Sista mätningen för den här säsongen

Relevanta dokument
Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Lågt kväveupptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fortsatt varierande kväveupptag

Högt kväveupptag senaste veckan

Varmt väder har gett ökat upptag

Lägre upptag i nollrutorna igen

Oväntat högt kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Liten mineralisering denna vecka

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmt väder ger snabb utveckling

Nu är höstvetet i axgång

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Årets kvävemätningar har startat

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget har tagit fart

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget ökar ordentligt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävepass med Gunsorna

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Optimal N-giva på våren till höstraps

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kväve i höstvete 2013

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är lite mer osäkra. Upptaget sedan förra veckan är ca 5 kg i nollrutorna och knappt 10 kg kväve per hektar i fält. Veckans mätningar gjordes den 13 juni, förutom Veckholm som mättes den 10 juni. Denna veckas mätning är säsongens sista. Höstvetena håller nu på att gå i ax vilket gör att resultatet av mätningarna är mer osäkra än tidigare. Anledningen till osäkerheten är skillnaden i färg mellan ax och blad vilket gör att kalibreringen inte är lika säker just när fältet håller på och skiftar färg. Lokala regnskurar gör att nederbörden den senaste veckan varierar på de olika platserna, från 1 mm till 20 mm. Marktemperaturen ligger på ca 14 grader. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 13 juni 2016 Stor variation i kväveupptaget I snitt har upptaget i nollrutorna ökat med 5 kg N/ha sedan förra veckan. Det totala upptaget i nollrutorna ligger mellan ca 20 och 130 kg N/ha (Bild 1). Jämfört med tidigare år så ligger det genomsnittliga upptaget i nollrutorna något högre (Bild 2).

I de gödslade fälten har upptaget av kväve ökat med knappt 10 kg N/ha sedan förra mätningen. Det totala upptaget varierar mellan ca 60 och 200 kg N/ha. Variationen är alltså stor och förutom skillnader beroende på förfrukt ser vi också att de skillnader vi såg i våras beroende på såtidpunkt har hållit i sig. De fält som är sådda i oktober har tagit upp något mindre kväve än de fält sådda i september, ca 100 kg N/ha jämfört med ca 130 kg N/ha. Bild 2. Kväveupptag vid olika utvecklingsstadier 2014, 2015 och 2016. Högre upptag i flera av maxrutorna I år har vi haft så kallade maxrutor utlagda i alla fält. Det vill säga, utöver fältets grundgödslings så har vi lagt ut ytterligare 70 kg N/ha i form av kalksalpeter i en 4x4 m stor ruta. Några av dessa rutor är utlagda tidigt, i samband med första gödslingen medan resten är utlagda i mitten av maj. Vi kan se vissa skillnader i hur mycket kväve som tagits upp i maxrutan jämfört med fältet, beroende på förfrukt. I de fält med bra förfrukter är upptaget i maxrutorna ungefär 10 kg N/ha högre än i fältet medan fält med stråsäd som förfrukt har ett upptag i maxrutorna som är ca 20 kg N/ha högre än resten av fältet. En teori är att ett väletablerat och gödslat höstvete med bra mineralisering har fri tillgång på kväve och därför inte behöver använda det extra kväve som lagts till i maxrutan. Vi har en ambition att besöka fälten igen när det närmar sig skörd, för att se om vi kan se några skillnader mellan fält och maxrutor. Till exempel om antal ax skiljer sig eller antal småax per ax. I diagrammen för varje plats som kommer nedan, kan ni se upptaget i maxrutan tillsammans med upptaget i fält och i nollrutan. Ulrika Listh och Katarina Börling, regionkontoret i Uppsala

1 Västerås I Västerås är bestånden ganska olika. Fältet med ärter som förfrukt har ett mycket bra bestånd, medan beståndet med höstvete som förfrukt är ett ojämnt bestånd. Här ser vi en tydlig skillnad mellan förfrukter i upptaget i maxrutorna jämfört med fälten. 1a Västerås 1b Västerås Jordart Mullhalt Stallgödsel Sort Julius Julius Förfrukt ärter höstvete Sådatum ca 4 sep ca 4 sep Skott/m 2 på våren 675 350 Förväntad skörd

1a Västerås (ff ärter) DC 55, 13 juni, 2016 1b Västerås (ff höstvete) DC 53, 13 juni, 2016

2 Veckholm I Veckholm har det visat sig att fältet där rutorna 2a och 2b ligger är en blandning av Norin och Julius. Nollrutorna ligger i Norin men maxrutan vid 2a ligger till stor del i Julius. 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart ML ML ML Mullhalt 3-6 3-6 3-6 Stallgödsel nej nej nej Sort Norin Norin Julius Förfrukt höstvete höstvete höstvete Sådatum 06 september 06 september 12 september Skott/m 2 på våren 1041 715 Förväntad skörd 8 ton/ha 8 ton/ha 8 ton/ha 11 april 140 140 140 04 juni 30 50 60

2a Veckholm (ff höstvete) DC59, 10 juni 2016 2b Veckholm (ff höstvete) DC 61, 10 juni 2016 2c Veckholm (ff höstvete) DC49, 3 juni 2016

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs har vetet kommit in i begynnande blomning. Färgen har helt ändrat färg och resultatet borde den här veckan vara lite säkrare igen. Mätningen visar på ett upptag på ca 50 kg/ha den senaste veckan. Detta är ett ganska stort upptag på en vecka vilket gör att man kan misstänka att förra veckans värde var något lågt. Trots den goda förfrukten och leveransen från kväve i marken har upptaget i maxrutan ökat mer än i fältet. 3 Enköpingsnäs Jordart ML Mullhalt 2 Stallgödsel nej Sort Norin Förfrukt träda svart Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 870 Förväntad skörd 8 ton/ha 13 april 135 3 Enköpingsnäs (ff svartträda) DC 57, 6 juni 2016

4 Svinnegarn I Svinnegarn har fälten relativt lika förutsättningar men vi kan se en förfruktseffekt där upptaget i nollrutorna skiljer mer 50 kg N/ha. Kurvan för maxrutan i fältet med ärter som förfrukt har följt fältkurvan under hela säsongen. I fältet med höstvete som förfrukt har kurvan för maxrutan däremot lagt sig något över kurvan för fältet. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart ML ML Mullhalt Stallgödsel Rötslam Rötslam Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 02 oktober 02 oktober Skott/m 2 på våren 607 858 Förväntad skörd 7 ton/ha 7 ton/ha 15 april 120 120 17 maj 45 45

4a Svinnegarn (ff höstvete) DC 53, 13 juni 2016 4a Svinnegarn (ff ärter) DC 47, 13 juni 2016

5 Enköping Av flera anledningar lyckades vi inte mäta kväveupptaget i Enköpingsfältet den här veckan. Men vi redovisar här de tidigare mätningarna från Enköping, inklusive mätningarna i maxrutan. 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,6 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstvete Sådatum 04 oktober Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 6,8 ton/ha 01 april 110 12 maj 60 5 Enköping (ff höstvete) DC 43, 6 juni 2016

6 Torstuna Det är relativt stor skillnad på bestånden på de olika fälten i Torstuna även om förutsättningarna på de båda fälten är likartade förutom förfrukten. Även här är det framförallt maxrutan i fältet med höstvete som förfrukt som har tagit upp mer kväve än fältet i övrigt. Eftersom beståndet i detta fält är relativt glest ser man skillnad på maxrutan och fältet. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh mmh Stallgödsel nej nej Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 04 oktober 04 oktober Skott/m 2 på våren 502 637 Förväntad skörd 6,5 ton/ha 6,5 ton/ha 21 april 124 124

6a Torstuna (ff höstvete) DC 53, 13 juni 2016 6b Torstuna (ff ärt) DC 55, 13 juni 2016

8 Lövstalöt Trots god förfrukt är upptaget i nollrutan måttlig i Lövstalöt. Upptaget i maxrutan är högre än fältet i övrigt. Fältet kompletteringsgödslades med 70 kg N/ha samma dag som mätningen gjordes. 8 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 10 september Skott/m 2 på våren 887 Förväntad skörd 7,5 ton/ha 16 april 120 13 juni 70 8 Lövstalöt (ff höstraps) DC 55, 13 juni 2016

9 Uppsala Fältet i Uppsala är frodigt och även nollrutan har ett högt upptag. Kväveupptaget i maxrutan har varit lika stort som i fältet under säsongen. Fältet kompletteringsgödslades med 55 kg N/ha fredagen den 10 juni. 9 Uppsala Jordart ML Mullhalt 3 Stallgödsel nej Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren 1027 Förväntad skörd 7,5 ton/ha 04 april 120 10 juni 55 9 Uppsala (ff höstraps) DC57, 13 juni 2016

10 Börje I Börje har nollrutan inte tagit upp något mer kväve sedan förra mätningen. Här har maxrutan tagit upp nästan 50 kg N/ha mer än fältet. 10 Börje Jordart ML Mullhalt 3,9 Stallgödsel nej Sort Olivin Förfrukt höstvete Sådatum 21 september Skott/m 2 på våren höstvete Förväntad skörd 7,5 ton/ha 15 april 120 12 juni 50 10 Börje (ff höstvete) DC 51, 13 juni 2016