Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen 12-17 återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖ DE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Svag SKULDFLÖ DESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖ RELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJO RITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 1 Svag AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 OK Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖ VERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Tjänsten Finansiell Kontroll beskriv i Produktblad 4, www.kommunrating.se / Tjänster / Produktöversikt och denna dokumentation finns under Analyser / Analysarkiv. Där finns även beskrivningar av betygsskalor och hur betyg skall tolkas. Sidan 1 Bedömning Betygsmatris för Finansiell Kontroll Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter b x x x b c x c d d Beställare: Moderata samlingspartiet i Sundsvall

Svensk KommunRatings Steg 1-Analys Finansiell värdering på historisk statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunAnalys Sundsvall kommun Steg 1-Analysen baseras på historisk statistik d v s uppgifter för år 2 och därefter saknas (men kan samlas in). Sundsvall ligger i Västernorrlands län, tillhör kategorien 'Större Städer' och är nummer 14 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2 var 93 126 invånare och minskningen var -36 personer under år 2. Befolkningsförändringen var -,7 procent under sista 1-årsperioden d v s åren 1991-2 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 21 är 22,29, vilket är 1,72 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 2,5 % och deras kassaflöde 22,2 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 2

Schema för analysen 1 Gapanalys Vad behöver göras? Finansiellt Gap: + 155 Milj kr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Förpliktelse Gap: + 28 Milj kr NT 3, 4 och 17 28 Mkr per år under 2 år Säljbara tillgångar u k i v f 2 Mkr' Risk Gap: + 4 Milj kr NT 13, 14, 15, 16 och 17 Varav 4 Mkr i intern risk Visions Gap: + 3 Milj kr Ledningens medel för utveckling Totalt Gap: = 19 Milj kr 2 Potentialer Hur kan det göras? Utdebiteringsnivå + -6 Milj kr NT 6 Skatten sänk -,5 kr per år under 1 år Avgiftsnivåer + 25, Milj kr NT 7 Kostnadsnivåer + 171, Milj kr NT 8 Totala potentialer: = 19 Milj kr Balans? Ja Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel, som bygger på utredarens värderingar och visioner. Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Besparingspotential Avgiftsspotential Barnomsorg 5 Milj kr Milj kr Äldreomsorg 6 Milj kr 25 Milj kr Individ- och familjeomsorg 5 Milj kr Grundskola 1 Milj kr Gymnasieskola Milj kr Infra, skydd, mm Milj kr Särskilt riktade åtgärder Milj kr Fritid Milj kr Milj kr Kultur 1 Milj kr Milj kr Politik Milj kr Summa potential 171 Milj kr 25, Milj kr * U K = utanför kärnverksamheten V F = värsta fallet Sidan 3

Synsätt Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär kommunallagens Hushållningskrav? En förutsättning är att den politiska ledningen har en medveten vision om framtiden så konkret att man kan diskutera den med de unga invånarna. Hushållningskravet uppfylls om befintliga resurser (Totala intäkter) fördelas i konsumtion och sparande så att denna vision kan förverkligas. I visionen finns önskade framtida investeringar, skuldnivå, likviditetsläge, etc angivet. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 19-). Du köper boken via hemsidan www.sns.se Vad innebär Balanskravet år 2? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 12 Investeringsnivå -------------------> NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå ------------> NT 16-17 Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad ---------------> Rätt sammansatt --------------> Rätt volym ---------------------> Finansiell attraktivitet: Starkt läge ----------------------> Rätt mix och nivå på skatter och avgifter --------------------> Låga finansiella risker -------> Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer---------------------> Service: Hög kvalitet --------------------> Rätt komponerad -------------> Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 4

Sidan 5 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Sundsvall kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! 5 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska 45 År återbetalningsti den för ett år 4 vara längre än 35 5 år sätts tiden till 5 år. 3 25 2 15 1 5 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Sundsvall kommuns förvaltningar. Annan fordran på egna företag Trend för Sundsvall kommuns förvaltningar. Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 2 år Förmedlade lån till egna företag T idigare års trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltalets årliga nivå T renden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat, %, %, % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Kommunens förvaltningar 1,69 9,16 3,37 1,8 1,51 Medelvärde alla kommuner 11,5 8,9 6,46 6,16 4,64 Boksl progn Budget Budget Å r 2 fattas 11,7 milj kr till balans kravet o ch sparnivån är 38 % av nivån fö r go d hus hållning enl kap 8, KL. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1998 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2 (jmf NT 6, 7 och 8).

Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Sundsvall kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive Krav: Ö ve r 9% Omsättning kritiska avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, 25% nivåer avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat 8% för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 2 avsättningsförmågan är konsoliderande. 7% 6% 5% 15% 1 Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Sidan 6 5% Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för 4% pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 3% indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner 96 97 98 99 men ej nyinvesteringar. 2% Koncern Förvaltning Företag Trend, konc Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader 1% lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % Å rets res ultat / Intäkter (Förvaltn.) kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande 1, % trend över 1 % per år sker en belast ning. 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 5, % Information Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Sundsvall kommun Medelvärde alla kommuner -5, % finns för år 1996-2 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden -1, %, % Trend för Sundsvall kommun Balanskravet 2 nivån 5,5 % 96 97 98 99 Pensionsskulden ökade 2, % i snitt per år 1992-2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7, %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5, %: Ja Styrnyckeltal År 1996 1997 1998 1999 2 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3, %: - Svag Skattehöjningskrav 1,63,82,74 1,35 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-1,4% -4, -1,3% 1,9% -,4% Balanskravsnivå 4,4% 5,6% 5,6% 2,7% 3, -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Sundsvall kommun 3,6% 1,62% 4,34% 4,63% 2,65% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 2,7 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% oksl progn Budget Budget nå ett nollresultat resp år. Sparnivån är 38 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL.

Sidan 7 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Sundsvall kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 14 12 1 8 6 4 2 Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Sundsvall kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 12 1 8 6 4 2 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder net to (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend -,98 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr 1997 1998 1999 2 Korta skulder 59 58 48 79 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 2 37 2 3 2 2 2 16 Skuldflödesgrad 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Pensionsförpliktelser 1 18 1 37 1 43 1 52 Sundsvall kommun 5 % 15 % 15 % 5 % 4 % Summa skulder 4 14 4 26 4 1 4 47 Medelvärde alla kommuner 3 % 32 % 27 % 28 % 25 % oksl progn Budget Budget Förmedlade lån 1 91 1 82 2 3 2 2 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter)

Sidan 8 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Sundsvall kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Långa skulder netto Korta skulder P ensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Sundsvall kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Koncernen: Skulder / Tillgångar 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år 1998. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1996 1997 1998 1999 2 Växande trend,13 % per år: - Omsättning 4 238 4 126 4 254 4 422 4 463 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 216 238 299 34 297 Förändring eget kapital -46-137 39-6 32 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 5 664 5 53 5 581 5 41 5 547 Skuldbalansgrad 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Skulder 4 77 4 78 3 61 3 46 3 568 Sundsvall kommun 13% 21% 22% 13% 18% Eget kapital 895 795 1 981 2 5 1 978 Medelvärde alla kommuner 41% 41% 42% 42% 43% Boksl prog Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 1 262 1 486 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns)

Sidan 9 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Sundsvall kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Sundsvall kommun Trend för Sundsvall kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 4 3 2 1-1 -2-3 Finansnetto i Kr/Inv -4 92 94 96 98 2 4 6 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1996 1997 1998 1999 2 -------------------------M ätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Sundsvall kommun -6,6 % -12,1 % -9,5 % -5,3 % -11,5 % Räntevinsten vid.5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Sundsvall kommun -8,4 % -8,7 % -9, % -9,3 % -9,6 % 1996 1997 1998 1999 2 Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Boksl progn Budget Budget 11 221 12 456 12 93 11 481 11 59 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 2 var -17,4 milj kr ( -,48 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Sun dsvall Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren 1992-2. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda.

Sidan 1 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Sundsvall kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Unde r ringm arke rad kurva 2 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Skattesats i Sundsvall kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Nordanstig kommun Potential / Intäkter Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,26 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Sundsvall 22,29 Sundsvall 22,29 Potentialen -1,26 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Timrå 22,34 Nordanstig 21,9 Potentialen -1,26 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Ånge 22,79 Bräcke 22,57 Jämför "Potentialkrav för 2" för Nycke ltal 1. Ragunda 23,57 Potentialen -1,26 % understiger 4,35 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Sollefteå 23,9 En kronas skattehöjning 2 motsvarar ungefär 114 milj kr på eget underlag. Mätår Härnösand 23,4 Diagramvärden ovan 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Skattesats i Sundsvall kommun 22,5 kr 22,5 kr 22,5 kr 22,29 kr 22,29 kr 22,29 kr Skattesats i Nordanstig kommun 21,67 kr 21,74 kr 21,74 kr 21,9 kr 21,9 kr 21,9 kr Utdebiteringspotential jmf Nordanstig -,38 kr -,31 kr -,31 kr -,39 kr -,39 kr -,39 kr Timrå 22,34 Nordanstig 21,9 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% 97 98 99 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999.

Sidan 11 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2 för Sundsvall kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 2,85 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Mkr 25, 2, 15, 1, 5,, Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 5, 4,5% 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1,,5%, Mkr 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Ind. Fam. oms. Utbildning Utbildning Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Politik Politik MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 2,84 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 2,84 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 2,84 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2" för Nycke ltal 1. Potentialen 2,84 % understiger 4,35 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2 för Sundsvall kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 12 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 31,48 % Täby 3,52 % Hedemora 55,74 % Sotenäs 45,76 % Malmö 24,48 % Värnamo Kommuntypen 21,4 % Ö rnsköldsvik21 % Linköping 27,1 % Ö rnsköldsvik 25,21 % Halmstad 11,78 % Sundsvall Länet 21,4 % Ö rnsköldsvik18,37 % Härnösand 27,1 % Ö rnsköldsvik 7,25 % Ö rnsköldsvik 12,98 % Härnösand Aktuell kommun 17,88 % Sundsvall 11,21 % Sundsvall 13,4 % Sundsvall 4,16 % Sundsvall 11,78 % Sundsvall Skillnad till 1999 -,78 %/ -3,24 Mkr -,22 %/ -2,36 Mkr -,11 %/ -,15 Mkr,44 % /,55 Mkr -1,14 %/ -2,96 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 15,95 % Alvesta 83,31 % Göteborg 357,26 % Säter 31,39 % Munkfors Kommuntypen 14,68 % Ö rebro 41,7 % Jönköping 91,18 % Södertälje 5,92 % Lund Länet 1,59 % Kramfors 25,17 % Ånge 73,42 % Sundsvall 3,86 % Sundsvall Aktuell kommun 6,73 % Sundsvall 15,64 % Sundsvall 73,42 % Sundsvall 3,86 % Sundsvall Skillnad till 1999 4,1 % / 39,33 Mkr -,96 %/ -2,36 Mkr -3,35 %/ -1,97 Mkr 1,7 % /,29 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,98 % Ö steråker 3,41 % Bräcke 54,78 % Strömstad 42,83 % Borgholm 18,6 % Dorotea Kommuntypen 2,99 % Södertälje 19,18 % Gävle 24,13 % Kristianstad 22,51 % Norrköping 1,23 % Uppsala Länet 17,88 % Sundsvall 15,75 % Kramfors 22,21 % Härnösand 6,69 % Härnösand 11,78 % Sundsvall Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 15,54 % Karlsborg 59,42 % Alvesta 245,45 % Uppvidinge 26,66 % Arjeplog Kommuntypen 11,38 % Kristianstad 4,28 % Växjö 73,42 % Sundsvall 3,86 % Sundsvall Länet 9,8 % Ånge 21,9 % Ö rnsköldsvik64,88 % Härnösand 3,5 % Härnösand De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slut satser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som best äms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning.

Sidan 13 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2 för Sundsvall kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Mkr 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 6,99 % Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Mkr 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Förskola Förskola Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. Grund skola Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshi ndrades andel av bruttokostnad 7 6 5 4 3 2 1 Sun dsvall Max Medel Min MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 6,99 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 6,99 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 3,2 114 Potentialnyckelta Potentialen 6,99 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 36 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2" för Nyckeltal 1. En krona =114 Potentialen 6,99 % överstiger 4,35 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

Sidan 14 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2 för Sundsvall kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 69 521 Nykvarn 39 465 kr Båstad 631 kr Vilhelmina 45 43 kr Lysekil 56 159 kr Boxholm Kommuntypen 74 386 kr Uppsala 49 55 kr Västerås 1 427 kr Ö rnsköldsvi 49 864 kr Varberg 63 4 kr Karlskrona Länet 95 2 kr Ö rnsköldsv63 771 kr Sundsvall 1 399 kr Ånge 59 62 kr Timrå 68 534 kr Sundsvall Aktuell kommun 98 17 kr Sundsvall 63 771 kr Sundsvall 2 793 kr Sundsvall 61 617 kr Sundsvall 68 534 kr Sundsvall Skillnad till 1999 7 47 kr / 8,17 % 7 811 kr / 13,96 % 486 kr / 21,7 % 4 38 kr / 7,65 % -3 959 kr / -5,46 % Skillnad i mkr 31,45 Mkr 129,86 Mkr 45,26 Mkr 45,4 Mkr -15,63 Mkr Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 71 kr Göteborg 25 kr Nykvarn 194 kr Nordanstig 413 kr Nordmaling 25 kr Malmö Kommuntypen 1 972 kr Varberg 444 kr Ö rnsköldsvik 748 kr Kalmar 567 kr Varberg 242 kr Västerås Länet 2 635 kr Sundsvall 444 kr Ö rnsköldsvik 1 157 kr Härnösand 689 kr Timrå 285 kr Sundsvall Aktuell kommun 2 635 kr Sundsvall 632 kr Sundsvall 1 48 kr Sundsvall 1 345 kr Sundsvall 285 kr Sundsvall Skillnad till 1999 39 kr / 1,5 % -397 kr / -38,58 % 73 kr / 5,19 % 136 kr / 11,25 % -74 kr / -2,61 % Skillnad i mkr 3,63 Mkr -36,97 Mkr 6,8 Mkr 12,67 Mkr -6,89 Mkr Summa skillnad 215,21 Mkr jämfört m ed år 1999. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket 72 497 Ö de shög 41 12 kr Oxelösund 687 kr Hylte 46 297 kr Lerum 56 873 kr Danderyd Kommuntypen 83 643 kr Helsingbor 49 548 kr Helsingborg 1 86 kr Luleå 5 95 kr Kristianstad63 811 kr Eskilstuna Länet 95 736 kr Sollefteå 64 47 kr Ö rnsköldsvi 1 427 kr Ö rnsköldsvi 59 455 kr Ånge 75 7 kr Timrå Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Riket 1 324 kr Lekeberg 73 kr Danderyd 231 kr Bollebygd 422 kr Ö steråker 229 kr Falköping Kommuntypen 2 15 kr Ö re bro 562 kr Um eå 752 kr Linköping 728 kr Karlskrona 277 kr Jönköping Länet 3 256 kr Härnösand 468 kr Sollefteå 1 16 kr Ånge 97 kr Ånge 393 kr Ö rnsköldsvik Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttodriftskostnader per konsumentenhet och den akt uella kommunen, för de tunga verksamhet sområdena. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttodriftskostnad per konsumentenhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning.

Nyckeltal 9: Styrförmåga - oriteter för Sundsvall kommun Risknyckeltal 1 % Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Sidan 15 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 MÄTSTANDARD Belastning oritetsblock saknas i snitt åren 1989-2 - Blocken minskar i betydelse åren 1989-2 - Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren 1989-2 - Vågmäst arläge 1999-2 - Kompensation utgår då ett parti dominerar - ------------------Mätperiod-------------------- Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1989-2 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmäst arläge sista perioden utgör en belastning. Vågmäst arläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Sundsvall kommun 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 Moderaterna 15 % 16 % 11 % 16 % 15 % 17 % Kristdemokraterna 1 % 5 % % 9 % Folkpartiet 5 % 12 % 1 % 1 % 9 % 5 % MÄTSKALA Mandat Centerpartiet (Vågmästare) 19 % 12 % 14 % 1 % 9 % 6 % 'OK' 'Svag' 83-85 81 Övriga vågmästarpartier % 1 % % 1 % % % Risknyckeltal 86-88 81 Miljöpartiet (Vågmästare) 9 % 5 % 9 % 6 % OK 89-91 81 Socialdemokraterna 57 % 53 % 51 % 48 % 54 % 44 % 92-94 81 Vänsterpartiet 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 12 % 95-98 81 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 99-2 81 Antal mandat i kommunfullmäktige

Sidan 16 Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Sundsvall kommun Risknyckeltal 2 18 16 14 12 1 12 1 8 6 4 2 8 6 4 2 dec 92/94 95/98 99/2 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? 14 12 1 8 6 4 2 93 94 95 96 97 98 99 Partier 25 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 3 2 15 1 5 Org spann Anställda / 1-inv Årsanställda Min i Riket Vaxholm Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 211 Förvaltningsbolag: Ingen uppgift Moderbolag: Stadsbacken AB Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Sundsvalls Hamn AB S-vall kom. Industrifast.utveck. AB S-vall - Timrå Räddn. tj. f. 77,25 % S-vall Vatten AB S-vall Parkering AB Mitthem AB S-vall Trafik AB Sundsvall kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 85 S-vall Färjeinv AB Antal invånare i kommunen 93 126 Svag S-vall Energi AB Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 97 Svag 65 S-vall Promotion AB Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Gärde Förvaltning AB Antal nämnder och företag i koncernen 21 Svag Timanställda Studentbostäder i S-vall AB Sammanvägd indikation av handlingskraften: Svag Fastanstälda 15 Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 97 98 99 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-2 och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs t ill en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och

Sidan 17 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Sundsvall kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 12 1 8 6 4 2-2 Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend. 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Skat ter Gen statsbidrag Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Sundsvall kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' SUNDSVALLS KOMMUN 7 225 Fallande trend: Ja Risknyckeltal VÄSTERNO RRLANDS LÄNS LANDSTING 3 325 Snabbt fallande trend: - OK SCA GRAPHIC SUNDSVALL AKTIEBO LAG 1 75 Trenden faller med,27 proc per år. SKANSKA SVERIGE AB 1 25 SUNDS DEFIBRATOR INDUSTRIES AKTIEBOLAG 725 -------------------------Mätperiod------------------------ Boksl progn Budget Budget KUBIKENBO RG ALUMINIUM AB 575 Sundsvall kommun 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 POSTEN SVERIGE AB 475 Avgifter 17 % 16 % 16 % 15 % 16 % PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET 475 Spec dest statsbidrag 2 % 2 % 3 % 3 % 2 % TELIA MOBILE AKTIEBO LAG 375 Gen statsbidrag 7 % 6 % 8 % 6 % 5 % CASCO PRODUCTS AB 375 Skatter 74 % 75 % 73 % 76 % 77 % Summa anställda i ovanstående företag: 15 65 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 %

Nyckeltal 12: Investeringar för Sundsvall kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 9% 8% 7% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden (se diagram nedan). Sidan 18 6% 5% 4% 3% 2% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sist a 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % under sista 1- årsperioden). 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 4% 1% 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Sundsvall kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Sundsvall kommun Resultat2/Intäkter Investeringsnivå 92- Spar-/Kassaflödenivå 92- Optimal investeringsnivå 3% 2% 1% -1% -2% -3% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 Inve st. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år).. - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år)... - 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 1 åren var -,7 proc. -------------------------M ätperiod--------------------------- Investeringar 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Resultat 2-s nittet åren 1992- var 4.55% per år o ch Sundsvall kommun 4,8 % 5,5 % 3,6 % 3,1 % 4,7 % Investerings snittet 5.39% ( Lånebeho vet per år var allts å.84%). Medelvärde alla kommuner 5,8 % 5,2 % 5,2 % 5,1 % 5, % oksl progn Budget Budget

Nyckeltal 13: Skattekraft för Sundsvall kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 11 15% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 1 6 kr 1 4 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 1 95% 9 85% 1 2 kr 1 kr 8 kr 6 kr 4 kr 2 kr Sidan 19 8 75% 7 65% 6 Krav: Ej fallande trend 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Sundsvall kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - OK M ax/mins killnaden är 1,6 % o ch trenden -,2 % per år Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en P rognos enl Sv KF cirkulär 21:51, 21-4-24. -----------------------------------Mätperiod------------------------------- belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Sundsvall kommun 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 17, % 16,9 % 16,4 % 17, % 17,4 % 16,5 % 15,8 % 15,7 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 911 kr 923 kr 96 kr 98 kr 1 18 kr 1 49 kr 1 98 kr 1 159 kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår ( Å rs bok fö r S v K 19xx) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 i snit t 1997 per år. 1998 1999 2 Ko mmunfö rbundets pro gno s av medels kattekraften fö r åren efter 2. kr 89 91 93 95 97 99 1 3 5 Sundsvall ko mmun M edelskattekraft i Riket, inkl pro gno s Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar.