Från A till Ö. Omvärldsanalys och aktuella frågor

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

Antagen av Samverkansnämnden

God och nära vård

Svensk hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Sammanhållen vård. Kontaktpersonmöte patientsäkerhet SKL Göran Stiernstedt

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Samverkansplan för hälsa och den nära vården

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Kunskapsstödsutredningen

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Regionens verksamhetsram

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Omvärldsbevakning landsting

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

En modern sjukvård för alla inte bara några

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)


Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Södra sjukvårdsregionen

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

På gång inom äldreområdet!

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Strategi för digital utveckling

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post:

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Bilaga Återkoppling RD-uppdrag till RS för att uppnå budgeterat resultat

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL


Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Vård i livets slut, uppföljning

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Lägesrapport

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Dagordning på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 31 augusti 2015

Politiskt program. Valfrihet och mångfald. Trygghet och säkerhet

Beställningsunderlag 2015

Introduktion till Äldre

Handlingsplan i syfte att uppnå överenskomna strategiska mål och delmål för framtidens närsjukvård i Munkedal-Lysekil-Sotenäs

Handlingsplan

Digital vårdcentral primärvård

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Yttrande över förslag till Patientlag

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Transkript:

Från A till Ö Omvärldsanalys och aktuella frågor Kundbas Landsting, april 2005 Torbjörn Sundén Ansvarsutredningen (Dir 2003:10, delbetänkande SOU 2003:123) Genomgripande och förutsättningslös statlig översyn av hela den offentliga samhällsorganisationen inkluderande struktur och ansvarsfördelning mellan staten, landstingen och primärkommunerna. EU bevakar. Arbetstidslagstiftningen skärps från 1 jan 2007 efter EU-direktiv Arbetstid, jour och dygnsvila Betänkandet om den kommunala revisionen (SOU 2004:107) Ansvarsprövningen Oberoende och roller Revisionens förutsättningar Befolkningsutveckling Minskad befolkning i flertalet landsting Fortsatt koncentration till de tre storstadsregionerna Befolkningsström från inland till kust (främst de yngre som flyttar) Ökad andel äldre i befolkningen Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Prop 2004/05:21) Medfinansiering, särskild sjukförsäkringsavg. 15%, för helt sjukskrivna Förebyggande och rehabiliteringsinsatser Korrekt redovisning och uppföljning krävs Finansieringen försvagad/förändrad ekonomi De flesta landsting har inte en ekonomi i balans Befolkningsminskning leder till minskat skatteunderlag Ökat behov av ekonomiska prioriteringar (konkurrerande vårdbehov) samtidigt som de medicinska möjligheterna, och patienternas krav, ökar Utveckling av styrmodeller samt rollerna hos köpare och leverantörer Ökat ekonomiskt omvärldsberoende Skatteutjämningsutredningen (vinnare och förlorare) Prop 2003/04:155 1

Fokus på processer/kedjor och effektivare samverkan Inom sjukhus Sjukhus primärvård kommunen (äldrevård/psykiatri) Privata vårdgivare landstinget Följa patienter/diagnoser Problem med väntetider, utskrivningar, vårdplanering, dubbelarbete Förändrad hälsa hos befolkningen Ökning av psykosociala och arbetsrelaterade problem Äldre gruppers sjukdomar ökar Livsstilssjukdomar fetma, tobak och alkohol samt låg fysisk aktivitet Sjukskrivningarna har ökat, särskilt långtidssjukskrivningar God ekonomisk hushållning (Prop 2003/04:105) Balanskravet och särskilda mål för god ekonomisk hushållning Revisorernas roll Högspecialiserad sjukvård Översyn av den högspecialiserade vården betänkandet (Ds 2003:56) föreslår fortsatt landstingsansvar, profilering regionvis, styrning via SoS Forskningens finansieringen Internationalisering och ökad internetanvändning Ökade kontakter och normgivning främst inom EU-samarbetet Patienter vänder sig utomlands för att få vård E-kliniken Mediciner och behandlingsmetoder sprids globalt i snabbare takt Konkurrensen ökar Patientupplevelser, kvalitet och effektivitet redovisas alltmer öppet Nya aktörer Regiongränserna bryts Kunskaps- och teknikutveckling Metod- och teknikutveckling Telemedicin Genteknik Biomaterial Läkemedels- och annan terapiutveckling för sjukvård och omvårdnad Laboratorierna blir mer automatiserade och decentraliserade 2

Informationsteknik, behov och möjligheter ökar IT leder till ökade kunskaper hos patienterna om sjukdomar och behandling Ökad kommunikation med IT i hälso- och sjukvårdens nätverk Nationella databaser under uppbyggnad, informationens kvalitet förbättras Konsekvenser för ledarskap, rekrytering och kompetensutveckling Läkemedel Läkemedelsförmånsnämnden styrande organ Kostnadsutvecklingen Läkemedelskommittéernas arbete och effekter Överenskommelse med läkemedelsindustrin Resistenta bakterier stor utmaning Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (Prop 1999/2000:149) Primärvård, psykiatri och äldrevård Överfört i lokala handlingsplaner Normer och program utvecklas Nationella vårdprogram och globala medicinska standards Förskrivningsrekommendationer och följsamhet till dessa EBM (Evidence Based Medicine) Nya drifts- och verksamhetsformer Konkurrensutsättning och privatisering av stödfunktioner, laboratorier, övrig service och även hela vårdcentraler Nya strukturer Landstingen formar nya politiker- och tjänstemannaorganisationer Närsjukvård/-sjukhus, BB och Akutkirurgi heta frågor i många landsting Gränsöverskridanden samt diskussioner om regionalt självstyre Entreprenader med områdesansvar inom hälso- och sjukvården Patienten i centrum Stärkt ställning ökade krav och kunskaper Väljer vårdgivare, regionalt, nationellt och i en framtid internationellt Delaktig i val av behandlingsmetod och möjlighet till second opinion Vårdköer samt vård- och behandlingsgarantier Avvikelsehantering, omvårdnadskvalité och bemötande Förändrade vårdformer, vård i hemmet ökar Patientorienterade hälso- och sjukvårdsorganisationer utvecklas 3

Patientsäkerhet Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete i fokus Läkemedel, vårdhygien, fallskador, vårdrutiner, kommunikation Personalförsörjning Förväntad brist på främst allmänläkare, sjuksköterskor och tandläkare Påverkar köer, övertid och kontinuitet samt konkurrensen om personal Primärvårdens roll Ökat tryck på en prioriterad vårdform Ett nationellt familjeinstitut (FAMMI) Prioriteringsdelegationens slutbetänkande (SOU 2001:8) Prioriteringar i vården Nya krav på politiker och nya gränser inom det offentliga åtagandet Prioriteringsriktlinjer i det praktiska arbetet samt de etiska frågorna Nationell samverkan via Prioriteringscentrum Psykiatrisamordning Regeringen har tillsatt en särskild psykiatrisamordnare Regional utveckling Landstingen i samverkan med stat, kommun och näringsliv Livsmiljö Arbete och utveckling Kultur Utbildning Kommunikationer Samverkansutredningen (SOU 2000:114) Möjlighet till gemensamma nämnder mellan kommuner och landsting Socialstyrelsens Övergripande kvalitetsindikatorer inom hälsooch sjukvården Indikatorer för jämförelser/uppföljningar på nationell och landstingsnivå Stora praxisvariationer (som inte motsvaras av sjukdomsvariationer) Användning av olika medicinska insatser varierar 3-10 ggr Vårdtidens längd, vårdnivåer och teknologi 4

Verksamhetsuppföljning Krav på högre kvalitet och bättre tillgänglighet av befintlig kunskap Effektivitetsbegreppen utvecklas och blir enhetligare Stort utvecklingsarbete via SoS (del av Nationella handlingsplanen) Värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6) Vården vid livets slut innehåller många gånger brister Stora lokala (geografiska) skillnader i den palliativa (lindrande) vården Stora skillnader mellan olika diagnoser och diagnosgrupper Äldrevården Äldre- och anhörigvården stor utmaning för individ och samhälle Äldreberedningens Äldrepolitik för framtiden 29/9 04 (SOU 2003:91) Äldrevårdsutredningen betänkande 24/6 2004 (SOU 2004:68) Övrigt Övrigt av intresse är bland annat Iakttagelser om landsting Ds 2005:7 5