trafik i > 1/2006 En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. mälardalen > > Utför på hemmaplan > > En När god sju affär blir ett > > Tina Uppsala tar tåget i tid > Kollektivtrafikens drömkund Servicedags
Bättre men inte bra Hej och välkommen till årets första TiMtidning, där vi bland annat tar en titt på vad som håller tågen rullande. Tyvärr har nämligen SJ fortfarande problem med förseningar i tågtrafiken. På Svealandsbanan, där problemen var störst under hösten, har det visserligen skett förbättringar men det är fortfarande inte bra. Även trafiken på till exempel Mälarbanan är långt från det resenärerna kan förvänta sig. SJ lägger därför fortsatt stor energi på att öka punktligheten något som är A och O för er som väljer tåget. En av de åtgärder som vidtagits är att anställa mer personal hos SJ men även på den verkstad som underhåller de nya dubbeldäckarna. På nästa uppslag kan du läsa om hur verkstadspersonalen arbetar för att hålla de nya tågen på spåren. Under våren levereras de sista dubbeldäckarna, och jag vet att det läggs stora resurser på att konstruera om de detaljer som fallerat. Jag är övertygad om att det också kommer att medföra en högre punktlighet. Ty tåget är fortfarande ett oöverträffat kommunikationsmedel både vad gäller säkerhet och trivsel. En som älskar att åka tåg just av dessa skäl är Tina Thörner, som nyligen avslutade sitt sjätte Dakar-rally. När Tina vill koppla av från jobbet som kartläsare tar hon därför alltid tåget. Läs om henne på sidorna tio och elva. Trevlig läsning! > Stockholmståg fick pendeltågstrafiken Stockholmståg, som ägs av SJ och Tågkompaniet, har vunnit upphandlingen om pendeltågstrafiken i Stockholm de kommande fem åren. Både svenska och utländska företag fanns bland anbudsgivarna, som utvärderades av ett tjugotal personer hos SL. De tittade bland annat på trafiksäkerhet, städning, biljettförsäljning och information. Jag har stort förtroende för att Stockholmståg kommer att erbjuda våra resenärer en punktlig och väl fungerande pendeltågstrafik i rena och snygga fordon, säger SLs vd Lennart Jangälv i en kommentar. > Nytt morgontåg Linköping Stockholm Linköping Stockholm fick en ny snabb morgonförbindelse i samband med att den nya tidtabellen infördes 8 januari. Tåget avgår från Linköping 06.00, passerar Norrköping 06.27, ankommer till Södertälje S 07.30 och är framme i Stockholm 07.55. På denna sträcka och vidare mot Arlanda och Gävle kommer dubbeldäckarna att sättas in efter hand. P > Lättare köpa tågbiljett I år blir det lättare att hämta ut sina tågbiljetter. Sedan ett par månader har nämligen SJ successivt börjat sälja SJ- och Resplusbiljetter på Pressbyråns och Seven Elevens sammanlagt 400 butiker i landet. Därmed underlättas för de resenärer som beställer och betalar sina resor på Internet eller direkt i telefon dels eftersom uthämtningsställena blir fler, dels eftersom både Pressbyrån och Seven Eleven har generösare öppettider än SJs egna resebutiker och ATG. Expeditionsavgiften blir densamma som hos ATGombuden. tim utges av TrafikiMälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarigutgivare Jan Kyrk Produktion Publik Grafiskf or m Jamendåså Tryck Ljungbergs Tryck er i, 2006 Bildsidanett Håkan Flank Redaktionsadress TiM AB c/o SJ AB Affärsutveckling 105 50 Stockholm Telefon 08-762 30 09 Hemsida w w w.timinfo.se > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 12.
Res i Mälardalen 1/2006> En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Hoppa hemma Utför hemma > Utförsåkning i Mälardalen? Jodå, bara i Stockholmsområdet finns det ett dussin skidbackar. Att de flesta backarna inte har världscupstatus må vara hänt. Så här års är reklamskyltarna på bussar och tunnelbanor fyllda av erbjudanden om billiga skidresor de flesta till fjäll som ligger åtminstone några timmars resa norrut. Men det finns faktiskt skidbackar även i Mälardalen en del riktigt hyfsade sådana. Sedan finns det förstås backar där du hinner avverka rätt många åk innan det är dags att gå hem. Exempelvis kan Kvisthamrabacken i Norrtälje, med en fallhöjd på 40 meter och längd på 180 meter, kanske inte mäta sig med backarna i Åre. Men å andra sidan gör du inga spontana söndagsutflykter till Åre. Även om vi inte kan skryta med några värstingbackar i regionen så är Ekholmsnäsbacken på Lidingö utanför Stockholm i alla fall känd för att Ingemar Stenmark en gång skadade sig under en uppvisningstävling. Och Pernilla Wibergs hemmabacke är Yxbacken i Åby utanför Norrköping. Så nog har de stora elefanterna dansat även i våra trakter. Här är en lista över skidbackar i Mälardalen. Den har inga ambitioner att vara komplett, men visar ett finfint urval. Björnö, Västerås. En nedfart, en lift. www. vslk.tk Bålsta alpin, Bålsta. Tre nedfarter, två liftar. www.balstaalpina.com Ekholmsnäsbacken, Lidingö. Två nedfarter, två liftar. www.ekholmsnas.se Ekebyhovsbacken, Ekerö. Två nedfarter, två liftar. www.ekebyhovsbacken.se Flottsbro alpin, Huddinge. Fyra nedfarter, tre liftar. www.flottsbro.com Hammarbybacken, Stockholm. Fyra nedfarter, tre liftar. www.hammarbybacken.se Kvarnbacken, Nynäshamn. Två nedfarter, två liftar. www.nynashamn.se Kvisthamrabacken, Norrtälje. Tre nedfarter, en lift. www.frilufts.se/norrtalje/kvisthamrabacken Lida, Tullinge. En nedfart, två liftar. www.botkyrka.se/lida Malmabacken, Malmköping. Tre nedfarter, tre liftar. www.skidguiden.se Ragnhildsborgsbacken, Södertälje. En nedfart, en lift. www.sodertalje.se Sunnerstaåsen, Uppsala. Tre nedfarter, två liftar. www.uppsala.se Storstenshöjden, Örebro. Åtta nedfarter, fem liftar. www.storstenshojden.se Teknikbacken, Arboga. Två nedfarter, en lift. www.arboga.se Vinterstadions skidbacke, Saltsjöbaden. Två nedfarter, en lift. www.saltisslalom.nu Väsjöbacken, Sollentuna. Tre nedfarter, tre liftar. www.vasjobacken.com Yxbacken, Åby. Tre nedfarter, tre liftar. www.yxbacken.nu Kolla alltid snötillgång och öppettider i förväg! Så tar du dig hit: De flesta backarna har bra kommunikationer. Sök på respektive hemsida eller i reseplaneraren hos det regionala trafikbolaget.
1/2006 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 4 > Reparationsreportage Håll hjulen rullande > Tåg i trafik en smal sak? Nja. Att hålla SJs nya dubbeldäckare på spåret kräver kontinuerlig service och ett komplicerat pusslande så att tågen aldrig blir stående. Det framgår tydligt av ett besök på den nybyggda verkstaden i Västerås. Om du vill ha ett jobb med fasta rutiner ska du inte arbeta här, säger depåchef Ronnie Lindholm. Under våren levereras de sista av de 43 dubbeldäckare som SJ har köpt av Alstom, en av världens största tågtillverkare. Men historien slutar inte här om tågen ska fungera krävs att de ständigt underhålls. Efter 12 500 kilometer, ungefär varannan vecka, rullar därför varje tåg in på verkstaden i Västerås. Här utför vi så kallat lätt underhåll, säger Ronnie Lindholm. Det är framför allt förebyggande åtgärder, som gör tågen så driftsäkra som det bara är möjligt. Exempel på detta är översyn av bromsbelägg och luftfilter, påfyllning av spolarvätska och byte av torkarblad men också enklare reparationer, byte av glödlampor och klottersanering. Framför allt ligger fokus på säkerhet. Vi kollar att allt är som det ska, helt enkelt. Verkstaden består av fem spår tre för underhåll, ett för service och ett för tågtvätt. Två av spåren är utrustade med takplattformar för underhåll av den takmonterade utrustningen. På vintern tar servicen längre tid eftersom det blir isbeläggningar både på hjulparen undertill, mellan vagnarna och på strömavtagaren, som har kontakt med ledningen. Innan vi kan serva tågen måste vi därför av-isa dem. Något som skiljer dubbeldäckaren X40 från andra tåg är att all utrustning utom hjulen sitter på taket. Slitaget är mindre där, och snö och is blåser bort. De blir driftsäkrare och lättare att underhålla, säger Ronnie Lindholm. Barnsjukdomar Det har nu gått ett år sedan den första dubbeldäckaren började gå i regelbunden trafik. Vi hade en del barnsjukdomar, säger Stefan Öqvist, fälttekniker på SJ. Hur mycket du än testar tågen i olika situationer kan saker dyka upp efter hand. Ett exempel på detta är dörrarna och fotstegen, som ibland har fastnat. När fotstegen fälls ut känner de av perrongen, men det har hänt att de fällts ut ovanpå perrongen. När sedan många personer gått ombord har tåget blivit tyngre och fotsteget har fastnat på perrongen. Detta beror på att en del av Banverkets plattformar har fel höjd, beroende på sättningar i marken. Det är den typen av fel som inte upptäcks förrän tåget går i trafik och som vi nu har åtgärdat, säger Ronnie Lindholm. Men i stort sett har tågen betett sig som väntat. Ronnie Lindholm arbetar inte på SJ utan hos tågleverantören Alstom, som svarar för servicen av dubbeldäckarna. Vi har en ganska stor andel underhållskontrakt på de tåg vi levererar, och hyr den här verkstaden av SJ. Vi har investerat mer än 50 miljoner på underhållet av dubbeldäckarna, säger Stefan Öqvist. Och det känns logiskt att låta Alstom göra jobbet det finns ju ingen som kan tågen bättre än tillverkaren. Underhållsarbetet sker i ständig kontakt med SJ något som är en förutsättning för att det ska kunna fungera. Vi är SJs förlängda arm och följer deras turlista, säger Ronnie Lindholm. Det står i vårt avtal att tågen måste vara tillgängliga och det innebär att den mesta servicen
Ovan: Mikael Thunberg och Anders Eriksson slipar kolskenan, som ska ligga konstant mot luftledningen. Det är därför viktigt att skenan alltid är jämn och slät. Höger: Dennis Ekström inspekterar tåget invändigt: behöver lampor bytas? Är det någon åverkan på sätena? utförs under lågtrafik det vill säga på nätter och helger. Mellan sex och nio på morgonen samt mellan fyra och sju på kvällen måste alla tåg vara i trafik. Att få in alla tåg på verkstad i Västerås varannan vecka kräver en minutiös planering inte bara på verkstaden utan även hos SJ. Alla tåg går i ett omlopp på olika sträckor inom TiM-området, säger Stefan Öqvist. På så vis kan vi med jämna mellanrum få in dem här. Här finns dessutom ett reservtåg om ett tåg av någon anledning inte kan skickas ut i trafik utan en mer omfattande service. Och Västerås ligger bra till inom trafiksystemet. För hur man än planerar så kan alltid det oväntade inträffa: delar behöver bytas, ett tåg har blivit vandaliserat eller något annat driftproblem kräver extra insatser. Om man ska sammanfatta våra teknikers uppdrag med ett ord, så är det problemlösning, säger Ronnie Lindholm. Verkstadsfakta Drivs av Alstom, som underleverantör till SJ 24 anställda (ska bli 35 till sommaren), som jobbar flerskift Fem spår 4 200 kvadratmeter (en äldre verkstad som byggts ut och moderniserats) Text Krister Insulander Foto Håkan Flank
1/2006 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 6 > Supportercharter Fotbollslandslaget tackar för stödet efter segern mot Island. SJ erbjuder fotbollståg från Malmö till Berlin. Sponsring en god affär När vi går in i ett sponsoravtal måste det finnas en väldigt tydlig affärskoppling. Vi ska sälja fler tågresor, helt enkelt. Annars är det inte intressant för oss. Det säger Ricky Strandberg, samarbetsansvarig på SJ, som är en av tolv huvudsponsorer av svenska herrlandslaget i fotboll. SJ har under åren synts som sponsor i många sammanhang, framför allt på den tiden man var en myndighet. Som affärsdrivande företag är SJ dock lite mer restriktivt. Det måste alltid finnas ett affärsfokus, säger Ricky Strandberg. Fotbollen är ett bra exempel på detta. SJ har ett treårigt sponsoravtal med Svenska Fotbollförbundet. I avtalet ingår rättigheten att förknippas med herrlandslaget och exponering i en mängd sammanhang: på arenor, på bakgrundsskärmar vid tv-intervjuer med mera. Vi får också möjlighet att bearbeta alla fotbollsföreningar och distrikt runt om i fotbollssverige. Och detta är den viktigaste delen av avtalet: att kunna nå flera miljoner människor som tycker om fotboll och som kan tänka sig att resa för att se matcher. När Ricky Strandberg säger resa menar han förstås ta tåget: Det finns många tillfällen där föreningar inte åker tåg trots att de skulle kunna göra det. Vi vill visa fördelarna med tågresandet. Ett exempel är Sveriges hemmamatcher mot Malta, Bulgarien och Island. Där sålde SJ tågresa och entrébiljett till ett förmånligt paketpris. Till Bulgarienmatchen var detta dessutom enda sättet att få biljett eftersom de vanliga matchbiljetterna var slutsålda. Till en del matcher har vi kört egna specialtåg via vårt dotterbolag SJ Event. När Sverige mötte Malta i Göteborg körde vi ett tåg från Stockholm med sambaorkester och fotbollsprofiler ombord. Genom att SJ får tillgång till Svenska Fotbollförbundets register över föreningar har man kunnat erbjuda supporterresor även när klubblagen har viktiga matcher. Djurgårdens supporterklubb Järnkaminerna hyrde ett tåg fyra gånger under säsongen, liksom Assyriska när de mötte IFK Göteborg på bortaplan. Två huvudsyften SJ har två huvudsyften med sin sponsring: bygga varumärket och sälja fler tågresor. Så hur lyckas ni med detta? Utvärderingen visar att exponeringen av SJs varumärke har ett stort värde samt att försäljningen av tågresor väl överstiger den investering som görs i sponsorskapet. Vi är mycket nöjda med det här resultatet på så kort tid som två år. Huvudprincipen när SJ sponsrar är att hitta en tydlig affärskoppling förutom den
> ökade försäljningen så förbinder sig de verksamheter som SJ sponsrar att resa med tåg när det är möjligt. Men det finns även andra kriterier som styr valet av aktiviteter man sponsrar: miljöpåverkan, etik, samhällsengagemang etc. För närvarande utarbetar vi en strategi för SJs framtida sponsring, säger Ricky Strandberg. Vi tittar både på andra sporter och på kultursponsring, och då är detta faktorer som väger in. Så betyder SJs sponsoravtal med Fotbollsförbundet att vi kommer att kunna köpa paketresor till fotbolls-vm i sommar? Nej, där är FIFA stenhårda samma regler gäller för alla. Svenska Fotbollförbundet har bara fått åtta procent av biljetterna till Sveriges gruppspelsmatcher, och med det fotbollsintresse som finns idag hade det tiodubbla inte räckt. Däremot säljer vi förmånliga tågresor till Sveriges gruppspelsmatcher i Tyskland under parollen Ta tåget till matchen. Fotbollssupportrar erbjuds att resa med SJs nattåg från Malmö till Berlin tur och retur för 900 kronor. Anslutningar med tåg finns både i Sverige och Tyskland och trots att matchbiljetterna inte har fördelats ännu så är tågen i stort sett fullbokade. Folk köper tågresa fast de inte har biljett till matchen, säger Ricky Strandberg. Jag antar att de räknar med att köpa biljetter på plats. Intresset är hur stort som helst. och så här gör några av de andra trafikbolagen Upplands Lokaltrafik: Sponsrar damernas SM-final i bandy för juniorer och ungdomar. Kostnad cirka 50 000 per år. Länstrafiken i Mälardalen: Arbetar inte med sponsring som en aktiv del i marknadskommunikationen. Sponsrar vid något enstaka tillfälle transporter till evenemang som exempelvis drog- och alkoholfria ungdomsdiscon. SL: Sponsrar bland annat Non Fighting generation, Morsor och Farsor på stan och Stiftelsen Friends, främst då med SL-biljetter. Text: Krister Insulander SJs resebutiker skyltar om Lättare att hitta dit och enklare att förstå hur man köper resor. Det är några av målsättningarna när SJ fräschar upp sina 34 resebutiker runt om i landet. Första steget är en ny skyltning som knyter an till SJs nya designprogram. I nästa steg får butikerna en mer allmän översyn. Butikerna tillhör de viktigaste bärarna av SJs identitet och flera butiker har tidigare haft en otydlig skyltning, säger Marie von Kraemer, SJs projektledare för omgörningen. Nya biogasbussar i Västerås I början av året togs åtta nya biogasbussar i bruk hos Västmanlands Lokaltrafik VL. Ledbussarna har tillverkats i Tyskland. De har 49 sittplatser och är godkända för 95 stående passagerare. Bussarna trafikerar Västerås stadslinje 15. Västmanlänningar nöjdare med kollektivtrafiken Västmanlands läns invånare blir allt nöjdare med kollektivtrafiken i länet. Det visar 2005 års kollektivtrafikbarometer, som är baserad på intervjuer med cirka 800 personer. Andelen nöjda kunder har ökat med sju procent sedan 2004. Detta kan till stor del bero på bättre bemötande från personalen och förbättrad information på hållplatser och på webben, säger Ann Berg, områdeschef på Västmanlands Lokaltrafik VL. SJ kör Upplandspendeln SJ vann upphandlingen om den nya Upplandspendeln, som startar den 21 augusti. Upplandspendeln är en förlängning söderut till Upplands Väsby och preliminärt norrut till Gävle av det tåg som idag körs mellan Tierp och Uppsala under namnet Upptåget. SJ tar över personal från Tågkompaniet, som kör det nuvarande Upptåget, och kommer dessutom att rekrytera ytterligare personal eftersom trafiken alltså utökas.
1/2006 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > Årsberättelse 3Svar Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken? I varje nummer av tidningen får trafikhuvudmännen i TiM svara på en aktuell fråga. Denna gång har vi begränsat framtiden till 2006, som verkar bli ett händelserikt år. Vad händer 2006? Lennart Jangälv, vd Storstockholms Lokaltrafik: SLs trafikutbud präglas av Stockholmsförsöket, som startade den 22 augusti 2005. SL utökade då sitt utbud med 100 000 nya sittplatser, dels i form av 14 nya direktbusslinjer, dels i förlängda tåg och nya avgångar i befintligt trafikutbud. Ambitionen att öka antalet resande per vardag med 12 000, har redan efter första veckan överträffats. Senaste siffran ligger på 20 000 nya resenärer. Den utökade trafiken i samband med Stockholmsförsöket pågår till årsskiftet. Pendelresenärerna kan glädjas åt att nya pendeltågsfordon kontinuerligt sätts i trafik under året. I snitt levereras två fordon varje månad. Under året ska krafttag tas för att rusta upp delar av trafiken. Delar av tunnelbanan, Roslagsbanan och Lidingöbanan ska under sommaren renoveras i syfte att öka kvaliteten på trafiken ytterligare. SL kommer att erbjuda företag paketlösningar innehållande biljetter och specialanpassade trafikinformationslösningar. Dessutom byggs ett kunddatabassystem upp under året för att bereda väg för en intensifierad e-handel. Detta är en del i det stora förberedelsearbetet inför introduktionen av vårt nya smarta kort, som kommer att ske under 2007. Arbetet med att knyta mervärden till biljetter ska utökas i strävan att öka lojaliteten hos resenärerna. Lars Mattsson, vd Länstrafiken i Mälardalen: I Västerås fortsätter vi arbetet med fokusgrupper för att utveckla trafiken. I år har vi tagit in nya deltagare som ska utgöra en representativ grupp och därmed spegla vårt resande. Under året kommer ytterligare åtta biogasbussar att tas i bruk för trafiken i Västerås stad. Därmed har vi totalt 32 biogasbussar i stadstrafiken. I Eskilstuna startar vi ett realtidsinformationssystem, som gör att resenärerna kan se när nästa buss kommer. Även här har vi till viss del biogasdrift, och under året utökas trafiken i Eskilstuna med ytterligare två biogasbussar. I Örebro utvidgar vi vårt realtidsinformationssystem till att omfatta Odensbacken. Vi utökar dessutom antalet biljettautomater i Örebro stad för att minska kontanthanteringen i bussarna. Tolv nya lågentrébussar tas i trafik i Örebros regiontrafik. Därmed blir samtliga bussar i landsbygdstrafiken utrustade med bälten. Nu återstår att få resenärerna att använda bältena så att vi kan öka säkerheten ytterligare i trafiken. Klas Wåhlberg, vd Upplands Lokaltrafik: 2006 blir ett av våra mest spännande år på länge. Redan förra året inleddes flera stora projekt, vilket visar att våra ägare tror på UL och kollektivtrafiken i länet. Vi har också ökat antalet resenärer med sex procent sedan i somras. Den största nyheten i år är förstås den nya tågtrafiken, norrut mot Gävle och söderut mot Upplands Väsby. Som en följd av detta kommer vi att lägga mycket arbete på att integrera regiontrafiken och Uppsalas stadstrafik med tågets avgångar. Det är ju först då som folk väljer att resa kollektivt istället för att ta bilen. På de större orter dit tåget inte går, introducerar vi under året en expressbuss, som bland annat går mellan Uppsala och Enköping respektive Östhammar. En annan viktig förändring är att Heby kommun kommer att byta län den 1 januari 2007, från Västmanland till Uppsala. Det ställer nya krav på trafikförsörjning, linjeutbud och samarbete. Ur trafiksynpunkt är det logiskt att Heby ligger i Uppsala län, eftersom den naturliga pendlingsströmmen går mot Uppsala. Vi arbetar också vidare under 2006 med att utveckla det nya biljettsystem som ska vara i bruk om två år. En annan viktig uppgift är att se till att resenärerna störs så lite som möjligt av att det nya resecentrumet byggs i Uppsala under de närmaste åren.
1/2006 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 9 > RespassGemenskap MÄLARDALEN ÖVERALLT! Ett kort snart i var mans hand > Drömmen om ett enda resekort. I många år var den en utopi, men steg för steg närmar vi oss den dag då det är självklart att slippa köpa en massa olika biljetter när vi ska ut och resa. Ett steg till togs i oktober, då åtta trafikbolag i Mellansverige tecknade avtal om ett gemensamt biljettsystem. Trafikbolagen arbetar hela tiden för att göra det enklare för kunderna att resa SJ introducerade nyligen sitt pendlarkort och SL arbetar för fullt med att ta fram nya lösningar. Utmaningen är dock att kunna byta färdmedel och resa mellan länen utan att behöva trassla med olika biljetter och system. Vi är därför åtta trafikbolag som tillsammans har upphandlat ett nytt system, säger Mikael Fritzing på Upplands Lokaltrafik. Han leder projektet, som omfattar Dalatrafik, Karlstadbuss, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik, Västmanlands Lokaltrafik, X-Trafik, Länstrafiken Örebro och Upplands Lokaltrafik. Tack vare samarbetet blir kostnaderna för upphandling lägre, liksom drift, underhåll och framtida vidareutveckling. Samtidigt underlättas förstås det gränsöverskridande resandet, säger han. Leverantör blir det tyska företaget Atron, som står för rubbet: ett centralt system för redovisning och uppföljning, försäljningsutrustning (på bussar, tåg och stationer), kommunikationsutrustning mellan fordonen och det centrala systemet, en halv miljon resekort enligt Resekortföreningens standard, utbildning, dokumentation samt service och underhåll. Först ut är Karlstadsbuss, som får sin leverans i början av sommaren 2007. Ett år senare ska utrustningen vara installerad på samtliga över 1 500 bussar och 50 tåg hos de åtta bolagen. För en del resenärer i Mälardalen, som redan har ett kontantlöst kort, blir skillnaden kanske inte så stor till att börja med. För andra blir det en smärre revolution. Och efter hand kommer vi att lägga till funktioner, till exempel att man kan ladda sitt kort via nätet. Målsättningen är i förlängningen att alla som reser inom TiM-samarbetet ska kunna använda samma kort, oavsett om det är inköpt hos SJ, UL eller något annat av länstrafikbolagen. Om du till exempel bor i Österbybruk är det naturligt att köpa ett UL-kort, medan du förmodligen köper SJs pendlarkort om du bor i Uppsala och pendlar till Stockholm. Det är ju det som är hela tanken med Resekortföreningens standard, säger Mikael Fritzing. Genom att standarden blir densamma i olika län blir det lättare att pendla. Det nya systemet blir också flexiblare och skapar möjligheter för individuell anpassning för exempelvis den resenär som har en udda resväg över en eller flera länsgränser, som ibland kan medföra orimliga kostnader. Kort sagt: när det nya biljettsystemet är infört finns alla de tekniska förutsättningarna för ett gränslöst resande i Mälardalen och i förlängningen i hela landet. Detta är den ena biten. Den andra är de administrativa och politiska beslut som måste fattas innan vi är hela vägen i mål. Just nu pågår diskussioner, både inom TiM och i vår projektgrupp, om hur vi ska få ihop olika resestandarder. Svenska Lokaltrafikföreningen har tagit fram regler för åldersgränser med mera, men dessa tillämpas inte överallt ännu. Så det kommer att krävas mycket arbete hos alla inblandade för att få en struktur som är bra för våra kunder. Diskussioner förs också med SJ och med SL SJ har redan introducerat sitt pendlarkort och SL inför en enhetstaxa, som påverkar biljettsamarbetet. Mikael Fritzing är dock optimist. Det här är ju en viktig nyckel till framgång för kollektivtrafiken. Vi kan inte fortsätta ha ett prissystem som går ut på att vi straffar alla som råkar röra sig över en osynlig administrativ gräns. >
RiM 5/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Juletid
Resenären Namn: Tina Thörner Ålder: 39 Familj: Mattias Ekström, racingproffs och 2004 års mästare i tyska DTM-serien. Jack Russel-hundarna Lou och Moss. Bor: I Krylbo, utanför Avesta. Intressen: Personlig utveckling och psykologi. Hundarna. Jetski och längdskidåkning. Har haft: Segelflygningscertifikat. Men hade inte tid att underhålla intresset. Har kört med: Ari Vatanen, Colin McRae, Kenneth Eriksson, Thomas Rådström, Jutta Kleinschmidt. Största framgångar: Damvärldsmästare i rally 1990, 1994 och 1995. Tvåa i Dakarrallyt 2006. Tvåa i Svenska Rallyt 2001. Har kört Dakar-rallyt sex gånger. Antal resdagar: 250 till 280 per år. Rallytina tar tåget > Tina Thörner älskar att åka fort på jobbet. Den 39-åriga värmländskan har läst kartor åt världens bästa rallyförare, under de mest strapatsrika rallyna och i de vassaste bilarna. Men på fritiden blir det tåget. Kan jag så åker jag tåg. Det är för farligt på vägarna. Kommentaren om de farliga vägarna sägs förstås i en skämtsam ton. Men Tina Thörner medger att det ligger ett korn av sanning i uttalandet. Paradoxalt då man vet i vilka hastigheter och under vilka förhållanden rallystjärnorna färdas. Och med tanke på att det är mindre än ett år sedan som Tina Thörner och förre världsmästaren Colin McRae upplevde en våldsam krasch i det fruktade ökenrallyt Paris-Dakar. Vi var i ledning då vi sju dagar från mål vurpade i 170 kilometer i timmen. Bilen rullade 250 meter och blev bara skrot. Colin skadade ett öga och jag blev ordentligt mörbultad, även om jag klarade mig helskinnad. Lugnet lockar Men då man kopplar fast sig i rallybilens trepunktsbälte är man fullt medveten om förutsättningarna, menar Tina Thörner. Dessutom åker man ju med en nästintill ofelbar förare. Inget av detta gäller på den svenska landsvägen. Även om svenskarna generellt sett är duktiga i trafiken så finns det för många osäkra faktorer. Orutinerade förare är en, dåligt omdöme och alkohol andra. Det slipper man i rallysvängen. Så jag åker nästan alltid tåg då jag kan. Den tyngst vägande anledningen till Tina Thörners vurm för tågresor är dock en annan än landsvägens faror. Lugnet. Precis som resenärerna i SJs stora reklamkampanj för några år sedan gillar hon att avnjuta landskapet som susar förbi, att läsa, slappna av och meditera. Eller att läsa in sig på sitt nästa uppdrag. Den möjligheten har hon aldrig på jobbet. Då susar hon visserligen fram i några av världens mest exotiska miljöer. Men alltid med fullt fokus på sin uppgift. Vi får tidstillägg om vi missar eller kommer för sent till en kontrollpunkt. Så tider, distanser, landmärken och kompassriktning håller mig fullt sysselsatt. Tina Thörner har kört fem Dakar-rallyn, en gång med Ari Vatanen, två gånger med tyskan Jutta Kleinschmidt och två gånger med Colin McRae. Trots den vådliga kraschen 2005 gav hon sig efter årsskiftet ut på sitt sjätte. På nyårsdagen stampade Thörner och den sydafrikanske föraren Giniel de Villiers, som hon tidigare vunnit Marockanska rallyt med, gasen i botten vid starten i Portugal. Paret skulle sedan på så kort tid som möjligt ta sig genom sju afrikanska länder över sanddyner, klippor, lera och damm, på naturstigar och över uttorkade sjöar för att den 15 januari nå målet, Senegals huvudstad Dakar. Gulddrömmar Efter en tredjeplats 1999 som bästa placering var det nu den översta pallplatsen hon försökt visualisera då hon suttit och drömt på tåget. Särskilt som en seger i Dakar-rallyt i allra högsta grad är kartläsarens triumf. Och hon nådde nästan ända fram paret slutade på andra plats. En kartläsare kan vinna eller förlora Dakarrallyt. Det kallas det blinda rallyt eftersom det inte finns några vägar att följa. Alltså är det jag och inte föraren som bestämmer var bilen tar vägen. Dakar handlar om uthållighet, strategi och att åka jämnt. Det gäller att vara smart, säger Tina Thörner. Text: Patric Elmén
5/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 12 >Frågelådan Frågor&Svar Hur tankar jag mitt TiM-kort med kontanter? När införs sommartidtabellerna? När gäller lågtrafiktaxan? På vilka sträckor körs SJs dubbeldäckare? Under rubriken Frågor&Svar besvarar vi de vanligaste frågorna från resenärerna i Mälardalen. Evenemangstips på hemsidan Hej, TiM! Vilken bra tidning ni gör! Stämmer det att kommunerna kan presentera evenemangstips på er hemsida www.timinfo.se? Svar: Tack för berömmet. Ja, det stämmer att kommunerna i Mälardalen har den här möjligheten och många gör det redan idag. Tanken är ju att man också ska kunna använda funktionen reseplaneraren på hemsidan och på så vis se hur man kan åka kollektivt till respektive aktivitet. Jan Kyrk, VD TiM AB Ett större TiM? Varför ingår inte Degerfors respektive Laxå inom TiM-samarbetet? Svar: När detta samarbete inleddes koncentrerade vi oss i första hand på de stora pendlingssträckorna runt Mälarbanan och Svealandsbanan. Men tiderna förändras och det pågår nu ett arbete med att se över detta och eventuellt utvidga detta samarbete. Jan Kyrk, VD TiM AB Krysstunden Lösning på sidan 2 På www.timinfo.se finns evenemangstips från kommunerna