Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen. Sören Eriksson

Relevanta dokument
Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Bränsle från skogen, tallolja och förnybar bensin Strategier och vägval för att utöka den gröna produktionen. Sören Eriksson

Omställningen har redan börjat

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Bioenergin i EUs 2020-mål

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

HÅLLBART RAFFINADERI NU OCH I FRAMTIDEN

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Forum för hållbara bränslen

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

DET HÄR ÄR PREEM. Presentation, Fyrbodal 2017 Susan Patriksson & Stig Nilsson - Preemraff

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Bioenergikombinat Status och Framtid

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Policy Brief Nummer 2013:2

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Flytande biobränsle 2016

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Förnybara drivmedel Per Wollin

Energi & klimat i Värmland

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Branschstatistik 2015

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Varifrån kommer elen?

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Drivmedelsfakta 2012

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

OKQ8 och hållbar bilism

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

2030 och EU ETS. Olle Björk

Hållbara transporter framtida möjligheter

Transkript:

Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen Sören Eriksson

Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca 25 % Levererar cirka 50% av alla petroleumprodukter som säljs i Sverige 400 bensinstationer och 200 dieselstationer för yrkestrafik

EU lag & Strategi Svensk lag & Strategi Global Marknad Drivkrafter Security of Supply Nationella strategiska planer Råoljemarknaden Låga råoljapriser, tillgångefterfrågan Lokal luftmiljö NOx, partiklar, sot,etc. Klimatförändringar Växthusgaser, global uppvärmning Renewable Energy Directive, ILUC Fuel Quality Directive Energiskattedirektivet Infra strukturdirektivet Energieffektiviseringsdirektivet ETS handel utsläppsrätter Industriemissions direktivet Transport White Paper Roadmap for a low carbon economy by 2050 European Strategy on Clean and Energy Efficient Vehicles World Wide Fuel Charter Drivmedelslagen Hållbarhetslagen Lagen om skatt på energi Kvotplikt Införandet av SECA Svensk färdplan 2050 Fossilfri fordonsflotta 2030

EU:s Klimatpaket 20/20/20 2020 20% förnybar andel av energiförbrukningen, Varav 10 energi % i transportbränslen per medlemsland (Sverige klarade 2020 målet redan 2012). 20% energieffektivisering (9% till 2016 basår 2001-5) 20% reduktion av GHG, basår 1990 40/27/27 + 15 2030 (Nytt förslag från EU-kommissionen per den 22/1-15) 40% lägre utsläpp i atmosfären 2030 jämfört med 1990 Inget specifikt krav på transportbränslen 27% förnybart 27% energieffektivisering samt att 15% av elen kan importeras eller exporteras från andra medlemsstater. Det har blivit fler och fler avsteg från vägen mot minskade GHG utsläpp, security of supply och landsbygdsutveckling genom fler och fler särintressen Det finns inga bindande direktiv efter 2020 bara förslag

Syftet med alla krav! Globalt: CO 2 (GHG) - minskning Dvs lägre förbrukning av bränslen och mer biodrivmedel Lokalt: Lägre utsläpp av kolväten, No x, samt partiklar och svavel (marin) Krav på avgasreningssystem och högre krav på drivmedlet

Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle

Vår mission och vårt mål Byta ut fossil råvara mot förnybar i så stor utsträckning som möjligt i vår drivmedelsproduktion (97 % av fordonen i Sverige idag drivs av bensin och diesel) Öka försäljningen av förnybara drivmedel Mål: - År 2030 ska vi tillverka minst 2 500 000 m3 förnybara drivmedel Om dessa mål skall nås måste en samverkan mellan drivmedels och skogsindustrin uppnås, där de gemensamma värdekedjorna avgör utvecklingen här krävs ett öppet och visionärt ledarskap Dessutom måste, för att målet skall nås, användningen av förnybara drivmedel vara frikopplade från råoljeprisets påverkan

Preems väg Produktion: Miljö- och resurseffektiv tillverkning och användning Uppgradering överskottsvärme Vindkraftverk för elproduktion CO2 avskiljning Drivmedel: Talloljediesel - dubblade kapaciteten under 2015 Restprodukter från massabruk - Lignin uppgradering via befintliga hydreringsanläggningar eller krackeranläggningar Restprodukter från övrigt skogsbruk - uppgradering Nya tekniker (sk Slurry Hydro Crackers ) för uppgradering till diesel och bensin Samtliga tekniker ger möjlighet till samkörning av förnybart fossilt, anläggningar har börjat säljas och driftsättas inom och utanför Europa innebärande att investeringskostnaderna kan hållas nere

Samprocessning fossilt med förnybart Preem har: visionen och viljan de tekniska förutsättningarna kompetensen infrastrukturen och logistiken Source: Huber and Corma, Angewandte Chemie International Edition, Vol 46, Issue 38, 2007 att göra dagens fordonsflotta fossiloberoende

Fördelar med förnybar diesel och bensin som uppfyller dagens bränslestandarder Det finns en stor råvarupotential i restprodukter från den svenska skogen och jordbruket Security of supply - minskar Sveriges behov av fossilråolja Ger gröna arbetstillfällen i glesbygd Innovation föder innovation, ger ny affärsmöjligheter Jämförelsevis låga investeringskostnader i produktionen Fungerar i befintlig fordonsflotta, gamla som nya fordon, personfordon som tung trafik Fungerar i dagens infrastruktur

Preem Evolution - en ständig strävan efter att alltid bli bättre Evolution steg 1 2011 lanserades Preem Evolution Diesel på ca 370 tankställen Steg 4 2015 fördubblad produktion och förbättrade vinterkvalitet på Preem Evolution Diesel Steg 2 2012 Den gröna andelen ökar från 22-30 % Steg 3 2013 Den gröna andelen ökar från 30-35 % Steg 5 2016 Ny hållbar förnybar råvara i samarbete med Ragnsells; återanvänt fett från fettavskiljare och använd matlagningsolja. Den gröna andelen ökar upp till över 50%

Preem Evolution steg 6 Preem Evolution Bensin världspremiär den 30 juni 2015 Fungerar i alla bensindrivna fordon 10 % grön råvara, etanol och tallolja

Preem Evolution steg 7 Preem Evolution Bensin med ca 30-40% förnybart innehåll Ökad produktion av Preem Evolution Diesel, med ökad andel förnybart Ökad andel förnybart innehåll Stora investeringar kräver långsiktighet

TILLBAABLICK LEDARDAGARNA 2013 Val av förnybar råvara

En modell för kvotplikt Styr mot klimatnytta Kvoterna bör utformas i termer av utsläppsminskning. Det skapar en sund konkurrens mellan olika biodrivmedel och främjar de mest klimateffektiva och resurssnåla biodrivmedlen. Tillräckligt ambitiösa nivåer Utgå från målen i SOU 2013: 84 för utformningen av den stegrande kvotkurva som ska reglera kvotplikten. Det behövs en tidshorisont åtminstone fram till 2030 för att skapa långsiktighet. Tillräckligt ambitiösa mål skapar utrymme för många olika aktörer och bränslen att tillsammans göra jobbet. Teknikneutralitet Viktigt att vi inte låser fast separata kvoter för olika typer av drivmedel. Det riskerar snedvrida konkurrensen, samt göra det svårare att klara de EU-rättsliga kraven.

Massbalansprincipen bör gälla oavsett energiform Kärnan i massbalansprincipen: Den kund som köper tjänsten Grön el eller fordonsgas enligt Grön gas-principen kan inte räkna med att exakt just den el eller den gas de använder är producerad av förnybara energikällor. Men leverantören garanterar att den mängd Grön el eller Grön gas som dess kunder använder faktiskt levereras in i systemet. Det innebär tex att när man tankar en viss mängd naturgas vid ett tankställe rapporteras kvantiteten så att motsvarande mängd biogas fylls på i systemet. Lagen om skatt på energi tillåter inte att detta gäller för flytande drivmedel Fördelarna är många: Minskade transportkostnader Minskade utsläpp från transporter Energi- och kostnadseffektivt i produktionsledet Alla parter inklusive miljön tjänar på det

Preem Evolution Diesel Från skoglig restprodukt till marknadens bästa fordonsdiesel Upp till 50% förnybar råvara Fungerar i alla dieselfordon Den som tankar Evolution Diesel får idag minst 32 procent förnybart i tanken, och på så sätt har koldioxidutsläppen minskat med cirka 1,5 miljoner ton sedan 2011

Tack!