AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Relevanta dokument
Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning

Skärvad Olsson Kap 18

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

» Industriell ekonomi

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

» Industriell ekonomi

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Allmänt om kalkylering

Reflektioner från föregående vecka

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Uppgift: Självkostnad och ABC

Seminarium 4 (kap 16-17)

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Kalkyler som beslutsunderlag

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Företags- och Personalekonomi G88

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

De generella kalkylproblemen

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

IEK415 Industriell ekonomi E

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:

IEK 415 Industriell ekonomi

Kapitalbehov och finansiering

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

» Industriell ekonomi

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn Besöker salen: Efter cirka två timmar

Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i Vad kostar det? Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler)

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2

Försättsblad Tentamen

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

Välkommen till FEGA 16 Ekonomistyrning 7,5p HT-09

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Analys av kalkylavvikelser på ordernivå. Analysis of calculated deviations on the order level.

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Transkript:

Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen? 2008-11-10 1 2008-11-10 2 Divisionskalkyl Övning divisionskalkyl Kostnad / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Material Produktionslön Övr prod kostn A 250 000 50 000 B 240 000 60 000 Totalt 490 000 110 000 1 120 000 Används företrädesvis av företag med en produkt eller företag där fördelning av kostnaderna är svåra att göra rättvist och med logik. Uppdelas ofta på kostnadsställen och kostnadsslag. Administration Marknadsföring Summa Tillverkning st 200 000 5 000 240 000 3 000 1 280 000 440 000 3 440 000 8 000 2008-11-10 3 2008-11-10 4 1

Normalkalkyl Övning Normalkalkyl Normalkalkyl kostnad / styck = = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal volym Verklig volym Utnyttjandegrad Övertäckning av fasta kostnader Undertäckning av fasta kostnader Februari Material Rörlig Produktionslön Rörlig Övr prod kostn Fast Administration Fast Marknadsföring Fast Summa Verklig volym (tillv) Normal volym Totalt 490 000 110 000 1 120 000 1 280 000 440 000 3 440 000 8 000 10 000 2008-11-10 5 2008-11-10 6 Ekvivalentkalkyl Flera produkter delar samma resurs med olika vikt. Ofta råvara eller annan gemensam resurs som tex. maskin (tid). Ekvivalenttalet är ett inbördes relationstal Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning eller uppskattning/erfarenhet. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt. Ekvivalentkalkylsövning Tillverka cementrör Liten, mellan och stor. Kostnad totalt för perioden 3118500kr Storlek E-tal Volym Liten 6 10000 Mellan 12 12000 Stor 30 13000 Beräkna tillverkningskostnaden. 2008-11-10 7 2008-11-10 8 2

Kostnadsslag Indirekta MO TO AO FO En typ av självkostnadskalkyl Direkta DM DL SDK DF Direkta DM DL SDK DF Fördelning via fördelningsnyckel Kostnadsställe Kostnadsbärare Produkt A Produkt B 2008-11-10 9 Kalkylmodell tillverkande företag + DM Direkt material + MO Materialomkostnader + DL Direkt lön + TO Tillverkningsomkostnad + SDK Spec direkta kostnader = TVK - Tillverkningskostnad + AO Administrationsomkostnader + FO Försäljningsomkostnader + DF - Direkta försäljningskostnader = SjK - Självkostnad + Vinst = Pris 2008-11-10 10 Normalfallet med påläggskalkylering i tillverkande företag (traditionell modell) DM påläggsbas för MO DL påläggsbas på TO TVK påläggsbas för AO/FO (AFFO) Värde. Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande. Kan idag ge väldiga pålägg. Utökning ekvivalentkalkyl Övrig administration och försäljnings-kostnader uppgår till 1340955 kr. Använd påläggskalkylering med tillverkningskostnaden som bas för att göra en fullständig kalkyl. Etal Emängd Kr/st Liten 6 10 000,00 31,50 Mellan 12 12 000,00 63,00 Stor 30 13 000,00 157,50 594 000,00 2008-11-10 11 2008-11-10 12 3

Exempel på fördelningsnycklar Traditionell påläggsbas (påläggskalkyl) Värde på DM och/eller DL Andra (differentierade) påläggsbaser Yta (kr per kvm) (ofta MO) Mängd (kr per styck) Tid (kr eller % per styck) Vikt (kr per kg) 2008-11-10 13 Oderkalkylkalkyl för hel order + DM + MO + DL + TO + SDK = TVK + AFFO = SjK + Vinst Total materialkostnad för ordern MO-pålägg baserat på DM Total kostnad för ordern TO-pålägg baserat på DL Specifikt för produkten Tillverkningskostnad AFFO-pålägg baserat på TVK Självkostnad Vinstpålägg/Vinstmarginal Ordern/Offertens pris 2008-11-10 14 Självkostnadskalkyl (Uppg 16) Företaget Extra tillverkar avancerade produkter och använder påläggskalkylering vid prissättningen. Påläggssatserna revideras en gång per år och för närvarande uppgår de till MO 18%, TO 250% och AFFO 85%. Man skall offerera en produkt som kräver direkta kostnader/st enligt följande: dm 20 kr och dl 60 kr och därutöver krävs speciella direkta kostnader för verktyg m m till en kostnad av 9 600 kr. Offerten avser 2 000 st. Vilket lägsta pris kan man sätta på offerten om man kräver 15% i vinstmarginal. I en verksamhet tillverkas produkterna A och B. De ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 72 64 dl kr/st 144 165 Tillverkningsvolymerna är för närvarande A = 15 500 st och B = 21 300 st per år. De indirekta kostnaderna är per år: Materialomkostnader 439 900 kr Tillverkningsomkostnader 1 254 600 kr Administrationsomkostnader 1 113 616 kr Försäljningsomkostnader 696 010 kr 1.Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. 2.Vilket försäljningspris fordras för att man skall erhålla en vinstmarginal på 30%? 2008-11-10 15 2008-11-10 16 4

Flera specifika för tillverkningsomkostnad (TO)? Direkt lönekostnad (procent av ) Direkt arbetstid (kr per timme) Direkt maskintid (kr per timme) 2008-11-10 17 Självkostnadskalkyl andra fördelningsnycklar + DM + MO + DL + TO + SDK = TVK + AFFO = SjK + Vinst Kostnad per st MO-pålägg baserat på fördelningsnyckel Kostnad per st TO-pålägg baserat på fördelningsnyckel Specifikt för produkten = Produktens pris Tillverkningskostnad AFFO-pålägg baserat på TVK Självkostnad Vinstpålägg/Vinstmarginal 2008-11-10 18 Exempel på fördelningsnycklar för AFFO Tillverkningsomkostnad vanligast Andra finns men ovanligt Kan även vara flera, blandade 2008-11-10 19 Uppgift Flera fördelningsnycklar Ett företag har traditionell påläggskalkyl. Följande information finns. Kostnad Totalt DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr AFFO 3 692 880 kr Beräkna MO och TO-pålägget enligt traditionell påläggskalkylering och beräkna därefter produkten A:s tillverkningskostnad. DM är 5 kr och DL är 2;50 kr per styck. Controllern har insett att den största delen av TO-kostnaden avser maskinkostnad. Beräkna ny tillverkningskostnad med maskintid som fördelningsnyckel. Företagets totala maskintid är 17500 timmar och produkten A kräver 5 minuter i maskinerna. Efter ytterligare utredning har controllern tillsammans med maskinansvarig och produktionsansvarig analyserat kostnadsläget. Av TO-kostnaden uppgår ungefär 1 197 000 kronor ren kostnad för maskinerna och resten avser personalens omklädningsrum, skyddskläder mm. Använd dig av två fördelningar av TOkostnaden och beräkna åter igen produkten A:s tillverkningskostnad. 2008-11-10 20 5

Tjänsteföretag Orderkalkyl ovanligt Väldigt olika Andra sätt att beräkna intäkt/pris Tjänstekostnad som begrepp Ex revisionsbyrå Viktigast är att fakturera ut timmarna Största kostnadsposten är ej fakturerbara timmar. Handelsföretag Varukostnad som begrepp Ofta marknadspris/hård konkurrens Omsättning viktig Bruttomarginal Påläggsprocent (bidragskalkylering) 2008-11-10 21 2008-11-10 22 Fördelning av kostnader Godtyckligt Sanna kalkyler en utopi Kausalitet är idealet dvs orsak/verkan Andra finns Nytta Bärkraft (vanligare än man tror) Fördelning i flera steg Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen. Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd Elverkstans kostn fördelas efter arbetade timmar per prodlinje Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort Kalkylobjektet är Husmansbröd 2008-11-10 23 2008-11-10 24 6