Patientsäkerhetsberättelse Verksamhetsåret 2015

Patientsäkerhetsberättelse Verksamhetsåret 2015

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 3 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 3 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 4 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 4 RISKANALYS 5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN 5 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL 6 SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE 6 RESULTAT 7 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR 9

Sammanfattning Under år 2015 har vi arbetat för ökad patientsäkerhet genm: att arbeta med checklistr sm följer patienten genm hela vårdtillfället från mttagningsbesök till utskrivning att försöka minska antalet vårdrelaterade infektiner att öka den pstperativa uppföljningen med en 30 dagars enkät att införa strikta hygien- ch klädregler Genm att delta i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner kan vi följa detta över tid ch jämföra ss med andra. Checklistrna gör att vi kan identifiera risker för vårdskadr, att persnalen skriver avvikelserapprter är ckså ett sätt att identifiera ch hantera risker för vårdskadr Patienter ch närståendes synpunkter ch klagmål tas alltid emt ch åtgärdas i den mån det är möjligt

Övergripande mål ch strategier Vi bedriver ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en gd ch säker vård med minsta möjliga risk för vårdskada. Detta sker genm delaktighet av alla medarbetare samt samrdning av Kvalitets- ch patientsäkerhetsansvarig sjuksköterska. Kvalitetsmått utifrån en genmarbetad standard följs upp kntinuerligt. Både internt ch i benchmark med liknande verksamheter, framför allt med vår systerklinik Spine Center Götebrg. Vi följer våra pstperativa infektiner (djupa ch ytliga sårinfektiner) ch har sm mål att minska andelen djupa infektiner ner till under 1 %. att följa riktlinjer för basala hygienrutiner ch persnalklädsel, genm att under året delta i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner kan vi mäta följsamheten. att alla patienter instrueras i preperativ tvätt/ dusch att verka för förbättrad ventilatin på samtliga peratinssalar att sårmläggningar på avdelning ska ske enligt speciell steril rutin att alla patienter följs upp med en enkät 30 dagar efter peratin med registrering av eventuella kmplikatiner att patienten är välinfrmerad m kmplikatiner ch m tecken på infektin samt vart de ska vända sig Vi kmmer att frtsätta att utbilda all persnal i S-HLR för att alla ska kunna hjälpa till vid ett hjärtstpp, två persner har gått HLR-utbildning ch de kmmer att utbilda all nyanställd persnal, samt repetera utbildningen med samtliga anställda För ökad patientsäkerhet vid peratiner har vi infört WHO checklista. Vi frtsätter att delta i natinella kvalitetsregister med 100 % i registreringsfrekvens sm mål för att få ett bra underlag vid uppföljning ch mätningar av peratinsresultat, vi rapprterar till Svenska Ryggregistret (Swespine).

Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är verksamhetschefen, till sin hjälp har han en Kvalitets- ch patientsäkerhetsansvarig sjuksköterska. Båda ingår i ledningsgruppen, patientsäkerhets- ch kvalitetsarbetet är en stående punkt vid ledningsgruppens möten. Avvikelserapprter samlas på respektive enhet ch enhetens interna avvikelser hanteras inm enhetens LEANarbete. Avvikelser sm rör flera enheter redvisas i ledningsgruppen sm vid behv tillsätter en fkusgrupp för åtgärd. Allvarliga ch medicinska avvikelser samlas ch hanteras av kvalitetsansvarig i samråd med patientsäkerhetsansvarig läkare. Alla medarbetare på respektive avdelning ansvarar för att ge patienterna gd mvårdnad, bra bemötande ch en säker vård enligt våra rutiner. På gemensamma planeringsdagar i företaget är patientsäkerhetsarbetet en ständigt återkmmande punkt. Struktur för uppföljning/utvärdering Vi har ett utvecklat avvikelsesystem sm följs upp kntinuerligt. Alla patienter följs i ett vårdkvalitetsregister sm bygger på registrerade uppgifter i jurnalen, 30 dagars uppföljningsenkät ch kmplikatinsregistreringar. Dessa uppgifter följs kntinuerligt för att tidigt kunna upptäcka gemensamma faktrer sm kan åtgärdas. Resultat ch kmplikatinsuppföljning sker även genm inrapprtering till Swespine. Vi får återkpplingar från IVO, patientnämnd ch LÖF. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet Under 2015 har vi precis sm tidigare år haft fkus på kvalitet ch patientsäkerhet, det har bl a medfört följande Påbörjat ett arbete mt en ISO certifiering i kvalitet En persn är anställd på heltid för att arbeta med kvalitet ch patientsäkerhet Vi har deltagit i SKLs punktprevalensmätningar m vårdrelaterade infektiner Utbildning i S- resp A-HLR har hållits

Uppföljning genm egenkntrll Egenkntrllen för ryggkirurgin inm Stckhlm Spine Center bygger dels på att jämför vi våra resultat mt andra dels på att jämföra egna parametrar mellan lika år. Vi deltar i det natinella kvalitetsregistret Swespine. Vi deltar i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner Vi har deltagit i SKL natinella patientenkät för slutenvård ch öppenvård 2012, 2014 ch planerar frtsätta 2016 enl SKLs rutin. Kliniken samlar frtlöpande in statistik för vårdkmplikatiner, vårddagar, peratinstider, reperatiner med mera sm vi sedan kan följa från år till år men ckså jämföra med liknande verksamheter inm kncernen Glbal Health Partner. Vi genmför händelseanalyser med intervjuer ch jurnalgranskningar då vi identifierat vårdskada eller risk för vårdskada. Vi för statistik ch följer ärenden sm går till anmälan hs scialstyrelsen, patientnämnden ch till patientskadeförsäkringen. Alla patienter rings upp inm en vecka efter peratinen av en sjuksköterska på avdelningen för persnlig uppföljning. Dessa samtal jurnalförs ch är sökbara. Samverkan för att förebygga vårdskadr För att undvika vårdskadr vid samverkan mellan lika enheter inm verksamheten har vi 7 checklistr för våra inneliggande patienter, med hjälp av dessa kan vi kntrllera att varje delmment i vårdprcessen blir gjrd. Det underlättar infrmatinsutbytet vid övergångar mellan mttagning/vårdavdelning ch vårdavdelning/peratin. Checklistrna består av en Hälsenkät, Vårdplan, Inskrivningschecklista, WHOs checklista vid peratin, utskrivningschecklista samt ett uppföljningsfrmulär för sårbedömning sm sker 30 dagar efter peratin.

Riskanalys I vår strävan att minimera risker ch negativa händelser arbetar vi med att identifiera ch värdera risker. Vi arbetar med att utveckla ett mer metdiskt ch strukturerat sätt att arbeta med riskanalyser. En mall ch struktur för detta finns. Ett exempel på hur vi arbetar är vårt nuvarande system för att identifiera risker kpplat till specifik patient. Det handlar m att vi innan beslut m kirurgi gör en individuell bedömning av patientens förutsättningar att genmgå kirurgi på vår enhet. Sm bedömningsunderlag har vi patientens hälsenkät med fkus på sjukhistria, tidigare kmplikatiner, allergier, rökvanr ch scial situatin. Vidare har vi själva läkarundersökningen ch narksläkarbedömningen liksm möjligheter till kmpletterande utredning ch prvtagning samt sjuksköterskrnas ankmstsamtal vid inskrivning. Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet samt persnalens klagmål ch synpunkter på kvaliteten På Spine Center arbetar vi med avvikelser på handskrivna dkument. Alla avvikelser skrivs enl. en mall. Varje enhet på kliniken hanterar sina egna avvikelser, åtgärdar, följer upp ch dkumentera, internt. Avvikelser sm berör flera enheter lyfts till enhetschefsnivå för hantering. För verksamhetsåret 2015: 185 avvikelser har inkmmit Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av patientsäkerhetsansvarige läkare ch sjuksköterska sm i team gör händelseanalyser ch följer upp åtgärdsplaner. För verksamhetsåret 2015: 7 allvarligare avvikelser har inkmmit under 2013. De har lett till en förbättrad läkemedelmdul, förbättrade larm på peratinsavdelning ch tydligare rutiner för jurberedskap, 2 händelseanalyser ch 1 LexMaria anmälan. De flesta avvikelser åtgärdas mgående eftersm rganisatinen har bra kmmunikatin ch daglig kntakt mellan lika yrkeskategrier på de lika enheterna ch återkmmande avdelningsmöten där avvikelserna tas upp. Kvalitetsansvarig följer upp att avvikelserna åtgärdats ch sammanställer en rapprt sm delges all persnal via intranätet, via den årliga kvalitetsrapprten ch vid gemensamma persnalmöten. Persnalen uppmanas att skriva avvikelser när någt avvikande inträffar, det är viktigt att en avvikelse inte ses sm någt negativt. Det visar tvärtm att persnalen inser värdet av avvikelserapprtering sm hjälpmedel för att förbättra kvaliteten på vård ch patientsäkerhet. Vid återkmmande ch upprepade avvikelser gällande likartade händelser försöker vi att hitta rsaken till varför de sker ch åtgärdar utifrån det.

Hantering av klagmål ch synpunkter från andra än persnal Våra patienter kan alltid vända sig till ss, genm att ringa direkt till mttagningen eller vårdavdelningen. Det kan gälla frågr m peratinen, smärtlindring, recept, psåret, förbandet eller annat sm patienten undrar över eller behöver hjälp med. Om patienten är missnöjd med vården eller känner sig felbehandlad på någt sätt så försöker vi i första hand se m det är möjligt att lösa prblemet med patientansvarig läkare, kanske behövs ett extra mttagningsbesök, recept på någn medicin eller hjälp med remiss till någn annan instans. Vi uppmuntrar ch hjälper patienter sm vill göra en anmälan till Inspektinen för vård ch msrg (IVO), Patientnämnden eller Patientförsäkringen LÖF för att få en bjektiv bedömning av prblemet. Vid uppkmmen vårdskada uppmuntrar vi patienten att få en bedömning via Patientförsäkringen LÖF m patienten så önskar. Synpunkter ch klagmål sm kmmer via patientnämnden ch IVO tas alltid på största allvar ch besvaras så snart det är möjligt, när en anmälan kmmer analyseras händelsen ch rutiner ses över för att försöka undvika att ytterligare vårdskada uppkmmer. Vi ser anmälningar sm en naturlig del i en verksamhet där patientens synpunkter ch välbefinnande står i centrum. Det finns alltid patienter sm har funderingar kring vården ch kring vårdresultat ch vi uppmuntrar patienter att då ta till vara på möjligheten att få en bjektiv granskning. För verksamhetsåret 2015: IVO: 2 anmälningar sm båda avslutats utan kritik. Patientnämnden: 22 anmälningar. Patientförsäkringen LÖF: 40 anmälningar, vi väntar på beslut. Generellt brukar 1 tredjedel av dessa anmälningar tillstyrkas. Samverkan med patienter ch närstående De flesta av våra patienter vårdas i regel endast 2-4 vårddygn hs ss ch all vård är planerad. Vi försöker alltid att tillgdse patientens önskemål ch ta till ss av deras synpunkter gällande vården. Samtliga vårdplatser, taletter, duschrum ch dagrum har ringklckr ch för att förhindra fallskadr uppmanas de att ringa på persnal när de vill gå upp ur sängen, gå till taletten mm särskilt de första dagarna efter peratin då fallrisken är sm störst. Om vårdskada skulle uppstå erbjuds patienten i första hand hjälp av våra egna dktrer, vi infrmerar alltid patienten m möjligheten att vända sig till Patientnämnden, Patientförsäkringen LÖF eller Scialstyrelsen för att få en bjektiv bedömning ch ersättning för sveda ch värk i förekmmande fall, ch hjälper patienter sm vill göra en anmälan.

Resultat Strukturmått Persnalutbildning i HLR A-HLR S-HLR 18st 8st Prcessmått Nöjdhetsenkät 30-dagars pstperativs uppföljning PPM-mätningar mätningar sm görs för att mäta hur basala hygienregler ch klädregler efterlevs Lkalt vårdkvalitetsregister Resultatmått Vårdrelaterade infektiner (VRI) Djupa infektiner såsm discit, reperatin pga infektin samt inneliggande med antibitikabehandling. Mål <1 % Resultat 1,53 %. Ytliga infektiner. Resultat 5,4 % Vårdrelaterade urinvägsinfektiner. Mål < 2 %. Resultat 1,3 % SKLs mätning av VRI 2015 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,4% 30 dagars kmplikatiner 2015 1,3% 0,2% 0,1% 0,1% 0,2% 0,4%

Deltagit i natinellt kvalitetsregister med 100 % i preperativ registreringsfrekvens vilket var vårt mål Mätningar av patientens upplevelse av given vård. Resultat för Stckhlm Spinecenter när det gäller gemensamma patientnöjdhetsfrågr 30 dagar pstperativt. 2015 Svarsfrekvens: 90% 22% Hur värderar du sm helhet vården/behandlingen du fick? 5% 1% 72% Utmärkt Mycket bra Bra Någrlunda Fick du tillräcklig infrmatin ch vägledning när du skrevs ut? 19% 4% 77% Ja, helt ch hållet Delvis Nej Kände du dig bemött med respekt ch på ett hänsynsfullt sätt av läkarna? Var du nöjd med behandlingen av smärta ch behag under vårdtiden? 4% 0% 11% 3% Ja, helt ch hållet Delvis Nej Ja, helt ch hållet Delvis Nej 96% 86% Kände du dig bemött med respekt ch på ett hänsynsfullt sätt av övrig persnal på kliniken? Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? (avser även recept) 5% 0% 15% 5% Ja, helt ch hållet Delvis Nej Ja, helt ch hållet Delvis Nej 95% 81% Lkalt vårdkvalitetsregister är fört på samtliga patienter. Svarsfrekvensen på uppföljningsenkäten 30-dagar pstp var 90 %

Övergripande mål ch strategier för kmmande år Förbättra remisshantering ch flöden på mttagningen för snabbare ch säkrare bedömning. Utarbeta nya KPIer för kvalitetsuppföljningar med tydliga mål. Tillsätta en multiprfessinell arbetsgrupp för arbete med ett kvalitetsledningssystem för ISO certifiering under 2017 Minska andelen djupa infektiner till < 1 % Förbättra ventilatinen på peratin genm insättande av HEPA filter på alla salar Genmföra HLR utbildning frtlöpande för all persnal Genmför mätningar av följsamhet till hygien ch klädregler Förbättra strukturen på Intranätet så att det ska bli tydligare ch lättare att hitta rutiner ch PM mm Rökvanr ch rökavvänjningsinf skall jurnalföras på samtliga patienter inm SLL Vidareutveckla ett strukturerat arbete med riskanalyser Delta i natinellt kvalitetsregister Delta i SKLs mätning av VRI Delta i SKL s Natinella patientenkät