Att investera i framtiden

Att investera i framtiden Förslag till investeringsbudget 2009-2013 Med en fot i förra perioden och blicken i nästa!. 1

Inledning Våra strategiska investeringar skall finansieras med en mix av avskrivningar, driftsöverskott, reavinster, exploatering och lån. Ingen investerare kan låna billigare än en kommun. En investering är alltid ett lån av sig själv, det ger så gott som alltid en driftskostnad. I vissa fall kan privata investerare, beroende på jämförande prestation, vara ett långsiktigt lönsamt alternativ för medborgarna. Men den Moderatledda majoriteten talar om soliditeten i vår kommun och för bankerna spelar soliditeten ingen större roll. Soliditeten sjönk kraftigt när vi förra mandatperioden tog tag i och redovisade vår pensionsskuld, detta kan inte hämtas hem på några få år. Ett lån på 30 miljoner minskar soliditeten väldigt marginellt med cirka 0,2%. I kombination med reavinster behöver inte ett lån få negativa konsekvenser på soliditeten. Vi menar att de finansiella målen skall ses som långsiktiga för att nå övriga politiska verksamhetsmål. Vi anser att soliditeten skall öka - under förutsättning att det inte sker på bekostnad av osunda utförsäljningar eller verksamhetsnedskärningar. Kungälvs kommun ligger bland de kommuner som har låga långfristiga lån, och har enligt utomstående granskare ett större utrymme för investeringar, inte minst med tanke på kommunens tillväxt. Men den borgerliga majoriteten har på två år skjutit den kommunala ekonomin i sank, för andra året i rad ser det ut som kommunen inte klarar lagens krav på balans mellan intäkter och utgifter. Det beror på ledarskapet och oförmåga att fatta beslut och vara tydlig. Under 2007 visade den Moderata majoriteten prov på synnerligen kortsiktigt ekonomisk agerande genom hastiga utförsäljningar av fastigheter för att sedan hyra tillbaka. Budget 2008 innehöll samma koncept, vilket riskerar en urgröpning av den ekonomiska uthålligheten. Den borgerliga majoriteten kringgår återigen sin egen rambudget för investeringar genom att lägga ut 35 miljoner i privata investeringar i skolor och förskolor i Ytterby och Tjuvkil nästa år. Inga ekonomiska driftskonsekvenser finns framme, detta är oansvarigt och vi kallar det att köpa grisen i säcken. Vårt förslag till finansiering, redovisas i samband med vårt samlade förslag till årsplan (driftsbudget) för 2009. På grund av lägre skatteintäkter än tidigare beräkningar och med anledning våra finansiella mål ser vi det som nödvändigt att justera ner vårt förslag till upplåning för 2009. Avskrivningsutrymmet för 2009 är ca 75 miljoner. Investeringar skall specificeras efter driftspåverkan och tydligt delas upp i skattefinansierade, taxefinansierade och exploateringsdrivna investeringar. Även lönsamma investeringar skall specificeras. Finansiella mål och ekonomiska ramar skall planeras grovt i förhållande till den 10- åriga befolkningsprognosen. Att planera perioden 2009-2013 är en för låg ambition. Eget ägande och eget byggande av fastigheter för verksamhet är långsiktigt mest fördelaktigt. Det är långsiktigt alltid billigare att äga än att hyra och ingen kan låna billigare än kommunen. Dessutom har kommunen ingen moms vid egenbyggnation. Allt detta förutsätter en god förvaltningskompetens och effektivitet. Privata och externa investerare (bygger, äger, förvaltar) skall kan prövas för nya projekt om dessa vid jämförelse med eget engagemang ter sig konkurrenskraftigt ur ett ekonomi- och kvalitetsperspektiv. 2

Satsa på kollektivtrafiken investera i hållbarhet Göteborgstrafikens köer är ett hinder för tillväxt, vi ligger långt efter andra storstadsregioner som Stockholm och Malmö. Under förra mandatperioden beslutades om ökad vi turtätheten på landsbygden, inte minst viktigt för våra ungdomar, detta har nu genomförts. Nu måste Kungälv gå vidare, idag har Kungälv en kollektivtrafikandel på ca 15 %, i regionen är andelen 24 % och målet för regionen är 40%. Kungälv ställde sig förra mandatperioden bakom målet att minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. En kraftig ökning av resandet kräver inte bara åtgärder som gör kollektivtrafiken attraktivare med ökad turtäthet. Dessutom behövs stora informationsinsatser, marknadsdialog och en förändrad syn på lokalisering av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice. Det krävs även styrande åtgärder som påverkar kostnaderna för att använda bilen, till exempel parkeringspolicy i centrum och attraktiva pendelparkeringar. På samma sätt kan olika ekonomiska styrmedel påverka valet av färdmedel, samtidigt som vägarnas kapacitet utnyttjas bättre. Då vi nu bygger om centrum kommer busstationen att flyttas till förmån för fler bostäder och mer handel i vår stad. Vi vill att Kungälv skall delas in i två taxezoner. Vi vill tydligt markera att motorvägshållplatsen är ett framtida kollektivtrafiknav. Men för att kollektivtrafiken skall bli attraktiv krävs investeringar. I hela regionen handlar det om 45 miljarder, varav 33 miljarder är avser järnväg inklusive västlänken. 12 miljarder avser regionala och lokala kollektivtrafiklösningar. I vår del och lokala utredning kring K2020 handlar det om 355 miljoner kronor som skall investeras. Detta arbete måste påbörjas nu. GR har i en rapport kring finansieringsmöjligheter pekat på exploateringsfinansiering och brukaravgifter bredvid offentliga investeringar. Vi menar att vi måste arbeta fram en lokal finansieringsstrategi. Samtidigt måste grundplåten för att förbättra kollektivtrafiken öka. I framtiden behöver vi investera ca 20 miljoner årligen med olika finansieringsalternativ. Investera mellan 5-15 miljoner de närmsta åren, gör skarpare politiska prioriteringar Utarbeta lokal finansieringsstrategi för lokala lösningar i K2020-lokalt (2007-11-23). Säkerställ tjänst för infrastruktur/kollektivttrafikplanering Acceptabel handikappanpassning av hållplatser måste planeras in inför 2010. Kungälv behöver utveckla motorvägshållplatsen, terminalfunktion, pendelparkeringar, bussgator och cykelbanor. Ytterby station måste förbättras gällande trivsel, tillgänglighet, information, gång- och cykelbana samt pendelparkering. Kode blir viktigt i kopplingen mellan motorväg och järnväg. Här behövs trygghetsoch tillgänglighetsfrågorna förbättras. Kode blir en bytespunkt för trafik från Aröd och Ödsmålsmosse, vilket kommer kräva framkomlighetsåtgärder och fler pendelparkeringar. Både Kärna och Diseröd behöver bättre centrala busstrafiklösningar och mer pendelparkering samt gång & cykelbana. Pendelparkering behövs även i Kovikshamn/Vedhall och Kornhall Marstrand behöver satsning på väg 168, förbättrade gång och cykelbanor med koppling till busstrafiken samt pendelparkeringar sträckan Marstrand Ytterby. 3

Satsa på en Bandyhall / inomhusarena för is under nästa mandatperiod Nya utredningar visar det vi redan visste, Kungälv och våra föreningar växer och bristen på istider är uppenbar. Det är orimligt att små barn går upp kl. 05.30 för att spela hockey kl. 07.00 söndag morgon. Det räcker inte längre med en hall under ett tak till 1000-tals medlemmar i IFK Kungälv, Kareby IS, Kungälv SK, Kungälvs Ishockeyklubb och Ytterby/Kungälvs Konståkare. Då har vi inte ens räknat in de 100 tals medborgare som trängs på allmänhetens tider som ibland ställs in pga cuper. I en bandyhall/inomhusarena under tak kan fler alla få tid och plats för sin verksamhet. Vi vill utreda hur vi skall få mer is under tak i Kungälv. Är det en ny bandyhall på en ny plats som är bäst, skall den ligga i Kungälv, Ytterby, Kareby eller är det en överbyggnad av Skarpe Nord som är det bästa? Vad kostar det, hur löser vi finansiering och vilka föreningar och företag vill vara med i projektet? Av erfarenhet vet vi att dessa frågor tar tid, därför kräver vi agerande nu, på det sättet kan en ny hall finnas på plats 2013/2014. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Kungälvsborna skall få mer is under tak i Kungälv. Utredningen skall belysa skillnaderna mellan en helt ny bandyhall på en ny plats jämfört med en överbyggnad av Skarpe Nord. Olika geografiska, energitekniska och finansiella lösningar som ex. företags, förenings och exploateringsfinansiering skall presenteras. Utredningen skall ske i dialog med föreningar och näringsliv. Utredningen bör vara klar under 2009. Satsa på Konstgräs, idrott och inomhusarenor 75 procent av kommunens idrottsföreningar pekar på ett stort behov av inomhusanläggningar. Någon form av medfinansiering är viktig från föreningslivet, närmare hälften av idrottsföreningarna kan tänka sig att helt eller delvis finansiera nya anläggningar och över 70 procent kan tänka sig bidra till att lägre underhålls- och driftskostnader. Föreningarnas samlade behov är i första hand koncentrerade till centrala Kungälv och Ytterby/Kode-Hålta. Omgående markavvägning/mätning för konstgräs Munkegärde grusplan (50 000kr). Satsa 7 miljoner på konstgräs vid Munkegärde grusplan. Konstgräs ger mer idrott dygnet runt och året runt. Konstgräs är billigare i drift, ökar intäkterna till verksamheterna, denna satsning är kopplad till IK Kongahällas akuta behov av väl fungerande fotbollsytor i centrala Kungälv. Strategi och satsning för idrottsanläggningar, framarbetad med idrottsrådet och IPP kring årliga investeringar i idrotten på motsvarande 3 miljoner skall fortsätta. Den framtida lokaliseringen av anläggningar och inomhushallar i samtliga centralorter kan finansieras med exploatering genom exempelvis byte av mark eller bostadsförtätning, vilket skulle kunna skapa större årliga utrymmen. Idrottshall Mimers Hus är klar, anbud skrivna, vi står inför byggstart och finansiering sker enligt tidigare kommunfullmäktigebeslut via exploateringen på Kongahällatomten, totalt 55 miljoner. Kongahällahallen, fråga föreningar/företag, sök samarbete istället för rivning. Inled dialog med Hermansby IF angående långsiktig finansiering och placering av konstgräsplan för fotboll året runt samt behovet av ytterligare mindre planer för barnfotboll. I övrigt inleda en diskussion med övriga föreningar angående framtida behov av idrottshallar i Kärna. Vi har tidigare redovisat olika kommunala markområden som med fördel kan vara del av framtida finansiering. 4

Bättre IT-utrustning till barnen och pedagoger ALLA barn och ungdomar skall ha samma förutsättningar och tillgång till de verktyg för informationshantering som det moderna samhället förutsätter att vi behärskar. Unga människor lär sig på olika sätt och med IT kan undervisningen varieras och anpassas till den studerandes behov. Digitala verktyg ger pedagoger och studerande möjligheter att kommunicera och skapa själva. Tack vare tekniken finns ökade möjligheter att variera arbetsformer och metoder i det dagliga arbetet och därmed nå bättre lärande och resultat. Inte minst ger detta nya möjligheter att planera utbildningen. I många av Göteborgs skolor har idag eleverna egna datorer. Konstruktionen kan ske på flera sätt, inköp och egen service, avtal etc internt eller som i Falkenberg där man har ett leasingavtal under tre år. Att satsa på barnen och IT är helt centralt, här kan en dator vara det som avgör om tidiga svårigheter i olika ämnen med hjälp av nya redskap kan övervinnas. Vårt övergripande mål är att alla studerande på Kungälvs högstadieskolor, även skolår 6 och studerande vid Mimers Hus skall få tillgång till en egen dator. I första steget vill vi prioritera arbetsdatorer till årskurs 6-9. Det sker i en större investering för hela gruppen 2011 om ca 1900 datorer för nya i årskurs 6, samtliga högstadieelever samt externa studerande vid Mimers Hus följt av en årlig successiv investering följande år för att slutligt även omfatta hela gymnasiet år 2013. På Mimers Hus finns idag mycket av tekniken, infrastrukturen och erfarenheten finns på plats, men skolan står inför ökad konkurrens med risk för vikande underlag. Detta motiverar en satsning. Vidare är antalet datorer, och funktionaliteten på våra högstadium ojämn. Thorild och Ytterbyskolan har teknik som är bättre eller lika bra som Mimers Hus, Munkegärdeskolan däremot har långt kvar till denna nivå. Nivån skall lyftas och vara lika. Många av våra lärare genomgår nu PIM-utbildningar (Praktisk IT och Mediekompetens), även lärare behöver bärbara datorer i hela sektorn. Våra skolor behöver trådlösa system, fungerande skrivare och många datorkanoner. Teknikutvecklingen är enorm vilket kräver god förberedelse, kloka beställningar och investeringar. Denna investering minskar service- och supportkostnaderna samt inköpskostnader för en del litteratur/läromedel. Denna prioritering skall självklart ställas mot andra tänkta investeringar och driftskostnader i befintliga strukturer kring IT i skolan. Rätt upphandlat och genomtänkt kan detta på sikt ge en lägre driftskostnad per användare än idag. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för och lägga förslag till hur en större IT-satsning enligt ovan i skolan ger bäst effekt. För att komma igång avsätts ca 6 miljoner 2011 och därefter årliga investeringar om ca 2 miljoner kronor. Pga av denna långsiktiga satsning får inte IT-utbyggnaden av skolan stanna upp. I närtid handlar det om att investera i en utbyggnad av IT-klassrum och snabbare trafik. Vi menar att alla klassrum de närmaste åren i grundskolan och våra samlingsrum i förskolan skall förses med ett så kallat IT-klassrum. Likväl skall våra förskolor kompletteras med snabba uppkopplingar och fastighetsnät. För dessa ändamål föreslår vi en investering om 3,4 miljoner år 2009. 5

Offentliga badplatser Kusten, havet och våra vackra sjöar är till för alla. Kungälv har flera offentliga badplatser (Aröd, Marstrand, Nordön, Rörtången, Sundhammar, Vadholmen, Ingetorp, Romesjön samt utomhusbadet vid Skarpe Nord). Flera av dessa behöver rustas upp, tillgängliggöras för alla, särskilt för barnen och i någon del bättre handikappanpassas samt att det behövs fler parkeringar för att fler skall kunna bada och parkera trafiksäkert. Att utveckla bad i älven, ex vid fästningsholmen är något kommun och olika aktörer skall satsa på. Denna satsning handlar om att förstärka livskvalité, folkhälsa och upplevelsen för besökande, vilket gynnar turistnäring, tillväxt och fler jobb i Kungälv. Årlig satsning på 1 miljon kr i investeringsbudgeten. Satsningarna skall vara bundna till medfinansiering genom samarbete med föreningar och företag. Även medfinansiering genom exploatering kan i något fall ses som en möjlighet. Lekplatser, gröna miljöer, livskvalitet Barnens lekplatser har sedan två år haft ett dåligt underhåll och få renoveringar i två år, detta är viktigt att prioritera. Kungälvs små barn blir bara fler och fler och vi skall fortsatt vara en attraktiv kommun, samhället skall inte bara byggas för företag, vuxna, ungdomar och äldre. Barnens plats är viktig att markera i den fysiska miljön. Nordre älv är outnyttjad av vår stad. Strandpromenaden är Kungälvs stora chans, arbetet har stagnerat och jobbet med att förverkliga en sammanhängande strandpromenad måste återupptas. Politiska samtal förnyas med berörda aktörer. Förra mandatperioden, år 2006 antogs en Grönplan för Kungälv Kommun. Den handlar om hela kommunen och de orter vi vill utveckla. En del har gjorts, men mycket återstår. Den gröna miljön har stor betydelse för människors vardagsliv, livskvalitet och hälsa. Förbättrad kondition, rörlighet, koncentration, inlärningsförmåga liksom minskad stress och ökad kreativitet är positiva effekter av vistelser i park och natur. För barn är gröna miljöer oöverträffade för lek, fysisk träning och inlärning, men även möten, idrott, promenader, naturupplevelser, solbad, avkoppling, kulturevenemang, lek och fester är viktiga för människors välbefinnande och trivsel. Dessutom är den gröna miljön en viktig bärare av tätortens och bygdens historia och identitet. Parker, trädgårdar, kyrkogårdar, koloniområden, alléer och stora träd ger karaktär och identitet åt tätorten och bidrar till en trevlig och attraktiv boendemiljö. Gröna miljöer är attraktiva att bo i och där människorna vill bo där vill företagen vara och växa. Gröna miljöer har också en ekologisk funktion genom att bidra till artrikedom, genrikedom inom arten och rikedom av livsmiljöer, det vill säga biotoper, i landskapet. Extra årlig satsning på 1 miljon kronor till utveckling, utifrån behov i grönplan för Kungälvs kommun, lekplatser, strandpromenad och kommundelar. Satsningarna kan vara bundna till medfinansiering genom samarbete med föreningar och företag. Även medfinansiering genom exploatering kan i något fall ses som en möjlighet. 6

F-9 skolor i Kärna, Diseröd och Kode F-9 skolor uppfyller de krav vi ställer när det gäller en god organisationsform. F-9 skolor innebär en möjlighet för skolorna att på ett aktivt sätt arbeta med ett helhetsperspektiv från förskoleklass till niondeklass. Vi vill att alla barn skall få en bra start i livet, för att uppnå detta anser vi att den möjlighet till helhetssyn, samarbete och flexibilitet som en F-9 skola innebär och är bra. Vi kommer under 2009 gå in i ett arbete att använda våra lokaler så effektivt som möjligt, detta stödjer vi, men det måste finnas långsiktighet i besluten. Med framtidstro, en växande kommun och den röda tråden i lärandet vill vi lägga ett utredningsuppdrag. Förvaltningen får i uppdrag i samband med den samlade lokalöversynen att utreda och lägga förslag till i nästa investeringsbudget hur vi kan nå det långsiktiga målet om F-9 skolor i Kärna, Diseröd och Kode. Omstruktureringar och osäkra privata investeringar barnomsorg & skola Avsaknaden att göra egna investeringar och bristen på konkurrensen bland privata aktörer på de fastigheter som skall uppföras och förvaltas skapar en ogynnsam situation för medborgarna. Flera privata intressenter skall investera i barnomsorg och skola enligt majoritetens förslag. Vi menar att detta i dagsläget är oklart och att siffrorna är politiskt prutade. Den Moderatledda majoritetens har konstruerat en fastighetsfinansiering som ökar våra kostnader, jämfört med att våga göra egna investeringar, som barn skall vara i för lång tid framöver. Vi har inte, trots att vi bett om det i två år, inte fått se ekonomiska jämförelser mellan egenproduktion och privata aktörer (som vi måste betala hyra till), vi förväntar oss en ändring. Tänk om Romelanda Församling väljer att inte bygga ut församlingshemmet nästa höst eller att bygglovet inte beviljas eller att driftskostnaderna för kommunen i de nya lokalerna blir för dyra? Vad gör kommunen då? Så sent som förra året föreslog vi byggnation av förskola i Tjuvkil 2009, vi vill investera i barnomsorg och offentlig service i Tjuvkil nästa år. Men dessvärre känner vi en viss tveksamhet kring realismen med detaljplanearbetet och outklarade frågor kring VA. Hur är det med företaget som vill bygga, äga och hyra ut förskolebyggnaden i Tjuvkil, hur blir det för kommunen och det privata förskoleföretag som vill starta verksamheten? Vilka säkerheter har vi, görs det några jämförelser med egen regi och hur blir det för barnen? Dessa frågor måste klaras ut omgående! Inom bl.a. skola pågår ett arbete med att varje lokal skall användas så effektivt som möjligt. Det är ett arbete vi stödjer, så länge som barn, studerande, föräldrar och personal har information i god till om eventuella omstruktureringar var verksamheten skall bedrivas. Alla lokaler skall nyttjas maximalt, även de privata fastighetsvärdar vi har eller får, där medborgarnas verksamhet genomförs. För omstruktureringsåtgärder avsätts 4 miljoner kr. Vi kräver jämförande kostnadskalkyler med privata fastighetsaktörer. Vi kräver att alla kontrakt med privata entreprenörer är klara innan investeringsbeslut i framtiden, alternativt är att det finns en ekonomisk beredskap att agera själva. Idag är inget av dessa krav uppfyllt. 7

Bygg till befintliga äldreboenden i kommundelarna Redan 2007 föreslog vi den borgerliga majoriteten att finansiera och påbörja en utbyggnad av omsorgsplatserna i Ytterby, med glädje ser vi nu allt komma plats. Ytterby ger kommunen ett andrum, men vi vet att antalet äldre ökar kraftigt. Det kommer behövas ett tillskott i antal boenden/vårdplatser i framtiden. Därför vill vi se en om- och tillbyggnad av befintliga äldreboende. Områden som kan vara intressanta är exempelvis Solhaga äldreboende i Kode och Kaprifolen/Gläntan behöver byggas ut byggs ca 6-10 vårdplatser per boende. Det kan också handla om trygghetsplatser eller korttidsplatser. En utredning får närmare lysa på behovet, prioritering och plats. Bygg ut Solhaga i Kode med 6-10 platser Bygg ut Kaprifolen/Gläntan med 6-10 platser Trygghet för äldre Vi är positiva till investeringar i trygghetslarm och en bättre uppföljning inom hemtjänsten, speciellt då ett antal privata aktörer skall in i systemet och konkurrera på ojämlika villkor, då dessa företag idag kan erbjuda mer tjänster än kommunens hemtjänst. Vi beklagar att den låga bemanningen på våra äldreboenden och att tekniken av detta skäl måste ersätta fler händer i vården. Rationaliteten i servicen för våra äldre får aldrig bli omänsklig, därför behövs mer personal. Å andra sidan kan ett antal arbetsredskap så som liftar etc underlätta arbetssituationen och ge personalekonomiska positiva effekter. 3,7 miljoner föreslås investeras i IT, Trygghetslarm, tillbyggnad Ytterbyhemmet och arbetsteknik. Alternativa boendeformer Alternativa boendeformer i kommunens nya bostäder kommer vara en stor tillgång i framtiden och ge en ökad kvalité och mångfald för brukaren. Dessa alternativa boendeformer kommer vara både en bostad och en arbetsplats, där det gäller att hitta en balans som tillgodoser både äldres krav på boendet och de anställdas och myndigheternas krav på en bra arbetsmiljö. Många äldre vill flytta från ett hus till en hyreslägenhet och frigöra kapital på lite äldre dagar. Därför är det viktigt med hyresrätter anpassade för äldre. Vi föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta för fler kooperativa boendeformer för äldre. Förra året öppnades för ett investeringsstöd för dessa boenden (ett initiativ av den förra S- regeringen, då det krävdes EU-godkännande till stöd för en bostadsmarknad som inte fungerade för äldre). Det ställer stora krav på kommun och bostadsbyggare att nyttja bidraget fullt ut, ex. momsproblematiken och fastighetsskatt. Med rätt upplägg på dessa bostadsprojekt kan kostnaden bli låg för kommunens framtida hyreskostnad. Dessa bidrag skall nyttjas. Cykelbanor 10 miljoner avsätts i investeringsbudgeten för byggande av cykelbanor 2009. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att bilda ett nytt kommunalt bolag som arbetar och har som uppdrag att verkställa kommunfullmäktiges beslut och vision kring framtida cykelbanor. Bolaget skall i samarbete med föreningar, myndigheter, turistbolaget och företag finna de lämpligaste och mest kostnadseffektiva metoderna för genomförande av vision och utbyggnad. Uppdraget skall också beskriva när och hur bolaget skall avvecklas. 8

Nytt Kommunhus/Stadshus finansieras via ökad handel och bostäder Generella eller ideologiska utförsäljningar av fastighetsbestånd är oacceptabelt, vilket ger högre kostnader för medborgarna på sikt. Revisionen har exempelvis visat att det hade varit mest fördelaktigt att fullt ut äga Mimers Hus. Mimers Hus privatägda del kostar skattebetalarna 5 extra miljoner varje år. Utomstående konsulter har under 2006 visat att inte ens i samband med stora investeringsbehov av Nämndhuset är det värt att avyttra för att sedan hyra tillbaka. Dåliga affärer har vi fått nog av. Därför har vi glädjande nog träffat en muntlig överenskommelse med den borgliga majoriteten där vi lyckas undvika ett sådant beslut, detta är bra för Kungälvs medborgare. Vårt mål är att genom en strukturaffär med marknadsaktörer inom handel och bostadssektorn finansiera ett nytt kommunhus/stadshus. En utredning skulle kunna innebära ett inbyggt Kommunhus/Stadshus i nya bostäder, exempelvis på den idag befintliga platsen för Kungälvs Busstation. Strukturaffären skulle exempelvis kunna handla om att bygga ett nytt centrum, med handel och bostäder i det gamla Nämndhuset, fler uteserveringar som knyts ihop av fler bostäder affärer, restauranger och ett inbyggt stadshus på exempelvis Uddevalla vägen. Målet är att investeringen i ett eventuellt nytt Kommunhus/Stadshus skall finansieras utan att belasta skattekollektivet. VA i Kustzon Det är av yttersta vikt att finansieringsprinciper kring VA i kustzon snarast tas fram för att föreslagen investeringsbudget. Inga pengar kan investeras utan att man vet och pedagogiskt har förankrat en modell för finansiering fram till fastighet. Det är rimligt att medborgarna i kommunen skall förstå vad VA i kustzon kommer att få för konsekvenser för det samlade VA-kollektivet. Likväl skall eventuella effekter kring likviditet, ränte- och kapitalkostnader tydliggöras i processen. 2008-09-30 Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 9

S,V, MP förslag S,V,MP 09 2010 2011 2012 2013 Ram 188,8 Redigerad 2008-08-29 av HH mkr Förv Ext Förv Ext Förv Ext Förv Ext 1. Skattefinansierade investeringar Förv Extern Delsumma mindre investeringar 22,0 10,0 20,0 20,0 20,0 Strategi idrott (konstgräs, bandyhall, hushallar) 7,2 3,0 3,0 3,0 15,0 15,0 Lönsamma energiinvesteringar 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Större objekt Utökning med 20 demensplatser 7,0 Tillbyggnad befintliga äldreboende 15,0 LSS-bostad Kärna 9,0 Delsumma: 7,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 0,0 15,0 0,0 Svalan fsk, sanering golv 1,5 Ytterby fsk och skola; från befi.pav.+1 ny 23,0 29,0 Kareby ytterligare tillbyggnad, behov 2 avd 6,0 Tjuvkil, 2 (2009)+ 2 (2011) avd 12,5 7,0 Kongahällatomten, 4 + 2 (varv 2 bef pav) avd 26,4 21,6 Diseröd, Fsk (netto 2 avd varav 1 bef pav.) 2,5 Diseröd skola, ombyggnad 20,0 Kode Fsk, Utbyggnad 1 avd 3,0 Omstrukturering enligt 4-stegsprincip 4,0 Delsumma: 52,5 0,0 55,4 0,0 48,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Måltidsinvesteringar 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 FM, husservice i Mimers Hus 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 IT/telefoni-utveckling och -säkerhet 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Skoldatorer högstadie & gymnasie 6,0 2,0 2,0 Fastighetsankn inv enl internhyresprinciper 3,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Idrottshall (exploateringsfin.) 55,0 Förnyelsebar energi 3,4 3,4 3,4 3,4 Delsumma: 61,0 0,0 13,4 0,0 19,4 0,0 15,4 0,0 15,4 0,0 GC-vägar 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Ombyggnad terminaler 2,0 K2020, parkeringar etc 2,0 5,0 5,0 5,0 5,0 10,0 5,0 15,0 5,0 P-hus Liljedal 15,0 Fästningsholmen + strandpr."kexen" 7,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Ny bussterminal, Kungälv 15,0 8,0 Pendelparkering Komarken 4,0 Kvarnkullen DP 7,0 Fontin 1:1 DP 1,5 Offentliga badplatser 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 10

Gröna miljöer, lekplatser, folkhälsa 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Kajanläggningar, Marstrand 1,0 3,0 3,0 Armaturbyte beskr på nytt sätt! 5,0 5,0 5,0 Delsumma: 18,5 0,0 58,0 5,0 39,0 7,0 40,0 7,0 29,0 7,0 Räddningstjänsten, Kode stn 0,5 Ombyggnad Marstrand, Koön 0,1 Tankbil, lastväxlare 2,8 Rakel 0,0 0,2 Delsumma: 0,6 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delsumma större objekt 149,6 0,0 139,8 5,0 117,0 7,0 74,4 7,0 69,4 7,0 Totalt skattefinansierat 188,8 0,0 162,8 5,0 150,0 7,0 107,4 7,0 114,4 22,0 2. Avgiftsfinansierade investeringar Affärsdrivande Överföringsledning Kärna-Ytterby / VA i kustzon 40,0 30,0 30,0 30,0 VA övrigt 8,4 12,7 12,7 12,7 12,7 Renhållning 0,5 1,2 1,2 1,2 1,2 Avgiftsfinansierat Mindre investeringar 0,0 0,8 0,8 0,8 0,8 Totalt avgiftsfinansierat 48,9 0,0 44,7 0,0 44,7 0,0 44,7 0,0 14,7 0,0 Summa skatte- o. avgiftsfin. 237,7 0,0 207,5 5,0 194,7 7,0 152,1 7,0 129,1 22,0 Investeringsbudget exkl exploat. 237,7 212,5 201,7 159,1 3. Exploatering Enligt Samhällsbyggnad 80,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Ombyggnad terminaler 1,0 Cirkulationsplats Kongahällag-Utmarksvägen 0,6 10,0 Cirkulationsplats Rollsbovägen-Rollsbo Ryr 1,0 Ombyggnad gata Uddevallav/Västra Tullen 1,5 10,0 Omb Östra gatan vid VA-sanering 2,0 2,0 Omb Västra gatan vid VA-sanering 3,0 1,0 Totalt exploatering 84,1 72,0 55,0 51,0 50,0 Investeringsbudget inkl exploat. 321,8 284,5 256,7 210,1 201,1 11

Behov mindre investeringar, årsplan 2009-13 Beskrivn S,V,MP 2010 2011 2012 2013 Skola, mindre ändringsarbeten 0,5 Skola bullerplank Smörblomman & Ulvegärde Ja 0,3 Skola, IT Ja 3,4 Skola, inventarier (avhängit antal byggda enheter) Ja 2,0 4,0 Skola, lastbil 0,0 Skola, verktygsmaskiner 0,6 Skola, övergång till ny idrottshall Ja 0,0 Skola, lärosal Hus D Ja 0,5 Skola, inventarier gymnasium 0,5 3,0 3,0 3,0 Skola, lokalanpassningar Trio G Ja 0,0 1,5 1,5 1,5 S:a sektor skola 7,8 8,5 Vård & ÄO, IT-investeringar Ja 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 V & ÄO, Trygghetslarm Ja 1,0 0,4 0,4 0,4 0,4 V & ÄO, Reserv tillbyggn Ytterbyhemmet Ja 0,6 V & ÄO, Strukturella förändr, arbetsteknik mm Ja 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 S:a V & Äo 3,7 2,5 2,5 2,5 2,5 Soc, övrigt TS, fritidsanläggningar Ja 1,2 0,55 1,25 0,9 0,9 TS, entreprenad Ja 0,3 1 1,5 1,3 1 TS, förråd o maskinpark, miljöanpassn 0,5 S:a sektor teknisk service 2,0 1,6 2,8 2,2 1,9 BM, terrängforden/ledningsfordon BM, övrigt S:a BM 0 Samh, rivning omb kaj vid rådhuset Ja Samh, toalett Ytterby C TA 0,8 Samh, miljöåtgärder buller Ja 0,1 Samh, trafiksäkerhetsåtgärder Ja 0,7 Samh, tillgänglighetsanpassning Ja 0,7 Samh, tillgänglighetsanpassning hållplatser Ja 2,0 2,0 2,0 Samh, K2020 lokal Ja 0,2 Samh, GC-väg Västra strandgatan Ja Samh, kompl P Oasen Kvarnkullen??? Ja Samh, omb utfart Karebyv/Enbärsv RTJ? Ja Samh, park Ja 0,9 Samh, Marstrand Ja 0,9 S:a Samh 5,5 Måltidsservice, Miljö- och Hälsa anpassningar Ja 1,5 12

Upphandlingssystem 0,2 It-stöd, styrning S:a kommungemensamt UA, AS, KC 0,2 Kultur&fritid, Inventarier, bibliotek Ja 0,1 Kultur&fritid, Inventarier, fritidsgårdar Ja 0,4 Kultur&fritid, Inventarier Mimers hus Ja 0,1 Kultur&fritid, instrument+konst Ja 0,1 Bibliotekssystem Ja 0,3 Tillgänglighet Ja 0,1 Upprustning motionsspår Ja 0,2 Entré Mimers hus (enl vision) Ja S:a kultur och fritid 1,3 SUMMA hela förvaltningen 22,0 13