www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Granskning av intern kontroll avseende hjälpmedels hantering Region Halland
Granskning av hjälpmedelshantering Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...3 2.3. Metod och avgränsning...4 3. Granskningsresultat...5 3.1. Styrande dokument...5 3.1.1. Reglemente...5 3.1.2. Hjälpmedelsanvisningar...5 3.1.3. Debiteringsrutiner...5 3.1.4. Ekonomihandbok...6 3.1.5. Intern kontroll...6 3.2. Arbetsrutiner...6 3.3. Registrering av hjälpmedel...7 3.4. Värdering, redovisning och inventering av lager...8 4. Revisionell bedömning... 10 4.1. Det finns tillämpade riktlinjer/anvisningar för hantering av hjälpmedel (uthyrning, lager, anläggningstillgång etc.)...10 4.2. Redovisning av hjälpmedel görs enligt gällande lagstiftning och god redovisningssed...10 4.3. Registrering av utlånade och återlämnade hjälpmedel görs...11 4.4. Värdering och inventering av lagret sker enligt gällande riktlinjer...11 Region Halland
1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland har genomfört en granskning av rutiner och system för redovisning av hjälpmedel. Syftet med granskningen har varit att bedöma om det finns ändamålsenliga rutiner för hjälpmedelshantering som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Granskningen innefattar även att bedöma om redovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed. Efter genomförd granskning ger vi följande sammanfattande slutsatser och bedömningar utifrån revisionsfrågorna: Vår bedömning är att det delvis finns ändamålsenliga rutiner för hjälpmedelshantering som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Vår bedömning grundar vi på att det finns beslutade anvisningar för hjälpmedel, prisrutiner, debitering och anläggningstillgångar. Dock finns inga dokumenterade riktlinjer avseende lagerhantering, lagervärdering eller redovisning av hjälpmedel. Vidare grundar sig vår bedömning i att intern kontrollplan 2014 inte föranletts av någon risk och väsentlighetsanalys. Det finns vidare inget kontrollmoment i planen som har bäring på redovisningen av hjälpmedel. Registrering av utlånade och återlämnade hjälpmedel görs i verksamhetssystemet SESAM. Vi bedömer att de arbetssätt och rutiner som utförs vid utlåning och återlämning av hjälpmedel stödjer registrering av hjälpmedel. Vi bedömer att det inte finns riktlinjer för värdering av lagret som fullt ut säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Dock genomförs det årliga inventeringar av samtliga lager och löpande under året tas listor ur systemet ut på inventarier som inte har flyttats från lagret. Vi rekommenderar att anvisningar för prövning av lagervärdet, arbetssätt/rutiner som finns avseende lagerhantering och anvisningar som beskriver kriterier för kategorisering av artiklar dokumenteras samt att värderingsregler för de olika artikeltyperna fastställs. Vår bedömning är att redovisningen delvis uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed. Vår bedömning grundar vi på att de hjälpmedel som enligt regionens riktlinjer, lagstiftning och rekommendationer ska klassas som en anläggningstillgång inte följs. Detta då samtliga hjälpmedel redovisas som omsättningstillgångar (förråd) trots att de är föremål för avskrivningar. Vidare nettoredovisas ackumulerade avskrivningar för hjälpmedlen på samma konto som tillgången. Vi grundar även vår bedömning på att redovisningen av underhållskostnader i samband med rekonditionering av hjälpmedel görs enligt god redovisningssed. Region Halland 1 av 12
Vi rekommenderar att Region Hallands ekonomihandbok kompletteras med exempel på hur olika kategorier av hjälpmedel ska klassificeras och värderas samt att ackumulerade avskrivningar redovisas på eget konto i balansräkningen. Vidare rekommenderar vi att avskrivningskostnaderna bokförs på ett avskrivningskonto i resultaträkningen istället för på kontot för varukostnader. Region Halland 2 av 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund Region Halland ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland via Hjälpmedelsnämnden som är en beställarnämnd. Driftnämnden för öppen specialiserad vård är ansvarig utförarnämnd vars uppdrag bl.a. är att tillhandahålla ett hjälpmedelssortiment för att erbjuda möjlighet till ett aktivt liv utifrån brukarens egna förutsättningar. Utlåning av hjälpmedel sker i stor omfattning i hälso- och sjukvården. Från ett redovisningsperspektiv har hanteringen väsentlig påverkan på resultat- och balansräkning. En god intern kontroll med väl fungerande organisation, system och rutiner avseende redovisning av hjälpmedel är en förutsättning för att säkerställa en rättvisande redovisning. Revisorerna avser därmed att granska rutiner och system för redovisning av hjälpmedel som lager eller inventarier inklusive registrering av utlånande och återlämnande. Ansvarig nämnd är Driftnämnd Öppen specialiserad vård. 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Finns ändamålsenliga rutiner för hjälpmedelshantering som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Uppfyller redovisningen kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Den kommunala redovisningslagens regler för bokföring och värdering God redovisningssed Regionens riktlinjer och anvisningar för hjälpmedel Vedertagna principer för vad som kännetecknar god intern kontroll Med utgångspunkt från dessa har följande kontrollområden formulerats: Det finns tillämpade riktlinjer/anvisningar för hantering av hjälpmedel (uthyrning, lager, anläggningstillgång etc.) Redovisning av hjälpmedel görs enligt gällande lagstiftning och god redovisningssed Registrering av utlånade och återlämnade hjälpmedel görs Värdering och inventering av lagret sker enligt gällande riktlinjer Region Halland 3 av 12
2.3. Metod och avgränsning Granskningen avgränsas till Driftnämnd Öppen specialiserad vård och omfattar: Genomgång av styrande dokument inom området Genomgång av lagerlistor och räkenskapsmaterial Intervjuer med controller, avdelningschef och lagerutvecklare inom Hjälpmedelscentrum Rapporten har varit föremål för sakavstämning av berörda tjänstemän. Region Halland 4 av 12
3. Granskningsresultat 3.1. Styrande dokument 3.1.1. Reglemente Hjälpmedelsnämnden ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland och är en beställarnämnd medan Driftnämnd Öppen specialiserad vård är ansvarig utförarnämnd. I reglementet för Hjälpmedelsnämnden beslutat i Regionfullmäktige (2010-03-29, 27, senast ändrat 2014-06-28) framgår vad som gäller för hjälpmedelsverksamhetens utförande. Hjälpmedelsnämnden ska säkerställa att regionens invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Hjälpmedlen ska följa patienten. Hjälpmedelsnämnden beslutar om vad som ska finnas i utbud av produkter/tjänster, resurser och leveranstider. Driftnämnd Öppen specialiserad vård styr över hur uppdraget skall genomföras. Detta genom verksamheten Hjälpmedelscentrum (HMC) inom förvaltningen Hälsa- och funktionsstöd. 3.1.2. Hjälpmedelsanvisningar Hjälpmedelsnämnden beslutar om hjälpmedelsanvisningar (2013-09-11) för Region Halland. Hjälpmedelsanvisningarna ger allmän information om hjälpmedelsförsörjning och om vilka riktlinjer och regler som gäller i Halland. Hjälpmedelsanvisningarna ska ge vägledning åt i första hand förskrivare och övrig personal som deltar i hjälpmedelsförskrivning. Anvisningarna behandlar bl.a. följande områden: Mål Definitioner Avvikelser CE-märkning, anpassning, underhåll, rekonditionering och reparation Förskrivare och förskrivarens ansvar Brukarens ansvar Lagar, föreskrifter och förordningar Information kring hjälpmedelshanteringen finns också tillgänglig via Region Hallands hemsida. 3.1.3. Debiteringsrutiner Riktlinjer för debitering finns i dokumentet Prisrutiner Hjälpmedelscentrum Halland. Enligt rutinen säljer eller hyr HMC ut hjälpmedel till privata och offentliga vårdgivare inom Hjälpmedelsnämndens ansvarsområde. Debiteringen till kunder sker månatligen efter avdrag på 1/12 av anslaget per huvudman. Vidare anges att utgångspunkten för försäljningshjälpmedel är att de inte återanvänds. Prissättningen utgår från inköpspriset och ett procentpåslag för att täcka hjälpmedelscentrums insatser. Region Halland 5 av 12
Utgångspunkten vid hyra av huvudhjälpmedel ska vara om det går att återanvända produkten. Hyrespriset baseras på att det är en funktion som hyrs. Grundprincipen är att hyreshjälpmedel prissätts efter normalt inköpspris fördelat på beräknad livslängd samt ett påslag för verksamhetskostnader. Minimihyra är 30 dagar. Ett fåtal hyreshjälpmedel med speciella utföranden finns och där finns ett individuellt bestämt hyrespris. Återköp görs om produkten går att återanvändas. I Hjälpmedelsnämnden (2013-11-15) har beslut fattats om debitering vid utebliven återlämning av hjälpmedel. Beslut innebär att HMC har rätt att debitera brukare för utebliven återlämning av korttidslån med 500 kronor för varje överskriden vecka. 3.1.4. Ekonomihandbok I Region Hallands ekonomihandbok, avsnitt Anläggningsregister (senast uppdaterad 2011-01-01), finns bl.a. beskrivning om klassificering, gränsdragning samt avskrivning för tillgångar. I avsnittet finns angivet att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som är avsedd att stadigvarande utnyttjas i verksamheten, inklusive användas för uthyrning. Vidare att två kriterier skall vara uppfyllda för att händelsen skall betraktas som en investering, beloppet skall uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp och utrustningen skall ha en nyttjandeperiod på minst tre år. Enligt anvisningarna ska Region Halland följa Kommunal redovisningslag (KLR) och RKR:s rekommendationer gällande materiella anläggningstillgångar (inventarier) och omsättningstillgångar (lager/förråd). 3.1.5. Intern kontroll Intern kontrollplan 2014 för Driftnämnd Öppen specialiserad vård (2013-12-03) har enligt intervju inte föranletts av någon risk och väsentlighetsanalys, arbete med detta skall påbörjas 2015 inför planen 2016. Det finns inget kontrollmoment i nuvarande plan som har bäring på redovisningen av hjälpmedel. 3.2. Arbetsrutiner HMC använder sig av verksamhetssystemet SESAM som innefattar funktioner för anläggningsregister, lagerregister, inköp, hyresdebitering, fakturering av tjänster, arbetsorder mm. I SESAM läggs samtliga hjälpmedel upp med en rad olika uppgifter om artikeln som artikelnummer, artikelbenämning, ISO-kod, artikeltyp (hjälpmedel, tillbehör, reservdel), individnummer (för vissa artiklar), konteringsgrupp, anskaffningspris, standardkostnad, debiteringsform (hyra, försäljning) mm. HMC debiterar funktionshyror till sina kunder baserade på kundavtal. I dessa anges vilken kategori av hjälpmedel som ska vara köp- respektive hyresartiklar och vilka s.k. ISO-koder som dessa tillhör. Basen för funktionshyran utgörs av respektive hyresartikels standardkostnad multiplicerad med en kalkylprocent. I systemet SESAM läggs olika prisgrupper upp, som sedan respektive artikel kopplas till. Systemet gör en automatisk beräkning av hyra och/eller försäljningspris för Region Halland 6 av 12
avtalskunderna. Standardkostnaden i SESAM utgörs av senaste inköpspris för aktuell artikel och ändras därmed vid varje inköpstillfälle medan kalkylprocenten följer avtalet. Vid inleverans av hjälpmedel granskas underlagen i SESAM (beställningsblankett) mot leverantörsfakturan. Belopp och antal stäms av på lagerplatsen. Den ekonomiska redovisningen av hjälpmedelsverksamheten kontrolleras genom månatliga avstämningar. Ekonom stämmer av samtliga konton i balansräkningen. Efter manuell avstämning av uppgifter från SESAM görs en filöverföring från SESAM till Agresso. Rimlighetskontroll av uppgifter genomförs. Efter inläsningen stäms systemen av, om det uppstår differenser är det uppgifterna i SESAM som styr och en bokföringsorder skapas i Agresso. Lathundar finns som beskriver processen. Hjälpmedelscentrum äger hjälpmedlet och löpande avskrivning sker oavsett nyttjande av brukare eller ej. Alla inventarier läggs upp som omsättningstillgång (lager/förråd) på konto 14301/14302. Inga tillgångar klassificeras som materiella anläggningstillgångar. Endast artiklar som i SESAM klassas som inventarier är föremål för avskrivning. Icke-inventarier kostnadsförs då de blir utplockade från lagret. Enligt intervju styrs avskrivningen på den artikelnivå som hjälpmedelet är klassat, mellan 3-8 år, och årligen görs en avstämning av avskrivningstiderna så att de speglar dess förväntade livslängd. Avskrivningskostnader redovisas på konto 14301/14302 i balansräkningen och konto 57101 (varukostnad hjälpmedel) i resultaträkningen. Kostnader för rekonditionering bokförs som en kostnad i resultaträkningen på konto 571013. 3.3. Registrering av hjälpmedel I SESAM sker registrering av inköp, godsmottagning, utleveranser till mottagare, returer från mottagare, returer från okänd, lagerflytt mellan lagerställen/hjälpmedelscentraler, försäljning och utrangering/skrotning. I systemet skapas också transaktioner för fakturering och avskrivning mm. HMC använder en rad olika begrepp avseende hjälpmedel som beskriver hur artiklarna kategoriseras och värderas samt hur artikelinformationen i SESAM är upplagd. Som exempel kan nämnas följande begrepp: Inventarier huvudhjälpmedel föremål för avskrivning inventarier hos mottagare inventarier på lager inventarier med individnummer Icke-inventarier huvudhjälpmedel, tillbehör och reservdelar icke-inventarier med individnummer icke-inventarier utan individnummer komponenter på lager På grund av systemet SESAM samt individmärkning har HMC, enligt intervju, kontroll över inventarieklassade hjälpmedel, varifrån det är inköpt och vem det är utlånat till. Icke inventarieklassade hjälpmedel är inte individmärkta, dock kan de Region Halland 7 av 12
spåras genom den individ som tillbehören är monterade på. Vid utlåning skriver låntagaren på en ansvarsförbindelse som registreras i SESAM. Systemet bevakar utlånade hjälpmedel och avbokning sker när hjälpmedlen återlämnas. Hjälpmedlen ägs av Region Halland och skall därmed betraktas som ett lån. Förskrivaren ansvarar för att informera brukaren om detta. Ett hjälpmedel (ej tillbehör) är alltid uppmärkta med brukarens personnummer. Vid retur skall särskilda returlappar användas. Använda hjälpmedel skickas i retur till hjälpmedelscentrum, där tas de emot av rekondavdelningens personal som avregistrerar produkten från brukarens hjälpmedelslista. En bedömning görs om hjälpmedlet går att återanvända, om kostnaden för återställande överstiger anskaffningsvärdet görs en kassation. De hjälpmedel som bedöms vara föremål för rekonditionering gås igenom och återställs till dess ursprungliga skick, för att sedan kunna gå ut till en ny brukare. Med rekonditionering menas att produkten återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamålet. SESAM stödjer återanvändningen av hjälpmedel då det först kontrolleras om det finns hjälpmedel att rekonditionera innan nytt beställs från leverantör. Med rekonditioneringsplanering skapar systemet automatiskt aktiviteter för hjälpmedel som ska levereras ut. 3.4. Värdering, redovisning och inventering av lager I SESAM kategoriseras hjälpmedlen i tre olika typer av tillgångar. De två första typerna av tillgångar är klassificerade som inventarier (på lager eller hos mottagare). Den tredje kategorin av hjälpmedel, är klassificerad som s.k. ickeinventarier. Icke inventarier (tillbehör och reservdelar) kostnadsförs vid utleverans från lager och med en snittkostnad baserat på antal nya/begagnade på lager. Vidare finns en redovisning av varulager som baseras på inköpspriset och månatliga avstämningar på artikelnivå. HMC har löpande förråd-/lagerredovisning vilket innebär redovisning där materialförbrukningen löpande redovisas vid uttag av material från förråd/lager eller i samband med fakturering. Bokföring av inventarier (lager) görs på lagerkonto 14xx innan utleverans enligt nedan: Retur om skrotning debiteras restvärdet på konto 571013 (kassation/retur från okänd), kredit 14X (lager). Inköp debiteras 14XX (lager), kredit 2590 (avräkning inleverans, kortfristiga skulder). Lagerbokföring av icke inventarier (tillbehör, reservdelar osv.) görs på lagerkonto 14xx innan utleverans enligt nedan: Retur begagnat värde på 50 % (inkuransavdrag) debet 14301, kredit 57101. Inköp fakturaavstämning debet 14301 (lagervärde på lager/hos mottagare), kredit 2590 (avräkning leverans). Region Halland 8 av 12
Nedan redovisas en tabell över lagervärdet per 2013 och 2014-10-31. Tkr (förråd/lager) 2013 2014-10-31 Individer på lager 8 243 8 782 Icke individer på lager 11 426 11 965 Individer hos mottagare 42 892 45 622 Totalt 62 561 66 369 Hjälpmedelscentrum har buffertförråd på olika vårdenheter i länet, totalt cirka 50 st. Hjälpmedel på förråden tillhör hjälpmedelscentrum och det uppstår ingen kostnad i form av hyra eller försäljningspris förrän det förskrivs till brukare. Då det förekommer att hjälpmedel tas ur buffertförrådet utan att det först registreras på en brukare, uppstår inventeringsdifferenser. Rutinen som hjälpmedelscentrum tillämpar vid debitering av dessa differenser är: För individmärkta hjälpmedel debiteras inköpspriset. Återfinns hjälpmedlet och returneras till HMC sker ingen återbetalning. Försäljningshjälpmedel debiteras med 100 % av försäljningspriset. Tillbehör och inte individmärkta hjälpmedel debiteras med inköpspris. Endast det sammanlagda värdet av negativa inventeringsdifferenser hanteras. Årligen utförs inventering vid samtliga förråd och av antalet begagnade och antalet nya artiklar. I samband med den fysiska inventeringen stäms utgående balanser från SESAM av. Differenser utreds och dokumenteras på inventeringslistor och i verksamhetssystemet SESAM. Rutin över inventering för HMC och buffertförråden finns dokumenterad. Beskrivningen över buffertförråden behandlar när de olika lagren skall inventeras, vart rutinen för inventering finns, vart bokning av inventering görs mm. Lagerutvecklare flyttar individer till lager 999 (förvunnet lager) på de individer som inte har återfunnits vid inventeringen. Lagerutvecklare skickar resultatet av inventeringen till respektive kund och eventuell debitering sker i slutet av året. HMC:s lager inventeras årligen och inför varje inventeringstillfälle så har lagerutvecklare genomgång med personalen. Informationen syftar bl.a. till att beskriva hur investeringsunderlaget fylls i, hur man skiljer på nytt och begagnat, att underlaget skall signeras etc. Enligt intervju görs ingen separat värdering av lagret vid inventering. Hjälpmedel är inte föremål för inkuransavdrag när de ligger på lager, dock har returer värderats till 50 % av inköpspriset. Enligt intervju tar dock lagerutvecklare under året ut listor över s.k. none-movers och slow-movers ur SESAM. Listorna visar de produkter som inte har rört sig/ rör sig långsamt i lagret, listorna visar endast inventarier (individer). De artiklar som ej omsätts skrotas och en spärr sätts upp i SESAM som gör att artikeln skrotas när den kommer på retur. Även de reservdelar som tillhör individen skrotas. Det görs enligt intervju ingen värdering på reservdelar/komponenter genom exempelvis en inkuranstrappa. Region Halland 9 av 12
4. Revisionell bedömning I denna granskning har revisionsfrågor formulerats enligt följande: Säkerställer Driftnämnd Öppen specialiserad vård en tillräcklig intern kontroll genom rutiner för hjälpmedelshanteringen och uppfyller redovisningen kraven på rättvisande räkenskaper? Vår samlade bedömning är att det delvis finns ändamålsenliga rutiner för hjälpmedelshantering som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Vår samlande bedömning är att redovisningen delvis uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed. Vi vill lämna följande kommentarer kring granskningens kontrollområden. 4.1. Det finns tillämpade riktlinjer/anvisningar för hantering av hjälpmedel (uthyrning, lager, anläggningstillgång etc.) Vi bedömer att det delvis finns tillämpade riktlinjer/anvisningar för hantering av hjälpmedel. Vi grundar vår bedömning på att Hjälpmedelsnämnden beslutat om anvisningar för hjälpmedel, prisrutiner och debiteringsformer. Vidare finns riktlinjer för anläggningstillgångar i ekonomihandboken. Dock finns inga dokumenterade riktlinjer avseende lagerhantering, lagervärdering eller redovisning av hjälpmedel. Vidare rekommenderar vi att beslutad riktlinje avseende debitering vid utebliven återlämning av hjälpmedel följs. Enligt intervju debiteras sällan kunden trots att det förekommer att hjälpmedel inte återlämnas. Intern kontrollplan 2014 har enligt intervju inte föranletts av någon risk och väsentlighetsanalys. Det finns vidare inget kontrollmoment i planen som har bäring på redovisningen av hjälpmedel. Vi rekommenderar nämnden att se över detta i den analys som skall genomföras under 2015. 4.2. Redovisning av hjälpmedel görs enligt gällande lagstiftning och god redovisningssed Vi bedömer att redovisningen av hjälpmedel inte fullt ut görs enligt gällande lagstiftning och god redovisningssed. Vi grundar vår bedömning på att de hjälpmedel som enligt regionens riktlinjer, lagstiftning och rekommendationer ska klassas som en anläggningstillgång inte följs. Detta då samtliga hjälpmedel redovisas som omsättningstillgångar (förråd) trots att de är föremål för Region Halland 10 av 12
avskrivningar enligt vedertagna redovisningsprinciper för anläggningstillgångar. Hyresartiklar är per definition tillgångar som hyrs ut och därmed att anse som anläggningstillgångar. Det som är avgörande för kategoriseringen av en tillgång är karaktären på tillgången. Vidare nettoredovisas ackumulerade avskrivningar för hjälpmedel på samma konto som inventarier (hjälpmedlet), d v s konto för lager/förråd. Vi rekommenderar att ackumulerade avskrivningar redovisas på eget konto i balansräkningen, bruttoredovisas. I resultaträkningen redovisas avskrivningskostnader på kontot varukostnader för hjälpmedel (kontoklass 5). Vi rekommenderar att kostnader för avskrivningar redovisas på ett avskrivningskonto (kontoklass 7) i resultaträkningen. Vidare bedömer vi att redovisningen av rekonditioneringskostnader, kassation eller andra kostnader i samband med hjälpmedel görs enligt god redovisningssed. Då rekonditioneringen syftar till att återställa hjälpmedlet till dess ursprung skall kostnaden inte läggas på tillgången utan belasta resultatet då de uppkommer, vilket Hjälpmedelscentrum gör. Vi rekommenderar att Region Hallands ekonomihandbok kompletteras med exempel på hur olika kategorier av hjälpmedel ska klassificeras samt värderas. 4.3. Registrering av utlånade och återlämnade hjälpmedel görs Vi anser att registrering av utlånade och återlämnade hjälpmedel görs. Vi grundar vår bedömning på att hjälpmedel individmärks och kan spåras genom systemet SESAM. Det finns en individ som styr, genom individmärkning, och alla komponenter/tillbehör som läggs till individen finns registrerade i systemet med artikelnummer och kan på så vis spåras. Vidare anser vi att det finns arbetssätt/rutiner som stödjer registrering av hjälpmedel. Exempelvis skriver låntagaren på en ansvarsförbindelse vid utlåning som registreras i SESAM. Använda hjälpmedel som skickas i retur tas emot av rekondavdelningens personal som avregistrerar produkten från brukarens hjälpmedelslista. 4.4. Värdering och inventering av lagret sker enligt gällande riktlinjer Vi bedömer att värdering och inventering av lagret delvis sker enlig gällande riktlinjer. Vi grundar vår bedömning på att hjälpmedelscentrum inte gör en separat prövning av artiklarnas bokförda värde vid exempelvis inventering. Det avser hjälpmedel som tillhör icke-inventarier och som är försäljningsvaror/köpeartiklar respektive reservdelar (omsättningstillgång). Lagervärdet behöver inte vara felaktigt, men en prövning behöver göras varje år för att bedöma om bokfört värde följer lägsta värdes princip. Vidare grundar vi vår bedömning på att det månatligen sker avstämningar av lagret och justering för värdering görs baserat på vilka produkter som finns i lagret Region Halland 11 av 12
(nya/begagnade). Ett inkuransvärde om 50 % av inköpspriset tas upp vid retur på samtliga varor som inte är föremål för avskrivning, vilka finns angivet i lathundar. Det genomförs även årliga inventeringar av samtliga lager och löpande under året tas listor ur systemet ut på inventarier som inte har flyttats från lagret. Vid dessa tillfällen genomförs kassationer om behov uppstår. Vi rekommenderar att anvisningar för prövning av lagervärdet, de arbetssätt/rutiner som finns avseende lagerhantering och anvisningar som beskriver kriterier för kategorisering av artiklar dokumenteras samt att värderingsregler för de olika artikeltyperna fastställs. 2015-01-15 Rebecca Lindström Projektledare Kerstin Sikander Uppdragsledare Region Halland 12 av 12