Projektmaterial FILOSOFI PÅ HALVDISTANS Västerås folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Ett utvecklingsarbete utfört av: Västerås folkhögskola ITiS grupp 2 Rune Nordgren Stig T Porswald Anita Fornstedt-Gretander Britt-Marie Andersson Lars Forsmark samt 24 elever i klass 3A
Innehållsförteckning Inledning... Sid 1 Bakgrund...Sid 1 Syfte...Sid 1 Pedagogiska mål...sid 1 Genomförande...Sid 2 Pedagogiska mål... Sid 3 Funderingar och kommentarer...sid 3 Sammanfattning... Sid 7 Pedagogiska målfrågor och övriga frågor i enkäten...sid 7 Slutord... Sid 8 Litteraturförteckning... Sid 9 Bilaga 1: Studieplan i Filosofi på halvdistans VT-02 Bilaga 2: Frågor runt ITiS-projektet Filosofi på halvdistans
INLEDNING Bakgrund Vid Västerås folkhögskola har vi sedan höstterminen 98 bedrivit distansundervisning. Kurserna ges på helfart och våra deltagare kan efter genomgången kurs erhålla Grundläggande behörighet för högskolestudier. De flesta av våra distansstuderande förvärvsarbetar ofta på heltid vid sidan av sina studier. Heltidsstudier på distans och förvärvsarbete leder till att en del inte orkar med och de hoppar av sina studier. Vi har därför på Västerås folkhögskola ofta pratat om hur vi skall utveckla vår distansundervisning så att vi ev. kan erbjuda våra blivande deltagare kurser och kurstyper som bättre svarar mot deras möjligheter att praktiskt klara av sina studier. Som en följd av dessa diskussioner har vi i vårt ITiS-projekt valt att undersöka de pedagogiska förutsättningarna för att i framtiden kunna genomföra en halvdistansutbildning vid vår skola. Syfte Målet för vårt projekt är alltså att undersöka de pedagogiska förutsättningarna för att i framtiden kunna genomföra en halvdistansutbildning inom ramen för folkhögskolans målsättning. Detta gör vi genom att de studerande i en årskurs på den allmänna kursen studerar ämnet filosofi på halvdistans. Vår förhoppning är att vi genom att följa och medverka i kursen skall få ökade kunskaper om halvdistansutbildning. Pedagogiska mål Vårt pedagogiska mål är att i samråd med de studerande undersöka och dokumentera följande: När och var de studerande arbetar med sina halvdistansstudier? Jämföra deltagarnas arbetsinsatser mellan schemabundna lektioner och halvdistansstudier. Titta på skillnaden mellan elevernas muntliga resp. skriftliga analys. Om deltagarna anser att filosofiundervisningen är ämnesövergripande och i vilken mån de kan se problemen och frågeställningarna som en helhet? Hur upplevs möjligheterna att uttrycka åsikter och diskussionsinlägg i skriftlig form? Hur upplevs grupparbeten på distans? Svaren på ovanstående frågor och funderingar har vi fått fram genom en fortlöpande dialog med våra deltagare under kursens gång, samtal inom ITiS-gruppen och en enkätundersökning som deltagarna fått lämna in (bilaga 2). Inom ITiS-gruppen är vi väl förtrogna med distansundervisningens metoder och vi har också en förhållandevis god datorkännedom. Vi har därför i stor utsträckning kunnat använda varandra som kunskapskällor. Vi har även tagit del av Folkbildningsrådets resursdatabas på Folkbildningsnätet. 1
Genomförande Deltagarna har, som sagts, studerat kursen Filosofi A på halvdistans enligt en fastställd och detaljerad studieplan (bilaga 1). De går i årskurs 3 på den allmänna linjen. Kursen har en data- och samhällsprofil och deltagarna har därför en förhållandevis god datakännedom. Filosofistudierna genomfördes under vårterminen 02. För genomförandet har vi bl a använt oss av First Class, som pedagogiskt verktyg. Vi har där skapat följande underkonferenser för genomförandet: 1. Klassrum (För enskilda och fullgjorda gruppuppgifter, kommentarer och analyser) 2. Grupprum (5 st) (För gruppuppgifter, kommentarer och analyser) 3. Filosofiska rummet (För fördjupande samtal och reflektioner för att öka ämnesintegreringen) 4. Brevlåda (För enskilda samtal med deltagarna) Layout för kursen Filosofi A på halvdistans 2
PEDAGOGISKA MÅL Funderingar och kommentarer Utifrån den enkät som vi gjort i klassen kan givetvis inte några generella slutsatser dras. Funderingarna och kommentarerna är våra egna utifrån samtal mellan oss i ITiS-gruppen och deltagarna i filosofikursen. Den första frågan, som vi ville ha svar på var följande: När och var de studerande arbetar med sina halvdistansstudier? Av enkäten (bilaga 2 + diagram nedan) framgår att 4 st gjorde uppgifterna på skolan under schematid, 6 st gjorde uppgifterna på skolan utanför schematid och 10 st gjorde uppgifterna hemma. Genom samtal med deltagarna vet vi att de som gjorde uppgifterna hemma ofta utförde dessa på sen kvällstid eller under helgerna. När gjorde du dina filosofiska uppgifter? 15 10 5 Antal elever 0 I skolan på schematid I skolan på annan tid Hemma Antal elever 4 6 10 Deltagarna verkar ha utnyttjat den flexibilitet, som de har fått varannan vecka (varannan vecka hade vi lektioner och varannan vecka hade eleverna möjlighet att fritt disponera sin tid och gå hem om de ville). Att man gör sina uppgifter på sen kvällstid och på helger följer också det mönster som våra distanselever har. I samtal med deltagarna har de alla sagt att det varit bra att själv få välja var och när uppgifterna skall göras. Nästa punkt bland de pedagogiska målen var att: Jämföra deltagarnas arbetsinsatser mellan schemabundna lektioner och halvdistansstudier. De reflektioner vi gjort bygger helt å våra egna observationer av deltagarna. Först skall konstateras att de allra flesta har gjort sina uppgifter mycket väl både under lektioner och på distans. Texterna i filosofi är ofta av den karaktären att de fordrar en noggrann närläsning för att man skall förstå och kunna och lösa uppgifterna. Vi har kunnat iaktta att deltagare, som har svårt för att läsa och förstå texter får det ännu svårare när de skall göra uppgifter på distans och skicka in ett skriftligt svar. Skillnaderna i språkbehandling och textförståelse blir tydligare än i en ordinär klassrumssituation. I något enstaka fall kan vi också se att den ökade friheten att själv få välja när man skall göra uppgiften lett till att man inte gjort den eller lämnar in uppgiften för sent. 3
Vidare valde vi att: Titta på skillnader mellan elevernas muntliga resp. skriftliga analys. Våra funderingar under den här punkten bygger också på våra egna iakttagelser. Generellt har vi kunna se att analysen ofta blir bättre när den görs individuellt och skriftligt. Ämnet (uppgifterna är ofta av den karaktären att de fordrar tid och eftertanke och våra deltagare har allmänt svårare att uttrycka åsikter och tankar muntligt). Ytterligare en fundering som vi hade var: Om deltagarna anser att filosofiundervisningen är ämnesövergripande och i vilken mån de kan se problemen och frågeställningarna som en helhet? Av enkäten kan man se (bilaga 2 + nedanstående diagram) att 3 st har upplevt ämnesintegreringen mycket bra, 11 st som bra och 6 st som mindre bra. Hur har du upplevt ämnesintegreringen? 15 10 5 Antal elever 0 Mycket bra Bra Mindre bra Antal elever 3 11 6 Filosofi är i sig ett ämne som naturligt integrerar andra ämnen (psykologi, religion, naturvetenskap m m). Vi har för att ytterligare öka integreringen uppmanat våra studerande att medverka i det Filosofiska rummet där vi har försökt att vidga och fördjupa problemen och frågeställningarna. Våra deltagare har dock inte varit särskilt aktiva i det Filosofiska rummet (se enkäten). Det är bara tre stycken som ofta varit aktiva där. Kursdeltagarna har läst Sofies Värld både som ett skönlitterärt verk och som en kursbok i filosofins historia. De har dessutom skrivit en fördjupningsuppgift i filosofins historia. Dessa avsnitt har vi behandlat under lektionerna i svenska. Filosofistudierna har varit väl integrerade med den ordinarie undervisningen i svenska, litteratur, naturkunskap och data. Vi frågade oss: Hur upplevs möjligheterna att uttrycka åsikter och diskussionsinlägg i skriftlig form? Som vi tidigare sagt så är vår erfarenhet att våra kursdeltagare inte har någon större vana att uttrycka längre och djupare tankar muntligt. Därför har de ansett att det varit bra att kunna lösa filosofiuppgifterna skriftligt och individuellt. Även om några genom en sämre språkbehandling inte lyckats lika bra. Balansen mellan samtal i klassrummet och de skriftliga uppgifterna tyckte de flesta hade varit bra. 4
Vidare frågade vi oss: Hur upplevs grupparbeten på distans? Svaret är enkelt och naturligt. Deltagarna löste inte sina gruppuppgifter via First Class. De gjorde det när de hade tid över för att träffas i skolan. I enkäten frågade vi också om de gjort sina uppgifter på skolans dator eller på hemmadatorn. (Se bilaga 2 och + nedanstående diagram.) Av svaren kan man se att det var 4 st som inte använde skolans datorer för sina uppgifter och att 9 st inte gjorde uppgifterna på någon hemmadator. I samtal med deltagarna har det kommit fram att flera saknar dator hemma och att det hade underlättat deras arbete om de haft det. I enkäten har vi också frågat: Hur lyckades vi introducera projektet? 3 st tyckte att vi lyckats mycket bra, 14 st bra och 3 st mindre bra. Vi är nog alla av den åsikten att vi hade lyckats bättre med en något längre förberedelsetid än vad som nu blev fallet. Hur lyckades vi introducera projektet? 15 10 5 Antal elever 0 Mycket bra Bra Mindre bra Antal elever 3 14 3 Det var nödvändigt att vi introducerade våra tankar om projektet i samband med att kursen startade i början av VT 02. Vid den tidpunkten var vi inte själva helt på det klara med alla detaljer om vad ITiS-projektet innebar. 5
Vi frågade våra deltagare om de Kan tänka sig att läsa fler ämnen på halvdistans (inom ramen för den långa kursen) (Se bilaga 2 och nedanstående diagram.) Den frågan delade klassen i två hälfter. 10 st svarade ja och 10 st svarade nej eller var tveksamma. i samtal med våra deltagare har alla varit enade om att det varit roligt och nyttigt att få prova på distansstudier. Enligt vår uppfattning skall inte fler ämnen läsas på distans på den allmänna kursen. Det får räcka med att de studerande på Data-/Samhällsprofilen får pröva distansundervisning i något enstaka ämne för att lära sig metoderna. Kan du tänka dig att läsa fler ämnen på halvdistans? 15 10 5 Antal elever 0 Ja Nej Tveksamt Antal elever 10 4 6 Vi frågade också om De kan tänka sig att läsa alla ämnen på halvdistans. På den frågansvarade 7 st nej och 8 st var tveksamma. Endast 5 st svarade ja. Svaren är helt förklarliga och frågan var kanske felformulerad. Om vi istället frågat dem om de i framtiden kan tänka sig att läsa en halvdistanskurs hade vi förmodligen fått annorlunda svar. Kan du tänka dig att läsa alla ämnen på halvdistans? 10 5 Antal elever 0 Ja Nej Tveksamt Antal elever 5 7 8 Vi tror att de deltagare vi frågat har sökt sig till vår skola för att tillsammans med andra studera på heltid. Målgruppen för halvdistansstudier är troligtvis inte människor som har möjlighet att studera på heltid. Åtminstone inte med det utbud en folkhögskola kan erbjuda sina heltidsstuderande. Förmodligen var det ovanstående tankar som låg bakom svarsresultatet på den här frågan. 6
SAMMANFATTNING Pedagogiska målfrågor och övriga frågor i enkäten Deltagarna har upplevt det som positivt att själva få välja när och var de skall göra sina uppgifter. Har man en dator hemma gör man uppgifterna där och då ofta på sen kvällstid. De som saknar en hemmadator upplever att de inte fullt ut har kunnat utnyttja friheten att själv välja tidpunkt för sina arbeten. Vi har inte kunnat se någon nämnvärd skillnad i prestation och arbetsinsats när det gäller uppgifter gjorda på lektionstid och uppgifter gjorda på distans. De allra flesta, med något undantag, har visat sig väl mogna den friheten de fått att själva bestämma var och när de skall göra sina uppgifter. De skillnader som finns i språklig förmåga mellan deltagarna blir dock mycket tydligare när man fullgör uppgifterna skriftligt och på distans. Speciellt när man har den målsättningen, som vi har, att alla skall kunna läsa varandras alster. Vi har också kunnat se att de studerande, med något undantag, lyckats bättre med sina skriftliga uppgifter än de muntliga. De har dock sagt att de uppskattat möjligheten till samtal i klassrummen. De flesta deltagare är heller inte vana vid att föra filosofiska samtal. Merparten av deltagarna har upplevt att ämnesintegreringen har varit bra även om de själva har sagt att de inte fullt ut har utnyttjat möjligheten att delta i de fördjupade samtalen i filosofiska rummet. De är också helt förståeligt att man vid halvdistansstudier försöker lösa sina gruppuppgifter fysiskt. Att inte alla som deltagit i projektet har haft tillgång till en hemmadator har upplevts som en brist. Vi tror att vi hade lyckats ännu bättre med introduktionen av vårt ITiS-projekt om vi inte varit tvungna att starta projektet innan vi ännu riktigt hade kommit igång med ITiS-arbetet. Tiden för planering och samtal har också varit knapp. Vi har inte inom projektets ram diskuterat hur en halvdistanskurs skall vara avvägd mellan när- och distansstudier. Vi tror att den planeringen måste ske i nära samverkan med deltagarna, som har anmält sig till kursen. Förmodligen är det också på det viset att de flesta människor, som har möjlighet att studera på heltid också väljer att göra det tillsammans med andra. Det gäller i synnerhet om de har valt folkhögskola som studieform. 7
SLUTORD Vårt mål med ITiS-projektet var att undersöka förutsättningarna för att i framtiden kunna genomföra en halvdistansutbildning inom ramen för folkhögskolans målsättning. Det bör dock först understrykas att de funderingar och tankar som vi har redovisat i rapporten bygger på fortlöpande samtal och observationer med/av deltagarna i en undervisningsgrupp som har studerat ett ämne (filosofi) på halvdistans under en termin. Några säkra slutsatser kan givetvis inte dras ur en sådan praktik. Vi är några lärare som har försökt att undersöka förutsättningarna och fått möjlighet att tillsammans stöta och blöta tankar kopplade till halvdistansundervisning. Därigenom har vi fått erfarenheter och kunskaper som kommer att vara till gagn för ev framtida halvdistansstudier. Detta har varit Itis-projektets stora behållning. Man kan planera och diskutera kurser och kurstyper hur länge som helst, men det är först när man vågar pröva sina idéer i verkligheten, som man kan vinna erfarenheter. Planeringsarbetet för halvdistansstudier måste givetvis fortsätta på vår skola. Vi tycker dock att vi fått mer råg i ryggen och är inte främmande för att i en snar framtid starta en halvdistansutbildning vid Västerås folkhögskola. 8
Litteraturförteckning Folkbildningsrådets resursdatabas på Folkbildningsnätet Folkbildning.net En antologi om det flexibla lärandet utgiven av Folkbildningsrådet och Distum Den obändiga söklusten Bodil Jönsson och Karin Rehman Filosofins värld Martin Levander och Jan-Erik Westman Sofies värld Jostein Gaardner 9
STUDIEPLAN I FILOSOFI Vårterminen 02 Halvdistansstudier klass 3A Bilaga 1 Uppgifter: Arbetsområde 1 Introduktion till filosofin A. Texter ur Filosofins värld 1. Är lyckan att vara filosof. Sid, 264-266 2. Varför läsa filosofi sid. 266-269 3. Vad är filosofi sid. 1-12 B. Sofies Värld 1. Edens lustgång och Den höga hatten sid.11-30. Ovanstående texter behandlas under lektion på skolan onsdagen den 6 feb. Arbetsområde 2. A. Texter ur Filosofins värld 1. Är jag förälskad sid 17-22 Uppgiften är enskild svaren på frågorna till texten skickas till filosofiklassrummet senast tisdagen den 5 feb kl. 14.10 2. Livet är ett bedrägeri sid. 78-79. Texten behandlas på lektion tisd. den 12 februari 3. Är viljan fri sid. 87-90 indv. Uppgift. Till klassrummet den 19 feb. kl. 14.10 4. Är det fult att ljuga sid. 134-135.Lektion den den 5 mars 5. Vilka ägg skall få kläckas sid. 141-146. Gruppuppgift. De individuella svaren till resp. grupprum. Någon i gruppen sammanställer gruppens svar på frågorna och skickar sammanställningen till klassrummet den 12 mars kl.14.10. 6. Har djur och människor samma rätt sid.147-150, Lektion den 19 mars 7. Vårt förakt för svaghet sid. 237-239. Gruppuppgift. Till klassrummet den 26 mars kl.14.10 8. Om fruktan för döden sid. 252-255. Enskild uppgift. Till klassrummet den 9 april. Arbetsområde 3 Filosofins Historia 1. Sofies Värld Boken redovisas på lektion onsdagen den10 april. 2. Fördjupningsuppgift i filosofins historia i form av en rapport. Inlämnas till min brevlåda senast 24 april kl.14.10 Börja med boken och rapporten så fort som möjligt Rune Nordgren
Frågor runt ITIS-projektet Filosofi på halvdistans Bilaga 2 1. Hur lyckades vi introducera projektet? 3 Mycket bra 14 Bra 3 Mindre bra 2. Kan du tänka dig att läsa flera ämnen på halvdistans (inom ramen för den s k långa kursen )? 10 Ja 4 Nej 6 Tveksamt 3. Kan du tänka dig att läsa alla ämnen på halvdistans (halva tiden med lektioner/arbete på skolan enl. schema och den andra halva tidens disponerad efter eget huvud)? 5 Ja 7 Nej 8 Tveksamt 4. När gjorde du dina filosofiska uppgifter? 4 I skolan på schematid 6 I skolan på annan tid 10 Hemma 5. Hur aktiv har du varit i det filosofiska rummet? 3 Ofta 8 Ibland 9 Sällan 6. Gjorde du dina uppgifter på skolans dator? 16 Ja 4 Nej 7. Gjorde du dina uppgifter på hemmadator? 11 Ja 9 Nej 8. Hur har du upplevt ämnesintegreringen? 3 Mycket bra 11 Bra 6 Mindre bra