Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Relevanta dokument
Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Ekologisk potential för strandvegetation längs älvmagasin i Umeälven

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Om man kör med bil längs någon av

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Kraftverken i Umeälven

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vattenreglering vad är det?

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb

Bambino Banker. Sida 1

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Naturanpassade erosionsskydd

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Skjutledare. Jullov. Jullov Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson Simon Jonsson

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Born Happy. Sida 1. Grupp B (2) Grupp D (4) Grupp C (3)

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

God Ekologisk Potential i Umeälven, Vindelns kommun

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Naturanpassade erosionsskydd

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Inkvarteringsstatistik för hotell

Flottledsåterställning i Bureälven

Miljöanpassade mintappningar till Juktån. Beräkning av produktionsbortfall och kostnader

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

PM landskapsgestaltning

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev

Värt att veta om Estland. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Inkvarteringsstatistik för hotell

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Kommunledningskontoret

Spar Räntefonden 13 Spar Sverigefonden 14 Spar Världsfonden 15 Spar Realräntefonden 16 Spar Fastighetsfonden 17

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Nyhetsbrev nr Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Företagssäljare, start 7 januari 2014 i Örnsköldsvik Klass VT-2014

Metapopulation: Almö 142

Kraftverken i Umeälven

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Månadsrapport Buss: Keolis. Januari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Januari 2018.

Status for udbud af Öresundstågstrafik. Mats Sjölin, Öresundståg AB

SEPTEMBER. 13.sep h. onsdag 7.sep onsdag 14.sep onsdag 21.sep

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Socialförvaltningen

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 fördelade efter stadsdelsförvaltning

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Transkript:

Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Fritt strömmande älvar 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 jan-94 jan-94 feb-94 mar-94 apr-94 apr-94 maj-94 jun-94 jul-94 jul-94 aug-94 sep-94 okt-94 okt-94 nov-94 dec-94 Tid på året

Sannolikhet för förekomst Zonering av växter efter tålighet mot översvämning Amfibiska växter Starr Viden Strandskog Landvegetation 1,0 Vatten Amphibious Strandzon Riparian Land Upland 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Sylört Subularia aquatica Maianthemum Ekorrbär bifolium Rubus saxatilis Stenbär Gulkavle Alopecurus aequalis Salix Svart/grönvide myrs+phyl Carex Blåsstarr vesicaria

Strandvegetationens ekosystemfunktioner Livsmiljö för många arter Filter mot gifter och näringsämnen Skugga Föda åt vattendjur Erosionsskydd vårflodstopp sommarlågvatten 5 dagar 23 dagar 60 dagar 106 dagar

Förändringar i vattenflöden vid reglering Fritt strömmande älv 6 m 15 m Regleringsmagasin Älvmagasin 1 m Jan Dec

Regleringsmagasin

Älvmagasin

Torrfåra

Erosion från is och vågor

Stranderosion längs älvmagasin i Umeälven Harrsele Bjurfors nedre Bjurfors övre Tuggen Betsele Bålforsen Rusfors Strandlängd (km) 25 18 134 57 21 46 203 Andel eroderade stränder* (andel av längden, %) Andel eroderade stränder (andel av ytan, %) * tvärbranta eller bestående av block och sten 88 76 89 28 36 55 44 29 55 46 14 39 78 22

Vad kan man göra för att förbättra strandvegetationen? 1. Göra vattenståndsväxlingarna mer naturliga 2. Minska erosionen av stränderna 3. Minska spridningshinder p.g.a. dammar

Vattenstånd (cm) 800 147 700 Effekten av reglering: förändrade vattenståndsväxlingar Fritt strömmande (Vindelälven, Granåker) 146 600 145 500 Kraftverksmagasin (Umeälven, Harrsele) 144 400 143 300 142 200 141 j f m a m j j a s o n d Tidpunkt (månad)

Lång varaktighet av översvämning på älvmagasinsstränder

Vattenstånd (cm) Mer naturliga vattenståndsväxlingar 800 147 700 Vårflodstopp 146 600 145 500 144 400 143 300 142 200 141 j f m a m j j a s o n d Tidpunkt (månad)

Vattenstånd (cm) Mer naturliga vattenståndsväxlingar 800 147 700 Vårflodstopp Långsamt sjunkande vattenstånd under sommaren 146 600 145 500 144 400 143 300 142 200 141 j f m a m j j a s o n d Tidpunkt (månad)

Vattenstånd (cm) Mer naturliga vattenståndsväxlingar 800 147 700 Vårflodstopp Långsamt sjunkande vattenstånd under sommaren 146 600 145 500 Lågt vattenstånd under senare delen av vegetationsperioden 144 400 143 300 142 200 141 j f m a m j j a s o n d Tidpunkt (månad)

Sannolikhet för förekomst Växtarters utbredning på stränder med dagens vattenståndsväxlingar 0,45 Harrsele & Bjurfors nedre stränder skyddade från is- och vågerosion 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Art (1) (3) Ormrot +41 +47 Bistor_viv (%) Caltha _p Kabbeleka +40 +94 Carda_pr Ängsbräsma +25 +65 Coma_pa Kråkklöver +19 +66 Epilo_ad Am. dunört +58 +81 Filip_ulm Älggräs +4 +18 0 143,5 144 144,5 145 145,5 146 Höjd på stranden (m över havet)

Sannolikhet för förekomst Växtarters utbredning på stränder med mer naturliga vattenståndsväxlingar 0,45 Harrsele & Bjurfors nedre stränder skyddade från is- och vågerosion Vårflod Vårflod + lågvatten 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Art (1) (3) Ormrot +34 +40 Bistor_viv (%) Caltha _p Kabbeleka +40 +94 Carda_pr Ängsbräsma +15 +62 Coma_pa Kråkklöver +19 +66 Epilo_ad Am. dunört +52 +75 Filip_ulm Älggräs +0 +14 0 143,5 144 144,5 145 145,5 146 Höjd på stranden (m över havet)

Medelförändring (%) (%) Medelförändring (%) (%) Växtarters utbredning på stränder med mer naturliga vattenståndsväxlingar Växtarter i övre strandzonen Växtarter i nedre strandzonen 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 Mod 1 Mod 2 Mod 3 0 Mod 1 Mod 2 Mod 3

Går det och vad kostar det? Tekniska begränsningar Produktionsbortfall Vårflod + långsamt sjunkande stora små små litet litet stort + lågvatten sensommar

Begränsa stranderosionen plantera ut organismer Denali, Alaska

Restaurering av strandvegetation genom att minska iserosion Stenblock Udde Isrörelser Stenblock och uddar, öar och grund minskar isrörelser och möjliggör etablering och överlevnad av växter

Bakom ö Vik med stenblock Grund Bakom stenkista

Restaurering av strandvegetation genom att minska iserosion 1. Jämförande studie (2014) Inventering av vegetation Isstörning 2. Experimentell etablering av vegetation Sådd Plantering Mätning av isrörelser 3. Experimentell restaurering Utläggning av stenblock Sådd och plantering Inventering av vegetation i provrutor

Spridning av frön med vatten Fjällnejlika Kung karls spira

Fritt strömmande älv Fallprofil fors Flora Reglerad älv damm Fallprofil Växtspridningsriktningar Växtspridningsriktningar Flora

Arter vars frön flyter dåligt saknas i vissa magasin, men är vanliga i andra. Utbyggd älv Arter med kortflytande frön Arter med långflytande frön Fritt strömmande älv fors Gradvisa förändringar i Vindelälven, utan luckor i utbredningen

Vad kan man göra för att förbättra strandvegetationen? 1. Göra vattenståndsväxlingarna mer naturliga 2. Minska erosionen av stränderna 3. Minska spridningshinder p.g.a. dammar

Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar delvis återställning på vissa platser möjlig

Vi vill dela med oss av våra erfarenheter av att återställa vattendrag. * Deltagarna är forskare, praktiker och tjänstemän från Sverige och övriga Europa. * Vi erbjuder presentationer, postrar och speed talk-sessioner och en exkursion till områden som restaurerats av projektet Vindel River LIFE. Konferensen fokuserar på frågor om hur man praktiskt arbetar för att återställa vattendrag och hur man följer upp och utvärderar restaureringseffekter. Merparten av programmet är på engelska, men eftermiddagen den 23/9 (ca 16.30-18.30) är öppen för allmänheten. Då presenteras projektets arbete på svenska. De 100 första som anmäler sig blir bjudna på konferensen (och vi bjuder på maten) men registrering är obligatorisk. Vi rekommenderar därför tidig registrering men dock senast den 19 juni 2014. För mer information: www.vindelriverlife.se