FÖRSLAG. 33 Prismodell för hjälpmedel

Transkript

1 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO Prismodell för hjälpmedel Gemensamma nämndens vård, omsorg och hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna förslaget till reviderad prismodell för hjälpmedelsverksamheten Ärendebeskrivning Nuvarande prismodell skapades när Sesam Classic infördes I början av 2009 infördes ett helt nytt verksamhetssystem, Sesam 2, som ger möjlighet till en flexiblare prismodell och möjliggör en ökad precision i prissättningen. Med anledning av detta beslutades att göra en översyn av nuvarande prismodell. Ärendet har handlagts av i samråd med förvaltningsledningen. Utvecklingsarbetet, nulägesbeskrivning, analys samt idé, har till stora delar skett i samarbete med landstinget i Västmanland. Förslaget till ny modell har diskuterats och förankrats i VOHJS nämndens beredningsgrupp för hjälpmedelsfrågor. Bilaga: 1. Tjänsteutlåtande 2. Reviderad prismodell Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\gnvo\2011\nämnd\(6) 04 nov\ 33 Prismodell för hjälpmedel\ 33 Prismodell för hjälpmedel.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: :41

2 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE Bilaga 1 33 H A N D L Ä G G A R E D I A R I E N R Jan-Erik Johansson GNVO HH-HOH Till Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel PRISMODELL Bakgrund och ärendebeskrivning Nuvarande prismodell skapades när Sesam Classic infördes I början av 2009 infördes ett helt nytt verksamhetssystem, Sesam 2, som ger möjlighet till en flexiblare prismodell och möjliggöra ökad precision i prissättningen. Med anledning av detta beslutades att göra en översyn av nuvarande prismodell. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av i samråd med förvaltningsledningen. Utvecklingsarbetet, nulägesbeskrivning, analys samt ide, har till stora delar skett i samarbete med landstinget i Västmanland. Förslag till ny prismodell har diskuterats och förankrats i GNVO-nämndens beredningsgrupp för hjälpmedelsfrågor. Förvaltningens ståndpunkt Hjälpmedelsverksamheten skall bedrivas efter principen självkostnadspris. Avsikten med en reviderad prismodell är att varje typ av hjälpmedel skall prissättas utifrån sin självkostnad och varje köpare skall bära den kostnad som är relaterad till respektive hjälpmedel. Funktionshyra utgör en bärande princip för den reviderade prismodellen. Med funktionshyra avses en prissättning som bygger på hjälpmedlets funktion, oavsett ålder, i syfte att av kostnadseffektivitetsskäl nå optimal användning av varje hjälpmedel. Konsekvenser Befintlig prismodell är i grunden välfungerande. En reviderad prismodell enligt bilagda förslag skapar förutsättningar för att införa komponenthyra av hjälpmedel. Med komponenthyra avses att hyrespriset för respektive hjälpmedel i sitt grundutförande, kompletteras med hyra för brukarspecifika tillbehör. Komponenthyra innebär ett viktigt steg mot principen att varje köpare skall bära kostnaden för de hjälpmedel man beställt. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\gnvo\2011\nämnd\(6) 04 nov\ 33 Prismodell för hjälpmedel\bilaga 1Tjänsteutlåtande SID 1(2) prismodell.doc Utskriftsdatum: :45

3 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D I A R I E N R Jan-Erik Johansson GNVO HH-HOH Med den reviderade prismodellen skapas också möjligheten att börja ta betalt för de tjänster som är relaterade till respektive hjälpmedel. Idag sker detta efter en schabloniserad metod där tilläggstjänster ofta är inbakade i hyrespriset. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel besluta 1. För egen del godkänna förslaget till reviderad prismodell för hjälpmedelsverksamheten. Eva Andrén Förvaltningschef för habilitering och hjälpmedel Anki Forsberg Hjälpmedelschef Bilaga. Reviderad prismodell ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\gnvo\2011\nämnd\(6) 04 nov\ 33 Prismodell för hjälpmedel\bilaga 1Tjänsteutlåtande SID 2(2) prismodell.doc Utskriftsdatum: :45

4 1 (5) ÖVERSYN AV PRISMODELL HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN 1

5 2 (5) 1. Bakgrund/Syfte i Sörmland tillämpar idag en prismodell som skapades när Sesam Classic infördes Våren 2009 infördes ett helt nytt verksamhetssystem (Sesam 2) som skapat ökade möjligheter till flexibilitet vad avser bl a prismodell. Med anledning av detta beslutades att göra en översyn av nuvarande prismodell i syfte att ta till vara de möjligheter det nya verksamhetssystemet ger. 2. Beskrivning av nuvarande prismodell I nuvarande prismodell sker en översyn av priserna en gång per år, vanligtvis på våren efter det att resultatet av årsbokslut är känt. Prisavtalsförändringar som sker under året justeras inte löpande utan alla prisavtalsförändringar uppdateras i samband med den årliga översynen. Prismodellen hanterar tre olika typer av priser, hyrespriser, försäljningspriser och schablonpriser. 2.1 Hyresprismodell Den vanligaste typen av prissättning är hyrespris som står för ca 70 % av de totala intäkterna. Hyresprismodellen är en klassisk prismodell där man utgår från hjälpmedlets inköpspris och gör pålägg för verksamhetens kostnader Beskrivning av hyresprisets uppbyggnad När ett hyrespris beräknas i hjälpmedelscentralens verksamhetssystem, Sesam 2, är grunden hjälpmedlets aktuella inköpspris. Därefter tar man hänsyn till avskrivningstiden på hjälpmedlet. Den normala avskrivningstiden är 5 år men det förekommer att vissa hjälpmedel har 3 års avskrivningstid. När den månatliga avskrivningen är framräknad görs det pålägg för olika verksamhetskostnader Pålägg För att täcka verksamhetens kostnader ingår det fyra olika pålägg i hyrespriset. 1. Administration All övergripande administration som t ex kundtjänst, IT, ekonomi m m. 2. Material Materialomkostnader som reservdelar, verktyg m m. 3. Ränta Räntekostnad på kapital 4. Service Tekniker- och konsulenttid relaterat till respektive hjälpmedel. 2

6 3 (5) Prisgrupper Alla hjälpmedel kräver inte lika mycket resurser vilket gör att det behövs olika stora pålägg för olika typer av hjälpmedel. För att varje hjälpmedel ska bära sin del av de totala kostnaderna finns det därför fem olika prisgrupper. De olika prisgrupperna har samma pålägg, se punkt 2.1.2, men storleken på påläggen varierar mellan prisgrupperna. Skillnaden på hyrespriset mellan den lägsta prisgruppen M1 och den högsta prisgruppen M5 är 33 procent. Prisgrupper 1. M1 Artiklar klassade som lätt lätt 2. M2 Artiklar klassade som lätt 3. M3 Artiklar klassade som medel 4. M4 Artiklar klassade som tung 5. M5 Artiklar klassade som tung tung Nyttjandegrad Nyttjandegraden är en del i prismodellen och den visar hur stor del av det totala antalet hjälpmedel som är uthyrda. Om man har en låg nyttjandegrad finns det många hjälpmedel på lagret och vice versa. Det innebär att om man har många hjälpmedel på lager ökar hyrespriset på grund av att hjälpmedelscentralen får ökade lagerhållningskostnader. Nyttjandegraden räknas fram per ISO-kodsgrupp. 2.2 Försäljningsprismodell Försäljningsprismodellen utgår från inköpspriset och sedan görs ett pålägg för att täcka hjälpmedelscentralens kostnader för hantering av hjälpmedlet. Pålägget varierar i storlek beroende på hur högt inköpspriset är, se nedan 1. Inköpspris mellan kr 2. Inköpspris mellan kr 3. Inköpspris över kr 2.3 Schablonprismodell Schablonprismodellen utgår från den totala månatliga inköpskostnaden för de hjälpmedel som klassas som schablonhjälpmedel. Den totala inköpskostnaden för schablonhjälpmedel fördelas sedan mellan kunderna med en fördelningsnyckel som grundar sig på varje kunds totala inköp av schablonhjälpmedel. Två gånger per år räknas fördelningsnyckeln om. På den framräknade summan görs ett pålägg med en fastställd procentsats för att täcka hjälpmedelscentralens kostnader för hantering av hjälpmedlet. De hjälpmedel som ingår i schablonprismodellen klassas oftast som i andra landsting till s k köphjälpmedel, d v s kunden äger hjälpmedlet och det rekonditioneras och återanvänds inte. I 3

7 4 (5) Sörmland anses det inte är ekonomiskt försvarbart att skrota fullt funktionsdugliga hjälpmedel. Därför har en modell skapats som bygger på att återanvända den här typen av hjälpmedel. 3 Arbetsgången Arbetet med översynen av prismodellen inleddes med att samla in fakta om prismodeller från i princip samtliga hjälpmedelscentraler i landet. har under flera år haft ett nära samarbete med Västmanlands hjälpmedelscentral när det gäller ekonomi och IT. Respektive prismodell är dessutom lika uppbyggd till sin grund. Av det skälet fanns stora fördelar att bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete för att ta fram en reviderad prismodell. I analys och diskussion framkom ett antal bärande principer för en reviderad prismodell. Grundstenarna i den nya prismodellen skall vara funktionshyra, varje hjälpmedel ska bära sina egna kostnader, samt varje kund skall bära sina specifika kostnader. De ska även om möjligt skapas incitament för kunden att hålla nere sina kostnader. Funktionshyra innebär att ett hjälpmedel kostar lika mycket oavsett vilken ålder det har. Det innebär att ett nytt hjälpmedel och ett gammalt hjälpmedel får samma hyra. Den här modellen har kunderna efterfrågat beroende på att de lättare kan beräkna vet vilken hyra ett hjälpmedel har och därmed lättare kan beräkna sina hjälpmedelskostnader. Motsatsen till funktionshyra är en hyra som tar hänsyn till ett hjälpmedels ålder. Ett gammalt färdigavskrivet hjälpmedel får en lägre hyra och ett nytt hjälpmedel får en högre hyra. I båda modellerna måste de total hyresintäkterna för ett visst hjälpmedel bli lika stora. Det innebär att i modellen med olika hyrespriser beroende på ålder blir det stora skillnader i hyrespris mellan nytt och gammalt. I Dalarna har man det här systemet och där är t ex hyrespriset för en färdigavskriven CCTV (synhjälpmedel) 280 kr och en helt ny 850 kr, en modell som alltså inte förordas i detta förslag. 4

8 5 (5) 4 Förslag till ny prismodell Grunden i vår befintliga prismodell där man jobbar med olika prisgrupper och kalkylkoder är en väl fungerande modell som ger ett rättvisande hyrespris för kunden. För att förbättra nuvarande prismodeller föreslås några förändringar som förbättrar precisionen i prissättning och uppföljning. Grundprincipen för den nya prismodellen är två sätt att ta betalt, hyra respektive försäljning: Hyra: Pålägg, se punkt för kostnadsslagen, overhead, material, tekniker, konsulent och ränta. Prisgrupper, se punkt 2.1.3, som speglar ett hjälpmedels resursåtgång, förslagsvis sex stycken. Komponenthyra. I ett hjälpmedels grundhyra ingår en standardkonfiguration. Vill kunden ha extra tillbehör så betalar man hyra för dessa. Kunden kan då påverka sin hyreskostnad. Debitering av tjänster. Vissa specialtjänster som nu är gratis bör debiteras den kund som utnyttjar tjänsten. Det kan t ex vara tjänster som flytt av sängar, specialanpassningar, anpassningar utöver första utprovningen m m. Avskrivningstider som speglar ett hjälpmedels livslängd. Schablon: Prismodellen för schablon behålls i sin nuvarande utformning. Försäljning: Fyra olika prisgrupper. Hjälpmedlets inköpskostnad styr prisgruppsindelningen. 4.1 Förändringar som krävs i befintliga prismodeller 1. Införa komponenthyra. 2. Börja ta betalt för tjänster 5