SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning

2

3 Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2015 Produktion: Addera Kontorsservice, februari 2015 Omslagsbild: Sundsvallsbron, foto: Torbjörn Bergkvist Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Finansiell analys koncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete Hållbarhetsrapport RIKARE Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Lantmäterinämnd Överförmyndarnämnd Mitt Kommunrevision Valnämnd Stadsbacken AB Sundsvall Logistikpark AB Mitthem AB Sundsvall Vatten AB Sundsvall Energi AB Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB SKIFU AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvall Oljehamn AB Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Midlanda Fastigheter AB Midlanda Flygplats AB Norra Kajen Exploatering AB Medelpads Räddningstjänstförbund Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Svenska Kommun Försäkrings AB Scenkonst Västernorrland AB Räkenskaper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisning av uppdrag i MRP Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Ekonomiska begrepp Förklaringar och förkortningar

4 Vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande 4 ÅRSREDOVISNING

5 Ett annorlunda år Varje dag, året om, levererar kommunens medarbetare välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor. En stor eloge till alla medarbetare som även under gjorde det möjligt. Personalen är kommunens största tillgång och på olika sätt ska vi visa den uppskattning som de förtjänar. När nu år summeras kan det konstateras att det blev ett ekonomiskt tufft år. Därför kräver de kommande åren en kraftsamling så att kommunen visar bättre ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalité, goda arbetsvillkor för alla kommunens anställda och för att ekonomiskt klara av de stora investeringar Sundsvalls kommun står inför. Men var också ett speciellt år på ett annat sätt. För en politiskt styrd organisation som Sundsvalls kommun så märktes det att det var valår. Valresultatet medförde att en borgerlig koalition lämnade över till en kommunledning i majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I utformningen av en gemensam politik i Sundsvall har vi i den politiska kommunledningen haft en viktig utgångspunkt: vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Vår förhoppning är att det även ska prägla kommunens arbete de kommande åren i en strävan efter att göra det goda livet möjligt i en anda av öppenhet, mod och helhetssyn. I en ny Mål och resursplan har kommunfullmäktige beslutat om den politiska inriktningen för de närmaste två åren. Med utgångspunkt från Sundsvalls kommuns Hållbara tillväxstrategi och det kommande nya landsbygdsprogrammet ska kommunen kraftsamla inom följande tre områden: jobb och arbetsliv en likvärdig skola för alla sociala framtidsinvesteringar För att lyckas med denna kraftsamling ska varje nämnd och helägt kommunalt bolag årligen fastställa mål och handlingsplaner inom de ovan uppräknade tre prioriterade områdena. Därigenom kan vi mer effektivt använda de stora resurser som hela kommunkoncernen förfogar över. Den viktigaste resursen är organisationens kompetenta och engagerade personal. Därför behövs att politiken tar ett större ansvar för att jobba för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Då skapas också bättre förutsättningar för personalen att lyckas. För om vi alla hjälps åt kommer vi tillsammans kunna göra en stor skillnad för oss sundsvallsbor och stärka Sundsvall till att bli en ännu bättre kommun att leva och verka i. Peder Björk ÅRSREDOVISNING 5

6 Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service och teknik BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* FAVI** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret PATIENTNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND MITT Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration *** Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB **** Ingår inte i den sammanställda redovisningen Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB (69,5%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%) Midlanda Flygplats AB (84%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB - Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 5 AB - Norra Kajen Kvarter 6 AB - Norra Kajen Kvarter 7 AB SCENKONST VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (76,44%) LILLHÄLLOM FASTIGHETS- FÖRVALTNING AB **** KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) **** Kommungaranti Reinsurance S.A Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Byberg & Nordin Busstrafik AB - Skolskjuts Drakstadens Omsorg AB - Hemtjänst HSB Omsorg AB - Hemtjänst Hudiksvalls ungdomshem - Vård av barn och ungdom Humlans HVB AB - Vård av barn och ungdom Mellannorrlands Hospice AB - Vård i livets slutskede MJK Trading - Hemtjänst Personalkooperativet Blå Draken - Förskoleverksamhet Personalkooperativet Optimus - Förskoleverksamhet Personalkooperativet Trädet - Förskoleverksamhet Taxi Sundsvall AB - Skolskjuts Västernorrland Utveckling & Omvårdnad AB - Boende SOL (psykiatri) Övriga kommunala entreprenader inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Fritidsverksamhet - Boende, omsorgen (LSS) - Korttidsboende, barn och unga - Missbruksvård - Hemtjänst - Matdistribution till ordinärt boende - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar - Liftkortsförsäljning - Fritidsgårdsverksamhet 6 ÅRSREDOVISNING

7 Foto: Bo Fernström ÅRSREDOVISNING 7

8 Kommunens ekonomi Varifrån kommer pengarna? Kommunens omsättning var cirka 6 miljarder kronor. Av dessa är 5,0 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag. Resterande intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror. 10% 4% 6% 3% 3% Avgifter Bidrag Hyror 73% Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Vad används pengarna till? Av de 6 miljarderna går cirka 2,4 miljarder kronor till skola och förskola, cirka 2,3 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor, 0,4 miljarder kronor går till fritid och kultur medan 7% 6% insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder 9% kostar 0,3 miljarder kronor. 40% Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete 38% Ekonomiskt resultat Kommunen har de senaste fem åren haft ett positivt resultat. Det är viktigt att kommunen har ett potitivt resultat och därmed en ekonomi i balans exempelvis för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. mnkr ÅRSREDOVISNING

9 Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 33,28 33,28 - varav kommunal skattesats, % 22,59 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mnkr 1 034,0 985,4 960,7 972,6 925,6 Verksamhetens kostnader, mnkr , , , , ,6 Avskrivningar, mnkr -243,1-215,9-221,2-208,3-209,8 Nettokostnad, mnkr* , , , , ,8 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 5 022, , , , ,9 Finansnetto, mnkr 9,0-4,0-3,8 7,4 3,4 Resultat efter finansnetto, mnkr* 17,1 32,1 72,3 134,5 183,5 Tillgångar, mnkr 9 872, , , , ,7 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mnkr 7 299, , , , ,9 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mnkr 2 573, , , , ,8 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 730, , , , ,0 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 201,8 200,0 208,4 202,7 202,4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter *, % 99,8 99,6 98, ,9 Soliditet, % 26,1 27,7 27,3 26,1 26,2 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,9-0,6 0,0-1,1 0,1 Balanslikviditet, % Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 2,5 3,0 3,4 3,8 3,9 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 1,8 2,6 2,9 3,1 3,5 Nettoinvesteringar, mnkr 909,7 323,6 218,5 243,5 153 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 531, , , , ,8 Koncernen Nettokostnad, mnkr* , , , , ,4 Resultat efter finansnetto, mnkr* 27,1 127,4 159,2 194,4 212,5 Soliditet, % 23,1 24,4 23,9 22,4 21,7 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,0-0,2-0,3-2,2-1,6 Nettoinvesteringar, mnkr 959,1 942,3 680,4 737,4 685,2 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % * exklusive jämförelsestörande poster ** exklusive avgiftsdel ÅRSREDOVISNING 9

10 Förvaltningsberättelse 10 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse Foto: Bo Fernström

11 Samhällsekonomins utveckling Svensk ekonomi har under utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Resultatnivån i kommunsektorn som helhet har utvecklats svagt under. Global ekonomi Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Kommunernas ekonomi Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet kommer resultatet för att uppgå till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag. År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 miljarder, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. Det finns dock några osäkerheter när det gäller nästa år, bland annat kring detaljer i statsbudgeten för När det gäller åren därefter, , finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Det finns goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna, inom ett flertal områden och av ett flertal skäl. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. För att bibehålla ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag behöver kommunsektorn justera sitt skatteuttag åren , vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för Ytterligare en förutsättning är att staten skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning. Skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,65 för. Kommunens skattesats är 22,59 kronor, knappt 2 kronor högre än riksgenomsnittet. Kommunen övertog hemsjukvården från Landstinget i Västernorrland, och genomförde en skatteväxling på 30 öre från och med. Skatteutjämningssystemet har som syfte att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan kommuner, exempelvis för demografiska förutsättningar, inkomstskillnader och andra faktorer som orsakar högre/ lägre verksamhetskostnader och som vi inte kan påverka. Sundsvalls kommun har för en högre skattesats än många andra kommuner. Det innebär i realiteten att vi har en högre ambition än många andra kommuner vad gäller verksamhetens omfattning och måluppfyllelse. I dagsläget kan vi inte visa att vi får bättre resultat tack vare den högre skattesatsen. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 11

12 Befolknings- och sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001 och uppgick i december till , en ökning med 360 personer jämfört med För att nå målet i kommunens hållbara tillväxtstrategi om minst invånare år 2021 så krävs att ökningstakten ligger fast i samma nivå. Andelen arbetssökande i åldersgruppen år uppgår i mars till 8 procent. Samma nivå som 2013 och det överstiger rikets nivå som vid mättidpunkten i mars ligger på 7 procent. I Sundsvall har andelen arbetsökande i åldersgruppen år sjunkit från 17 procent till 14 procent mellan år 2013 och. Dock fortfarande högre än riket som ligger på 10 procent. Kommunens framtidsutsikter Kommunen har en förhållandevis förutsägbar ekonomisk situation med en växande befolkning och fortfarande relativt god skattebas. Skattekraften är något högre i Sundsvalls kommun än genomsnittet i Sverige. De flesta befintliga och kommande behov och utmaningar i välfärden är kända, men det är inte alltid som den ekonomiska konsekvensen finns medräknad i underlagen, eller att den kan beräknas. Under den kommande planeringsperioden finns ett antal identifierade utmaningar att förhålla sig till. Den demografiska utvecklingen, ökande andel barn och ungdomar samt äldre som behöver kommunala tjänster som skola och äldreomsorg. Den demografiska utvecklingen, minskande andel av befolkningen år som genom skatter ska betala för välfärden. Finansieringen av beslutade investeringar. Kommunen behöver planera för en situation med mindre resurser och större åtaganden vilket innebär att den totala kostnaden på sikt kommer att öka. Det är då viktigt att fortsätta att utveckla våra tjänster för att leverera det vi ska, och samtidigt göra det kostnadseffektivt. Ibland kan det finnas helt nya sätt att ta hand om frågor, och det kan behövas en hel del omvärldsbevakning för det. Om vi inte förändrar vårt sätt att leverera tjänster finns det stor risk att kommunens resurser inte räcker till. Foto: Jimmy Lilja 12 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

13 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Kommunen åstadkommer god ekonomisk hushållning genom att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. För att leda och styra ekonomi och verksamhet i Sundsvalls kommun finns en ledningsprocess där Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och internkontroll samverkar på alla resultatnivåer. Mål och resursplanen är grunden Mål och resursplanen är kommunens budget och ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommun en styrmodell vars viktiga utgångspunkt är att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål som kopplas samman med resursfördelningen till nämnderna. Processorienterad styrmodell Styrmodellen är processorienterad och innehåller huvud- och stödprocesser. Processerna har alla det övergripande syftet att säkerställa att verksamheterna når önskade resultat inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, skapa en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, ge en meningsfull fritid och aktivt socialt liv samt ge goda förutsättningar för näringsliv och arbete. För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultat behövs interna stödprocesser för ledning och verksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterar organisationsstrukturen genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. I Mål och resursplan för med plan för har endast mål satts för huvudprocesserna och inte för stödprocesserna. Måluppfyllelse För varje huvudprocess finns ett av kommunfullmäktige beslutat mål. På de närmast följande sidorna redovisas en bedömning av måluppfyllelse för respektive process; näringsliv och arbete, utbildning, samhällsbyggnad, fritid och kultur, vård och omsorg samt lednings- och verksamhetsstöd. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål som är viktiga i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Status för måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnåt Målet kan inte bedömas ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 13

14 Näringsliv och arbete Mål Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimuleras till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företagen och organisationer frågar efter. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer. Exempel är att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts NAVI, miljönämnden och kommunstyrelsen hade fastställt totalt sju mål för som tillsammans bidrog till processens måluppfyllelse. Av dessa mål bedöms sex mål som delvis uppnådda och ett mål har nåtts. Kommunstyrelsens mål Ett bra näringslivsklimat och Företagare har uppfattningen att kommunens verksamheter ger service av hög kvalitet är delvis uppnådda under. Intresset för att etablera verksamhet i Sundsvall och delta i Näringslivsbolagets mötesplatser och aktiviteter är stigande. Mätning av kommunens servicenivå gentemot företagare genomfördes inte under utan beräknas utföras under våren Miljönämnden har antagit målet Miljökontorets Nöjd Kund Index enligt SKL:s undersökning Insikt ska vid utgången av mandatperioden vara högre än riksgenomsnittet för miljönämndsverksamhet. Målet som mättes senast 2013 uppnåddes då. Nästa mätning blir Miljönämnden har också ett mål som innefattar utveckling av antalet e-tjänster. Målet var två e-tjänster men endast en e-tjänst avseende e-registrering etablerades under året. Detta berodde på att nämnden beslutat att prioritera ner e-publicering av livsmedelskontrollen för att göra en besparing på en procent av nettobudget. Målet bedöms därför vara delvis uppnått. NAVI:s tre mål bedöms som delvis uppnådda och innefattar ett bra stöd till personer utanför arbetsmarknaden, anställningsbarheten hos vuxenutbildningens deltagare samt nyanländas etablering och möjlighet till egen försörjning. Enligt arbetsförmedlingen är 6,6 procent av ungdomarna arbetslösa i mer än sex månader. Av de som deltagit i någon av FAVI:s insatser är det en stor del som inte är beroende av försörjningsstöd. Andelen beroende av försörjningsstöd har minskat, till stor del beroende på KomiJobb. Yrkesutbildningarna har en relativt god måluppfyllelse och där är det vårdutbildningarna som drar upp medelvärdet. Övriga utbildningar har mer varierad måluppfyllelse. En faktor som har stor påverkan på resultaten är att näst intill hälften av de som påbörjar en utbildning inte blir godkända i de allmänna kurserna. Bostadsanskaffning till nyanlända är ett svårt uppdrag, då det inte finns tillräckligt många lägenheter tillgängliga för målgruppen. NAVI arbetar även med att utveckla insatser för att nyanlända snabbt ska uppnå tillräcklig språkkompetens. Mot bakgrund av detta är bedömningen att processmålet för näringsliv och arbete delvis är uppnått för. 14 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

15 Utbildning Mål Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande. Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling, från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Under har kommunfullmäktige fattat beslut om att hela kommunkoncernen, alltså alla kommunala verksamheter och alla kommunala bolag, ska vara med och arbeta mot målet att vi ska ha Sveriges bästa skola år Samtliga förvaltningar och bolag har fått beskriva hur just de kan vara med och bidra, och nu pågår arbetet med att ta tillvara de förslag som kommit in. Barn- och utbildningsnämnden har formulerat tio mål som ska medverka till att processmålet nås. Ett mål bedöms ha uppnåtts helt, och fem har nåtts delvis. Tre mål har inte nåtts, och för ett av målen kan måluppfyllelsen inte bedömas. Inga andra nämnder har satt mål inom processen. Barn- och utbildningsnämnden har tre nya mål för som handlar om rektorers/förskolechefers pedagogiska uppdrag, effektivt resursanvändande samt personalens hälsa. De nya målen kompletterar de övriga på ett bra sätt, inte minst eftersom det är väl belagt att lärares och skolledares insatser är avgörande för elevernas resultat. Många av de resultat som nämnden redovisar är mycket nära att nå den nivå man önskat. Det finns en positiv utveckling inom många områden, bland annat vad gäller måluppfyllelsen i årskurs 6. Ett annat exempel är frågan om arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer där eleverna i årskurs 6-9 svarar mer positivt än den fastställda målnivån. I Sveriges kommuner och landstings årliga sammanställning Öppna Jämförelser för grundskolan har Sundsvalls skolor klättrat 76 steg mot målet att bli Sveriges bästa skola. Den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen blir ändå att processmålet endast delvis uppfylls. Detta eftersom flera indikatorer trots allt inte når den nivå man satt upp. Det kvarstår också många utmaningar, bland annat för gymnasieskolan där endast sju av tio elever fullföljer sin utbildning. Detta är ett resultat under riksgenomsnittet. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 15

16 Samhällsbyggnad Mål Bra boende och boendemiljöer för Sundsvallsborna är en social rättighet. Sundsvall blir attraktivt genom att vara en klimatsmart och trygg kommun med god infrastruktur för resor inom samt till och från hela kommunen. Samhällsbyggnad omfattar de flesta politikområdena. Det handlar om att lyfta perspektivet från detaljnivå till en övergripande nivå och att med god överblick och framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var de bor. Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapa en långsiktigt hållbar miljö. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Stadsbyggnadsnämnden har fastställt tre mål inom processen, miljönämnden har fastställt tretton mål, lantmäterinämnden har fastställt två mål, varav ett är likalydande med ett av stadsbyggnadsnämndens mål. Av de 18 mål som nämnderna antagit är det ett mål som inte uppnås och sex mål som endast delvis uppnås. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att målet Att aktivt följa och delta i arbetet med översiktsplanen med målsättning att översiktsplanen ska bli ett effektivt verktyg i samhällsplaneringen och bidra till långsiktig hållbar tillväxt, delvis uppnås. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i maj. Att verktyget blir effektivt får man bedöma på sikt i det fortsatta arbetet med utbyggnadsstrategier med mera. Miljönämnden har målet Andelen återställda kalkningsobjekt ska under mandatperioden öka i jämförelse med Målet har inte uppnåtts. Trots riklig nederbörd under hösten har de flesta objekt klarat kommunens ph-mål 6,0 under året. Det är framförallt två områden där det är svårt att upprätthålla en god vattenkemi, nämligen Torringsån och Bjässjöån. Miljönämnden bedömer att fem av nämndens mål delvis har uppnåtts under. Det är målen Alla tillståndspliktiga företag som miljönämnden har tillsyn på ska ha genomfört energieffektiviseringsåtgärder inom mandatperioden, Alla fastighetsägare som har kontaktats inom egenkontrollprojekten ska inom mandatperioden ha ett fungerande system för klagomålshantering, Alla livsmedelsobjekt ska under kontrolleras utifrån planerad kontrolltid, Kostnadstäckningsgraden för miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelskontroll ska ha ökat vid utgången av mandatperioden, samt Kommunen ska vid utgången av programperioden för Uthållig kommun ha deltagit i programmet enligt avsiktsförklaringen. Mot bakgrund av detta är bedömningen att processmålet delvis har uppnåtts under. 16 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

17 Fritid och kultur Mål Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts-, fritids- och kulturutbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet med ett mer hälsosamt Sundsvall där ungdomar prioriteras. Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts-och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Kultur- och fritidsnämnden har fastställt sju delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Verksamheten följs upp med hjälp av indikatorer och analys av aktiviteter som summeras upp i en trafikljusmodell, det vill säga en prognos för om målet kommer att uppnås under året (grön), delvis uppnås (gul), eller inte alls uppnås (röd). Med de indikatorer som används så finns det svårigheter i att göra en bedömning. En del indikatorer har ingen tydlig koppling till sitt delmål och det är endast vissa som har årsvis mätning. Vidare kan nämnas att Nordichallens akuta stängning får anses ha försvårat möjligheten att nå mål 2, I Sundsvall ska det finnas goda förutsättningar för idrott och kultur på såväl professionell som bred nivå. Vid sidan av indikatorerna finns en beskrivande analys av aktiviteter som gjorts och kommer att göras, vilket visar på en positiv utveckling emot det övergripande processmålet. Miljönämnden har fastställt tre delmål inom målområdet Stärka sundsvallsbornas intresse för natur och friluftsliv, som ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet. Samtliga delmål bedöms vara uppnådda. Mot bakgrund av detta så är bedömningen att processmålet delvis har uppnåtts. Fotograf: Bo Fernström ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 17

18 Vård och omsorg Mål Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Riktig valfrihet innebär inflytande över sin egen situation. Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst och anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Socialnämnden har fastställt sex mål inom processen och överförmyndarnämnden Mitt har fastställt två mål. Med hänsyn tagen till de indikatorer som används i mätningen så uppnår processen ett av de åtta målen. Övervägande antal indikatorer uppnår ej önskade nivåer och ytterligare ett antal är ännu ej bedömda. Det enskilt största området inom processen är äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen redovisar socialförvaltningen dels hemtjänsten och dels särskilt boende. Inget av områdena som helheter når den önskade nivån för. När det gäller hemtjänsten som helhet så är nöjdheten 91 procent vilket är detsamma som riket. På motsvarande sätt uppnår särskilt boende en nöjdhet om 79 procent vilket inte är i nivå med rikets 84 procent. Positivt är att inflytandet inom hemtjänsten har ökat under året. För människor i särskilda livssituationer ska bland annat lagstiftningen inom socialtjänstlagen (SoL) och Lag om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS) var en garanti för de enskilda. Förmågan att verkställa beslut inom SoL- och LSS-området har ökat under året jämfört med utfallet För området individ- och familjeomsorg är det en positiv utveckling att antal personer som uppbär stödet längre än sex månader har minskat jämfört med 2012 och ligger på samma nivå som Antal personer som uppbär försörjningsstöd har minskat jämfört med åren och är på väg mot önskad nivå. Inom stöd och omsorg har de flesta områdena varit föremål för mätning och ett område kommer att mätas under Dock framgår inte vilka önskade nivåer som gäller för de flesta områdena vilket omöjliggör någon bedömning om måluppfyllelse. Frågan om socialtjänsten leder och samordnar arbetet för ökad social välfärd i Sundsvalls kommun ett större vi är inte bedömd för. Överförmyndarnämnden Mitt når ett av sina två mål. Den genomsnittliga handläggningstiden på kontoret uppnår målnivån och antalet ställföreträdare uppgår till 915 vilket innebär att det är en bit kvar till de 1050 som var önskad nivå för. Beträffande de årsredovisningar som gode männen lämnar in så är de inte tillräckligt många som kommer i tid och heller inte tillräckligt kompletta för att målen ska nås. Den sammanvägda bedömningen är att processmålet delvis uppnås. För att närma sig graden uppfyllt återstår en del arbete. Det gäller även att ta fram uppgifter om önskade nivåer och att genomföra mätningar inom alla områden. 18 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

19 Ledningsstöd Mål Något mål har inte antagits. I MRP med plan för finns inget övergripande processmål för processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd. Bedömning av måluppfyllelse Målet kan inte bedömas Verksamhetsstöd Mål Något mål har inte antagits. I MRP med plan för finns inget övergripande processmål för processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd. Bedömning av måluppfyllelse Målet kan inte bedömas Fotograf: Bo Fernström ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 19

20 Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter som är viktiga i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Dessa är: det finansiella resultatet kapacitetsutvecklingen riskförhållanden kontrollen över den finansiella utvecklingen Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Det finansiella resultatet Bedömning av måluppfyllelse Målet är inte uppnått Mål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för uppgår till 0,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att målet inte uppnås. Det kan ses som oroande att kommunen har så stora underskott inom delar av verksamheten som gör att resultatnivån totalt sett inte är högre. I jämförelse med fjolåret är resultatnivån låg. En stor del av resultatet 2013 avsåg dock åretbetalning av premier från AFA Försäkring vilket var en engångsintäkt. Någon sådan inbetalning har inte tillfallit kommunen under. Diagram: Årets resultat / Skatteintäkter och generella statsbidrag 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

21 Det finansiella resultatet Bedömning av måluppfyllelse Målet är inte uppnått Mål Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Nettoinvesteringarna uppgår till totalt 909,7 miljoner kronor för. Då ingår övertagandet av Sundsvall Arena AB:s anläggningar med 474,2 miljoner kronor. Av kommunens totala investeringar har 29 procent finansierats med egna medel. Om Sundsvall Arenas anläggningar exkluderas för att möjliggöra jämförelsen med tidigare år uppgår egenfinansieringsgraden till cirka 63 procent. Målet att egenfinansiera investeringarna uppnås således inte. Orsaken till att målet inte uppnås är att den investeringsbudget som kommunfullmäktige har beslutat om till viss del kräver lånefinansiering. Utfallet i årets investeringsredovisning 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% visar på en avvikelse mot budget med 546,6 miljoner kronor vilket innebär att 546,6 miljoner kronor av investeringsbudgeten inte är utnyttjad under året. Diagram: Egenfinansiering av investeringar Kapacitetsutvecklingen Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Egna kapitalet har ökat med knappa 1 procent. Kommunens resultat uppgår till 17,1 miljoner kronor. I december var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI), -0,3 procent. Mål Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI). Det innebär att målet är uppnått. Egna kapitalets förändring är låg på grund av att resultatnivån har försämrats sedan Resultatnivån skulle behöva vara högre för att trygga långsiktig stabilitet i kommunens ekonomi. Diagram: Egna kapitalets ökning 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Egna kapitalets förändring KPI Inflationstakten enligt KPI 1,0% 0,0% -1,0% ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 21

22 Riskförhållanden Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Betalningsberedskapen uppgår till 93 procent av de skulder som förfaller inom tolv månader, vid årsskiftet /2015, vilket innebär att målet Mål Den kortfristiga betalningsberedskapen ska motsvara minst 80 % av de skulder som förfaller inom ett år. uppnås. Kommunen arbetar aktivt med att tillse att betalningsberedskapen är god genom god framförhållning och aktiv likviditetshantering. Diagram: Betalningsberedskap 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kontrollen över den finansiella utvecklingen Bedömning av måluppfyllelse Målet är inte uppnått Mål Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god, högst en procents avvikelse. Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster ska vara mellan 99 och 101 procent av budgeten för att målet ska vara uppfyllt. Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster överstiger budgeten med drygt 1 procent. Detta medför att den totala budgetföljsamheten inte kan anses som helt igenom god för kommunen som helhet. Kommunen har också stora budgetavvikelser inom flera verksamhetsområden. Enligt prognosen i delårsrapporten per 31 augusti hade budgetföljsamheten en negativ avvikelse med 46,2 miljoner kronor, 1,1 procent. Detta innebär att varken budgetföljsamheten eller prognossäkerheten är helt tillfredsställande och målet kan inte anses var uppnått för. 22 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

23 Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen Samtliga verksamhetsmål har kunnat bedömas men inget av verksamhetsmålen är helt uppnått. Av de fem verksamhetsmålen så bedöms att samtliga fem är delvis uppfyllda för. Anledningen till detta är till viss del att de övergripande målen är långsiktiga vilket medför att det är svårt att nå måluppfyllelse på kort sikt. Det är också så att för flera av de övergripande målen har inte samtliga indikatorer mätts alternativt att indikatorerna inte uppnår önskat utfall, vilket förklarar att bedömningen av måluppfyllelsen endast kan bli delvis uppnått för målet i sin helhet. Positiva trender kan dock utläsas för flera av indikatorerna inom respektive process. Därutöver tillkommer att inget övergripande processmål har beslutats för lednings- och verksamhetsstöd. De finansiella målen Endast två av de finansiella målen uppnås, målet om betalningsberedskapen och målet om det egna kapitalets värdesäkring. Målen för det finansiella resultatet och kontrollen över den finansiella utvecklingen uppnås inte. Detta kan inte anses som en god nivå och är således inte ett godkänt resultat för måluppfyllelse för kommunens ekonomiska stabilitet. Den totala resultatnivån och solititeten behöver stärkas och åtgärder för att komma tillrätta med negativa budgetavvikelser i verksamheten behöver intensifieras. God ekonomisk hushållning uppnås inte Sammanfattningsvis redovisar kommunen ett positivt resultat för och balanskravsresultatet är positivt men eftersom tre av de finansiella målen inte uppnås och inget av verksamhetsmålen uppnås helt, är bedömningen att god ekonomisk hushållning inte uppnås som helhet. För ett godkänt resultat bör fler mål vara helt uppfyllda. Fotograf: Bo Fernström ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 23

24 Finansiell struktur Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag samt Midlanda Fastigheter AB med dotterbolag och Medelpads Räddningstjänstförbund. Internbanken tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet. Finansiella tillgångar De finansiella räntebärande tillgångarna har under minskat med 5 miljoner kronor. De bolag som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är SKIFU AB samt Mitthem AB. De bolag som minskat sin upplåning är Sundsvall Energi AB med dotterbolag. Kommunens finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till miljoner kronor, varav 303 miljoner kronor utgjordes av likvida medel 1. Kommunens resterande finansiella tillgångar bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på kommunens bolag. Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har under året pendlat mellan 2,0 år och 2,3 år. Den 31 december uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 2,2 år (2,1 år 2013). Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till 2,52 procent (2,99 procent 2013). Finansiella skulder De finansiella räntebärande skulderna har under ökat med 612 miljoner kronor, vilket främst beror på kommunens övertagande av Sundsvall Arena AB:s fastigheter och skulder, samt ökad vidareutlåning till de kommunala bolagen. Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 413 miljoner kronor) uppgick den 31 december till miljoner kronor. 1) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot. 24 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

25 Nettolåneskuld Kommunens nettolåneskuld vid utgången av var miljoner kronor, vilket är en ökning med 617 miljoner kronor jämfört med årsskiftet 2013/. Ökningen består främst av kommunens övertagande av Sundsvall Arena AB:s fastigheter och skulder. År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet och beror av att kommunen genererade ett nettoöverskott på 8 miljoner kronor 3. Diagram: Nettolåneskulden Finansiell nettolåneskuld (mnkr) När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och i den mån det är möjligt amortera av på lånen. Under 2015 har kommunen certifikat och obligationer som förfaller på cirka miljoner kronor. Kreditavtal För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal. Upplåningsformernas ramar och utnyttjande Upplåning Mnkr Ramar beviljade (mnkr) Utnyttjat (mnkr) Checkkredit Kreditlöften Kreditavtal Certifikatprogram Obligationsprogram (MTN) Summa Vid utgången av fanns 3,5 miljarder kronor i kvarvarande kreditutrymme (4,1 miljarder kronor 2013). Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på 2 miljarder kronor samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på miljoner kronor. Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med ett svenskt obligationsprogram 4 på 5 mdkr. Programmet möjliggör emissioner med löptider på lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska Enskilda Banken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Svenska Handelsbanken. Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffert mot likviditetssvängningar. 3) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009, samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat. 4) Medium Term Note (MTN). ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 25

26 Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammen Kommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammet och certifikatprogrammet. Under har kommunens finansiering via svenska banker varit fortsatt låg och upplåning har främst skett via emissioner av kommunens obligationer och certifikat. Diagram: Lånens fördelning på upplåningsformer och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31 december december MTN Obligationslån Leasing Svenska banker Kommuncertifikat Hög kreditvärdighet Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor's, som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Under har Sundsvalls kommun fått fortsatt förtroende av Standard & Poor's och får behålla det långsiktiga kreditvärdighets betyget 5 AA+/Stabil. Betyget AA+ innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet. Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är A-1+, vilket är bästa möjliga. A-1+ innebär en extremt hög kapacitet att möta sina finansiella åtaganden på kort sikt. Även den kortfristiga kreditvärdigheten enligt den nordiska skalan, K-1, är bästa möjliga. De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgång till finansiering till bra pris. Kreditvärdighetsbetygen återspeglar Sundsvalls kommuns välmående och dynamiska lokala makroekonomiska struktur, positiva likviditetsposition och det svenska institutionella ramverket vilket Standard & Poor s bedömer vara förutsägbart och stöttande. Finansiella riskerna under kontroll Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofil anges. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning. Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Även under har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating. Den 31 december uppgick den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärande skulder 6 till 1,7 år 7 (1,8 år 2013). 5) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. 6) Exklusive leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 7) Exklusive kreditavtal och lånelöften. 26 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

27 Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom att räntebindningen ska vara fördelad inom ett antal årsintervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje intervall. Diagrammet visar Sundsvalls kommuns låns räntebindning (orange staplar) i förhållande till finanspolicyns begränsningar för räntebindning (röda streck). En avvikelse på 1 procent förekommer i intervallet 1-2 år. Avvikelsen beror på att marknadsräntorna är på historiskt låga nivåer, vilket gör det attraktivt att binda räntan på längre löptider. Den gröna stapeln visar andelen rörliga lån. Diagram: Ränterisken i procent per löptidsintervall % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-5 år 5-20 år Fast ränta Rörlig ränta Max andel enligt finanspolicy Min andel enligt finanspolicy Sundsvalls kommuns lån Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswapar med räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31 december till 28 procent, en minskning med 12 procent jämfört med årsskiftet 2013/. Minskningen beror på att kommunen ingått ränteswapar på längre löptider. Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat, då dessa emissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Räntebindningen har sedan förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar 8 per den 31 december var miljoner kronor (3 975 miljoner kronor 2013). Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens finansiella skulder har under pendlat mellan 2,7 år och 1,8 år. Den 31 december uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,7 år (1,9 år 2013). Ökningen av räntebindning beror på att kommunen ökat andelen ränteswapar på längre löptider. Lägre upplåningsräntor Sundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnad uppgick den 31 december till 1,83 procent (2,57 procent 2013). Under har kommunen köpt ränteswapar då långa räntor varit nere på låga nivåer, vilket bidragit till lägre genomsnittlig ränta under året. Ingen valutarisk Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella skulderna då alla lån är i svenska kronor. 8) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 27

28 Finansiell analys kommunen Resultatet efter finansnetto uppgår till 17,1 miljoner kronor. Detta är en försämring jämfört med 2013 med 83,7 miljoner kronor. Räknas de jämförelsestörande posterna 2013 bort, har årets resultat försämrats med 15 miljoner kronor. Årets nettonvesteringar uppgår till 909,7 miljoner kronor. Soliditeten är lägre jämfört med tidigare år och uppgår till 26,1 procent. Nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna Nettokostnadsutveckling Mnkr Nettokostnad , , ,4 Nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster , , ,9 Förändring exklusive jämförelsestörande poster, % 4,5 4,6 3,8 Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande kostnader uppgår till 5 014,1 miljoner kronor. Detta är en ökning med 4,5 procent i jämförelse med Under 2013 ökade kostnaderna för köp av tjänst med 7,9 procent. Trenden håller i sig. Även under har kostnaderna för köp av tjänst huvudverksamhet ökat, totalt med 10,1 procent under. En orsak är att kommunen köper fler tjänster istället för att använda egen personal inom exempelvis hemtjänst och skola. Kostnadsökningen beror även på ökade volymer inom vissa verksamheter samt prisökningar. Verksamhetens nettokostnad inklusive jämförelsestörande poster uppgår till 5 014,1 miljoner kronor. I jämförelse med 2013 har kommunen under inte kunnat tillgodoräkna sig återbetalning från arbetsmarknadsförsäkringen AFA, vilket var en bidragande orsak till det relativt goda resultatet Skatte- och statsbidragsutvecklingen Mnkr Skatteintäkter och statsbidrag 5 022, , ,0 Ökning 202,7 155,5 106,1 Ökning, % 4,2 3,3 2,3 Kommunens verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter och statsbidrag. Totala skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 5 022,2 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 4,2 procent. Ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag har varit lägre de senaste åren än vad som var fallet under senare hälften av 00-talet. En tydlig trend är att skatteintäkterna inte ökar lika mycket som nettokostnaderna har gjort de senaste åren. Skillnaden i ökningstakt har varit 1-1,5 procentenhet vilket visar att det finns ett behov av att minska kostnadsökningarna i kommunen för att möta en lägre skatteunderlagsutveckling. Skatteunderlagets ökning har hållits tillbaka under ett par år på grund av måttlig sysselsättningsutveckling och balansering av allmänna pensioner, men från och med 2015 spår Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skatteunderlaget beräknas skjuta fart. Ökningstakten de närmaste åren beräknas uppgå till cirka 5 procent enligt SKL. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR), har preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter bokförts enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Jämfört med SKL:s prognos i oktober innebär slutavräkning en försämring med 78 kronor per invånare, vilket för kommunen innebär cirka 7,5 miljoner kronor. 28 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse