Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad
Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå målet om en fossiloberoende fordonsflotta krävs styrning av olika delar av transportarbetet drivmedel är en del Med låginblandning i bränslen kan bara en begränsad del av målet om en fossiloberoende fordonsflotta uppnås långsiktiga styrmedel med högre ambitionsnivå behövs Kvotpliktssystemet för låginblandning av biodrivmedel som införs 2014 måste därför utvecklas vidare Att introducera handel med klimatcertifikat är ett naturligt nästa steg
Vad är ett klimatcertifikat? Klimatcertifikat är ett marknadsbaserat stödsystem med syfte att kostnadseffektivt öka användning och produktion av förnybara drivmedel med hög klimatnytta En kvot fastställs som anger hur stor andel av drivmedelsförsäljningen som ska utgöras av biodrivmedel - kvoten skruvas successivt upp Bränsledistributörerna åläggs att köpa klimatcertifikat i förhållande till hela sin drivmedelsförsäljning Alla förnybara drivmedel är berättigade till klimatcertifikat 1 certifikat motsvarar 1 ton CO 2e Klimatcertifikaten blir en extra ersättning för producenter av biodrivmedel utöver inkomsten från försäljningen av drivmedlet - ju större klimatnytta desto fler certifikat 3
Med elcertifikatsystemet för förnybar el som förebild Från Nils Andersson/Energigas Sverige 4
Klimatcertifikat grundläggande principer Marknadsbaserat Certifikatpriset sätts på en marknad där kvotpliktiga aktörer köper certifikat motsvarande en andel av sin försäljning Kostnadseffektivt Handel med certifikat skapar ökad flexibilitet och konkurrens i kvotuppfyllelsen vilket håller nere kostnaden för konsumenten Långsiktigt Inom systemet etableras långsiktiga delmål, mål och villkor till år 2030/2050 Målstyrande Styr mot de mål för minskad klimatpåverkan som kopplas till systemet Teknikneutralt Konkurrensneutrala villkor etableras och låter marknaden utse vinnare Egenfinansierat Certifikatsystemet är budgetneutralt och kan på sikt möjliggöra att skattebefrielsen för biodrivmedel kan fasas ut 5
Klimatcertifikat möjlig uppbyggnad av ett system Elcertifikat Klimatcertifikat Mål + 25 TWh förnybar elproduktion år 2020 Klimatmål 2030 (reduktion av växthusgaser) Certifikatenhet 1 MWh producerad förnybar el Reduktion av 1 ton CO 2 - ekvivalenter Kvotpliktiga aktörer Elleverantörer Drivmedelsdistributörer Kvotpliktig volym Certifikatberättigade Generella eller specifika certifikat Ca 100 TWh (elanvändning undantagen basindustrin) Producenter av förnybar elproduktion Generella ca 60 TWh (fordonsbränslen i vägtrafik) Producenter/distributörer av biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna Generella, men viktade efter klimatnytta
30 % förnybara drivmedel i transportsektorn 2030 kan nås till kostnader motsvarande elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemets ackumulerade kostnad för att uppnå det uppsatta målet om 25 TWh förnybar el år 2020 är ca 60 miljarder SEK 1 motsvarande en kostnad på i genomsnitt ca 200 SEK/MWh förnybar energi Ackumulerad kostnad för att med klimatcertifikat uppnå 30 % förnybara drivmedel år 2030 är ca 40 miljarder SEK motsvarande en kostnad på i genomsnitt ca 290 SEK/MWh 1 Ackumulerad kostnad för elcertifikatsystemet år 2020. För slutåret 2035 är ackumulerad kostnad ca 100 miljarder SEK räknat på faktiskt utfall t o m år 2012, forwardpriser år 2013-2017 samt 250 SEK/MWh för år 2018-2035. 7
Kvotplikt 2.0 = kvotplikt + handel med klimatcertifikat Skillnaden mellan ett kvotpliktssystem och ett certifikatsystem är i princip möjligheten att uppfylla kvoten genom handel med certifikat I ett kvotpliktssystem för drivmedel krävs att kvotplikten uppfylls genom att distributörerna fysiskt säljer biodrivmedel som motsvarar kvotpliktig volym Ett certifikatsystem ger distributörerna möjlighet att uppfylla kvoten finansiellt genom köp av certifikat - frikopplat från den fysiska distributionen av drivmedlet Klimatnyttan för respektive bränsle utgör grunden för tilldelning av klimatcertifikat och kan baseras på hållbarhetskriterierna 8
Frågeställningar att hantera Ett certifikatsystem behöver kombineras med andra styrmedel för att stimulera investeringar i ny teknik och innovationer Kommer en svensk certifikatsmarknad för drivmedel att bli en fungerande marknad med tillräckligt många aktörer på efterfråge- och utbudssidan? Är det förenligt med EU:s RES-direktiv att införa differentiering efter klimatnytta? Utveckling av kvotplikten måste avvägas mot utveckling av fordonsflotta och infrastruktur för drivmedel 9
Vad säger FFF-utredningen om en utvecklad kvotplikt? På längre sikt bör kvotplikten utvidgas till att omfatta alla drivmedel en gemensam kvot för alla drivmedel är långsiktigt att föredra En växande andel av kvoten avsatt för biodrivmedel med särskilda fördelar En alternativ lösning kan vara att övergå till en kvotplikt liknande den som Tyskland avser införa från 2015 med viktning efter klimatnytta och möjlighet till att genom avtal överföra kvotplikt till tredje part Vid övergång till en generell kvotplikt ökar behovet av flexibilitet i form av möjlighet till avtal med annan aktör eller handel med certifikat Under ett övergångsskede behöver kvotplikten kompletteras med någon form av stöd för introduktion av ny teknik 10
Handel med klimatcertifikat krävs om kvotplikten på sikt ska styra bortom låginblandning i fossila bränslen Kvotplikt för låginblandning Klimatcertifikatsystem - Kvotplikt 2.0 Kvotplikt för låginblandning av biodrivmedel från 1 maj 2014 Separata kvoter för bensin/diesel Fysisk kvotplikt Handel med certifikat Gemensam kvot för alla drivmedel Tilldelning av certifikat utifrån specifik klimatnytta Långsiktigt mål till 2030 Lägg redan nu fast hur kvotplikten ska utvecklas vidare för att nå det långsiktiga målet år 2030