Utvärdering av verksamheten våren 2006 Rapport utförd av Katarina Karlsson på uppdrag av Trappan Oktober 2007
2
FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 INLEDNING 9 KURSENKÄTEN 10 Totala intrycket av kursen 10 Ökade möjligheter på arbetsmarknaden 12 Nya nätverk 14 PERSPEKTIVENKÄTEN 16 Fördelning kvinnor/män 17 Åldersfördelning 18 Yrkeskategorier och arbetsplatser 19 Nya nätverk 21 Nya tekniker 23 Nya jobbmöjligheter 25 Övriga resultat 31 Antal kurser 32 Genus och jämställdhet 33 Övriga kommentarer 37 REFLEKTIONER INFÖR FRAMTIDEN 38 Kulturens och Trappans betydelse 38 Kulturarbetsmarknaden 39 Framtida finansiering 39 Röster 40 BILAGA 1 ÖVERSIKT AV KURSER VÅREN 2006 42 BILAGA 2 KURSENKÄT 44 BILAGA 3 PERSPEKTIVENKÄT 47 BILAGA 4 TRAPPANS VERKSAMHET OCH ORGANISATION 50 Verksamhet 50 Organisation 51 Finansiering 52 BILAGA 5 KOMMANDE KURSER HÖSTEN 2007 53 BILAGA 6 TRAPPANS VISION OCH MÅL 55 Vad vill Trappan uppnå? 55 Syfte och mål 56 3
4
FÖRORD Trappans verksamhet går nu in på sin sjunde termin. Fortfarande upplevs verksamheten lika positivt av både kursdeltagare, pedagoger och inte minst bland oss själva som arbetar med Trappan. Fortsatt ser vi konkreta bevis för att verksamheten ger resultat, inte bara i tillfredställelse utan också i faktiska jobb, nyvunna kontakter och större möjligheter på arbetsmarknaden. Genom kontinuerliga utvärderingar får vi detta bekräftat gång på gång. Den undersökning som framläggs i denna rapport avser verksamheten våren 2006. Det som skiljer den från de tidigare undersökningarna är den kraftigt ökade svarsfrekvensen. 71 % av kursdeltagarna har svarat på vår enkät den här gången. Det innebär att vi har ett tillförlitligt material. Den rapport som vi presenterar här visar många utsagor från nöjda deltagare. Det gör att vi vet att det är mödan värt. Förutom detta hör vi röster från dem som samverkar i Trappans ledningsgrupp som visar att Trappan spelar stor roll för även arbetsgivare och andra aktörer i kultursektorn. Återigen en Trappankurs med häpnadsväckande kvalitet. Härlig blandning av människor och en superb ledare. Detta är ett exempel på kurser, som verkligen inte är förvaring av arbetslösa, som tyvärr ofta tidigare sagts om AMS åtgärder. Detta är kompetensutveckling, mötesplats och inspiration, när den är som bäst. Viva Trappan! Kvinnlig deltagare i Stå upp-komik med Babben Larsson Samarbetet inom Projekt Trappan och det breda nätverk som vi får tillgång till genom Trappans ledningsgrupp ger oss möjlighet att planera arbetsmarknadsutbildning i nära samklang med arbetsmarknadens behov. Det kommer våra arbetssökande till del genom att de deltar i utbildningar som på olika sätt ökar chanserna till arbete. Ewa-Lena Eriksson, biträdande chef Arbetsförmedlingen Kultur, Västra regionen. Mer utsagor från aktörer i branschen finns att läsa under rubriken Röster. 5
Det finns otroligt mycket arbete nedlagt i Projekt Trappan. Det är viktigt att allt detta arbete och alla dessa erfarenheter tas till vara, inte bara i regionen utan även i resten av landet. Just nu arbetar branschen i hela Sverige för att få till ett landsomfattande projekt. Om detta kan man läsa mer under rubriken Reflektioner inför framtiden. Vi hoppas att Trappan ska få fortsätta att verka i regionen och att det på sikt också skapas fler liknande verksamheter i övriga landet. Ulla Berg Svedin Ordförande 6
SAMMANFATTNING Denna rapport har som syfte att utvärdera Trappans verksamhet under våren 2006. Under denna tid har Trappan genomfört 14 kurser och total har 133 personer deltagit. Kurserna utvärderas dels genom en kursenkät som fylls i kursens sista dag dels genom perspektivenkäten som skickas ut minst sex månader efter avslutad kurs. Kursenkäten fylldes i av 120 personer. Den visar att 67 % av kursdeltagarna tyckte att det totala intrycket av kursen var mycket bra och 33 % att det var bra. Ingen har svarat att intrycket var dåligt. 46 % ansåg att kursen bidrog mycket och 16 % att den bidrog väldigt mycket till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. 45 % svarade mycket på att kursen hade bidragit till nya nätverk eller samverkansformer, 11 % svarade väldigt mycket. Perspektivenkäten skickades ut i januari 2007 och fick en svarsfrekvens på 71 %. 75 % av de inkomna svaren var från kvinnor, 24 % från män. Detta motsvarar ungefär den totala könsfördelningen på kurserna våren 2006. Respondenternas ålder ligger mellan 23 och 61 år. Medelåldern är 26 år. 55 % av respondenterna har svarat att de är frilans och 36 % har svarat att de är helt eller delvis arbetslösa. Många har angivit båda dessa svar. 22 % har svarat att de arbetar på institutionsteater. Detta är en väsentlig ökning från förra året då ca 9 % var anställda på institutionsteater. 71 % av respondenterna säger att kursen lett till nya nätverk eller samverkansformer. Den övervägande delen av de kursdeltagare som svarat ja på frågan säger att det är oerhört värdefullt att träffa kollegor och diskutera hur det fungerar i branschen. Detta gäller särskilt för frilansare. I procent är det 69 % av svarande kvinnor och 87 % av svarande män, som angett att kursen lett till nya nätverk eller samverkansformer. Män har alltså i högre grad skapat sig kontakter genom kursen. 80 % av kursdeltagarna svarade att de lärt sig nya tekniker på kursen. 79 % av de svarande kvinnorna och 83 % av de svarande männen anser detta. Alltså ser man här ingen större skillnad mellan könen. Av dem som svar- 7
ade nej angav flera anledningen att tekniken inte var ny, men att man ändå lärde sig viktiga saker på kursen. 35 % svarar att kursen lett till nya jobbmöjligheter. En stor grupp av dem som svarat nej på frågan gör det av anledningar som ligger helt utanför kursen, t. ex. att man har arbete eller varit sjuk eller föräldraledig. Sammanlagt har alltså 24 % av de personer som svarat nej på frågan inte sökt efter nya jobbmöjligheter. Detta motsvarar 16 % av alla respondenter. När det gäller konkreta jobb svarar 22 personer som gått kurser under vårterminen 2006 att de har fått större eller mindre engagemang. Detta motsvarar 23 % av respondenterna. I förra årets undersökning hade sammanlagt 37 personer fått jobb under tre terminer. Det har alltså skett en markant ökning av erhållna arbeten efter kurserna. De kurser som gett flest jobb är de som är riktade till skådespelare. 85 % av respondenterna har svarat att de tror att kursen kommer att leda till nya jobbmöjligheter på sikt. En övervägande del av kursdeltagarna, 42 personer, har bara gått en kurs i Trappans regi. Detta visar att Trappan har en stor genomströmning av deltagare och att det inte är samma personer som ständigt går nya utbildningar. Projekt Trappan är ett jämställdhetsprojekt inom Växtkraft mål 3, Europeiska socialfonden. Därför integreras detta perspektiv i kurserna. 98 % av respondenterna anser att jämställdhet är av vital betydelse för scenkonst-, filmoch tv- och tonområdet. 96 % av respondenterna anser att genusfrågorna är av vital betydelse. 52 % av kursdeltagarna har svarat att de genom Trappans kurser fått kunskaper om genus och jämställdhet, som påverkat deras arbete och liv. Fram till den 30 juni 2007 har Projekt Trappan varit ett Växtkraft Mål 3-projekt i den Europeiska Socialfonden. Under andra halvåret 2007 bedrivs Trappans verksamhet med stöd från Västra Götalandsregionen, Trygghetsrådet trs, fem regionala scenkonstinstitutioner samt genom samarbeten med Danskontoret, Konst- & Kulturutveckling, Dansalliansen och Yrkesträningen för sångare. Vi har goda förhoppningar om fortsatt verksamhet 2008 med stöd från ESF och regionen. 8
INLEDNING Projekt Trappan är ett kompetensutvecklingsprojekt med jämställdhetsinriktning inom EU, Växtkraft Mål 3, Europeiska Socialfonden. Verksamheten erbjuder föreläsningar, seminarier, men framför allt kurser för yrkesverksamma inom scen-, ton-, film- och tv-området i Västra Götaland. Det är ett samarbete samt ett nätverk mellan skola och yrkesliv, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsförmedling, branschorganisationer, centrumbildningar och myndigheter inom scenkonst, film och tv. 1 Huvudman för projektet är TeaterAlliansen 2. Denna rapport har som syfte att utvärdera Trappans verksamhet under våren 2006. Verksamheten utvärderas kontinuerligt och de föregående terminerna har tidigare utvärderats i en rapport från juni 2006. 3 Tyvärr har vi funnit en del felaktigheter i den tidigare rapporten. I de fall vi gör jämförelser bakåt i tiden har vi gjort nya beräkningar och här anges de korrekta siffrorna. Den här aktuella utvärderingen sker dels genom en kursenkät, som delas ut kursens sista dag samt genom den så kallade perspektivenkäten som skickas ut minst sex månader efter avslutad kurs. En påminnelse på perspektivenkäten skickades ut till dem som inte svarat ungefär tre veckor senare. Under våren 2006 har Trappan genomfört 14 kurser, vilka beskrivs i Bilaga 1. Totalt har 133 personer deltagit och vi har fått mycket hög svarsfrekvens vilket gör svaren mer tillförlitliga än i tidigare rapport. Vi kan se att kurserna upplevs mycket positivt av deltagarna och att de leder till utveckling, arbete och kontakter. Detta kommer vi att visa i den kommande texten. 1 Läs mer om Trappans verksamhet och organisation i Bilaga 4. 2 www.teateralliansen.se 3 Projekt Trappan Verksamheten fr.o.m. hösten 2004 t.o.m. våren 2006. Rapport utförd av Mia Bergdahl på uppdrag av Trappan, juni 2006 9
KURSENKÄTEN Kursenkäterna fylls i av kursdeltagarna under kursens sista dag. 4 Därefter sammanställs de och skickas till ledningsgrupp och kursledare. På detta sätt kan man få en totalbild av hur kurserna har mottagits och om förändringar eventuellt behöver göras beträffande upplägg, innehåll, val av lokaler, information etcetera. Kursenkäterna utgör också ett viktigt underlag för vilka kurser man beslutar att erbjuda, om fortsättningskurser är aktuellt eller om kurser behöver vara längre respektive kortare. Deltagarna ges i enkäterna också möjlighet att lämna förslag på kurser och kursledare. Under våren 2006 arrangerade Trappan 14 kurser med sammanlagt 133 deltagare. Totalt antal ifyllda kursenkäter är 120 stycken. I denna rapport har vi valt ut de tre frågor vi anser vara viktigast för den totala bedömningen av verksamheten. Nedan återfinns de i sex diagram som visar vad kursdeltagarna tycker och tror om kurserna. Totala intrycket av kursen Kursdeltagaren fick svara på frågan vilket det totala intrycket av kursen var. Det fanns fem bundna svarsalternativ som återfinns i Diagram 1 nedan. Som man kan utläsa av diagrammet ansåg 67 % att det totala intrycket av kursen var mycket bra och 33 % att det var bra. Ingen har svarat att intrycket var dåligt. 4 Se Bilaga 2 10
Diagram 1 - Totalt intryck av kursen 70% 60% 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra Om man gör en jämförelse bakåt i tiden ser man att antalet respondenter som svarar mycket bra är något färre än föregående år. Däremot är de som svarat att intrycket är bra, fler än tidigare. Se jämförelsen i Diagram 2. Diagram 2 - Jämförelse totalt intryck 90% 80% 70% medel bra mycket bra 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ht 04 vt 05 ht 05 vt 06 Självfallet kan kurserna skifta i kvalitet, men vi ser att kursdeltagare som deltagit i flera kurser tenderar att få höga förväntningar på kurserna. Dessutom 11
har Trappan fått rykte om sig att ha bra kurser. Eftersom våren 2006 är den fjärde terminen vi har verksamhet har många deltagare skapat sig förväntningar och är vana vid nivån, vilket kan vara en av förklaringarna till att många tycker att kurserna är bra, men något färre att de är mycket bra. Ökade möjligheter på arbetsmarknaden En annan fråga som ställdes var om man anser att kurserna bidragit till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Även här fanns fem bundna svarsalternativ från inte alls till väldigt mycket. I Diagram 3 kan man utläsa att 46 % ansåg att kursen bidrog mycket till ökade möjligheter på arbetsmarknaden, 16 % att det bidrog väldigt mycket och 35 % svarade medel på frågan om de tyckte att kursen bidrog till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Diagram 3 - Ökade möjligheter på arbetsmarknaden Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt mycket 12
Vid en jämförelse bakåt i tiden ser man att något färre svarat att kursen leder väldigt mycket till ökade arbetsmöjligheter vårterminen 2006 än tidigare terminer. Däremot är det fler som svarat att kursen leder till mycket ökade jobbmöjligheter. Detta visas i Diagram 4 nedan. Diagram 4 - Jämförelse ökade arbetsmöjligheter 50% 45% 40% inte alls lite medel mycket väldigt mycket 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ht 04 vt 05 ht 05 vt 06 Det kan finnas flera orsaker till detta. Kursernas beskaffenhet kan vara en anledning. En kurs som till exempel Pilates för dansare har inte som direkt syfte att ge deltagaren nya jobb utan snarare att stärka kroppen. Språkträning för sångare riktade sig till anställda på GöteborgsOperan, som redan har jobb. 13
Nya nätverk Den tredje frågan vi valt ut från kursenkäten är om kursen bidragit till nya nätverk/samverkansformer. 45 % svarade mycket på frågan om kursen bidragit till nya nätverk eller samverkansformer, 11 % svarade väldigt mycket. 34 % svarade medel på frågan om kursen bidragit till nya nätverk/samverkansformer. Detta visas i Diagram 5 nedan. Diagram 5 - Nya nätverk/samverkansformer Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt mycket 14
Jämförelsen bakåt i tiden i Diagram 6, visar att det är något färre som anser att kursen bidrar väldigt mycket till nya nätverk medan det är fler som anser att den bidrar mycket än tidigare. Diagram 6 - Jämförelse nya nätverk 50% 45% 40% inte alls lite medel mycket väldigt mycket 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ht 04 vt 05 ht 05 vt 06 15
PERSPEKTIVENKÄTEN Totalt hade Trappan 133 kursdeltagare i 14 kurser under våren 2006. Till samtliga dessa kursdeltagare skickades den så kallade perspektivenkäten ut i januari 2007. 5 Perspektivenkäten har tagits fram i samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur och syftar till att ta reda på om verksamheten har haft effekter på lång sikt för deltagarna såsom ökade möjligheter att få arbete, ökade kontaktnät, om man förvärvat nya kunskaper samt om man upplever sig ha fått ökad medvetenhet om genus- och jämställdhetsfrågor. Enkäten skickas ut minst sex månader efter avslutat kurs. Efter ca tre veckor skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Vi fick 95 svar vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Motsvarande siffra i den undersökning som gjordes för ett år sedan var 45 %. 6 Det kan finnas flera anledningar till att svarsfrekvensen stigit så mycket. Dels att vi på alla kurser varit väldigt noga med att betona hur viktigt det är för Trappan att få svar på sina enkäter för att kunna utvärdera verksamheten. En starkt bidragande orsak kan också ha varit att vi lottat ut två presentkort på friskvård bland de inkomna svaren. Enkäterna hade kodats för detta ändamål, men har i övrigt behandlats anonymt. 5 Se Bilaga 3 6 Korrigerad siffra 16
Fördelning kvinnor/män 75 % av de inkomna svaren var från kvinnor, 24 % från män. En person hade inte angivit kön. Fördelningen syns i Diagram 7. I förra årets undersökning var motsvarande siffror att 74 % av svaren kom från kvinnor och 26 % från män. 7 Diagram 7 - Fördelning kvinnor/män Män 24% Inget svar 1% Kvinnor 75% Detta motsvarar ungefär den totala könsfördelningen på kurserna våren 2006. Totalt deltog 94 kvinnor och 39 män i kurserna, det vill säga 71 % kvinnor och 29 % män. Man kan alltså se att män och kvinnor är ungefär lika benägna att svara på enkäten. 7 Korrigerade siffror 17
Åldersfördelning Respondenternas ålder ligger mellan 23 och 61 år. Medelåldern är 26 år. 25 personer har inte angivit sin ålder. Övervägande delen av dessa är kvinnor, vilket visas i Diagram 8. Även i förra årets rapport fanns det en stor del som inte angav sin ålder, också då till övervägande delen kvinnor. Diagram 8 - Åldersfördelning 30 25 Antal personer Kvinnor Män 20 15 10 5 0 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år > 60 år Inget svar 18
Yrkeskategorier och arbetsplatser Den vanligaste yrkeskategorin bland respondenterna är skådespelare, nämligen 33 %. Även förra året var detta den vanligaste yrkeskategorin. 21 % är musikalartister, men även sångare, dansare och teatermusiker är vanliga yrken bland respondenterna. I Diagram 9 visas hur många personer som tillhör respektive yrkeskategori. 22 % av respondenterna har svarat att de har ett annat yrke. Bland dem återfinns bland annat 5 tekniker, 6 regissörer och 4 producenter. Ytterligare ett antal yrkeskategorier finns representerade av enstaka personer, till exempel scenograf och koreograf. En person kunde ange flera svar varför summan av procentsatserna blir mer än 100. Diagram 9 - Fördelning av yrken 35 30 25 Antal personer 20 15 10 5 0 Sångare Dansare Skådespelare Teatermusiker Musikalartist Annat 19
I Diagram 10 ser man hur många av respondenterna som arbetar på institution, frigrupp eller är arbetslösa. 55 % av respondenterna har svarat att de är frilans och 36 % har svarat att de är helt eller delvis arbetslösa. Många har angivit båda dessa svar. Det här är på ungefär samma nivå som i förra årets rapport. Att man är frilans innebär i de allra flesta fall att man är visstidsanställd. Endast ett fåtal har egen firma. 22 % har svarat att de arbetar på institutionsteater. Detta är en väsentlig ökning från förra året då ca 9 % var anställda på institutionsteater. Detta kan bland annat ha att göra med kursen Språkträning för sångare, som gjordes i samarbete med GöteborgsOperan, där samtliga deltagare var anställda. Men också att Trappan successivt skaffat sig ett rykte om att hålla hög kvalitet. Från början fanns en misstänksamhet från institutionsanställda om att de som gick kurser var de okvalificerade. Detta har ändrats efter hand. Diagram 10 - Arbetsplats 60 50 40 Antal personer 30 20 10 0 Inst.teater Fri grupp Frilans Helt eller delvis arbetslös Annat Av dem som svarat att de har en annan arbetsplats (20 %) är 9 personer verksamma som lärare inom något ämne som ligger nära deras yrke. 20
Nya nätverk 71 % av respondenterna säger att kursen lett till nya nätverk eller samverkansformer, vilket visas i Diagram 11. Till exempel säger flera kursdeltagare som gått kursen Mod, kommunikation och presentation för castaren Imor Hermann att de kommit på olika provfilmningar genom honom. Samma sak gäller för kursen En doft av filmskådespeleri där rollbesättningsbyrån Rolands hörna medverkar. En person som gått kursen Gestaltande arbete för musiker säger att han startat ett samarbete med några av de andra kursdeltagarna. En kvinna från kursen Den unika rösten säger att hon där fått kontakt med en pianist för ett framtida samarbete. Dessa exempel är alla konkreta indikationer på att kurserna kan ge nya jobb på sikt. Diagram 11 - Nya kontakter/nätverk Nej 29% Ja 71% Något som är viktigt utöver ovanstående exempel är att den övervägande delen av de kursdeltagare som svarat ja på frågan säger att det är oerhört värdefullt att träffa kollegor och diskutera hur det fungerar i branschen. Detta gäller särskilt för frilansande artister och kulturarbetare som inte har något fast sammanhang att diskutera sin arbetssituation i. Nedan finns två röster från deltagare med denna åsikt. 21
Alla inblandade under kursen tillhör det nya nätverket. Att ta del av samtligas erfarenheter berikar och synliggör nya möjligheter. Man får tips av kurskamrater om olika sökvägar för arbeten. Kvinnlig deltagare i Mod, kommunikation & presentation med Imor Hermann Det är fantastiskt att träffa likasinnade i produktiva sammanhang, speciellt när man är arbetslös. Jag har genom era kurser fått kontakt med arbetsgivare och med kollegor som jag ämnar driva framtida projekt med. Kvinnlig kursdeltagare i Fördjupat skådespelararbete med Sam Rumbelow 49 kvinnor och 20 män svarade att de fått nya kontakter? I procent är det 69 % av svarande kvinnor och 87 % av svarande män. Män har alltså i högre grad skapat sig kontakter genom kursen, vilket syns i Diagram 12. Förra året var motsvarande siffror 65 % av svarande kvinnor och 68 % av svarande män. 8 Diagram 12 - Nya kontakter fördelat på kvinnor och män 80 70 60 Antal personer Kvinnor Män 50 40 30 20 10 0 Ja Nej 8 Korrigerade siffror 22
Nya tekniker 80 % av kursdeltagarna svarade att de lärt sig nya tekniker på kursen, vilket visas i Diagram 13. Diagram 13 - Nya tekniker Nej 20% Ja 80% 56 kvinnor och 19 män svarade att de lärt sig nya tekniker. I procent är det 79 % av de svarande kvinnorna och 83 % av de svarande männen. Alltså ser man här ingen större skillnad mellan könen. Detta är åskådliggjort i Diagram 14 nedan. 23
Diagram 14 - Nya tekniker fördelat på kön 90% 80% 70% Antal personer Kvinnor Män 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Av dem som svarade nej angav flera anledningen att tekniken inte var ny, men att man ändå lärde sig viktiga saker på kursen. Till exempel uttryckte en kursdeltagare det så här: Teknikerna i sig var inte nya men övningarna ledde ändå till att prestationerna förfinades och fördjupades. Manlig kursdeltagare Traditionell musikalrepertoar med Vernon Mound 24
Nya jobbmöjligheter 35 % svarar att kursen lett till nya jobbmöjligheter, vilket visas i Diagram 15 nedan. Vi tror dock att de vara något fler än 35 %. Frågan har medvetet formulerats öppet med syfte att inte enbart avse konkreta jobb utan även ökade möjligheter på arbetsmarknaden i allmänhet. När man läser respondenternas motiveringar till sina svar blir det tydligt att tolkningen av ordet jobbmöjlighet skiljer sig mycket från respondent till respondent. En del respondenter svarar nej på frågan, men skriver också att de kommit på fler provfilmningar, auditions och liknande genom kursen. Dessa menar alltså att jobbmöjligheter innebär konkreta jobb. Andra svarar ja på frågan eftersom de kommit på fler provfilmningar och auditions och har alltså en annan tolkning av ordet jobbmöjligheter. Detta gör att det är svårt att veta hur mycket jobbmöjligheter som verkligen har uppstått. Hur många konkreta jobb som uppstått redan nu visas i Tabell 1. Frågan är i dagsläget för otydlig och kommer därför att formuleras om i nästa undersökning. Diagram 15 - Nya jobbmöjligheter Ja 35% Nej 65% En stor grupp av dem som svarat nej på frågan gör det av anledningar som ligger helt utanför kursen. Tio personer har svarat nej eftersom de redan har ett arbete, 25
som de fortsatt med. Tre personer har svarat nej för att de antingen varit föräldralediga eller sjuka sedan kursen. Två personer säger att de inte sökt jobb. Sammanlagt har alltså 15 personer som svarat nej på frågan inte sökt efter nya jobbmöjligheter. Det är alltså hela 24 % av dem som svarat nej eller 16 % av alla respondenter. 26 kvinnor och sju män har svarat att kursen lett till nya jobbmöjligheter, vilket visas i Diagram 16. I procent blir det 37 % av de svarande kvinnorna och 30 % av de svarande männen som säger att de fått nya jobbmöjligheter genom kursen. Diagram 16 - Ny jobbmöjligheter fördelat på män och kvinnor 70 60 50 Antal personer Kvinnor Män 40 30 20 10 0 Ja Nej I Tabell 1 nedan visas vilka konkreta jobb som kurserna lett till. Totalt har 22 personer som gått kurser under vårterminen 2006 fått större eller mindre engagemang. Det motsvarar 23 % av respondenterna I den undersökning som gjordes förra året hade sammanlagt 37 personer fått jobb under tre terminer. Det har alltså skett en markant ökning av erhållna arbeten efter kurserna. De kurser som gett flest jobb är de som är riktade till skådespelare, nämligen Mod, kommunikation och presentation, En doft av filmskådespeleri och Fördjupat skådespelararbete. 26
Tabell 1 Nya arbetstillfällen Vilka kurser har gett ökade arbetstillfällen och vilka nya arbetstillfällen har kursdeltagarna fått? Kurser Antal jobb Exempel på nya jobbmöjligheter/kön Mod, kommunikation och presentation 4 Större roll i novellfilm samt film- och tvdagar (tre kvinnor och en man) Traditionell musikalrepertoar 1 Sålt fler föreställningar (en kvinna) Pilates för dansare 1 Kortare anställning i frigrupp (en kvinna) Gestaltande arbete för musiker 2 Några extra spelningar (2 män) En doft av filmskådespeleri 4 Filmdagar, medverkan i novellfilm, småroller för tv (två kvinnor och två män) Ljudboksinläsning 1 Provläsning på studio (en kvinna) Den unika rösten 2 Huvudroll i musikal, sångjobb på bröllop, dop, begravning etc. ( en kvinna och en man) Att arbeta i en komplicerad verklighet 1 Scenograf på långfilm (en kvinna) Fördjupat skådespelararbete 3 Stor roll i tv-serie, medhjälpare på kurs, mer improvisationsarbete (tre kvinnor) Att vara arbetsgivare 1 Projekt 4 månader som koreograf (en kvinna) Att marknadsföra sig och sitt projekt 2 Långt jobb som danslärare, kortare jobb som dansare (två kvinnor) Totalt 22 sexton kvinnor och sex män 27
Diagram 17 nedan visar att de flesta jobbmöjligheter uppstått i Västra Götalandsregionen, vilket är väntat. Det händer att personer utanför Västra Götalandsregionen ansöker om att få delta i en kurs. De har också möjlighet att delta, men vi liksom Arbetsförmedlingen Kultur, som köpt cirka hälften av platserna, prioriterar behöriga sökanden från regionen. Diagram 17 - Var har det uppstått jobbmöjligheter? 18 16 14 12 Antal personer 10 8 6 4 2 0 I VG-regionen Övriga Sverige Utomlands 28
En viktig fråga är vad i kursen, som lett till ökade jobbmöjligheter? De flesta anger att det är den nya kunskapen, som gjort det, men även det utökade kontaktnätet är viktigt. Detta visas i Diagram 18 nedan. På denna fråga kan respondenten ange flera svar. Diagram 18 - Vad har lett till nya jobbmöjligheter? 25 20 15 Antal personer 10 5 0 Kontakter Ny kunskap Nya tekniker Annat 29
85 % av respondenterna har svarat att de tror att kursen kommer att leda till nya jobbmöjligheter på sikt, vilket syns i Diagram 19 nedan. Diagram 19 - Tror du att kursen kommer att leda till nya jobbmöjligheter på sikt? Nej 19% Ja 81% Dessa tal kan jämföras med resultatet kursenkäten för vårterminen 2006, som delades ut kursens sista dag. Där ställdes frågan om kursen bidrar till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. 35 % svarade då medel, 46 % mycket och 16 % att kursen väldigt mycket bidrog till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Se Diagram 3 under rubriken Kursenkäten. Frågorna är olika formulerade i kursenkäten och perspektivenkäten varför det inte går att göra en direkt jämförelse. Om man slår ihop resultatet av svaren medel, mycket och väldigt mycket i kursenkäten utgör de 97 % av respondenterna. 97 % trodde alltså direkt efter kursen att denna skulle bidra till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Något färre tror nu, mer än 6 månader senare enligt perspektivenkäten, att kursen skall leda till nya jobbmöjligheter på sikt, nämligen 81 %. Detta är en utveckling man kan förvänta sig, eftersom tiden har gått och kursen inte ligger lika färskt i minnet. Men fortfarande tror alltså mer än 80 % av respondenterna att kursen ska leda till mer jobb på sikt. 30
Övriga resultat Kurserna kan förutom kontaktnät, kunskap och jobbmöjligheter leda till mycket mer. Diagram 20 nedan visar att ökat självförtroende är det viktigaste. Men även delaktighet och initiativförmåga får höga värden. På denna fråga kan respondenten ange flera svar. Diagram 20 - Vad har kursen mer lett till? 70 60 50 Antal personer 40 30 20 10 0 Självförtroende Delaktighet Initiativförmåga Något annat Inget mer Respondenterna har fått motivera sina svar på frågan. Här följer några motiveringar från kursdeltagare, som tycker att kurserna är värdefulla för dem. Framför allt ger kursen ett sätt att tackla den dåliga självkänsla som oftast infinner sig i arbetslöshet. Oftast lyser denna självkänsla igenom vid intervjusituationer. Kvinnlig deltagare Mod, kommunikation & presentation med Imor Hermann Styrka i kropp ger automatiskt stärkt självförtroende för mig som dansare. Med god självkänsla i din yrkesroll tar du också en större plats på arbetsmarknaden. Deltagare Pilates för dansare 31
En Kick! Jag gick kursen när jag befann mig i ett läge av stagnation och jag fick en nystart i och med kursen. Kvinnlig kursdeltagare i Den unika rösten med Marie Bergman Antal kurser En övervägande del av kursdeltagarna, 42 personer har bara gått en kurs i Trappans regi. 19 personer har gått två kurser och 16 personer har gått tre kurser. Detta visar att Trappan har en stor genomströmning av kursdeltagare och att det inte är samma personer som ständigt går nya arbetsmarknadsutbildningar. Frilansare använder perioder av arbetslöshet till kompetensutveckling. Resultatet syns i Diagram 21. Diagram 21 - Antal kurser 50 45 40 35 30 Antal personer 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 32
Genus och jämställdhet Projekt Trappan är ett jämställdhetsprojekt inom Växtkraft mål 3, Europeiska socialfonden. Därför ombeds alla kurslärare att integrera detta tänkande i kurserna. Dels får de en handledning framtagen av genusvetaren Lisa Lindén, dels får de frågor avseende genus och jämställdhet både före och efter kursen. Alla kursdeltagare får också ett pm om genus och jämställdhet utskickat med kallelsen. En överväldigande majoritet av kursdeltagarna anser att genus- och jämställdhetsfrågorna är av vital betydelse för scenkonst-, film/tv- och tonområdet. I den första delfrågan skall kursdeltagaren svara på om man anser att jämställdhet är av vital betydelse. Med jämställdhet menar man lika möjligheter för män och kvinnor till arbete och utveckling. I Diagram 22 visas att 98 % av respondenterna anser att jämställdhet är av vital betydelse för scenkonst-, film/tv- och tonområdet. Två personer har svarat nej, en man och en kvinna. Diagram 22 - Anser du att jämställdhetsfrågorna är av vital betydelse? 120% 100% 80% Procent 60% 40% 20% 0% Ja Nej 33
I den andra delfrågan ska kursdeltagaren svara på om man anser att genusfrågor är av vital betydelse för scenkonst-, film/tv- och tonområdet. Med genus menar man konstnärliga val, till exempel hur man väljer att gestalta kvinnor och män. 96 % av respondenterna anser att genusfrågorna är av vital betydelse, vilket visas i Diagram 23 nedan. Av de fyra respondenter som svarat nej på frågan är tre män och en kvinna. Diagram 23 - Anser du att genusfrågorna är av vital betydelse? 120% 100% 80% Procent 60% 40% 20% 0% Ja Nej 34
Fråga 12 lyder: Har du känt att lärdomar kring genus du fått med dig från Trappans kurser tillfört något i ditt arbete och liv? 52 % av kursdeltagarna har svarat att de genom Trappans kurser fått kunskaper om genus och jämställdhet, som påverkat deras arbete och liv, vilket åskådliggörs i Diagram 24. Diagram 24 - Har lärdomar kring jämställdhet/genus hos Trappan tillfört något i ditt arbete och liv? Nej 48% Ja 52% Man kan förvänta sig att färre anser att jämställdhet/genusfrågor påverkat deras liv, än de som tycker att frågorna är viktiga. Av dem som svarat nej på frågan menar 17 personer (18 % av respondenterna) att frågorna inte diskuterades i någon större utsträckning på kursen. Hur mycket frågorna diskuteras varierar givetvis mellan kurserna. I kurser som Pilates för dansare, som är en rent fysisk kurs och Språkträning för sångare är det svårare att integrera jämställdhets- och genusfrågorna. Vi vet också av erfarenhet att det finns kursdeltagare som inte anser att frågorna diskuterats fastän vi vet att det har de. Vi tror att detta kan bero på att det krävs en viss medvetenhet för att man ska kunna ta till sig frågeställningarna. Slutsatsen är att vi måste fortsätta att oförtrutet diskutera dem. 9 personer (9 % av respondenterna) anser att de redan hade ett jämställt synsätt och var insatta i frågorna sedan tidigare. Därför har kursen inte påverkat deras liv i detta avseende. 35
Här visar det sig också att skillnaden mellan könen är markant. 59 % av de svarande kvinnorna säger att jämställdhets/genusdiskussionerna under kurser påverkat dem medan endast 35 % av de svarande männen anser det. Hur många personer det rör sig om syns i Diagram 25 nedan. Diagram 25 - Har lärdomar om jämställdhet/genus tillför något i ditt arbete och liv? 70% 60% 50% Antal personer Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Siffrorna visar att Trappans ambition att ge frilansare en möjlighet att delta i dessa för branschen viktiga diskussioner infriats. All Trappans verksamhet genomsyras av ett jämställdhets- och ett genusperspektiv. Tidigare enkäter och samtal visar också tydligt att kursdeltagare känner sig lika behandlade oavsett kön, något som inte är självklart enligt många kommentarer. 36
Övriga kommentarer På fråga 13 Övrigt har vi fått totalt 41 svar. Av dessa är 34 stycken mycket positiva och av karaktären Tack för att trappan finns och Tack för att jag fått gå denna kurs. Det kan till exempel se ut som i de två nedanstående citaten. Trappans kurser har hjälpt till att utveckla mig som människa och konstnär och brutit det utanförskap en frilansarbetare ständigt riskerar att hamna i. Deltagare i Mod, kommunikation & presentation med Imor Hermann Jag är väldigt tacksam för alla bra kurser jag haft möjlighet att gå i Trappans regi. Kursdeltagare Den unika rösten med Marie Bergman Endast två svar är negativa, varav en på grund av att hon inte blivit antagen till en viss kurs, som hon anmält sig till. Bland de 11 övriga svaren utgör den större delen önskemål kring kursutbudet. 37
REFLEKTIONER INFÖR FRAMTIDEN Kulturens och Trappans betydelse Projekt Trappans verksamhet har nu pågått sedan höstterminen 2004. Den har uppstått ur ett behov av kompetensutveckling hos de yrkesverksamma inom scen-, ton-, film- och tv-området. Den har också sitt ursprung i Västra Götalandsregionens arbetsgivares behov av att säkra en god kompetensförsörjning och öka regionens arbetskraftsutbud i branschen. Genom att ta tillvara och utveckla de inom området yrkesverksamma och deras kompetens bevarar man och stärker kulturlivet i Västra Götalandsregionen. Utvärderingen som presenterats i denna rapport visar att Trappans kurser är viktiga för de yrkesverksamma i regionen och att de ger goda resultat. 23 % har fått konkreta jobb, 35 % säger sig ha fått ökade jobbmöjligheter och 81 % tror att kursen leder till ökade jobbmöjligheter på sikt. 80 % säger att de lärt sig nya tekniker och 71 % anser att kursen utvidgat deras nätverk. Från början riktade sig Trappans verksamhet endast till artistgrupperna men har efter hand utökats till att omfatta alla yrkesverksamma inom scen-, ton-, film- och tv-området. Nya grupper som gått kurser i Trappans regi är till exempel producenter, filmarbetare, tekniker, maskörer, kostymörer och arbetsledare. Vi kommer att fortsätta utöka vårt kursutbud, så att ännu fler yrkesgrupper inom området kan ta del av dem. Kulturen har stor betydelse för regionens tillväxt och sysselsättning och i regionens vision Det Goda Livet är ett rikt kulturliv en av de punkter som har särskild tyngd i en hållbar utveckling. Ett levande och utvecklat kulturliv är en viktig del av hur attraktiv regionen anses vara att bo och arbeta i. Projekt Trappans ledningsgrupp består av företrädare från hela branschen i regionen och utgör ett enormt nätverk för samverkan och innovativt arbete där man lär av varandra. Projekt Trappan bedriver också ett strategiskt påverkansarbete genom att ha jämställdhetsperspektivet integrerat i kärnverksamheten. Verksamheten leder till att både kursledare och kursdeltagare såväl 38
som anställda och ledningsgrupp reflekterar över jämställdhets-, genus-, klass-, mångfalds- och åldersperspektiven. Kulturarbetsmarknaden Kulturarbetsmarknaden utmärks av tillfälliga anställningar och återkommande perioder av arbetslöshet. Anställningarna kan vara allt ifrån ett 3-minuters-jobb till ett långtidskontrakt på flera år. Det är alltså ett ständigt flöde där människor går in i och ur korta anställningar. 20 % av Teaterförbundets medlemmar är tillsvidareanställda, 10 % är egenföretagare och resten, 70 % är visstidsanställda. I artistgruppen är som mest 10 % tillsvidareanställda och resterande är visstidsanställda. Branschens arbetsgivare har ett behov av att kulturarbetsmarknaden ser ut så som den gör. Det är viktigt för dem att ha en mängd professionella utövare att tillgå och välja mellan vid tillsättningen av projektanställningarna. Trappans målgrupp riskerar ständigt att hamna i arbetslöshet och gör det i perioder. Trappans verksamhet bidrar till att kompetensutveckla branschens yrkesverksamma så att de kan utvecklas i takt med arbetslivets krav. Framtida finansiering Den 26 februari 2007 anordnade Projekt Trappan tillsammans med Trygghetsrådet Trs och Projekt Scenkraft ett seminarium vars syfte var att inventera behoven av kompetensutveckling samt undersöka intresset för att ta ett samlat grepp om frågan inför framtiden. Seminariet som hade 80 deltagare från branschen i hela Sverige resulterade i ett uppdrag till de tre arrangörerna att arbeta fram ett förslag till en landsomfattande ansökan om medel inom ramen för den nya programperioden för den Europeiska socialfonden (ESF). Denna programperiod löper från 2007 till 2013 och en första utlysning av medel kommer att ske först i november 2007. 8 regionala strukturfondspartnerskap har bildats och dessa arbetar i skrivande stund med att ta fram regionala planer. Utifrån dessa planer kommer strukturfondspartnerskapen att prioritera mellan projektansökningar som kommer in till ESF-rådet. Projekt 39
Trappan, Projekt Scenkraft och Trygghetsrådet arbetar tillsammans med Teaterförbundet och Svensk Scenkonst för att Kulturen och kompetensutvecklingen av projektens målgrupp ska finnas med i de regionala skrivningarna. Fram till den 30 juni 2007 har Projekt Trappan varit ett Växtkraft Mål 3-projekt i den Europeiska Socialfonden. Under andra halvåret 2007 bedrivs Trappans verksamhet med stöd från Västra Götalandsregionen, Trygghetsrådet Trs, fem regionala scenkonstinstitutioner samt genom samarbeten med Dansalliansen, Danskontoret, Konst- & Kulturutveckling, och Yrkesträningen för sångare. Vi har goda förhoppningar om fortsatt verksamhet 2008 med stöd från ESF och regionen. Röster Nedan redovisas utsagor om kompetensutveckling från några olika aktörer i kultursektorn. För verksamheter där beroendet av frilansande artister och medarbetare är stor tar Trappan, dess finansiärer och ledningsgrupp ett stort ansvar för dessa gruppers kompetensutveckling. Tack samarbetet i Trappans ledningsgrupp har utvecklingen av kursverksamheten och breddningen till att gälla allt fler yrkesområden kunnat ske. Trappans betydelse som en aktör för att säkra hög kompetens och relevant bredd, och därmed öka möjligheterna till arbete, för frilansande skådespelare och filmarbetare inom film och TV Drama, har blivit allt större i regionen. Vi ser att behovet av en bred samverkan inom områdena scen, film, tv och ton ökat i takt med att den frilansande skaran inom dessa områden blivit allt större i hela landet. Idag saknas en nationell satsning som samlar dessa grupper och arbetar gränsöverskridande. Trappan kan vara starten på en sådan satsning. Louise Martin, produktions- och utbildningskonsulent Film i Väst 40
Samarbetet inom Projekt Trappan och det breda nätverk som vi får tillgång till genom Trappans ledningsgrupp ger oss möjlighet att planera arbetsmarknadsutbildning i nära samklang med arbetsmarknadens behov. Det kommer våra arbetssökande till del genom att de deltar i utbildningar som på olika sätt ökar chanserna till arbete. Att tillägna sig ny kunskap är en del av utbildningen men man får också tillfälle att skapa nya kontakter, något som är väl så viktigt inom de här yrkesområdena. För den som är arbetslös har det också visat sig vara värdefullt att befinna sig i ett sammanhang där jag i första hand ses som yrkesutövande och i andra hand som arbetslös. Därför värdesätter vi att Trappans kurser vänder sig till såväl anställda, frilansande och arbetslösa inom scen, ton, film och tv. Ewa-Lena Eriksson, biträdande chef Arbetsförmedlingen Kultur, Västra regionen. Den ekonomiska press som våra medlemmar lever under, medför att fortbildning oftast sätts på undantag. Därför har samarbetet i Trappan varit så viktigt för oss. Visserligen arrangerade Teatercentrum egna kurser för medlemmarna i regionen innan Trappan fanns, men den bredd och den kvalitet som Trappans utbildningar uppvisat hade vi här i regionen bara kunnat drömma om. Johan Franzon, regional verksamhetsledare västra regionen, Teatercentrum För små och medelstora institutioner som länsteatrarna är samverkan med andra nödvändig för att tillsvidareanställda och visstidsanställda ska få goda möjligheter till kompetensutveckling. Fler regionala centra för kompetensutveckling som knyts ihop i en nationell satsning ger möjlighet att skapa en stor bredd i kompetensutvecklingen för olika yrkesgrupper och gynnar utveckling också utanför storstäderna. Länsteatrarna i Sverige har därför tillsatt en arbetsgrupp för att driva frågan om en nationell satsning på kompetensutveckling inom scenkonstområdet. Gruppens långsiktiga mål är att kompetensutvecklingen ska samverka med övriga mål för länsteatrarnas verksamhet, t.ex. att nå nya publikgrupper, öka dialogen med publiken, utveckla arrangörer med mera. Lotta Brilioth Biörnstad, Samordnare Länsteatrarna i Sverige 41
BILAGA 1 ÖVERSIKT AV KURSER VÅREN 2006 Språkträning för sångare med Jürgen Hering Kursen var bestod av undervisning i tillämpning av det tyska språket i relation till sångares arbete med en roll. Kursen var en serie som genomfördes under 12 måndagar mellan den 23/1 och 10/4 2006. Kursen hade 10 deltagare Mod, kommunikation och presentation med Imor Hermann Kursen hade som syfte att förbereda en skådespelare eller artist för vad arbetsgivaren vill se eller höra i en casting- eller auditionsituation. Kursen genomfördes denna gång den 27/2-3/3 2006 och hade 12 deltagare. Uta Hagen-teknik med Elisabeth Sevholt Uta Hagen-teknik är en skådespelarteknik inom amerikansk så kallade Method Acting. Kursen riktade sig sångare, dansare, musikalartister och teatermusiker, dock ej till skådespelare. Kursen hölls den 13-17/3 2006 och hade 8 deltagare. Traditionell musikalrepertoar med Vernon Mound och pianisten Dan Lindén I masterclass-form fick deltagarna arbeta med scenisk gestaltning och sång. Kursen, som var en helgkurs, genomfördes den 5-6/2 2006 och hade 8 deltagare. Pilates för dansare med Jasmin Salhi och Linda Erlandsson Pilates är en metod som kompletterar vanlig dansträning och som förbättrar teknik och förebygger skador. Kursen var en serie med två gemensamma träffar och fem enskilda besök. Den pågick från 16/2 till 19/4 2006 med 10 deltagare. Gestaltande arbete för musiker som vill arbeta med teater med Lars-Eric Brossner och Henric Holmberg Kursen syftade till att musikern praktiskt skulle lära sig ett förhållningssätt till berättelse, medspelare och publik. Kursen hölls 20-24/3 2006 med 10 deltagare. En doft av filmskådespeleri med Andrea Östlund och Gorki Glaser-Müller En kurs i att erövra trygghet i inspelningssituationen och att finna lusten i att spela inför kamera. Kursen hölls 27/3-7/4 2006 och hade 10 deltagare. 42
Ljudboksinläsning med Tomas Bolme Högläsning är en speciell konstart, ett specifikt kunnande i betoning, hastighet, tolkning, persongestaltning och amplitud. Kursen har givits flera gånger. Kursen genomfördes i ljudstudio med ljudtekniker den 24-28 april och hade 10 deltagare. Den unika rösten, rösten som livsredskap med Marie Bergman Kursen syftade till att sångaren skulle erövra sin egen, fulla röst, som är mer uttrycksfull och mer förankrad i det inre. Kursen gavs den 8-12/5 2006 och hade 10 deltagare. Att arbeta i en komplicerad verklighet med PeO Sander och Jan Arenhill En kurs för tekniker i scenkonstens organisation, planering och ekonomi. Kursen genomfördes den 15-19/5 2006 och hade 12 deltagare. Fördjupat skådespelararbete med Sam Rumbelow Kursen innebar gestaltande arbete utifrån Lee Strassberg och Doreen Cannons metoder. Kursen hölls den 5/6 och 12-16/6 2006 och hade 10 deltagare Att vara arbetsgivare med Björn Karlsson, Helene Bergstedt, Jan Andersson Kurs för producenter i vad det innebär att ha arbetsgivaransvar och personalansvar. Kursen gavs den 29/5-2/6 2006 och hade 9 deltagare Genus och mångfaldsseminarium för upphovsmän med Karin Enberg m.fl. Regissörer, dramatiker, scenografer m.fl. gavs tillfälle att diskutera hur ett medvetet arbete med genus-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor kan påverka konstnärliga beslut och resultat. Seminariet hölls den 14-15/5 2006 med 6 deltagare. Att marknadsföra sig och sitt projekt för dansare och koreografer med bland andra Christina Molander och Lis Hellström Sveningson Utbildningens mål var att stärka den enskilde dansaren/koreografen att marknadsföra sig själv gentemot arbetsgivare för att öka sina möjligheter att få arbete eller uppdrag. Kursen gavs 15/5-4/7 2006 och hade 10 deltagare. 43
BILAGA 2 KURSENKÄT Kursutvärdering våren 2006 Kursledare: Kurs: Kursnr: Datum: OBS! Fyll i med ett kryss på varje fråga och TEXTA! Skriv inte utanför raderna, tack! Var god fyll i: Kvinna Man Ålder... 1. Vilket är ditt totala intryck av kursen? Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra 2. Hur upplever du kursens tidslängd? Alldeles för kort För kort Medel Bra Mycket bra 3 a. Hur upplever du kursens upplägg och innehåll? Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra 3 b. Om du tycker att något bör förbättras vad gäller kursens upplägg och innehåll, vilka förbättringar föreslår du? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4. Hur har kursledaren/kursledarna levt upp till dina förväntningar? Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra 5. Hur har lokalen fungerat i förhållande till kursens behov? Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra 6. Bidrar kursen till ökade möjligheter på arbetsmarknaden? 44
Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt Mycket 7. Bidrar kursen till nya nätverk/samverkansformer? Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt Mycket 8. Hur tycker du att informationen a) innan resp. b) under kursen har fungerat? a) Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra b) forts. fråga 8 Mycket dåligt Dåligt Medel Bra Mycket bra Motivera ditt svar: a)-------------------------------------------------------------------------------------------------------- b)-------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Har kursen i sin helhet levt upp till dina förväntningar? Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt Mycket Motivera ditt svar: 10. Vad är det viktigaste du fått ut av kursen? 11. Hur planerar du att tillämpa dina nyvunna kunskaper/erfarenheter? 45
12. Förslag på innehåll i TRAPPANS kursprogram/förslag på kursledare: 13. Egna kommentarer Frågor om genus och jämställdhet på Trappans kurser 14. Trappans kurser ska genomsyras av ett genus- och jämställdhetsperspektiv? a) Vilka förväntningar hade du utifrån det? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- b) Ge exempel på hur genus- och jämställdhetsperspektivet har integrerats i kursen? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 15. Anser du att kursen har höjt din medvetenhet/kunskap kring genus- och jämställdhetsfrågor? Inte alls Lite Medel Mycket Väldigt Mycket Motivera ditt svar: ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- STORT TACK för din medverkan! 46
BILAGA 3 PERSPEKTIVENKÄT Utvärdering, kursdeltagare Projekt Trappan, efter avslutad kurs Kurs: Kursid: Datum: OBS! Fyll i med ett kryss på varje fråga och TEXTA! Skriv inte utanför raderna, tack! 1. Markera med ett kryss om du är: Kvinna Man Skriv din ålder 2. Markera med ett kryss vilken artistgrupp du tillhör: Sångare Dansare Skådespelare Teatermusiker Musikalartist Annat vad? 3. Markera med ett kryss din arbetsplats eller/och om du är helt eller delvis arbetslös: Inst. teater Fri grupp Frilans Helt eller delvis arbetslös Annan arbetsplats vilken? 4. Har kursen lett till nya kontakter/nätverk? Ja Nej Om ja, beskriv vilka kontakter/nätverk Om nej, beskriv varför kursen inte har lett till nya kontakter 5. Har du lärt dig nya tekniker på kursen? Ja Nej Om ja, beskriv vilka nya tekniker du har lärt dig Om nej, beskriv varför du inte har lärt dig några nya tekniker 6a. Har kursen lett till nya jobbmöjligheter för dig? Ja Nej Om ja, vilken omfattning? Antal timmar Antal dagar Antal månader Antal år Om ja, var? I Västra Götalandsregionen Övriga Sverige Utomlands Om ja, beskriv vilka nya jobbmöjligheter du har fått genom kursen. Om nej, beskriv varför kursen inte har lett till nya jobbmöjligheter för dig 47
6b. Om ja, på vilket sätt har kursen gett dig nya jobbmöjligheter? Genom nya kontakter Genom ny kunskap Genom nya tekniker Genom något annat Motivera ditt svar: 7. Tror du att kursen leder till nya jobbmöjligheter på lång sikt för dig? Ja Nej Om ja, beskriv vilka jobbmöjligheter du tror du kan få i framtiden Om nej, beskriv varför kursen inte kommer att leda till nya jobbmöjligheter för dig 8. Vad mer har kursen lett till för dig? Självförtroende Delaktighet Initiativförmåga Något annat Inget mer Motivera ditt svar: 9. Hur många kurser har du deltagit i hos Projekt Trappan? 10. Vilka kurser har du deltagit i hos Projekt Trappan? 1 2 3 4 5 6 7 11. Trappan är ett jämställdhetsprojekt inom EU Mål 3. Anser du att jämställdhets-/genusfrågorna är av vital betydelse för scenkonst- film/tv och tonområdet? a) Jämställdhet (lika möjligheter för män och kvinnor till arbete och utveckling) Ja Nej b) Genus (Konstnärliga val, t.ex. repertoar och hur man väljer att gestalta kvinnor och män, förhållningssätt) Ja Nej Motivera ditt svar: a) b) 48
12. Har du, under tiden som förflutit efter du har avslutat den senaste kursen, känt att de diskussioner eller lärdomar kring jämställdhet/genus du fått med dig från Trappans kurs/kurser tillfört något i ditt arbete och liv? Ja Nej Beskriv med egna ord: 13. Övrigt Tack för din medverkan! Var vänlig skicka enkäten i bifogat kuvert inom 14 dagar! Enkäten har tagits fram i samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur, Västra regionen. 49