GLAPPET MELLAN TEORI OCH PRAKTIK FINNS DET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN?

Hälsa och samhälle GLAPPET MELLAN TEORI OCH PRAKTIK FINNS DET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN? MATTIAS KÅGESON SARA LINDQVIST Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 51-60 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2006 e-post: postmasterhs.mah.se

GLAPPET MELLAN TEORI OCH PRAKTIK - finns det i sjuksköterskeutbildningen? Mattias Kågeson Sara Lindqvist Kågeson M & Lindqvist S.Glappet mellan teori och praktik finns det? Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna. Artiklarnas resultat granskades och strukturerades upp under rubriker utifrån frågeställningarna. Ett entydigt svar på om det fanns ett glapp eller hur detta skulle sammanlänkas gick inte att fastställa under denna studie. Men handledning och reflektion, både individuellt och i grupp, ansågs dock vara bra redskap för att binda samman teori och praktik. Nyckelord: Glapp, omvårdnad, sjuksköterskor, studenter, utbildning. 2

THE GAP BETWEEN THEORY AND PRACTICE - does it exist in the nursing program? Mattias Kågeson Sara Lindqvist Kågeson M & Lindqvist S. The gap between theory and practice does it exist? Degree project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2005 The purpose with this study was to investigate if there is, or if it is considered to be a gap between theory and practice in nursing education. The questions asked by the authors were: 1. What could be the reason for the possible gap between theory and practice in nursing education? 2. With which tools can the students try to link the possible gap between theory and practice? To answer this, the authors elected to do a review of ten scientific articles, these articles where critical reviewed according to Polit et al (2001). During the review of the articles the authors categorised the results into topics, with the same headings as the questions. A conclusive answer concerning if there is a gap or not, or how this gap should be bridged could not be determined. But tutoring and reflection, both individual and in group, was viewed as good tools to combine theory and practice. Keywords: care, education, gap, nurses, students 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Sjuksköterskeutbildningen i Sverige 5 Lärandet 6 Omvårdnad 7 SYFTE 8 Definition av begreppet glapp 8 FRÅGESTÄLLNINGAR 8 METOD 8 Datainsamling 9 Artikelgranskning 9 Kvalitetsbedömning 9 Databearbetning 10 RESULTAT 11 Vad anses vara anledningen till glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 11 Vilka redskap används för att minska glappet mellan teori och praktik? 12 Reflektion som redskap 13 Handledning 14 Bifynd 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Litteratursökning 17 Artikelgranskning 18 Databearbetning 18 Resultatdiskussion 18 Anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen 19 Redskap sjuksköterskestudenterna anses ha för att minska glappet mellan teori och praktik 20 Bifyndsdiskussion 21 SLUTREFLEKTION 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 4

INLEDNING En fråga som uppstått under den egna studietiden är vad utbildningen skall ge oss i förhållande till vad den ger oss, både gällande såväl teoretiska som praktiska kunskaper. BAKGRUND I bakgrunden ges en beskrivning om sjuksköterskeutbildningen i Sverige, detta för att ge en bild av utvecklingen som skett fram till idag och de förändringar som skett på vägen. Bakgrunden visar vad förordningarna har för betydelse för det som krävs av en legitimerad sjuksköterska. Här definieras begreppet omvårdnad (care). Sjuksköterskeutbildningens förändringar speglar utvecklingen i samhället, ekonomiskt och strukturellt. Detta för med sig konsekvenser inom sjukvården, vilket resulterat i att utbildningen har genomgått flera förändringar genom åren (Kapborg, 1995). Kunskapsutvecklingen sker snabbt inom hälso- och sjukvård, till exempel kommunikationsteknologi som ökar kraven på ökad kvalité och kostnadseffektivitet. Detta i sin tur leder till att sjuksköterskeutbildningen måste utvecklas, så att sjuksköterskans kompetens och yrkeskunnande kan säkras. Att söka och använda evidensbaserad kunskap anses därför vara ett avgörande område för sjuksköterskan (Socialstyrelsen, 2005 ) Sjuksköterskeutbildningen i Sverige Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt ha etiskt bakomliggande värderingar oavsett verksamhetsområde eller vårdform (Socialstyrelsen, 2005) Kapborg (1998) påvisar i sin studie även att sjuksköterskeutbildningen skall vara baserad på både en praktisk och en teoretisk del, för att studenten skall få en så fullständig utbildning som möjligt. Före 1966 låg sjuksköterskeutbildningens fokus på människans anatomi och fysiologi samt läkemedels administration. Ute i praktik sågs studenterna som arbetskraft. Patienterna upplevde sjuksköterskorna som kalla och opersonliga trots goda medicinsktekniska kunskaper (Kapborg, 1998). Mellan 1966 och 1982 var 1977 års utbildningsutvärdering den största förändringen i sjuksköterskeutbildningen. Den ledde 1982 till att sjuksköterskeutbildningen blev en högskoleutbildning. Med den nya titeln kom nya krav på studenterna. För att efter 1982 få påbörja den då tvååriga sjuksköterskeutbildningen krävdes det att studenterna först hade gått en tvåårig förberedande utbildning. I sjuksköterskeutbildningen skulle studenterna stärkas och stimuleras till insikt, empati samt att lära sig förståelse för patienterna (a.a). Utbildningens fokus var omvårdnad och helhetssyn på patienterna. En mer psykologisk syn än den mer fysiologiska som användes före 1966 (Kapborg, 1995). När Sverige gick med i EU ökade trycket från övriga medlemsländer att göra den svenska utbildningen till treårig. Året 1993 togs den tvååriga utbildningen bort och ersattes med en treårig utbildning. Utbildningen skulle ha en jämn balans mellan omvårdnadsvetenskap och de praktiska momenten, samt få studenterna att 5

se samband mellan den vetenskapliga delen och den praktiska. Målet var att studenterna lärde sig att ha ett kritiskt förhållningssätt till den information och kunskap de fick, med problembaserad inlärning, samt att kunna söka adekvat information (Kapborg, 1998). Enligt Kapborg (1998) har sjuksköterskeutbildningen gått ifrån att vara mer fokuserad på det medicinsktekniska till att efter 1993års högskolereform fokusera på det teoretiska och vetenskapliga. Det kan finnas brister i utbildningen kring området omvårdnad (eng. care) då det saknas eller finns ett underskott på lärare med bakgrund som sjuksköterska eller en högre kompetens inom omvårdnad, såsom forskare inom ämnet. Ett återkommande problem inom utbildningen är att finna en balans mellan de teoretiska och praktiska momenten (a a). Integrationen mellan teori och praktik har ökat inom utbildningen. För att utbildningsmomenten skall vara meningsfulla för studenterna krävs att praktisk kunskap ges såväl under praktikperioder, som under teoriperioder (a a). Under utbildningen utvecklas de teoretiska kunskaperna, till att anpassas efter vad som behövs för kommande praktik. Genom praktiska övningar kan studenterna även utvecklas inom området omvårdnad då expertkunskap kan observeras. När den oerfarna sjuksköterskan utvecklas och färdigheterna framskrider, släpps gradvis de teoretiska principerna och riktlinjerna, istället grundas handlandet på beprövad erfarenhet. Även verksamma sjuksköterskor utvecklas teoretiskt (Jahren Kristoffersen, 1998). Enligt Socialstyrelsen (2005) fås reell kunskap dels genom praktiska övningar men även genom forskning, kritiskt tänkande och problemlösning. Då sjuksköterskan börjar sin karriär som legitimerad sjuksköterska ställs en del krav på henne, men som nyutexaminerad bör det ges en möjlighet att få en tid med mentor och bredvidgång. Enligt Rooke (1994) skall en bra sjuksköterska kunna planera och även sätta planeringen i ett sammanhang, där inte bara patienten måste vara en del av sammanhanget utan även de anhöriga. Att kunna se hela sammanhanget innebär att hjälpa patienten se helheten genom att definiera patientens problem tillsammans med patienten. Patienten skall få vara delaktig samtidigt som sjuksköterskan skall kunna vägleda utan att få patienten att känna sig mindervärdig. Sjuksköterskor skall vårda patienterna, få dem att känna sig tröstade och lugna hur svår situationen än är. Att ge en god omvårdnad till patienten innebär såväl ge en korrekt injektion av läkemedel som att se till patientens bästa. Lärandet En sjuksköteraskas kompetens innefattar såväl omvårdnadsteori och praktik som forskning, utveckling och/eller vidare internutbildningar samt ledarskap. En sjuksköterska skall bland annat kunna reflektera över situationer, motivera och stödja patienter och arbetskamrater samt utveckla god vårdmiljö (Socialstyrelsen, 2005). Under utbildningen till sjuksköterska söker studenten efter sin identitet som sjuksköterska. Speciellt viktiga i denna process är handledarna vid de kliniska utbildningstillfällena. Även andra sjuksköterskor, som studenten träffar på under praktiken påverkar hur studenten uppfattar sin blivande yrkesroll (Pilhammar Andersson, 1991). 6

Handledaren är den som på avdelningen är ansvarig för sjuksköterskestudentens handledning och undervisning under de praktiska momenten. Handledarens roll är till stor del att vara förebild för studenten, samt introducera till det praktiska vårdarbetet och kringliggande rutiner. Det är handledaren som för studenten vidare i sin praktiska utveckling genom att ge information och kunskap. Hon skall också uppmuntra till egna initiativ, men även stanna upp och hjälpa studenten reflektera om hon går fram för fort (Pilhammar Andersson, 1991). Det ligger i varje sjuksköterskas profession att hon ska medverka i handledning av studenter genom att undervisa, bedöma samt handleda dem (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnad I Malmö högskolas utbildningsplan (2002) fastslås i paragraf tre att sjuksköterskestudenten skall efter genomgången utbildning ha förvärvat relevanta kunskaper och färdigheter för ett självständigt arbete inom hälso- sjukvården, avseende huvudämnet specifik omvårdnad (eng. care). Virginia Henderson (1982) definierar omvårdnad (eng. care) genom att lägga vikten på att hjälpa en individ, såväl frisk som sjuk att utföra de åtgärder personen själv hade gjort. Detta görs tillsammans med patienter för att snarast göra patienten oberoende. I samverkan med patienten utövar sjusköterskan omvårdnad, varigenom hon verkar för att stärka och upprätthålla patientens egenvård, som till exempel i de situationer patienten inte själv kan utöva sina egna behov. Till skillnad från undersköterskor definieras sjuksköterskans arbetsområde genom författningar från socialstyrelsen (SOSFS 1993: 17). Omvårdnad enligt Kapborg och Berterö (2003) delas upp i tre områden görandet, varandet och det professionella. Med att vara professionell menas att kunna applicera kunskapen till rätt sammanhang. Då omvårdnad handlar om att involvera sig med människor skall sjuksköterskan mer vara hos och med patienten än göra något för patienten. Även sjuksköterskornas erfarenhet och reflektionsförmåga är av betydelse för deras förmåga att vårda. Då kropp och själ är svårt att föra samman och se patienten ur ett helhetsperspektiv, kan ändå tillvägagångssättet mellan patient och sjuksköterska vara holistiskt. Hjälpandet innefattar både givande och tagande men inte alltid båda två. En patient kan ges hjälp men inte ta emot den och vise versa (Benner, 1984). Omsorg och engagemang är det centrala enligt Benner (1984) inom sjuksköterskeyrket. Det visar på människans förmåga att visa förståelse. Omsorg kan visas och hanteras både fysiskt och psykiskt. Då omsorg blev vetenskapligt blev det fysiska och psykiska åsidosatt eftersom omsorg inte ansågs vara något konkret utan en upplevelse och ett tolkande av upplevelser. Forskarna tolkade därefter upplevelserna utefter sina egna upplevda erfarenheter, vilket slutligen kunde leda till att det patienten menade inte var det forskaren uppfattade. Sjuksköterskan utvecklas inom sin profession i olika steg, från novis till expert. Novisen saknar erfarenhet gällande vad som förväntas och det krävs tillfällen då färdigheterna kan utvecklas. Novisen som fokuserar på en del av situationen ser inte till patientens helhetsperspektiv, vilket gör att situationerna kan ta längre tid och en del avvikande saker kan missas då novisens fokus ligger på annat. Experten, med alla sina erfarenheter, kan uppfatta, fokusera och direkt lokalisera varifrån eventuella problem härrör som uppstår (Benner, 1984). Lärarna inom sjuksköterskeprogrammet måste ha rätt kompetens i förhållande till vilken termin studenterna är på. Noviser har behov av en mer pedagogisk och 7

förklarande lärare som hjälper studenterna sätta sig in i rätt situationer, med teorier och modeller. Medan för de längre fram i utbildningen krävs lärare med mer specificerad kunskap, då studenterna har erfarenheter att grunda sitt reflekterande kring (Benner, 1984). Sjuksköterskans bemötande gentemot patienten ändras vart efter olika situationer uppstår. För att klara detta krävs god kunskap i omvårdnad, så väl i teori som praktik (Dulong & Poulsen, 1993). För att förklara något eller komma med förutsägelser används teorier. Med hjälp av dem kan frågor och granskning utformas. Genom att kartlägga den vetskap som förvärvats av kliniska erfarenheter inom den praktiska verksamheten samt att basera teorin på vetenskapliga undersökningar utvidgas den praktiska kunskapen (Benner, 1984). Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter skall lära sig att kritiskt granska, analysera och reflektera över observationer och handlingar. Reflektionen bidrar till utvecklingen då den hjälper till att bearbeta de kliniska erfarenheterna (Ehnfors m fl, 2000). SYFTE Med den här studien ville författarna undersöka om det anses finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen, utifrån såväl en sjuksköterskestudent som ett sjuksköterskeperspektiv. Definition av begreppet glapp Med glapp menas det område där teorin som utbildningen vilar på inte stämmer överens med det kliniska utövandet. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? METOD En litteraturstudie valdes för att få svar på frågeställningen, det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen, inom ämnet omvårdnad (care). 8

Enligt Polit m fl (2001) är en litteraturstudie en av författarna skriven sammanfattning och tolkning av den senaste litteraturen inom det aktuella området. Datainsamling Sökning av artiklar gjordes i Malmö högskolas biblioteks sökmotorer för artikelsök. Både PubMed, ELIN och Blackwell-Synergy användes. MeSH sökord som användes var: care, nurses, knowledge, education, Sweden, nurse. I tabell 1 redovisas de MeSH sökord som användes. Efter den första sökningen granskades en artikel skriven av bland annat I. Kapborg som passade syftet i studien. Detta ledde till ytterligare sökning på Kapborg i PubMed som gav 13 träffar. Abstrakten granskades utifrån frågeställningarna. De artiklar som var mest relevanta till ämnet valdes ut. Artikelgranskning Abstraktet skall innehålla en sammanfattning av vad artikel i sin helhet innehåller. I abstraktet skall den aktuella frågeställningen finnas, vilken eller vilka metoder som användes, vad de fick för resultat, och i vissa fall vad det har för intresse för sjuksköterskeprofessionen (Polit m fl, 2001). Introduktionen skall göra läsaren mer insatt i ämnet och ge mer kunskap om bakomliggande fenomen (a a). I metodavsnittet skall den metod som använts och/eller vilken typ av artikel det är, exempelvis kvalitativ eller kvantitativ, och sedan vilken design som användes vid sökandet av information (a a). Resultatdelen skall innehålla resultatet och huruvida detta var signifikant (a a). Diskussionen skall innehålla både kritik gentemot sin egen metod men även en kritiskgranskning av resultatet. Gärna beskrivningar om bortfall och etiska hinder under arbetet, bias skall också diskuteras (a a). Kvalitetsbedömning Abstrakt som gav en bild av hur en artikel skulle kunna vara aktuell för studien, skrevs ut i fullängd för att ytterligare granskas. 22 artiklar granskades utifrån en av författarna modifierad kvalitetsmall (bilaga 1). Artiklarna granskades av författarna var för sig, kvalitetsbedömdes sedan tillsammans enligt Polit m fl (2001) samt den av författarna modifierade kvalitetsmallen. Artiklarna betygsattes med hjälp av en skala 0 1 2. Viktiga delar i artiklarna var hur artikelförfattarna såg på glappet mellan teori och praktik, och vad eller om det fanns en lösning på det problemet. Synen på omvårdnad (beskrivet som care i artiklarna) var också av betydelse för studien. Resultatet diskuterades även gemensamt och författarnas slutliga bedömning av artiklarnas kvalitet fastslogs. Av de lästa artiklarna användes nio i studien. Författarna tog ut essensen av dessa artiklar, dessa presenteras i bilaga 2. 9

Tabell 1: Databassökning Databas Sökord Träffar Abstraktläst Fulltextlästa artiklar Använda artiklar PubMed Care and 2163 320 13 3 knowledge and education and nurse Nurses and 71 30 3 1 knowledge and education and Sweden Nurse and 19 3 1 1 education and gap and profession Kapborg, I 13 4 2 1 ELIN Care and 29 3 1 1 knowledge and education and nurse and student Culture and care and 15 4 1 1 Blackwellsynergy Sweden Care and knowledge and education and nurse and Sweden Nurse and education and Sweden and gap 620 2 1 1 140 2 1 1 Av författarna till föreliggande arbete konstruerad tabell. Artikelsökningen begränsades efter riktlinjen att artiklarna skulle vara gjorda efter 1993. Databearbetning Av valda artiklar strukturerades rubriker med underrubrik upp utifrån frågeställningarna. Även en uppdelning mellan sjuksköterskestudenters perspektiv och sjuksköterskors perspektiv gjordes för att lättare se skillnaden mellan de olika grupperna i resultatet. 10

RESULTAT Under resultatet kommer frågeställningarna att försöka besvaras med hjälp av de artiklar som ansågs relevanta av författarna till föreliggande studie. Resultatet kommer att följa våra frågeställningar då dessa ligger till grunden för underliggande rubriker, med underrubriker. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? Under denna rubrik presenteras vad artiklarna beskriver skulle kunna vara anledningen eller skälet till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Rafferty m fl (1996) ansåg att det var både politiska och praktiska problem som stod i vägen för en smidig balans mellan teori och praktik. Många olika teorier beskrev hur en situation skulle kunna lösas, problemet låg i vilken teoretisk metod som skulle användas och hur den skulle tillämpas. Men eftersom glappet verkade vara en del av utvecklingen, var det nödvändigt att utveckla mer forskning kring ämnet så sjuksköterskeprofessionen skulle kunna fortsätta utvecklas (a a). I Kapborg och Fischbeins (1998) kvalitativa undersökning ur studenternas perspektiv fick sjuksköterskestudenterna skriva dagböcker under två månader, från dessa framkom det att det fanns ett glapp mellan teorin som lärs ut i klassrummen och det praktiska handhavandet som lärs ut på den kliniska praktiken. Detta på grund av att teorin som lärs ut inte alltid är relaterad direkt till efterkommande kliniska placering. Detta stärks till viss del av vad Stark m fl (2000) fann i sin litteraturstudie där den praktiskt inlärda kunskapen jämfördes med den teoretiska kunskapen. Den teoretiska kunskapen skiljde sig oftast till stor del från hur den reella kliniska placeringen såg ut. Detta ledde till att studenterna hade svårt att se hur teori och praktik kunde vara relaterade till varandra då de inte såg sambandet dem emellan. Detta beskrevs också till viss del i Long m fl (2002) kvalitativa studie, där sjuksköterskestudenterna under intervjuer beskrev hur de upplevde att det fanns ett glapp mellan den teoretiska kunskap och de upplevelser de mött i praktiken, till exempel leda rondarbete eller de generella åtgärderna för den specifika vården. Denna brist mellan kunskapen och färdigheterna påverka hur sjuksköterskan behandlar patienterna. Liknande upplevelser från studenternas perspektiv beskrivs också i Löfmark och Wikblads (2001) kvalitativa studie där studenterna förde dagböcker, i vilka de beskrev att de hade problem att ta initiativ då de inte kände att de hade de rätta teoretiska kunskaperna från skolan med sig då de gick ut på avdelningen. Och utan rätt specifik kunskap kunde de inte arbeta oberoende utan deras handledare fick göra sysslor som de själva tyckte att de skulle kunna ha gjort med rätt utbildning i ryggen. Vidare i samma studie tog de deltagande studenterna upp sin handledares oförmåga att dela med sig av kunskap och information som ett stort hinder för sin koppling mellan teori och praktik. Vissa studenter beskrev att deras handledare hade ett gammalt synsätt på studenterna och deras kunskaper från skolan och att vissa av handledarna inte visade något intresse att ha en student där och gav på så sätt ingen möjlighet för studenten att lära sig den praktiska delen av vad de hade lärt sig på skolan. Vidare i studien beskrev vissa av studenterna i sina dagböcker att de som var placerade på specialavdelningar kände att de hade ett stort glapp i sin kunskap och på detta sätt hade svårt för att lösa de uppgifter de 11

var tilldelade, även om deras handledare hjälpte och stöttade dem. Fraser som Vi lärde oss inte tillräckligt i skolan var vanliga i dessa studenters dagböcker (Löfmark & Wikblad, 2001). Studenterna som medverkade i Löfmark och Wikblads (2001) studie tyckte sig få stor utdelning av att få arbeta oberoende, med handledaren som ett skyddsnät. De fick göra saker som rondarbete, ta upp patienthistorik och sköta pappersarbetet kring sina patienter. Det som beskrivs mest i studenternas dagböcker var de praktiska momenten som att sätta perifer venkateter och KAD. Detta beskrevs som ett stort steg att få göra de momenten som de bara hade tränat korta stunder i skolan på och som de annars bara hade läst om i böcker, studenterna beskrev dock att det märkte skillnad mellan vad de lärt sig i skolan och hur det såg ut i praktiken då det gjorde de olika momenten. Vilka redskap används för att minska det eventuella glappet mellan teori och praktik? Under denna rubrik pressenteras vad de olika artiklarna som bearbetats beskriver skulle kunna användas som redskap av sjuksköterskestudenterna till att minska det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Som sjuksköterskestudenter ute i praktik krävs verktyg för att binda samman den teoretiska kunskapen med de praktiska momenten. De verktyg som skulle kunna användas är att de skall ha en god förmåga att finna information, ta in nya kunskaper, ha ett kritisktförhållningssätt samt ett holistiskt synsätt (Jerlock m fl, 2003). Inför sin praktik kände sig sjuksköterskestudenterna väl förberedda teoretiskt, men ute på avdelningen upplevde de en viss osäkerhet, då det studenterna hade lärt sig i skolan inte alltid stämde överens med hur vården bedrevs på de avdelningar studenterna hade sin praktik på (Kapborg & Fischbein, 1998; Long m fl, 2002). Long m fl (2002) ansåg vidare att det essentiella med praktiken var att lära sig se helheten, detta genom att lära av varandra samt med hjälp av varandra. Att kunna lära sig av andra handlar inte bara om motivation hos den som vill lära sig utan även hos den som lär ut. Det är inte bara motivationen att vilja lära som är viktig utan även personligheterna samt den personliga kemin dem emellan. Genom observation av erfarna sjuksköterskor inser sjuksköterskestudenterna att professionen är något som utvecklas med tiden. Hos sjuksköterskestudenterna fanns det en vilja att öka sina kunskaper inom ämnet omvårdnad och då specifikt kring hur de bör agera, relatera samt interagera kring en sjuk människa. Att kunna reflektera över sina känslor och tankar kring mötena med sjuka människor ansågs av studenterna som en viktig del i ledet till att bli en legitimerad sjuksköterska (Severinsson, 1998). Detta liknar till viss del det Longs m fl (2002) studie tar upp angående kommunikation där det påvisades att sjuksköterskestudenterna upplevde brister under sin kliniska utbildning, bland annat inom områden såsom kommunikation mellan arbetskamrater, att känna sig säker på sitt materiella handhavande, svårigheter i att bemöta familj och anhöriga samt att se till patienter samt anhörigas behov av information och omvårdnad. Även Severinsson (1998) studie visade att studenterna vid klinisk praktik upplevde osäkerhet gällande delegering och ansvar kring läkemedel och exempelvis katetrisering. Sjusköterskestudenterna var osäkra på sitt förhållningssätt och kände sig hjälplösa och oroliga över att inte kunna besvara patienters och anhörigas frågor. 12

I Löfmark och Wikblads (2001) studie beskrev studenterna i sina dagböcker att få positiv feedback i sitt arbete var en av de viktigaste delarna i att deras självförtroende stärktes. I vissa situationer kunde studenterna själva få vara den som lärde ut, detta beskrevs av studenterna som ett stort steg i deras utbildning och hur de kunde se sambandet mellan vad de lärt sig i skolan och hur man kan applicera det på en avdelning. Det gav också en känsla av att de verkligen var på väg att bli färdiga sjuksköterskor. Att få göra de fysiska momenten och sedan direkt få feedback från sin handledare ansågs som den delen som för dessa studenter överbyggde glappet mellan teori och praktik ( learning by doing ). Studenterna beskrev att få göra dessa medicintekniska moment själva gav en väldigt hög självkänsla och hjälpte dem att se sambanden från skolans teori (Löfmark & Wikblad, 2001). I slutet på studenternas kliniska praktik kände många att de hade en god överblick på hur vården av patienten fungerade från inskrivning till pappersarbetet kring patienten till de medicintekniska delarna till utskrivning fungerade. Då de bara hade läst om helheten innan var det en väldigt givande känsla att få se och uppleva detta i praktiken (a.a) Målet inom hälso- och sjukvården är att få patienter att nå sin egen definition av hälsa, detta delas av alla professioner inom hälsovården. För att nå dessa mål krävs en sjuksköterskeutbildning som har som mål att ta fram självständiga och autonoma sjuksköterskor inom ämnet omvårdnad (Jerlock m fl, 2003). Reflektion som redskap Genom att kombinera den evidensbaserade teoretiska kunskapen med de praktiska momenten minskade glappet mellan teori och praktik. För att lyckas med det lärde sig sjuksköterskestudenterna att reflektera över sitt handlande och händelser i de situationer som de stötte på. Så när en liknande situation senare uppstod kände sig sjuksköterskestudenterna sig mer säkra i sig själva (a.a). Reflektion i problemlösningsprocessen förespråkades i Jerlock m fl (2003) kvalitativa studie och beskrivs i olika steg under utbildningens utveckling. Första steget var att problemet beskrevs och definierades, det andra var att problemet analyserades ur olika synvinklar. Tredje var beslutssteget, eller det handlande steget, och sist var reflektion, då binds de övriga delarna samman och sammanhanget exponerades. Att reflektera över sitt handlande i kliniska situationer ansåg såväl sjuksköterskestudenterna som omvårdnadshandledarna i Malliks (1998) kvalitativa studie, som en av de bästa metoderna för att se helheten kring olika fenomen. Att reflektera över vardagliga problemen eller situationerna vid dagens slut hjälpte studenterna att se hur eller om de hade handlat rätt vid given situation, även om deras kamrater hade haft en liknande händelse och hur de då hade handlat. På så sätt kunde studenterna ge varandra feedback och riktlinjer på hur liknande situationer kan hanteras i framtiden. För att reflektion kring fenomen skulle kunna vara så bra som möjligt krävdes det att den leddes på rätt sätt, av en handledare med adekvat utbildning i att handleda grupper. Reflektion på ett strukturerat sätt hjälper studenterna att förstå problem, ta fram strategier för att klara problemen samt ge varandra stöd vid svåra beslut (a a). Erfarenhet och reflektion i lärandet är ett sätt att minska glappet mellan teori och praktik. Denna metod bygger på hur studenterna upplevde situationerna och sedan 13

hur de med hjälp av handledare reflekterade om hur de skulle gå vidare, och hur de skulle kunna hantera liknande situationer i framtiden (Severinsson, 1998). I Mallik (1998) studie fann handledare vid de kliniska avdelningarna att de kunde använda sig av reflektion i grupp med andra handledare, kring de problem de hade. Bland annat genom hur de lärde ut praktiska och teoretiska moment till studenterna. Genom reflektion ökade kvalitén på dessa utbildningsmoment. Att reflektera över sitt handlande får sjuksköterskestudenterna en bättre helhetssyn samt får lättare för att ta fram modeller och strategier inför kommande problem. Att lära för livet innebär att kontinuerligt utvecklas inom sitt kompetensområde. Att reflektera i grupp var något som också ansågs vara en viktig del i sjuksköterskestudenternas väg till att binda samman teorin och de praktiska momenten. Detta var i likhet med vad som ansågs vara tanken med omvårdnadshandledning enligt Gerrish (2000) kvalitativa studie där nyutexaminerade sjuksköterskor djupintervjuades. Att studenter tillsammans med handledare genom reflektion skulle komma fram till olika lösningar på de problem som uppstod under den kliniska utbildningen. Att det reflekterande lärandet skulle ske tillsammans i grupp. Handledning Om handledaren skulle kunna vara delaktig i studentens reflektion över handlandet, så måste handledaren vara inläst i ämnet (Severinsson, 1998). I samma studie beskrevs också att de sjuksköterskestudenter som hade en väl definierad handledningsplan i sin kliniska utbildning fick en tydligare övergång mellan teori och praktik. I handledningsgrupper fick sjuksköterskestudenterna möjlighet att diskutera samt att reflektera över inte bara sina egna handlingar utan även sina medstudenters. Möjligheten att få reflektera, över olika fenomen och känslor som uppkommer under den kliniska perioden, gav de medverkande studenterna en ökad förståelse för hur situationerna skulle kunna hanteras. Även hur metoder kan utvecklas för att i framtiden klara av liknande situationer. Vid reflektion över sitt eget handlande ökar studenterna sin förståelse i helheten i omvårdnaden (Severinsson, 1998). Och vidare berörande handledarens vikt vid kliniska studier beskrev Rafferty m fl (1996) att det krävdes kompetenta och motiverade sjuksköterskor som handledare, för att handleda studenterna genom sina reflektioner och därigenom hjälpa dem förstå situationerna. Med hjälp av detta skapades ett klimat på avdelningen vilket bidrog till att studenterna kände sig trygga och lugna. Sjuksköterskestudenterna ansåg även att de kliniska lärarna var betydelsefulla för studenternas utveckling. Sjuksköterskestudenterna upplevde stor skillnad på handledarnas handledande förmåga, vilken reflekterade i huruvida de innesatt denna kompetens eller inte. Även handledarna kunde uttrycka oro över sin egen bristande kunskap när det gällde utbildningsplanen. Handledarna tyckte att de saknade ordentligt med tid för reflektion på praktikplatsen. Även en bra relation mellan handledaren och student krävs för att studenterna skulle kunna få en så bra praktisk erfarenhet som möjligt (a a). Vidare rörande handledarens roll samt de kliniska lärarnas ansåg Campbell m fl (1994) att en bra handledare enligt studenterna i studien, skall vara en stöttande person som har förmågan att se problemen från studentens perspektiv och på så sätt kunna hjälpa studenten med de olika problemen som uppkommer under dennes kliniska praktik. Studenterna i studien menade att få se sina handledare göra olika praktiska moment på kliniken hjälpte dem att koppla samman det de hade lärt sig i klassrummet och på så sätt känna sig säkrare i sitt 14

lärande till att bli sjuksköterskor. Handledarna beskrevs som de som kunde hjälpa eller förstöra en sjuksköterskestudents självförtroende. I studien angav studenterna också varandra som en stor del i sitt lärande, att med hjälp av sina medstudenter kunna bolla idéer och problem och tillsammans reflektera över hur de bäst skulle gå till väga ansågs som en stor hjälp i sitt lärande. Då i de tidiga praktiska terminerna var detta mindre synligt då studenterna inte kände varandra tillräckligt bra, men blev mer synligt längre fram i utbildningen. Också att tillsammans med andra studenter göra fysiska arbetsmoment tyckte studenterna sig känna en större samhörighet (Cambell m fl, 1994). Enligt Rafferty m fl (1996) fylldes klyftan mellan teori och praktik till viss del av informell teori som kom från erfarenhet och reflektion i handlandet. Studenterna reflekterade över sitt praktiska handlande, varigenom de såg likhet med teorin vilket kan leda till att glappet upplevdes mindre. Avståndet ökade i storlek i samma takt som den vetenskapliga delen av professionen framskred. Om professionen skulle ha haft en jämn balans mellan teori och praktik så skulle spänningen ha gått förlorad och utan spänningen sker ingen utveckling. Om den praktiska kunskapen alltid var som den teoretiska kunskapen skulle aldrig lärande kunna ske. Om alla svaren till ett visst praktiskt fenomen fanns förklarade i teorin, så skulle det enligt Rafferty m fl (1996) inte finnas behov av forskning. Dock i Gerrish studie ansåg de som tog sin examen 1985 att de praktiska övningarna inte var tillräckligt informativa till hur de skulle förhålla sig till olika situationer. Medan de som examinerades 1998 tyckte de praktiska övningarna hade bidragit till bättre insikt inom sjuksköterskerollen. För att klara en övergång från utbildning till profession krävdes enligt Kapborg och Fischbein (1998) kunskap och nybildning inom många olika områden bland annat inom teoribaserad utbildning. Då dokumentation och det, för dem, okända datorsystemet blev en överbelastning för de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände de att patientkontakten minskades. De kände sig otillfredsställda eftersom undersköterskorna fick ta över patient omvårdandet, då studenterna själva hade velat ha mer patientkontakt. Bifynd Under denna rubrik tar författarna upp de fynd som de ansåg vara av vikt för arbetet men inte kunde rubriceras under resultatet då det inte direkt svarade på de aktuella frågeställningarna. Bland annat sjuksköterskans yrkesutveckling och synen sjuksköterskestudenter har på sin blivande professionen som sjuksköterska. Sjuksköterskans kunskapsområde har utvecklats genom åren till den profession som den är idag (Rafferty m fl, 1996). Inom detta område skall sjuksköterskan enligt Kapborg och Fischbein (1998) ha kunskap om sin profession, vara självmedveten, visa empati, observera, ha ett holistiskt synsätt samt vara hälsobefrämjande. Detta professionella förhållningssätt krävs för att sjuksköterskan skall kunna hjälpa patienten (Jerlock m fl, 2003). Enligt Jerlock m fl (2003) är en praktisk situation i sig en unik koppling mellan två personer, sjuksköterskan och patienten. Där mötet reflekterar och är resultatet av tankar, värderingar, känslor och bedömning, vid just denna tidpunkt. Vidare anser Jerlock m fl (2003) att det krävs en tydlig ram inom professionen för att sjuksköterskan skall kunna ha ett väl definierat arbetsområde. Där skall 15

sjuksköterskan ha monopol på sina arbetsuppgifter, och ett oberoende professionellt ansvar för arbetet, samt en vetenskaplig grund till genomförandet. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände att de inte hade några problem med den medicinsktekniska apparaturen. Det de inte kände sig säkra på, fick de adekvat information om på avdelningen. Den kliniska kunskapen utvecklas under hela tiden sjuksköterskan är aktiv i arbetslivet (Jerlock m fl, 2003). Detta till motsats av vad Long m fl (2002) fann i sin studie där de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att bristen på stöd var stor och de kände sig inte helt förberedda för sin nya roll. För att utvecklas i sin roll, upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att de kunde lära sig genom övning. Sjuksköterskorna i Gerrishs (2000) studie upplevde att de utvecklades genom feedback samt genom att de ute på avdelningar fått bättre samarbete med annan sjukvårdspersonal vilket resulterade i bättre självförtroende. Känslan av den ökade arbetsbelastningen gjorde att de nyutexaminerade sjuksköterskorna i Long m fl (2002) studie kände att de behövde mer tid för att göra samma sak som de erfarna sjuksköterskorna, vilket ledde till att de kände sig mer stressade. Under dessa förhållanden blev relationen till arbetskamraterna lättare än relationerna till patienterna och deras anhöriga. I enlighet med detta menar Jerlock m fl (2003) att den professionella hållningen påverkas av hur trygg sjuksköterskan är i sin roll och sitt självförtroende. Är tryggheten inte stark nog kan det få en negativ effekt på hur sjuksköterskan utför sina arbetsuppgifter, vilket kan resultera i hur patientens hälsa påverkades. För varje årskull som tar sin examen anses deras teoretiska kompetens ha blivit bättre och bättre, men den praktiska kunskapen är fortfarande lika svag som hos tidigare avgångsklasser. Både de som examinerades 1985 och 1998 kände sig teoretiskt kompetenta men de som examinerades 1985 kände sig inte praktiskt kunniga. Bland dem som tog sin sjuksköterskeexamen 1998, kände sig vissa tillräckligt kompetenta medan andra kände att de saknade viktig kunskap till exempel i att administrera läkemedel, ge injektioner och ge rätt omvårdnad. Detta upplevdes ge med sig efter ett par månader. De sjuksköterskor som 1985 tog sin examen kände att de inte hade fått tillräckligt med praktisk övning för att klara sig självständigt i arbetslivet, medan de från 1998 upplevde sig mer stärkta av sina övningar (Gerrish, 2000). Jerlock m fl (2003) menade att sjuksköterskeyrket alltid var under utveckling och teorin i professionen alltid kommer vara mer framåt än det praktiska. DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i en metod- och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen tas de brister och hinder upp som märkts under arbetets gång. I resultatdiskussionen dras paralleller mellan de olika artiklarnas resultat och författarna till föreliggande studie tillägger egna reflektioner kring resultatet. Metoddiskussion Författarna av föreliggande arbete valde att göra en litteratur studie för att försöka få klarhet huruvida ett glapp eventuellt finns mellan den teori som lärs ut och finns i sjuksköterskans profession relaterat till de praktiska övningar som ges. 16

Litteratursökning Författarna började med en artikelsökning till ämnesområdet omvårdnad, där de engelska termerna care och nurse ansågs som viktiga då det är på kandidatnivå inom området omvårdnad arbetet skrevs. Då fokus på studien låg på sjuksköterskeutbildningen söktes det även på education och knowledge. Sökningen begränsades till en början till artiklar vars studier var gjorda i Sverige. Detta sågs som en allt för snäv begränsning, så istället valdes Europa som den geografiska begränsningen. Detta för att under tiden projektplanen skrevs hade författarna kommit i kontakt med information rörande Europaunionens 1993 års reform angående sjuksköterskeutbildningen, och hur denna skulle vara utformad. Därigenom begränsades även sökningarna till att artiklarna var skrivna efter år 1993, så att bakomliggande reform till studierna var den samma som författarna fokuserat på i arbetet. Detta för att försöka få fram ett så homogent resultat som möjligt av artiklarna. För att utöka utbudet av artiklar från Sverige söktes det efter Inez Kapborg då författarna fann en bra artikel från samma författare från artiklarna till bakgrunden. Att ha med flera artiklar från samma författare anses som en viss vinkling. Trots att det var fler författare i dessa artiklar så framkom det inte vilken av författarna som tyckte vad. I metoden beskrev författarna att endast ett fåtal sökmotorer användes. Sökning av samma ordkombinationer gjordes på andra sökmotorer, då resultaten dock var de samma, har författarna valt att inte redovisa detta. När sökning gjordes i PubMed framkom att de länkade sin fulltext via Blackwell-Synergy där de skrevs ut. De som inte fanns i fulltext på PubMed söktes efter på Blackwell-Synergy och fanns de inte heller där söktes de efter på Hälsa och samhälles bibliotek var de fanns i bibliotekets tidskriftssamling. Att alla artiklar fanns lättillgängliga resulterade i att beställningar av artiklar inte krävdes, samt att artiklarna som valdes ut kunde kvalitetsgranskas direkt. Majoriteten av artiklarna hämtades ur två tidskrifter, Journal of Advanced Nursing samt Nurse Education Today. Författarna anser att detta kan vara en brist i arbetet då de som granskar artiklarna i dessa tidskrifter kanske förhåller sig till granskning på liknande vis. Men då artiklar kring detta ämne funnits till största delen i dessa tidskrifter upplevde författarna att valmöjligheten inte var så stor. Att försöka hitta artiklar från andra kanske mindre vetenskapliga tidskrifter ansågs kunna minska den vetenskapliga aspekten på arbetet. Artiklarna som hittades vid den första sökningen gav inga ledtrådar till vidare sökord. Under arbetets gång har dock mer specifika och tydligare sökord och söktermer hittats men då författarna var relativt nöjda med de tidigare valda artiklarna, granskades endast en ny artikel som belyste delen i resultatet som handlade om reflektion, vilken framkom från de andra artiklarna. När resultatet från artiklarna diskuterades, fann författarna att den kulturella aspekten till viss del saknades i de artiklar som använts. Eftersom den kulturella aspekten ansågs kunna vara av betydelse för bemötandet mellan olika personer, söktes med bland annat MeSH termen culture. Artikeln som sedan valdes ut att ingå i studien om detta ämne framfördes i resultatdiskussionen. Författarna ansåg att en viss mättnad sågs efter ovan redogjorda sökningar. De artiklar som hittades i de senare sökningarna hade antingen granskats tidigare eller 17

uppfyllde inte de kriterier som hade satts för att artiklarna skulle kunna användas i studien. Artikelgranskning Inga direkta krav angående om artiklarnas metod var kvalitativ eller kvantitativ ansågs finnas från författarna av anfört arbete, istället lades vikt vid att resultatet skulle överensstämma med syftet i arbetet. För att bestämma ifall artiklarna var vetenskapliga, granskades de enligt Polit m fl (2001). För att ytterligare försäkras om artiklarnas vetenskaplighet utökades kvalitetsgranskningen med en av författarna modifierad mall (utifrån Carlsson & Eiman, 2003 ) detta för att Polit m fl (2001) visade på en generell granskning och författarna ansåg sig behöva en mer specifik mall för de utvalda artiklarna. Där poängsattes påståenden utifrån om de fanns helt, delvis eller inte representerade i artiklarna. Trots att medvetenheten om att reviewartiklar är sammansatt resultat från andra artiklar valdes en reviewartikel att användas i studien. Detta kan dock enligt författarna till föreliggande arbete anses som en stor svaghet i arbetet, bland annat på grund av att det inte är försthandskällor. I reviewartiklarnas referenslista letades efter förstahandskällorna till det materiel som ansågs av relevans. Den information som å andra sidan användes från reviewartiklarna i resultatet användes för att förstärka vad de andra artikelförfattarna ansåg. De artiklar som godkändes enligt Polit m fl (2001) var de vars essens användes i arbetet. Till resultatet valdes de artiklar som författarna ansåg kunde svara på sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors syn på det eventuella glappet mellan teori och praktik. Kvaliteten var inte låg på någon av artiklarna utan medel eller hög enligt författarnas modifierade skala, men validiteten av arbetet hade ökat ifall kvalitén av artiklarna hade varit högre. Då kvalitén av vissa artiklar föll under den nivå författarna själv hade önskat används ändå dessa artiklar, då medvetenhet om detta fanns. Databearbetning Artikelresultatet valdes att rubriceras utifrån dess huvudsakliga innehåll. Rubrikerna blev naturligt de olika faserna som författarna tolkat hur studenter och färdigutbildade sjuksköterskor upplevde situationerna. RESULTATDISKUSSION Under denna rubrik diskuteras de olika artiklarnas resultat under samma rubriker som de beskrivits under resultatdelen. Då författarna till föreliggande arbete är sjuksköterskestudenter kunde ibland glapp mellan teori och praktik upplevas. Förförståelsen, som sjuksköterskestudenter, kan ha gjort att engagemanget kring resultatet blivit begränsat och/eller vinklat. Sedan följer diskussionen av resultatet relaterat till de funderingar och tankar som uppkommit under tiden arbetet fortskridit. Slutsatser 18

drogs mellan de olika artiklarnas resultat. Diskussionen skedde utifrån de underrubriker som även fanns i resultatdelen. Anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen Under denna rubrik kommer författarna till anfört arbete diskutera vad de olika artiklarna hade för syn på hur eller om det föreligger ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Rafferty m fl (1995) redogjorde för att det är viktigt att veta hur det eventuella glappet mellan teori och praktik uppstått om det skall kunna överbyggas. Författarna håller med Rafferty m fl (1995) men anser även att om möjligt de faktorer som fortsätter hålla glappet öppet kanske även kunde upptäckas och eventuellt om möjligt förhindras. Kanske är det av gamla vanor och av enkelhet det inte sker några förändringar. Eller så kanske det eventuella glappet måste finnas för om det inte fanns och allt flöt perfekt samman skulle inte medvetenheten om att inte all kunskap och färdigheter innehas finns risken för att sjuksköterskorna eller studenterna inte utvecklas in i sina roller. Ett visst samband sågs mellan artikelns beskrivning och av glappet mellan teori och praktik. Detta var man i bland annat Stark (2000), Long m fl (2002) samt Löfmark och Wikblad (2001) överens om, men de hade olika svar på om eller hur det var ett nödvändigt glapp. Stark (2000) beskrev att studenterna hade problem med att se att den teoretiska kunskap de införskaffat sig under sina studier inte nödvändigtvis överensstämde med hur det såg ut i praktiken. Att inte kunna se likheten mellan den teoretiska delen och den praktiska anser författarna, precis som Long m fl (2002) skulle kunna vara en brist då detta kan leda till att patienterna får en sämre kvalitet av omvårdnad. Då de utvecklas i sin profession kanske det är bra att de inte ser likheter mellan det teoretiska och praktiska då de kan reflektera över glappet där mellan och därigenom se glappet som en motivation till att använda mer teoretiska kunskaper i praktiken och där kanske förnya rutiner som är förlegade. I Löfmark och Wikblads (2001) studie beskrev vissa studenter att de hade handledare som hade en gammal syn på hur en sjuksköterska skulle arbeta och på vad studenten skulle göra och vad studenten hade för kunskaper. Detta medförde att studenterna hade svårt att arbeta efter vad de lärt sig i skolan (teorin) och kunna applicera denna i praktiken då deras handledare inte hade samma kunskaper som studenterna. Författarna har fått uppfattningen att om sjuksköterskestudenterna lägger fokus på funderingar kring det eventuella glappet kan det finnas risk för att patienter och anhöriga negligeras. I Löfmark och Wikblads (2001) studie där studenterna från två universitet fick föra dagbok under sin sista kliniska placering beskrevs liknande fenomen som Kapborg och Fischbein (1998) tar upp i sin studie. Studenterna beskriver att de känner att de saknar special kunskaper kring många moment, detta i sin tur leder till att de inte vågar eller kan ta ett större ansvar och arbete mer självständigt. Studenterna i studien skriver att få arbeta självständigt var ett av de bästa sätten att lära sig sitt blivande yrke, och då de fick problem med detta tyckte de sig känna sig besvikna och få en sämre självkänsla Kapborg och Fischbein (1998) anmärkte att teoretiska delar som tillhörde ett praktiskt ämne och inte alltid låg före det praktiska momentet kunde leda till att ett glapp uppkom. Författarna tror att detta är ett problem som inte lösts då ordningen inte är som den borde samt ge studenterna möjlighet till att reflektera över sambanden mellan de olika delarna. Författarna har själva upplevt under studietiden att reflektion är till viss del en del av utbildningen, men då reflektions- 19

tillfällena kan kännas påtryckande kan det kännas svårt att ventilera sina känslor och upplevelser, vilket kan leda till att studenterna inte vågar ta egna initiativ. I föreliggande studie resoneras det om det eventuella glappet har blivit större allt eftersom utbildningen getts en mer vetenskaplig vinkling. Författarna tycker att detta skulle kunna stämma väl överens med vad som lästs och förförståelsen inför det eventuella glappet. För att gå tillbaka till vad Rafferty m fl (1996) ansåg i sin studie, att glappet blivit klart tydligare med en mer vetenskaplig utbildning. Detta anser både författarna till föreliggande arbete så som Rafferty m fl (1996) inte alltid vara en nackdel, då ett glapp kan vara det som driver fram utvecklingen av professionen. Om teori och praktik alltid var i fas skulle det kanske inte finnas något utrymme för utveckling. Om inte aktörerna inom sjuksköterskeprofessionen drivs till att söka svaren på praktiska fenomen de inte förstår eller om de försöker beskriva praktiska fenomen för att få en bättre förståelse för framtiden, skulle det kunna resultera i att professionen står still. Redskap sjuksköterskestudenterna anses ha för att minska det eventuella glappet mellan teori och praktik Under denna rubrik kommer författarna till anfört arbete att diskutera vad författarna till de olika artiklarna ansåg att sjuksköterskestudenterna hade för redskap för att minska det eventuella glappet mellan teori och praktik. I de artiklar som granskats gavs olika svar på hur vilka redskap som sjuksköterskestudenterna skulle kunna använda för att överbygga glappet mellan teori och praktik, det gällde både under utbildningen samt i professionen till sjuksköterska. Det författarna har märkt som en av de tydligaste metoderna och som övergripande del i problemlösningen är att reflektera i sitt lärande och handlande. Flera av artikelförfattarna poängterade att reflektion var en av de viktigaste redskapen för att överbrygga det eventuella glappet mellan teori och praktik. Mallik (1998) ansåg att bland de viktigaste verktygen mot glappet var reflektion i grupp, där de olika deltagarna kunde ta del av varandras upplevelser och ge feedback, samt få nya synvinklar på frågor som uppstått. Författarna har själva förförståelse för reflektion då den är en del i sjuksköterskeutbildningen, då detta har varit en del av våran egen kliniska erfarenhet i form av omvårdnadshandledning och har givit mycket. Under arbetets gång har författarna fått vidare information angående reflektion, i form av omvårdnadshandledning som ges genom hela utbildningen. Severinsson (1998) sammanfattar att för att få ut det mesta av reflektion i omvårdnadshandledningsgrupp krävs det att den handledande personen vanligtvis en lärare i sagda ämne har adekvat utbildning kring tidigare nämnda ämne. Den som handleder måste även vara motiverad att hjälpa och vägleda studenterna. Är inte handledarna insatta i situationen till ämnet i diskussionen ansåg sig studenterna inte känna sig trygga att kunna ge del av sina upplevelser. Författarna anser att handledarna behöver kunna se till hela omvårdnadshandledningsgruppen, där alla är individer med olika behov och olika sätt att se på situationerna. Det borde från första mötet vara bestämt hur omvårdnadshandledningen skall vara strukturerad så att studenterna vet hur de skall förhålla sig och vad de kan förvänta sig av handledningen. På Malmö Högskola används Lindells (1995) metod vid genomförandet av omvårdnadshandledning. Denna metod går ut på att en student berättar om en omvårdnadssituation medan de andra lyssnar och försöker sätta sig 20