Handläggare: Mikael Engström Shula Gladnikoff Direkt 08-587 850 43 Regionplane- och trafikkontoret Yttrande över samrådsförslag till RUFS 2010 Gemensamma synpunkter från Stockholm Nordost Sammanfattning Kommunerna inom Stockholm Nordost har under 2008 beslutat att fortsatt stå bakom den Vision Stockholm Nordost 2030 som man gemensamt antog 2005. Visionen innebär att nordostsektorns målsättning är att mellan år 2000 och 2030 växa med 100 000 nya innevånare samt att tillskapa 50 000 nya arbetsplatser. Vision Stockholm Nordost uttalar att kommunerna vill åstadkomma denna expansion genom utveckling av en gemensam regionkärna Täby C - Arninge/Rosenkälla, den tätare stadsbygden i Danderyd och Täby, utveckling av befintliga och nya stadsmiljöer i Norrtälje, Vaxholm, Österåker (Åkersberga) och Vallentuna en väl utvecklad infrastruktur med bl.a. Roslagspilen. För att kunna ta ansvar för en hållbar och fortsatt hög tillväxt i enlighet med Visionen krävs stora infrastrukturella satsningar, både på kollektivtrafik och vägnät. Idag är infrastrukturen kraftigt underdimensionerad och investeringsnivåerna i RUFS samrådsförslag är otillräckliga. Det gäller för östra Mellansverige, för Stockholmsregionen och framför allt för nordostsektorn. Stockholm Nordost anser det vara oacceptabelt att trängseln i transportsystemet beräknas öka fram till år 2030. Andelen resande med kollektivtrafik måste öka. Det är ytterst viktigt både för att minska den klimatpåverkan som trafiken idag medför och för att praktiskt kunna hantera det ökade antal transporter som befolknings- och näringslivstillväxt förutser i förslaget till RUFS och Vision Stockholm Nordost. Nordostkommunernas målsättning är att antalet arbetstillfällen inom sektorn ska öka med ytterligare 42 000 fram till år 2030. Detta genom att skapa en miljö som stimulerar till etableringar av kunskaps- och tillväxtföretag i kombination med forskning, handel, logistik och besöksnäring. 1 (11)
Kapitel 2. Vision, mål och strategier för regionens utveckling. Nordostkommunerna ställer sig bakom samrådsförslagets vision att Stockholmsregionen skall vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Kommunerna ställer sig också bakom förslagen till mål och strategier för regionen och föreslår att RUFS även kompletteras med en utmaning och strategi för landsbygd och skärgård. Kapitel 3:1 Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Tillväxtfrågor Forskning och utbildning Den långsiktigt viktigaste faktorn för Sveriges och Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är att forskning och utbildning håller världsklass. Det är därför ytterst viktigt att Stockholmsregionen är pådrivande för att den högre utbildningen ska byggas ut kraftigt. De inre kommunerna och regionkärnan inom nordost har en nära koppling till regionens största högskolor. I nordost har en stor andel av invånarna en hög utbildningsnivå, många arbetar inom forskning och internationella forskare bosätter sig i Nordost. En hög andel av ungdomarna i den inre delen av sektorn studerar på högskolorna. Dessa faktorer är en av de viktigaste förutsättningarna för att utveckla regionkärnan Nordost med tillväxtföretag. I Stockholm Nordost yttre kommuner är det för få studenter som väljer att läsa vidare på högskola. Närhet till utbildning, tillgång på studentbostäder och ett näringsliv som efterfrågar högre utbildning är viktiga faktorer för att få fler till högre utbildning. Stockholm Nordost avser att medverka till att det, framför allt i de yttre kommunerna, skapas plattformar för utbildningsanordnare som kan erbjuda kvalificerad yrkeshögskoleutbildning för vårt nuvarande och framtida näringsliv. Bostadsbyggande Nordostkommunerna instämmer med RUFS att det är viktigt att beräkningar av samhällsekonomiska nyttor behöver utvecklas för att ta hänsyn till faktorer som underskattas i tillväxtregioner. Exempel på sådana faktorer är en väl fungerande arbetsmarknad, förutsättningar för bostadsbyggande, osäkerhet om restider mm. Det är även mycket viktigt att genomföra förslaget i samrådet om att öka investeringarna i ny infrastruktur och bygga ut förbindelserna till de regiondelar som växer snabbt för att nå det bostadsbyggande som 2 (11)
krävs. Kopplingen mellan infrastruktur och bostäder måste bli tydligare så att planeringsförutsättningarna blir pålitliga och så att bebyggelsen kan samordnas med bra kommunikationslägen. Befolkning Antalet boende inom Stockholm Nordost motsvarar idag storleksmässigt flera av landets större län. Nordostkommunerna hade år 2007 tillsammans 225 000 invånare. Det är en ökning med 87 000 invånare sedan år 1970. Sedan basåret 2000 i RUFS 2001 har sektorns befolkning ökat med 14 000. Inom Roslagen finns dessutom ett stort antal fritidshus som i allt större utsträckning omvandlas till permanentboende. Boendet i fritidshusen innebär att sektorn också har en stor andel deltidsboende. På sommaren ökar antalet boende med c:a 125-140000. Tabell 1: Befolkning per kommun år 2000, 2007 samt år 2030 i alternativ Fördelad och Tät i Låg och Hög samt vision Stockholm Nordost Tät Fördelad Vision Låg Hög Låg Hög Sthlm Nordost Kommun 2000 2007 2030 2030 2030 2030 2030 Norrtälje 52 600 55200 59600 63100 68600 78300 77 600 Österåker 34 400 38300 45900 51900 47600 54800 59 400 Vallentuna 25 200 28400 33100 37000 40900 50300 45 200 Vaxholm 9 300 10600 13100 15200 13700 16200 15 300 Täby 60 200 61600 69800 76200 71000 78200 80 200 Danderyd 29 600 30800 34500 37500 33200 35300 33 600 Summa 211300 224900 256000 280900 275000 313100 311300 Ökning från år 2000 13600 44700 69600 63700 101800 100000 Nordostkommunernas gemensamma Vision stödjer en fortsatt befolkningsökning enligt planbilden Fördelad s, alternativ Hög. Visionen anger däremot en något annorlunda fördelning av befolkningstillväxten inom nordostsektorn jämfört med alternativ Hög. Kommunernas fördelning ligger fast och bygger på visionen om en tät regional kärna, utveckling längs E18- stråket, gamla och nya städer med en tät bebyggelseutveckling och en framtida kraftig befolkningstillväxt vid nya kustnära stationssamhällen utmed Roslagspilen. Enligt Visionen avser kommunerna att växa till drygt 300 000 invånare år 2030, en fortsatt ökning - jämfört med 2007 - med 86 000. Denna ambition står fast och skall förankras genom kommunernas översiktsplaner och pågående detaljplanearbete. Näringsliv och sysselsättning Inom Stockholm Nordost fanns 2006 ca 80 000 sysselsatta, en ökning med ca 4000 sedan år 2000. Nordostkommunernas gemen- 3 (11)
samma ambition är att antalet arbetstillfällen inom sektorn ska öka med ytterligare 42 000 fram till år 2030. Målsättningen är att skapa en miljö som stimulerar till etableringar av kunskaps- och tillväxtföretag i kombination med forskning, handel, logistik och besöksnäring. Handel Under de kommande åren kommer handeln att växa inom Nordost. Utvecklingen av befintliga och nya handelscentra kommer att ske framför allt längs E18-stråket. Även inom de gamla och nya stadsbildningarna förväntas en ökning av den lokala handeln. Besöksnäring För nordostsektorn, med sin landsbygd, skärgård och historiska kultur- och naturmiljö, utgör besöksnäringen en viktig och växande del av det lokala näringslivet. För att stödja utvecklingen av företagande och entreprenörskap inom näringsgrenen är det viktigt att möjligheten att nå olika attraktioner, i form av t.ex. rekreations- konferens- och kulturutbud, säkerställs. Transportinfrastrukturen måste anordnas så att attraktionskraften och tillgängligheten ökar, samtidigt som miljöaspekterna beaktas. Företagandet i skärgården och på landsbygden måste ges möjligheter att växa. Detta gäller även näringar som inte enbart är kopplade till sommarsäsongens rörliga friluftsliv. För denna tillväxt krävs framför allt fungerande gods- och persontransporter med kontinuitet och pålitlighet året runt. Med ett aktivt näringsliv i skärgården ökar även möjligheten för ett ökat permanentboende. Detta innebär en positiv spiral och bidrar till att få en levande skärgård. Kapitel 4. Regionens rumsliga struktur målbilder och planbilder Alternativa strukturer för östra Mellansverige De analyser som ligger till grund för valet av vilka principiella strukturer som har studerats och valts ut ska redovisas tydligare. Stockholm Nordost förordar istället alternativ Stationssamhällen då detta alternativ även integrerar de östra delarna av regionen. Ingen av de redovisade strukturerna beaktar i tillräcklig omfattning sektorns potentiella möjligheter till tillväxt. Sektorn kan bidra ytterligare till regionens utveckling om kopplingarna både till övriga regionkärnor samt och även internationellt, exempelvis mot Finland och Baltikum, ges en större regional tyngd. 4 (11)
Planbilder för Stockholmsregionen 2030 Stockholm Nordost förordar alternativet Fördelad men med tillägget att Arlanda bör ingå som regional kärna i den planbild som slutligen fastställs med inriktning mot stationssamhällen. Alternativet Fördelad är en förutsättning för att hela Stockholmsregionen ska kunna utvecklas och byggas ut med goda och energieffektiva kommunikationer och andra försörjningssystem som vatten, avlopp och fjärrvärme. Alternativ Fördelad, med en utbyggd kollektivtrafik på järnväg, är en förutsättning för en långsiktig utbyggnad av bostäder och arbetsplatser och för att sektorn ska kunna integreras med Stockholm och den övriga Mälardalsregionen. En sådan struktur har bäst förutsättningar att hålla samman hela regionen inklusive nordost, ost och sydost. Flerkärnighet Nordostkommunerna stödjer RTK s synpunkt att hög tillgänglighet är en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna och utvecklingsstråken. Detta för att näringslivet ska betrakta nordostsektorn som ett attraktivt alternativ för sina verksamheter. Täby-Arninge/Rosenkälla För att Täby-Arninge/Rosenkälla ska vara en konkurrenskraftig etableringsmiljö och kunna utvecklas som regional kärna med bostäder, arbetsplatser och service måste tillgängligheten förbättras kraftfullt med bättre kollektiv- och vägförbindelser. Täby- Arninge/Rosenkälla är den enda utpekade regionkärnan i länet som varken har någon förbindelse med pendeltåg eller regionaltåg. Det pågår ett omfattande arbete för att kraftfullt öka antalet bostäder och arbetsplatser inom den regionala kärnan. För att stärka tillgängligheten samt för att knyta ihop kommunikationerna inom nordostsektorn, måste Arninge få en funktion som viktig omstigningspunkt - ett Resecentrum - mellan trafikslag som järnväg, buss och bil. Regionkärnan behöver - och kan därmed - också kopplas ihop med andra regionala kärnor som Kista/Häggvik och Barkarby/Jakobsberg genom den i RUFS föreslagna tvärgående spårvägen. Arlanda Arlanda flygplats har en avgörande betydelse för Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. På grund av Arlandas regionala och nationella betydelse förordar Stockholm Nordost att flygplatsen, med sitt omland, räknas in bland Stockholmsregionens regionala kärnor i alternativet Fördelad. 5 (11)
Strategi för mindre stadskärnor i länet Utöver RTK s fokus på de regionala kärnorna vill Stockholm Nordost även framhålla de mindre stadskärnornas och utvecklingsstråkens betydelse för en hållbar struktur med attraktiva boendemiljöer och lokala arbetsmarknader. Genom att stärka de norra länsdelarna - med sina mindre städer Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm och Österåker - uppnås en bättre balans i nordoststråket gentemot det ensidiga radiella sambandet inåt mot Stockholm. Landsbygd och skärgård Det småskaliga perspektivet gällande skärgård, landsbygd och småorter behöver stärkas i RUFS. Att enbart framhålla täta stadsstrukturer som långsiktigt hållbara är ett för snävt förhållningssätt. Ansatsen bör vara att även landsbygden och skärgården ska utvecklas långsiktigt hållbart. Stockholm Nordost föreslår att RUFS kompletteras med en Utmaning som skulle innebära att förena det storskaliga i RUFS med att utveckla de småskaliga strukturerna på landsbygd och i skärgård utifrån tillväxt och långsiktig hållbarhet så att regionens attraktivitet i sin helhet stärks. Infrastruktur Utvecklingsplanen konstaterar att det är en utmaning för Stockholmsregionen att åtgärda de infrastrukturella kapacitetsbristerna samtidigt som regionen har ett behov av att växa. Nordostkommunerna har ställt sig bakom de prioriteringar som gjorts i Stockholmsförhandlingen men konstaterar samtidigt att behoven är långt större och att investeringsramarna i de statliga infrastrukturplanerna måste utökas väsentligt för att Stockholm nordost skall kunna leva upp till sin tillväxtvision. Det är viktigt att hela regionen hålls samman. Nordostsektorn måste integreras i regionens övergripande kollektivtrafiksystem och tvärförbindelserna utvecklas. Norrortsleden utgör en första etapp för att förbättra förbindelserna mot sydväst, nästa viktiga länk är Förbifart Stockholm. Miljö Den ökande vägtrafiken, framför allt längs E18 mellan Danderyd och Rosenkälla medför en oacceptabel miljö för boende längs sträckan. Trafiken leder till höga halter av partiklar och buller. Bl.a. överskrids gällande miljökvalitetsnormer i Danderyd. För att göra det möjligt att också klara klimatmålen är det ytterst angeläget att nordostsektorn får en attraktiv, effektiv och kapacitetsstark spårtrafik som är konkur- 6 (11)
renskraftig mot bilresor och ger möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser, partiklar och minska bullerstörningarna. Finansiering Stockholm Nordost vill framhålla att statens investeringar i transportsystemet har varit otillräckliga under flera decennier och oproportionellt låga i Stockholmsregionen. Regionplanen behöver därför markera att investeringsramarna för Stockholmsregionen måste öka kraftigt och utgå från de behov som en växande region och tillväxtmotor för Sverige kräver. Möjligheten till olika former av medfinansiering bör prövas men får inte innebära en förskjutning av statens ansvar till kommunerna. Kollektivtrafik Den ökande folkmängden i Stockholmsregionen och Nordost medför att resandet både till och från nordostsektorn, men även inom kommunerna ökar. För att tillgodose detta och för att kunna möta klimatmålen, krävs att andelen kollektiva transporter ökar kraftigt. Vidare att dessa transporter ges en attraktivitet i form av tillgänglighet, snabbhet och sträckning, med effektiva omstigningspunkter, som gör att människor ser resor med kollektivtrafik som ett reellt alternativ till resor med bil. För detta är det nödvändigt att på kort sikt genomföra den satsning som SL har påbörjat för utökad turtäthet på Roslagsbanan och på längre sikt ett nytt, spårburet trafikalternativ med koppling till övriga regionala och nationella transportsystem. Den centrala knutpunkten för det framtida resandet i Nordost utgörs av ett Resecentrum som etableras i Arninge. Där skall olika kollektivtrafiksystem och linjer stråla samman och där skall även finnas goda möjligheter till infartsparkering. Även Danderyd kan komma att bli ytterligare en viktig knutpunkt som omstigningsplats mellan olika transportmedel och utifrån en av landstinget planerad expansion av Danderyds sjukhus. Kommunerna i Stockholm Nordost har, tillsammans med Banverket och Storstockholms lokaltrafik - och med medverkan av Regionplaneoch trafikkontoret - genomfört en förstudie kring etableringen av en ny spårburen kollektivtrafik till Stockholm Nordost. Det är nu viktigt att en utredning skyndsamt kommer till stånd som visar hur/var en framtida Roslagspil skulle kunna dras fram. Förstudiens huvudalternativ - som också stämmer överens med Nordostvisionen - är en ny järnvägslinje - Roslagspilen. Den är tänkt att i ett första skede gå via Täby/Arninge till Österåker, för att därefter 7 (11)
dras vidare upp till Norrtälje. RUFS bör därmed, vad gäller de infrastrukturella satsningarna, även ha en utblick mot 2050. I förstudien diskuteras också en kombinerad tunnelbanelösning. Den innebär att grön tunnelbanelinje förlängs från Odenplan ut till Arninge och att röd tunnelbanelinje samtidigt förlängs från Mörby centrum till Arninge. Tidsperspektivet för de olika alternativen innebär att en möjlig byggstart ligger efter 2020, dvs. vare sig en pendeltågs- eller tunnelbanelösning för Stockholm Nordost finns med i den s.k. Stockholmsförhandlingen. Detta tidsperspektiv innebär att man även måste planera för nordostsektorns transportlösningar under de närmaste 20 åren. Bra markbundna transporter till och från Arlanda är mycket viktiga för regionen. Nordostkommunerna har idag ingen direkt - eller ens rimlig - kollektivtrafikförbindelse till Arlanda. Detta medför att resorna till och från Arlanda i första hand sker med bil. För att klara flygplatsens CO2-tak, som nu är framflyttat till 2016, behöver en konkurrenskraftig kollektivtrafik byggas ut mellan de kommande regionala kärnorna i Täby-Arninge/Rosenkälla och Arlanda. Nordostkommunerna föreslår att Roslagsbanan förlängs för att erhålla en spårburen trafik mellan nordostsektorn och Arlanda. Förslaget bör utredas i samband med det fortsatta utredningsarbetet om spårburen kollektivtrafik till Nordost Stockholm Nordost är positivt till att RUFS prioriterat flera av de kollektivtrafikobjekt som är nödvändiga för nordostsektorns nuvarande och tillkommande befolkning och näringsliv. Tabell 2. Infrastrukturinvesteringar i kollektivtrafiknät Stockholm Nordost fram till 2030. Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät samt Stockholmsförhandlingens åtgärder. Objekt Fördelad Tät Stockholmsförhandlingen 2008-2019 2020- Roslagspilen; Solna stn-roslags Näsby-Arninge X X Arninge Åkersberga Efter 2030 Tunnelbana Mörby C Täby C X Tunnelbana Täby C- Arninge Efter 2030 Spårväg Häggvik-Roslags Näsby X X Lokaljärnväg Roslagsbanan; upprustning/uppgradering ytterdelar dragning via Arninge X X X I regionplanen konstateras att flera regiondelar idag har en kapacitetsstark spårtrafik som pendeltåg och regionaltåg, men att detta saknas för de kraftigt expanderande nordost- och ostsektorerna. 8 (11)
Stockholm Nordost begär att statliga medel skall avsättas i kommande Banhållningsplan och/eller i kommande Länsplan för en järnvägsutredning för spårburen kollektivtrafik till Nordostkommunerna. det i nästkommande investeringsperiod avsätts medel för att påbörja utbyggnaden av en ny järnvägsbindelse med förutsättningar för en långsiktig utbyggnad och regional koppling. En förlängning av Roslagsbanan till Arlanda studeras. Stockholm Nordost kräver att nedanstående förbättringar av kollektivtrafiken genomförs snarast: Roslagsbanan ges fullgod standard med dubbelspår, moderna vagnar och längre plattformar för att öka turtätheten och kapaciteten samt för att få kortare restider. Utökning av den befintliga busstrafiken med ytterligare stombussar för arbetspendling, framför allt mot E4:an med Kistaoch Arlandastråket. Vägar Nordostkommunerna har under lång tid agerat för att vägnätet inom nordostsektorn ska byggas ut och kompletteras. För att sektorn ska kunna ta emot ytterligare befolkning och för att fler arbetsplatser ska kunna etableras, behöver huvudvägarna inom sektorn snarast byggas ut och rustas upp. Utbyggnad och upprustning måste även medföra att man kommer till rätta med den oacceptabla miljösituation som råder utmed vissa delar av E18. Stockholm Nordost är positivt till att utvecklingsplanen prioriterat flera av de vägobjekt som är nödvändiga för nordostsektorns nuvarande och tillkommande befolkning och näringsliv. Tabell 3. Infrastrukturinvesteringar i vägnät Stockholm Nordost fram till 2030. Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät samt Stockholmsförhandlingens åtgärder. Objekt Fördelad Tät Stockholmsförhandlingen 2008-2019 2020- E18 Danderyds kyrka - Arninge, nya busskörfält X X X E18 tpl:er Roslags Näsby och Viggbyholm X X X RV 77 Länsgränsen-Rimbo-Rösa ombyggnad inkl förbifart Rimbo X X X Lv 268 Grana - Hammarby ombyggnad, delvis ny X X X sträckning samt planskildhet Vallentuna centrum Lv 276 Röllingbyleden, förbifart Åkersberga X X Norrortsleden Klar Klar klar Nordostkommunerna ser även mycket positivt på att Norrortsleden nu har öppnat vilket förbättrar kopplingen mot regionkärnan Kista - Sol- 9 (11)
lentuna - Häggvik. Det är nu också angeläget att Norra Länken färdigställs och att Förbifart Stockholm genomförs. Stockholm Nordost begär att följande objekt prioriteras och snarast förbättras: Sex körfält på E18 med förbättringar av miljön mellan Danderyd och Rosenkälla Ökad kapacitet vid Rosenkälla trafikplats Ökad kapacitet vid Mossens trafikplats Ökad kapacitet och förbättrad säkerhet och miljö för väg 276 Rosenkälla - Roslagskulla Ökad kapacitet och förbättrad säkerhet och miljö för väg 274 Ladvik - Vaxholm Näringslivets transporter Kapellskärs hamn är utpekad som en av landets tio strategiska hamnar och är regionens största ro-rohamn med en hantering av drygt 3 miljoner ton per år. Godsflödena och kapacitetstaket, med ett ytterligare angöringsläge, blir 6 miljoner ton. Hamnstrategiutredningen har pekat ut Kapellskärs hamn som en av tio nationellt prioriterade hamnar (SOU 2007:59) vilket saknas i RUFS. Utvecklingen av Arlanda och Kapellskär samt en utbyggnad av en kombiterminal i Rosersberg, bör ses som ett sammanhängande system som ger förutsättningar för ett effektivt byte av godstransporter mellan olika trafikslag. Det är angeläget att staten i kommande planer ser förutsättningarna för en fungerande trafikinfrastruktur som knyter ihop dessa kopplingspunkter genom att tvärförbindelser, som exempelvis Riksväg 77, ges en ny sträckning. Ett näringsliv som förväntas växa i den omfattning som nordostvisionen siktar på, kräver en fungerande logistikverksamhet. Främst när det gäller området handel krävs möjlighet att hantera lokala transporter så att de blir effektiva både ur ekonomisk- och miljösynpunkt. I utvecklingsplanen redovisas Rosenkälla som nytt terminalområde kopplat till volymhandel. Eftersom Rosenkälla planeras som handelsområde kan ett terminalområde istället bli aktuellt i Gillinge. Kapitel 5 Stegen framåt Klimat och miljö Miljö och klimatfrågorna har under senare tid kommit alltmer i fokus. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett kritiskt yttrande över att sam- 10 (11)
rådsförslaget inte tillräckligt väl har integrerat och konkretiserat Stockholmsregionens uttalade ambitioner och mål på miljöområdet. Det är angeläget att ytterligare och fördjupade överväganden och analyser kring både miljö- och klimatfrågorna arbetas in i RUFS 2010. Målsättningen bör vara att regionplanen blir ett strategiskt och övergripande instrument för att förbättra miljötillståndet i regionen och för att motverka och möta de globala klimatförändringarna. Även tidsperspektivet bör samordnas. RUFS och MKB har det huvudsakliga planeringsmålet 2030, medan det även finns strategier och målbilder i RUFS:n som sträcker sig till 2050. Ytterligare ett område som behöver belysas bättre är hur olika planstrukturer påverkar miljön och klimatet. Genomförandet av RUFS För att förbättra förutsättningarna för att RUFS 2010 ska bli en handlingskraftig plan för regionen behövs en förstärkt samverkan inom framför allt regionen Stockholm - Uppsala med sin gemensamma arbetsmarknad. Detta bör genomföras i en organisation som har befogenheter att samordna t.ex. kollektivtrafiken och som har en långsiktig, övergripande strategi för regional utveckling. De statliga verk som ansvarar för transportinfrastrukturen behöver samordnas. För Stockholm Nordost Leif Gripestam kommunstyrelsens ordf. i Täby ordf. i Stockholm Nordost 2008 11 (11)