Möteskultur Micke Darmell: Vi måste sluta lägga tid på dåliga jobbmöten Foto: Anders Wiklund/TT PUBLICEAD: 3 MAJ, 2016 Varje år sitter svenska tjänstepersoner i dåliga möten till en kostnad av 170 miljarder kronor enbart räknat i lönekostnad. Företag och organisationer måste se över möteskulturen för att få en bättre arbetsmiljö. Det tjänar alla på. O Vad tycker du? 95% håller med Micke Darmel
Ett företag med 100 anställda investerar cirka 27 miljoner kronor varje år i ren mötestid. Förberedelser, resor, lokalkostnader, kaffe (viktigt!), uppföljning och så vidare ingår inte i den kalkylen. Dessa 27 miljoner kronor är alltså mycket lågt räknat. amtidigt är mer än hälften av all mötestid ineffektiv. För den här organisationen betyder det 15 bortkastade miljoner, 150 000 kronor per anställd varje år! För den enskilde tjänstepersonen, som sitter en tredjedel av sin arbetstid i möten, innebär det sex förlorade veckor per år. För chefen, som sitter i möte 50 till 80 procent av tiden ja, än mer. Du som läser det här känner kanske igen vad denna frustration betyder för stressnivån. Du har nog inga svårigheter att hitta bättre sätt att tillbringa sex veckor än framför en sömnig powerpoint-presentation med oklart syfte? Du kanske rent av med hjälp av den här texten som argument tänker gå till din chef och be om tre veckors extra semester nästa år (om du lovar att sluta springa på dåliga möten i gengäld)? Trots pengar i sjön och ökad stress för medarbetarna, har många organisationer av oklar anledning en kultur där det är ok att hålla dåliga möten där det skjuts vilt från höften. För lite tid sätts av till att planera, genomföra och följa upp. Det brukar betyda att låg kvalitet får kompenseras med hög kvantitet. (lå upp ond cirkel i ett lexikon, jag har för mig att svensk möteskultur används som exempel för att förklara.) När organisationer mäter och skruvar på allt annat för att förbättra produktiviteten, varför får dåliga möten bara pågå? Varför har inte ledarskapsutbildningar möteskultur på agendan? Varför förväntas inte ledare i organisationen leda bra möten? Varför behandlas inte de interna mötena som den viktigaste kommunikationskanalen en organisation har? Varför är det ok att bara fortsätta slösa med tid, pengar och kollegors energi? I ett parallellt universum är goda interna möten kittet som håller organisationen samman. De här mötena ger en bättre arbetsmiljö med mindre stress och större engagemang. Mötena i sig, men framför allt organisationsmålen, blir meningsfulla för alla kollegor. En bra möteskultur säkerställer all styrning och att vi gör det vi bestämt. Och kanske galnast av allt i det här universumet skickas det väldigt lite interna mail!
Tillbaka till vår värld. Den 31 mars i år trädde en ny arbetsmiljölag i kraft som sätter krav på alla organisationer att arbeta för en förbättrad hälsa på arbetsplatsen, och däribland minska den ohälsosamma stressen. Jag har bevittnat hur många organisationer använt en god möteskultur som verktyg för att uppnå en bättre arbetsmiljö. Det är ett fantastiskt medel får att uppnå vilka mål organisationen än må ha, och medarbetarna mår bättre på köpet. Varsågod, lågt hängande frukt till ett värde av 170 miljarder kronor. Det är bara att plocka. Om skribenten Micke Darmell Föreläsare och rådgivare inom interna möten. Vad tycker du? O B Varje år sitter svenska tjänstepersoner i dåliga möten till en kostnad av 170 miljarder kronor enbart räknat i lönekostnad. Företag och organisationer måste se över möteskulturen för att få en bättre arbetsmiljö. Det tjänar alla på. 95% 5% Jag håller med Jag håller inte med
ummering 5/9/2016 Vi måste sluta lägga tid på dåliga jobbmöten - DN.Åsikt Möteskultur PUBLICEAD: 3 MAJ, 2016 Micke Darmell: Vi måste sluta lägga tid på dåliga jobbmöten (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/vi-maste-sluta-lagga-tid-pa-daligajobbmoten/) PUBLICEAD: 4 MAJ, 2016 oland Karlsson: Att plocka lågt hängande frukt (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/vi-maste-sluta-lagga-tid-pa-daligajobbmoten/att-plocka-lagt-hangande-frukt/) Vem tycker du ska svara? O B M kicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara. N Föreslå fler personer M Jag vill svara själv! (http:/ asikt.dn.se/asikt/borja-skapa-ditt-inlagg/?pid=3771) Om DN.Åsikt Har du ett ämne som du brinner för? Vill du vara med och debattera? På DN.Åsikt publiceras varje vecka aktuella, heta och intressanta debatter. I vårt debattforum kan läsare och inbjudna gäster göra sina röster hörda, och få svar på sina åsikter. Alla har dessutom chansen att påverka vem som ska in i debatten. Om DN.Åsikt (/om-dn-asikt/) D
ANNON: Jag vill skriva på DN.Åsikt Har du en åsikt som du vill publicera och få svar på? kriv ett debattinlägg, föreslå vem som ska svara och låt andra läsare vara med och tycka till. Jag vill skriva (/borja-skapa-ditt-inlagg/) D Heta debatter Elsa Eriksson (http:/ asikt.dn.se/asikt/debatt/psykosocial-ohalsa-lararkrisens-verkligaorsak/) Debatten om lärarkrisen har ett ensidigt fokus. Den psykosociala ohälsan bland lärare är den främsta orsaken till lärarflykten. Politikerna måste lägga mer krut på den psykosociala skolmiljön för att vända utvecklingen. (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/psykosocial-ohalsa-lararkrisens-verkliga-orsak/) epliker: 0 öster: 1586 Alexander Forselius (http:/ asikt.dn.se/asikt/debatt/avskaffa-helgdagarna-och-lat-folksjalva-fa-bestamma-over-sin-ledighet/) Ta bort alla religiösa helgdagar och inför en pott av lediga dagar som medborgarna kan disponera som de vill under året. Då kan samhället rulla året om, samtidigt som folk kan få ledighet efter sina egna förutsättningar. (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/avskaffa-helgdagarna-och-lat-folk-sjalva-fa-bestamma-over-sinledighet/) epliker: 2 öster: 5191 Mikael Öström (http:/ asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-ska-jag-straffas-for-att-jag-inte-tarlan/) Om du inte har lån eller bidrag från CN under studietiden straffas du med sänkt GI. Det måste föreligga ett systemfel i lagstiftningen när bidrag premieras och egen försörjning bestraffas. (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-ska-jag-straffas-for-att-jag-inte-tar-lan/) epliker: 4 öster: 6583 Micke Darmell (http:/ asikt.dn.se/asikt/debatt/vi-maste-sluta-lagga-tid-pa-daliga-
jobbmoten/) Varje år sitter svenska tjänstepersoner i dåliga möten till en kostnad av 170 miljarder kronor enbart räknat i lönekostnad. Företag och organisationer måste se över möteskulturen för att få en bättre arbetsmiljö. Det tjänar alla på. (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/vi-maste-sluta-lagga-tid-pa-daliga-jobbmoten/) epliker: 1 öster: 4512 Malin Holm (http:/ asikt.dn.se/asikt/debatt/gronsaker-ar-alldeles-for-dyrt/) Grönsaker kan kosta upp till 200 kronor kilot. En falukorv får du för 30 kronor. ka vi äta mer varierad vegetarisk mat för klimatet och miljön så måste grönsakspriserna sänkas. (http://asikt.dn.se/asikt/debatt/gronsaker-ar-alldeles-for-dyrt/) epliker: 3 öster: 3872 DN.Åsikt Om DN.Åsikt (http://asikt.dn.se/asikt/om-dn-asikt/) kriv på DN.Åsikt (http://asikt.dn.se/asikt/borja-skapa-ditt-inlagg/) Tips till dig som skriver (http://asikt.dn.se/asikt/tips-till-dig-som-skriver/) Vanliga frågor och svar (http://asikt.dn.se/asikt/faq/) Användarvillkor (http://asikt.dn.se/asikt/anvandarvillkor/) Våra produkter DN.se (http://www.dn.se/) DN.Prio (http://prio.dn.se/prio) edn. (http://dagens.dn.se) DN.Arkivet (http://arkivet.dn.se/arkivet) DN.Korsord (http://korsord.dn.se/korsord)
Prenumerera & Annonsera Prenumerera (http://kund.dn.se/bli-prenumerant/) Annonsera på DN.se (http://info.dn.se/annonsera/annonslosningar/prislista-for-dn-se/) Annonsera i DN (http://info.dn.se/annonsera/) Advertise in DN (http://info.dn.se/annonsera/) Kundservice Frågor & svar (https://kundo.se/org/dagens-nyheter/) Mitt konto (https://kund.dn.se/mitt-konto/) Prenumerationsärenden (https://kund.dn.se/mitt-konto/) Om DN & DN.se (http://info.dn.se/info/) Teknisk info (http://www.dn.se/blogg/dnsebloggen/) Om cookies (http://www.dn.se/info/info-hem/cookies-pa-dnse/) Punkten efter Dagens Nyheter har funnits med allt sedan det första numret 23 december 1864. Grundaren udolf Wall lär ha satt dit den med tanken att Dagens Nyheter inte bara är ett namn. Det är också en avslutad mening, ett konstaterande av vad som hänt. Därför sätter vi punkt även i vår tid. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski. Vd: Gunilla Herlitz. edaktionschef: Caspar Opitz. Chef DN.se: Anna Åberg. Administrativ redaktionschef: Fredrik Björnsson. Utrikeschef: Pia kagermark. Kulturchef: Björn Wiman. Chef ledarredaktionen: Johannes Åman. E-post DN.se: www@dn.se Dagens Nyheter AB 2014