Minnesanteckningar vid besök på Trollungarnas förskola i Trolleholm

Relevanta dokument
Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kommentarer till kvalitetshjulet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitet på Sallerups förskolor

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyck till om förskolans kvalitet!

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Verksamhetsplan

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetsplan

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Presentation. Gagnef kommuns vision

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Innehå llsfö rteckning

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Futura International Pre-school. Danderyd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Lokal arbetsplan 14/15

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Arbetsplan för Ängen,

Lokal arbetsplan för förskolan

Transkript:

Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Trollungarnas förskola i Trolleholm 2016-04-14 Trollungarnas djur och naturförskola drivs av Trolleholms Gods som aktiebolag och ligger naturskönt i Trolleholm. På förskolan arbetar en fritidspedagog, tre förskollärare och en kokerska som även ansvarar för viss städning på förskolan. All pedagogisk personal har högskoleutbildning. Förskolechef är Jan Olsson och VD/administratör är Gunilla Dyrberg. Förskolan startade hösten 2009. På förskolan är 25 barn inskrivna. I fritidsomsorgen finns i dagsläget 4 barn. Förskolebarnen är mellan ett och fem år gamla. Barnen på förskolan är indelade i två grupper. De äldre barnen kallas för Vildsvinsgruppen, de yngre barnen för Sniglarna och fritisbarnen kallas Älgarna. Lokalerna är stora och ljusa. Kapprummet är luftigt och välorganiserat. Köket är stort och fräscht. De många rummen erbjuder lek med dockor, läshörnor, golvytor för lek med klossar, bilar m.m. Ett av rummen är inrett till snickarverkstad och målarrum. Ett stort fint kvadratiskt rum med trägolv är utgångspunkt för rörelselek. På ovanvåningen finns kontor och soffgrupp för personalen. Ett av rummen på ovanvåningen är inrett för de äldre barnens lek och aktivitet. Utemiljön är inhägnad, vacker och variationsrik. Pedagogerna har skapat många rum i naturen att vistas i. Detta ger en fin utgångspunkt för all slags inlärning och motorisk träning. Det finns lekplats, grillplats, pulkabacke m.m. Kaniner, tupp och hönor finns också. I mathuset äter de äldre barnen, Vildsvinen, sin lunch alla dagar, utom då det är minusgrader. Mellanmålet äter alla barn här. I närområdet finns bl.a. en linbana och på promenadavstånd finns ett grillhus. Vid mitt besök väljer barnen aktivitet efter frukost. Senare på förmiddagen har de äldre barnen samling i rörelserummet och de yngre barnen går ut. Efter lunchen får de barn som ska sova göra det ute i sovhuset, där det finns små sovsängar och sovsäckar som barnen kryper ner i. De äldre barnen går in för att ha barnyoga och lässtund. På måndagar gör en av pedagogerna något extra med fritidsbarnen och på skolloven är det alltid en utflykt inplanerad. Jag tar del av Mål för fritidsomsorgen, på förskolans hemsida. Förskolan håller öppet efter föräldrarnas behov, från kl. 06.30 till kl.17.30.

Sida 2/5 Läroplanen för förskolan Under tillsynsbesöket diskuterades nedanstående rubriker utifrån Läroplanen för förskolan, LpFö 98 reviderad 2010. Normer och värden Hur arbetar ni förebyggande mot kränkande behandling? På förskolan råder nolltolerans mot all kränkande behandling. Pedagogerna markerar omedelbart på vad som inte är ett accepterat beteende. De är noga med att förmedla att man har rätt att känna som man vill men inte bete sig som man vill. Samtal med barnen i vardagssituationer, intervjuer enskilt eller i grupp samt observationer gör barnen indirekt delaktiga i värdegrundsarbetet. De tränas i att säga Stopp, jag vill inte! De vuxna är med och medlar och pratar kring vad som hänt och uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra i situationer som kräver det. Pedagogerna brukar också dela gruppen i smågrupper för att få större inblick i vad som sker. Förskolan har sedan tidigare en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som nyligenen reviderats. Föräldrarna informeras om planen vid föräldramöte och via förskolans hemsida. Vid intervjun berättar förskolechefen att föräldrarna uppskattar hur de arbetar med värdegrunden och att de uttryckt hur de ser en förändring i barnens och gruppens bemötande som de anser beror på pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Utveckling och lärande Hur utgår verksamheten ifrån barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter? Pedagogerna är lyhörda för barnens intresse, vad de leker och de observerar vilka behov barngruppen har. Vid tillsynen berättas bland annat att de gjort en utflykt till staden eftersom många av barnen inte har någon erfarenhet av hur det är att bo och leva i en stad. Barnens spontana lekar tas tillvara och används i tema som t.ex. bygga broar. I samband med utvecklingssamtal lyssnar personalen också in barnens utvecklingsbehov. Utifrån läroplanens olika målområden arbetar förskolan med matematik i vardagen och är medvetna om att använda de matematiska begreppen. Snilleson brukar också komma på besök med klurigheter. Att låta barnen berätta och förklara och att pedagogerna ställer öppna frågor, för att utveckla barnens tankar och förståelse sker i alla sammanhang. När de gör experiment, odlar, matar djuren, bygger kojor och hinderbana. Pedagogerna läser mycket med barnen vilket också leder till samtal, man sjunger och använder rim och ramsor. TAKK används för att förstärka barnens språk. I Lokal arbetsplan för Trollungarna, som finns på hemsidan kan man ta del av förskolans mål. Barnens utveckling och lärande följs upp och dokumenteras främst genom bilder, video, till viss del dokumentation av aktiviteter och individuell dokumentation. Vid

Sida 3/5 utvecklingssamtalet använder pedagogerna dokumentationsunderlaget de arbetat fram, som finns för varje barn. Barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd får detta genom anpassningar som görs i verksamheten. Förskolan har tillgång till kommunens centrala elevhälsa, de vänder sig till SPSM, pedagoger utbildas i bl.a. TAKK och de tar hjälp av föräldrarnas kunskap. Barnen kan vid behov få extra tid på förskolan. Barns inflytande Hur arbetar förskolan med barns inflytande och delaktighet utifrån miljöns utformning och verksamhetens innehåll? Röstningar, alla barn får säga sin mening och man är noga med att lyssna till varandras åsikter. Jag tar vid mitt besök del av när ett av barnen har med sig sin önskemusik och alla lyssnar till denna. Barnet berättar varför hen tycker om musiken, vad som är så bra. I samband med temat Må bra och hälsotema fick barnen lista ned vad det är som gör att man mår bra. Delaktighet och inflytande sker också i situationer då alla hjälps åt att städa inom - och utomhus. Förskola och hem Hur informeras föräldrarna om vilka mål som finns för förskolan? Hur arbetar ni för att göra föräldrarna delaktiga? Föräldrarna uppmanas att besöka förskolan samt att komma med egna tankar och idéer. I samband med föräldramöte och utvecklingssamtal informeras om förskolans mål, som det också går att ta del av på hemsidan. En gång per termin har förskolan utvecklingssamtal. Barnets mentor ansvarar för samtalet men inför samtalen har pedagogerna en avstämning då de använder ett formulär som stöd i sin reflektion. De äldre barnen, 5-åringarna, kan få vara med på samtalet en stund. Vid samtalet har man ett gemensamt dokumentationsunderlag att förhålla sig till innehållande följande rubriker; språk, motorik, matematik, Na & Te samt social utveckling. Efter samtalet skickas en individuell utvecklingsplan till föräldrarna för genomläsning och underskrift. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Hur samverkar ni med förskoleklassen, skola och fritidshem vid övergången? Barn från förskolan besöker sina respektive klasser i skolan tillsammans med en förälder. Förskolechefen har en kontaktperson på den kommunala skolan där information sker via telefonkontakt eller vid överlämningssamtal inför skolstarten. Det saknas kontaktperson till Montessori. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur arbetar förskolan systematiskt med att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten? Pedagogerna dokumenterar med bilder och video. Enkät till föräldrar och barn lämnas

Sida 4/5 och samlas in för att få respons på vad förskolan behöver fortsätta utveckla i verksamheten. Utvecklingssamtal och föräldramöte ger också återkoppling till verksamheten. Pedagogerna ställer sig följande frågor; vad ska läras? hur ska det läras? varför ska det läras? och för vem ska det läras? Förskolan har ett pågående utvecklingsarbete för att få ett bra och fungerande sätt att dokumentera verksamheten. Lärmiljön, både ute och inne, inspirerar och stimulerar till lek och lärande. Det pedagogiska materialet är till största del tillgängligt för alla barn. För de äldre barnen finns ett avskilt rum. Utemiljön är stimulerande med en stor och varierad tomt. Gården är inhägnad och inbjuder till lek, byggnation och samarbete. Personalen är medveten om de eventuella risker som finns och är uppmärksamma på detta. Förskolechefens ansvar Förskolechefen tar ansvar som pedagogisk ledare och chef, och verkar för att utbildningen utvecklas. Förskolechefen driver utvecklingen framåt dels genom kompetensutveckling och dels genom pedagogiska diskussioner. All personal har 2015 deltagit i en utbildning gällande Må bra och hälsotema. Vid vårt samtal säger förskolechefen att mer tid behöver avsättas, vid till exempel avdelningsmöte, för gemensamma pedagogiska diskussioner. Alla pedagoger har tid avsatt för planering.

Sida 5/5 Utvecklingsområden Förskolan har inför detta år reviderat Likabehandlingsplanen. Förskolans arbete med att hitta ett bra och fungerande sätt att dokumentera verksamheten pågår men det behövs en systematik i hur dokumentation, och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet därför kvarstår de två punkterna nedan. Man kommer att arbeta för att uppnå steg 4 i Qualistrappan gällande Arbetssätt och pedagogroll. Steg 4 innebär att pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Utvärderingarna ska bidra till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Det andra prioriterade området är steg 5 under Utveckling och lärande i Qualistrappan. Steg 5 innebär att förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Det innebär också att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Svalöv dag som ovan Maria Winqvist Maria Winqvist utvecklingsstrateg förskola Centrala elevhälsan Telefon: 0418-475005 Mobil: 0709-451005 maria.winqvist@svalov.se Besöksadress: Herrevadsgatan 10 Svalövs kommun, 268 80 Svalöv