Familje- och nätverksteam

Relevanta dokument
Handlednings- och utbildningserbjudanden i Signs of Safety

Utredningshem för familjer i hjärtat av Dalarna

Strandgården är ett privat HVB-hem för föräldrar och barn i natursköna Strand i hjärtat av Dalarna.

Utredningshem för ungdomar och deras nätverk i Dalarna

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

BBIC/arbetsledarnätverk

Delrapport 1. Preliminära resultat

VÄSTBAS I STENUNGSUND

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Utbildningspaket 2014

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Barnens rättigheter ingens ansvarallas. Samverkan mellan Ekonomiskt bistånd och individ- och familjeomsorgen Eskilstuna kommun

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Öppenvård, handläggare

Samarbete för Trygghet. Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete

Minnesanteckningar från möte i lokala suf-gruppen Östhammar

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

invånare barn 0-18 år studenter Medelålder 38 år

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Välkommen till Upplands-Bro kommunen som ger plats

Föräldrasamverkan på fritidshem. Maria Simonsson, Docent Helene Elvstrand, PhD, Linköpings Universitet

Uppföljning av avtal med Söderstöd Öppenvård om stödinsatser för barn, ungdomar och familjer verksamhetsåret 2017

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

De små gesternas betydelse

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Samarbete för Trygghet

Öppenvård, handläggare

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet. Sundbyberg där staden är som bäst

Standard, handläggare

Standard, handläggare

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Fördjupad kartläggning

HANDLINGSPLAN UTVECKLINGSARBETE FÖR BARN OCH UNGDOM I SKARPNÄCK

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING BJÖRKBACKENS FÖRSKOLA

Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Kvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Barn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Social barnavård i Stockholm utredningar och insatser, hjälp och brukarperspektiv

Socialtjänstens arbete med barn

Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB

Handläggare. Alpklyftan AB Stödboende & Öppenvård Rapport Tingsgatan 2A, Ljusdal

Tema Barn och unga - Placeringar

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Saffranets förskola

Gäller from RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet Ringgården i Färgelanda.

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Bilaga 1. Redogörelse

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Linnamottagningens webbutbildning

Att anmäla oro för barn

Barn- och Ungdomsplan

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn. Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

Öppenvård, handläggare

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Standard, handläggare

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Redovisning till IVO av vidtagna åtgärder

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Transkript:

Familje- och nätverksteam

Landa Familje- och nätverksteams familjebehandling Arbetet på Landa Familje- och nätverksteam utgår från Signs of Safety. Teamets uppgift är att med utgångpunkt från socialtjänstens oro för barnen undersöka och skapa förutsättningar för att barnen ska kunna bo kvar hemma eller flytta hem efter en kortare tids placering även när oron är stor. Vi jobbar för att ditt arbete ska bli tydligare, enklare och mindre tidskrävande. Vi samarbetar med er och familjen för att beskriva tidigare skada, oro, styrkor, skyddande faktorer och mål, leder säkerhetsplaneringsprocessen, anordnar och leder nätverksmöten, träffar barnen och tar med dem i processen samt gör löpande riskbedömningar. Vi erbjuder er att vara en del av säkerhetsplaneringsprocessen så ofta och så mycket ni vill. Däremot är ni inte tvungna att delta i några möten med familjen förutom vid uppstart och avslut och om det uppstår något oförutsett som kräver ett möte. Signs of Safety Signs of Safety är ett lösningsfokuserat, samarbets- och nätverksinriktat arbetssätt som utgår från fyra grundläggande frågeställningar: Vad är vi oroliga för, vad fungerar bra, vad behöver hända samt hur oroliga är vi på en skala mellan 0 och 10. Under de senaste åren har Signs of Safety börjat användas i allt fler kommuner som stöd i arbetet med utsatta barn och ungdomar. Signs of Safetymodellen tar fasta på att en förutsättning för att kunna göra bra risk- och skyddsbedömningar och inte minst skapa varaktiga förändringar för de utsatta barnen är att vi socialarbetare har ett förhållningssätt som bjuder in till samarbete med barn, föräldrar och deras nätverk. Det är i första hand familjerna själva som behöver tänka igenom sin situation och vad som behöver bli annorlunda, och det är de som vet vilka lösningar som fungerar för dem.

Vad exakt behöver vi se för att känna oss säkra på att det här barnet är tryggt? Säkerhetsplanering enligt Signs of Safety Säkerhetsplanering enligt Signs of Safety är ett strukturerat arbetssätt för att tillsammans med barn, föräldrar och deras nätverk undersöka vad som behöver hända för att barnen i möjligaste mån ska kunna växa upp tillsammans med sina föräldrar eller sitt naturliga nätverk. Arbetet utgår hela tiden från barnets situation och barnet görs delaktigt genom hela processen på olika sätt, bland annat genom barnsamtal utifrån samtalsverktygen Tre hus och Det trygga hemmet samt genom att föräldrar med stöd av oss skapar en förklaring för barnen om vad som hänt bakåt och vad de vuxna gör för att det ska bli bra för barnen framåt i form av en Ord- och bildberättelse. Den viktigaste delen inom säkerhetsplanering enligt Signs of Safety är att planen är gjord och utformad i nära samarbete med familjen och dess säkerhetsnätverk så att den blir deras egen. För att detta ska vara möjligt måste planen verkställas, övervakas och noggrant följas upp över tid. Planen blir mer och mer familjens egen när detaljerna i planen skapas och presenteras av föräldrarna för barnen, familj och nätverk. Att utforma planen behöver få ta tid och kan inte skapas under ett eller två möten, planen blir inte heller hållbar om professionella ska bestämma vilka regler som ska gälla i familjen och sedan försöka få familjen att hålla dem. Meningsfulla säkerhetsplaner skapas genom en pågående lärandeprocess tillsammans med familj, nätverk och professionella med fokus på den mest utmanande frågan som kan ställas inom socialt barnavårdsarbete: Vad exakt behöver vi se för att känna oss säkra på att det här barnet är tryggt? (Turnell & Murphy, 2014) Landa Familje- och nätverksteams familjebehandlare har flera års praktisk erfarenhet av att arbeta enligt Signs of Safety och säkerhetsplanering och har gått utbildning bland annat för en av Signs of Safetys grundare Andrew Turnell. Arbetet leds av licensierad Signs of Safety utbildare och konsult. Genom att använda sig av Signs of Safetys förhållningssätt arbetar våra familjebehandlare i nära samarbete med familj, nätverk och socialtjänst för att skapa realistiska säkerhetsplaner som fokuserar på att barnen ska vara skyddade och må bra.

Tjänster Landa Familje- och nätverksteam erbjuder följande tjänster: Säkerhetsplanering Säkerhetsplanering enligt: Nivå 1. Kartläggning (mappning) utifrån Signs of Safetys fyra grundfrågor: Framtida risk (vad är vi oroliga för kring barnet om ingenting blir annorlunda), Styrkor och skydd (vad fungerar bra), Mål (hur behöver det vara/vad behöver hända för att oron inte ska finnas kvar), samt en säkerhetsskala för mäta oron. Nivå 2. Säkerhetsplaneringsprocessen, förutsätter att ett arbete enligt nivå 1 gjorts. Nivå 3. Uppföljning och fördjupning av säkerhetsplan, förutsätter att ett arbete enligt nivå 1 och nivå 2 har gjorts. Landa Familje- och nätverksteam leder familjen igenom säkerhetsplaneringsprocessen. Arbetet utgår från Signs of Safetys strukturerade modell. Oavsett om insatsen är frivillig eller enligt LVU så arbetar vi med familjer och nätverk för att ge dem alla möjligheter att visa för socialtjänsten att de kan skapa förutsättningar för att deras barn ska vara skyddade och må bra över tid. Nätverksmöten Vi vet att det är viktigt för barn och ungdomar att de vuxna som finns runt dem kan samarbeta på ett bra sätt och att alla hjälps åt. Ibland händer saker mellan personer i det privata nätverket men också mellan de professionella som tex socialtjänsten, barn och ungdomspsykiatrin och familjehemmet som gör det svårt att lyckas med detta. Vi i Landa Familje- och nätverksteam har lång erfarenhet av att hålla i och anordna nätverksmöten och erbjuder möjlighet att samla alla viktiga personer runt barnet för att skapa ett gemensamt fokus på barnets situation och behov.

Nivå 1 - kartläggning Kartläggning (mappning) utifrån Signs of Safetys fyra grundfrågor: Framtida risk (vad är vi oroliga för kring barnet om ingenting blir annorlunda), Styrkor och skydd (vad fungerar bra), Mål (hur behöver det vara/vad behöver hända för att oron inte ska finnas kvar), samt en säkerhetsskala för att mäta oron. Aktiviteter Ta del av tidigare material. Exempelvis utredningar, anmälningar, förhandsbedömningar osv. Uppstartsmöte med uppdragsgivare Syftar till att informera om arbetsgång samt intervjua om ärendet. Uppstartmöte med familj och socialtjänst Informera familj om arbetssätt, presentera första utkast till Framtida risk, Mål och säkerhetsskala. Barnsamtal Individuellt eller tillsammans om flera syskon, med eller utan vuxen person beroende på ålder mm. Olika verktyg såsom Tre hus, Det trygga hemmet, Féen och Trollkarlen etc. Nätverksinventering Tillsammans med familjen för att se vilka som kan vara resurser för familjen under fortsatt arbete. Nätverksmöten Involvera ett nätverk kring barnen/familjen som kan stötta och säkra upp, dela oro och ansvar samt se styrkor och existerande säkerhet. Sammanställning Mappning, nätverksinventering, genogram, barnsamtalsdokumentation. Avslutningsmöte Med genomgång av arbetet samt diskussion om Nästa steg, socialtjänst, familj, nätverk. (Total tidsåtgång för arbete enligt Nivå 1 beräknas variera beroende på familjesammansättning mellan 40 60 timmar inklusive förberedelse, dokumentation och resor. Processen pågår under ca tre veckors tid).

Nivå 2 - säkerhetsplanering Säkerhetsplaneringsprocessen, förutsätter att ett arbete enligt nivå 1 gjorts. Aktiviteter Uppstartsmöte med familj och socialtjänst. Familj och socialtjänst informeras om säkerhetsplaneringsprocessen, vägen mellan Framtida risk och Mål som mäts med hjälp av säkerhetsskalan. Presentera Tidsplan Familjebehandlare presenterar en tidsplan och en vision för arbetet tillsammans med familj och nätverk. Utforska familjens styrkor och skydd Med familj och nätverk. Fördjupat nätverksarbete Arbete med familj och nätverk för att hitta ett stödjande informerat nätverk som kan bidra till barnens trygghet och säkerhet samt stötta och komplettera föräldrarna. Skapa en Ord- Och Bildberättelse Prata mer med barnen med stöd av tex Tre hus alternativt Det trygga hemmet för att få tillräckligt underlag för att kunna göra ett utkast till en Ord- och bildberättelse. Intervjua socialsekreterare, familj, eventuellt nätverket. Familjebehandlarna gör ett utkast. Jobba igenom utkastet med föräldrarna Föräldrarna presenterar Ord- och bildberättelsen för barnen och nätverket. Fördjupade samtal kring de teman som behandlas i Framtida risk. Utformning av Säkerhetsplanen Olika aktiviteter som Det trygga hemmet arbeta med olika uppföljningsverktyg som säkerhetsdagbok, säkerhetsföremål för barnen etc. (Arbetet enligt nivå 2 pågår under ca 3 månaders tid och debitering sker per dygn).

Nivå 3 - uppföljning Uppföljning och fördjupning av säkerhetsplan, förutsätter att ett arbete enligt nivå 1 och nivå 2 har gjorts. Aktiviteter Regelbundna uppföljningsmöten och kontroller enligt säkerhetsplanen. Exempelvis hembesök, fokus på säkerhet och var familjen befinner sig i förhållande till målen. Uppföljning med barn Uppföljning med barnsamtal enligt säkerhetsplanen. Hur upplever barnet/barnen att det är nu? Verktygen för barnsamtal exempelvis Det trygga hemmet används. Fokus på säkerhet och trygghet. Uppföljande nätverksmöten Fokus på vad som fungerar bra och var mötesdeltagarna befinner sig på säkerhetsskalan. Avslutningsmöte När målen är uppnådda och säkerhetsplanen varit i drift under en bestämd tid kan ärendet avslutas med ett möte där familj, nätverk, socialtjänst deltar. (Tidsåtgång för arbete enligt Nivå 3 bedöms individuellt utifrån familjesammansättning, hur stor oron är och så vidare).

Priser Nivå 1 - kartläggning: 45 000:- exklusive resor. Nivå 2 - säkerhetsplanering: 1295:- /dygn, exklusive resor, 10 dagars uppsägningstid. Nivå 3 - uppföljning: Offert utifrån varje enskilt ärende. Nätverksmöten: 995:- /timme Kontakt Om ni vill veta mer om Signs of Safety kan ni kontakta oss eller gå in på webbportalen: www.signsofsafety.net Har ni en förfrågan gällande en familj kan ni ta kontakt med oss på Landa Familje- och nätverksteam. Landa Familje- och nätverksteam består av: Linn van Bruggen Teamledare och licensierad Signs of Safety-utbildare och konsult 0243-43 06 91 Johanna Olsson Familjebehandlare 0243-43 06 87 Jonas Kårelid Familjebehandlare 0243-43 06 90