallet är de långa räntorna högre än de korta räntorna. ÅRSREDOVISNING

24 Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Resultatet efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster uppgår 2011 till 145,8 mkr. Detta är en försämring jämfört med 2010 med 37,7 mkr. Årets investeringar uppgår till 243,5 mkr vilka samtliga kunde finansieras med skatteintäkter. Soliditeten är oförändrad jämfört med tidigare år och uppgår till 26,2 %. Nettokostnadsutveckling Mkr Intäkter 972,6 925,6 931,4 Kostnader , , ,4 Jämförelsestörande 0,0-124,0-125,0 poster Avskrivningar -208,3-209,8-202,4 Nettokostnad , , ,4 Nettokostnad exkl jämförelsestörande poster , , ,4 Förändring, % 4,4 3,6-1,4 Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,4 % jämfört med Personalkostnaderna exkl. pensioner har ökat med 3,5 % medan köp av tjänster ökat med ca 14 %. Orsaken till den stora ökningen av köp av tjänster är framförallt ökade kostnader för vinterväghållning, ökat antal elever på friskolorna och ökade kostnader för individ och familjeomsorgen. Skatte- och statsbidragsutvecklingen Mkr Skatteintäkter och statsbidrag 4 557, , ,5 Ökning 144,0 179,4 97,8 Ökning, % 3,3 4,2 2,4 De egna skatteintäkterna utvecklades bättre än förväntat Anledningen till detta är främst att löneökningarna i landet har varit högre än prognoserna hösten 2010 då budgeten beslutades vilket medfört att skatteintäkterna ökat och prognosen för slutavräkningen 2011 uppgår till 69,4 mkr vilket är 1,8 % av de preliminära skatteintäkterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Mkr Nettokostnaders andel av skatteintäkter exkl jämförelsestörande poster 97,0% 95,9% 96,4% Nettokostnaders andel av skatteintäkter inkl jämförelsestörande poster 97,0% 98,7% 99,4% 24 ÅRSREDOVISNING 2011 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett överskådligt mått på kommunens ekonomiska utveckling och balans mellan intäkter och kostnader. Uppgår nettokostnadernas andel till högst 100 % av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Nyckeltalet uppgår i 2011 års bokslut till 97,0 % vilket får anses som en bra nivå. Jämfört med föregående år så har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag sjunkit med 1,7 procentenheter. Både 2010 och 2009 tyngdes dock av stora jämförelsestörande poster så räknas dessa bort har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag legat på en jämn nivå mellan % dessa tre år. Genomsnittet för Sveriges kommuner har de senaste fem åren pendlat mellan 97 och 99 % så även ur det perspektivet kan man säga att Sundsvall ligger bra till. Årets resultat Mkr Årets resultat exkl jämförelsestörande 145,8 183,5 163,9 poster Årets resultat inkl jämförelsestörande 134,5 59,5 38,9 poster Årets resultat i förhållande 3,0% 4,2% 3,8% till skatteintäkter och generella statsbidrag Fördelning Verksamheterna -15,8 58,9 102,0 Jämförelsestörande poster -11,3-124, ,0 Skatter och statsbidrag 51,8 65,5-30,5 Finansnetto 21,9 15,1 27,4 Planerat överskott 87,8 44,0 65,1 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 145,8 mkr vilket är 37,7 mkr lägre än Resultatet är dock 46,7 mkr högre än det budgeterade resultatet på 87,8 mkr. I årets resultat ingår dock en jämförelsestörande post som avser kostnad beroende på förändrad räntenivå på pensionsavsättning vilket drar ned årets resultat till 134,5 mkr. Detta resultat är 75,0 mkr bättre än föregående år. I resultatet ingår både positiva och negativa avvikelser i jämförelse mot budget.