MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle och ansvarig för undersökningen (2013-2014). Orlando Mella, professor emeritus i sociologi, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet (2005-2011) Irving Palm, emeritus docent i sociologi, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet (2005-2011)

SYFTE OCH METOD Syftet med projektet Mångfaldsbarometern var att belysa i vilka avseende den svenska befolkningens syn på den växande mångfalden har förändrat. Studien är longitudinell och har genomförts varje år från 2005 till 2014.

Antal personer som deltog i undersökningen år 2014 är 897 personer. Ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen i åldrarna 18-75 år deltog i undersökningen som genomförs som en postal enkät. Ungefär var tionde person i urvalet var födda utomlands. Det externa bortfallet är relativt stort och svarsfrekvensen varierar med något undantag inom intervallet 35-40 procent.

ERFARENHETER AV ETNISK MÅNGFALD Tabell 1. Erfarenheter av att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund (i procent) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Saknar erfarenheter : 6.4 22,4 22,9 21,3 22,0 21,4 21,6 19,2 19,4 19,9 (-2,5) Mycket dåliga - - : 5.1 2,9 3,6 3,1 2,5 3,6 2,4 3,3 3,4 3,1 (+0,2) Ganska dåliga - - : 10,3 9,4 10,6 8,2 8,2 8,2 8,7 8,0 6,6 6,2 (-2,8) Ganska goda - - : 46,7 37,6 37,1 34,7 37,2 37,7 38,5 38,0 36,7 34,6 (-3) Mycket goda - - : 31,5 27,7 25,9 32,7 30,2 29,2 28,8 31,5 33,9 36,2 (+8,5) 100,0 100,0 100,1 100,0 100,1 100,1 100,0 100,0 100,0 100,0

INSTÄLLNING TILL ETNISK MÅNGFALD I BOSTAD Tabell 2 Attityder till mångfald i förhållande till bostad (i procent) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ganska eller 14,5 16,0 16,9 16,4 15,3 19,1 17,4 18,6 16,7 15,5 (+1) mycket negativa Tveksam/vet ej 57,4 67,6 66,6 64,5 67,2 64,3 65,7 64,3 65,0 65,9 (+8.5) Inte särskilt eller inte alls negativa 28,1 16,3 16,5 19,1 17,5 16,6 16,9 17,1 18,4 18,6 (-9,5) 100,0 99,9 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,1 100,1 Cirka 65 procent har ingen åsikt eller är tveksamma till mångfald i förhållande till bostad och det är inte stora förändringar över tiden

INSTÄLLNING TILL MÅNGFALD I KULTUR Tabell 3 Attityder till mångfald i förhållande till kultur (i procent) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mycket negativa 8,9 12,7 15,5 14,3 13,9 16,4 15,9 18,1 16,5 18,4 (+9.5) Ganska - - 32,4 31,3 30,6 30,2 30,0 30,9 29,9 28,6 30,9 27,0 (-1,3) Delvis - -/osäkra 35,8 36,9 34,1 33,2 37,4 30,8 34,2 33,0 31,5 33,0 (-2,8) Inte särskilt - - 22,9 19,1 19,9 22,3 18,8 21,9 20,0 20,4 21,2 21,6 (-5.4) 100,0 100,0 100,1 100,0 100,1 100,0 100,0 100,1 100,1 Negativa attityder till mångfald i förhållande till kultur har ökat över tid.

INSTÄLLNING TILL MÅNGFALD I RELIGION Tabell 4. Attityder till mångfald i förhållande till religion (i procent) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mycket negativa 11,1 16,3 15,8 14,7 15,1 17,4 15,7 18,3 17,5 19,5 (+8,4) Ganska - 30,2 28,7 30,8 32,0 32,4 31,7 31,2 29,6 29,3 27,3 (-2,9) Inte särskilt 43,8 43,0 39,1 38,6 37,6 36,8 38,5 40,2 40,8 40,5 (-3.3) Inte alls - 15,0 12,1 14,3 14,6 14,8 14,0 14,6 11,8 12,5 12,7 (-2,3) 100,1 100,1 100,0 99,9 99,9 99,9 100,0 99,9 100,1 100,0 Negativa attityder till mångfald i förhållande till religion har någorlunda ökat över tiden.

VILKA GRUPPER SOM HAR MER POSITIV TILL MÅNGFALD? Kvinnor har i större utsträckning positiva erfarenheter jämfört med män. Situationen har varit sådan under hela undersökningsperioden och skillnaden är signifikant. År 2014 är det nästan tre av fyra kvinnor (72,2 procent) och drygt två av tre män (69,2 procent) som anger att de har positiva erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som kollegor vid studier eller arbete.

Ålder :Personer i gruppen yngre (18-30 år) redovisar med undantag för enstaka år att de har mer positiva erfarenheter än personer i grupperna yngre medelåldern (31-50 år), äldre medelåldern (51-65 år) och äldre (66- år). För år 2014 är fördelningen mellan dessa grupper 81,2, 77,8, 74,4 och 52,6 procent. Att gruppen äldre uppvisar ett betydande lägre resultat har sannolik att göra med att många i denna grupp saknar erfarenheter, hela 40,2 procent anger det 2014.

Mindre kontakt: De som har mindre erfarenhet av kontakt med människor med utländsk härkomst tenderar att i större utsträckning rösta på invandrarfientliga partier än de som har större erfarenhet. De som bor i storstäder har i större utsträckning än andra goda erfarenheter och är positiva till mångfald.

Personer med högre utbildning har i större utsträckning positiva erfarenheter jämfört med personer med lägre utbildning. Med andra ord tenderar akademiker att vara mer positiva till människor med utländsk härkomst. Vår undersökning visar att skillnaderna i attityder till människor med utländsk härkomst mellan högutbildade och lågutbildade är statistiskt signifikanta för alla år. 83,1 procent av de med högre utbildning har positiva erfarenheter.

SAMMANFATTNING Resultat från mångfaldsbarometern (2005 till 2014): 1- Attityderna till mångfald har i vissa områden och framförallt i arbetslivet blivit mer positiva över tid. 2- Resultaten tyder dock på att attityderna till muslimer och vissa kulturers möjligheter att anpassa sig till svenska förhållanden har försämrats. 3- De som har mer erfarenhet av människor med utländsk bakgrund, unga, välutbildade och de som bor i storstäder har mer positiva attityder till etnisk mångfald jämfört med andra grupper.

VALRESULTAT 2014 OCH RESULTAT AV MÅNGFALDSBAROMETERN Enligt Mångfaldsbarometern är i första hand kvinnor, unga, högskoleutbildade och boende i storstad som har goda erfarenheter av att ha människor med utländsk härkomst som kollegor i samband med arbete eller studier. Valresultat 2014 bekräftar detta. Enligt detta resultat röstade de ovan-nämnda grupperna i mindre utsträckning på SD och andra invandrarfientliga krafter. Även de senaste valresultaten visar att det fanns en tendens till att invånare i mer homogena kommunen och städer i större utsträckning röstade på invandrarfientliga partier än invånare i mer heterogena kommuner och städer.

VARFÖR POLARISERING? Mångfaldsbarmotern och en del andra studier visar hur polariserat Sverige är. Den politiska polariseringen i opinionen har ökat både i Sverige och i övriga Europa. Framförallt gäller detta i migrationsfrågan. Här är tre anledningar till det:

. EKONOMISKA KRISEN Ekonomiska nedgångar, som den långvariga period med låg eller obefintlig inflation och relativt hög arbetslöshet i Sverige har de senaste åren (och väldigt hög arbetslöshet i stora delar av Europa) påverkat attityden i migrationsfrågan.

I tider som folk känner oro för sin ekonomi och annan utsatthet vänder man sig mot svaga grupper i samhället och en av de första är ofta invandrare. Det sätter i sin tur igång radikala grupper med motsatt uppfattning och får de som tidigare varit neutrala att aktiveras och ta ställning.

JU MER MAN UMGÅS DESTO MINDRE RÄDSLA Det är tydligt att ju mer etniskt blandad miljö man rör sig i desto mer positivt inställd blir man till etnisk mångfald och invandrare.

Här får därför polariseringen en generationsdimension då många 80- och 90-talister har växt upp med invandrade kamrater i etniskt blandade skolklasser, vilket äldre generationer inte har i samma utsträckning.

Mångfaldsbarometern visar tydligt att unga generellt är mer positivt inställda till invandring och etnisk mångfald. Det finns också en skillnad mellan städer med ett stort inslag av etnisk mångfald och landsorten.

För att minska rädslan för invandringen krävs att man upplever den på nära håll. Man behöver ett insiderperspektiv, och då räcker det inte med att det bor en invandrarfamilj fem kilometer åt det hållet som man hejar på vid Ica-butiken ibland. Utan man måste umgås med varandra.

GLOBALISERINGEN Det finns forskning som tyder på att den kulturella och sociala globaliseringen ökar mobiliseringen och gör vissa grupper mer fundamentalistiska.

Jag ser det som dödsryckningar från nationalistiska, religiösa och etniska grupperingar med gamla normer, värderingar och traditioner som nu är satta under hårt tryck i och med globaliseringen där olika typer av gränser får allt mindre betydelse. Jag tror att vi är i en transittid just nu, där små grupptillhörigheter är i fara och kraftsamlar, för i den värld som håller på att skapas finns det ingen riktig plats för dem.

Without us noticing, we are entering the postcapitalist era. At the heart of further change to come is information technology, new ways of working and the sharing economy. The old ways will take a long while to disappear, but it s time to be utopian. New forms of ownership, new forms of lending, new legal contracts: a whole business subculture has emerged over the past 10 years, which the media has dubbed the sharing economy. Buzzwords such as the commons and peer-production are thrown around, but few have bothered to ask what this development means for capitalism itself. (http://www.theguardian.com/books/2015/jul/17/postcapitalism-end-of-capitalism-begun)