Slutrapport för Confetti Barnboksveckor på biblioteken i Norrbotten; ett samarbetsprojekt mellan 15 bibliotek

Relevanta dokument
Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Norrbottens länsbibliotek, Detlef Barkanowitz

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Utvecklings-/arbetsgruppen får fortsatt uppdrag att arbeta med äganderätten och organisationen omkring Bibblo.se.

ANSÖKAN OM BIDRAG 2010 LÄSFRÄMJANDE INSATSER

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (6) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi

Sammanställning av svaren

Mötesanteckningar från Maracas-möte den 5 november 2009 i Boden.

Chefsmöte september 2009

Barnboksveckor 2011 Uppföljning

Anteckningar: Barnbiblioteksdagar i Älvsbyn 8-9 mars 2012

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Externa nyttoeffekter

Rapport Våren Projektet Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten - i Britt G. Hallqvists anda. På gång i kommunerna och på Polarbibblo.

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Unikt samarbete Norrbottens alla bibliotek marknadsförs under gemensam flagg

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Regional biblioteksplan Kalmar län

Katja Kamila

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 15 december

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

Dela läslust projektplan

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (8) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi

Prioriterade områden

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

ANSÖKAN OM BIDRAG 2012 LÄSFRÄMJANDE INSATSER

Regional biblioteksplan

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Medieplaneringskurs för barn- och ungdomsbibliotek i Norrbotten

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

Landstingshuset, Luleå

Bilaga till Slutrapport KomPo Kommunerna och Barnens Polarbibliotek (

Biblioteksplan för Haparanda kommun Antagen BUN 2014/

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning Luleå

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Mysterieveckor på biblioteken i Norrbotten 2013

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne

En vanlig vecka i MalMö

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Uppdragsdirektiv för Förstudie inför marknadsföringsprojekt Unga män och pojkar läser

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län

Nuläge mål och mått. Politisk samverkansberedning September Landstingsdirektörens stab DIVISION

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

SLUTDOKUMENTATION FRISK-SATSNINGEN April Januari 2008

14=1 I NORRBOTTEN FÖR 14 KOMMUNER MED 1/4 MILJON MÄNNISKOR PÅ 1/4 AV SVERIGES YTA MED 4 SPRÅK

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

Digidel kampanj för ökad digital delaktighet

Utvärdering av Norrbussamverkan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (162)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Medlemsmöte 9 november

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

2. Bakgrund Ge en kort beskrivning av bakgrunden till hur idén uppstod. Beskriv även kortfattat vad själva idén/uppdraget handlar om.

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan Överkalix kommun

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 27 april

Kulturrådsansökan för dyslexiprojektet Allt genast

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Ett bibliotek 2013

Projektplan med kommunikationsplan

Projekt Synliggör Biblioteket

Mall för slutrapport förprojektering

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Projektprocessen. Projektprocess

Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten - 3 februari

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER (4)

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Transkript:

Slutrapport för Confetti Barnboksveckor på biblioteken i Norrbotten; ett samarbetsprojekt mellan 15 bibliotek Sammanfattning Målet med Confetti var att sätta barnen och barnboken i fokus i hela biblioteket. Med det ville vi öka efterfrågan på och tillgängligheten till bibliotekets tjänster för unga biblioteksbesökare och deras anhöriga i regionen. Syftet hade två delar: Väcka lusten till läsande och skrivande, synliggöra litteraturen och locka till aktivitet i både biblioteksrum och rymd, på webben, samt att utarbeta former för att stärka samarbetet mellan barnbiblioteksverksamheterna i länet. Det senare bland annat inför den övergripande förändringen Ett bibliotek 2013. Ett omfattande program skapades under de tre barnboksveckorna, 8 28 november 2010 och med det nådde vi ungefär 38 procent av målgruppen 0-12 år som uppgick till 30 799 barn. Cirka 7 800 barn deltog i de olika aktiviteterna som domineraderades av möjligheten till eget skapande och av tävlingar. Cirka 700 barn arbetade tillsammans med en etablerad bilderboksillustratör i olika verkstäder och under barnboksveckorna ökade antalet besök på Barnens Polarbibliotek med 60 procent jämfört med året innan. Även för utvecklingen av samarbetet mellan biblioteken i projektet bidrog Confetti med nya och viktiga erfarenheter. Internt genom en genomgripande marknadsföringskampanj, samplanering och utvärdering, och externt genom marknadsföringen där barnboksveckorna kommunicerats som ett gemensamt uttryck för biblioteken i Norrbotten. Förutom annonsering, affischering, festivalband och flygblad har den goda lokala bevakningen, 17 artiklar i tryckt press och 2 radioinslag, gjort att projektet nått avsedda målgrupper. Genom den omfattande utvärderingsenkäten och Utvärderingskonferensen har erfarenheterna spridits vidare internt i organisationen. 1

Bakgrund Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp på folkbiblioteken och för Norrbottens läns landsting, division Kultur och utbildning. På 12 av de 14 folkbiblioteken i Norrbotten finns en särskilt tjänst för verksamheten och på Norrbottens länsbibliotek genomsyras all verksamhet av landstingets målsättning. Länsbiblioteket äger också webbplatsen Barnens Polarbibliotek. Tillsammans med Norrbottens länsbibliotek driver de14 folkbiblioteken arbetet Ett bibliotek 2013, vilket omfattar en gemensam katalog, en gemensam webbresurs och gemensam marknadsföring i form av kampanjer. Sedan 2009 är barnboksveckorna utvalda att lyftas fram som en särskild kampanj i den gemensamma marknadsföringen, Maracasprojektet. Målsättningen med kampanjerna är att skaka om bilden av biblioteket. Under 2009 samlades därför biblioteken för första gången till en gemensam satsning för aktiviteterna och marknadsföringen av barnboksveckorna. Arbetet utformades enligt nedan: En arbetsgrupp med deltagare från folkbiblioteken, länsbiblioteket, inklusive den ansvariga för Barnens Polarbibliotek, bildades. Arbetsgruppen drog upp riktlinjerna för innehåll och kommunikationen med massmedierna. Samling kring två gemensamma men valfria teman: Barn i krig och Favoritboken. Biblioteken enades om en gemensam logotype, se ovan, för aktiviteten. Logotypen hade redan använts av biblioteket i Piteå och omfamnade den gemensamma logotypen för Ett bibliotek 2013, B:et. Enligt Piteås modell beslöt vi att ha två kampanjveckor. Dels den nationella veckan, vecka 46, dels vecka 45. Ett gemensamt pressarbete med två konferenser i Piteå, stadsbiblioteket, och i Luleå, Hertsöns filialbibliotek. Därutöver bestämdes även temat för det kommande årets kampanj till Bilden i barnboken (2010). Det skulle då omfattas av alla bibliotek. Utvärderingen av kampanjen för 2009 visade att försöket hade varit lyckat, se bilagan Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009. För Barnens Polarbibliotek visade kampanjveckorna att den nya aktiviteteten, omröstningen, Bästa bokomslaget, tilltalade användarna med 80 röstande. Totalt hade webbsidan 1 270 besök under 2009 (Barnens Polarbibliotek höll tävlingen öppen under tre veckor), att jämföra med 305 besök under Barnboksveckan 2008 (en vecka). Därmed fanns den tillförsikt 2

som krävdes för att höja ambitionsnivån för både innehåll, marknadsföring och samarbetet inför arbetet med barnboksveckorna 2010. Produktmål Målet med Confetti Barnboksveckor på biblioteken i Norrbotten; ett samarbetsprojekt mellan 15 bibliotek var att sätta barnen och barnboken i fokus i hela biblioteket. Effektmål Med projektet ville vi väcka lusten till läsande och skrivande, synliggöra litteraturen och locka till aktivitet i både biblioteksrum och rymd, på webben. Vi ville också utarbeta former för och stärka samarbetet mellan barnbiblioteksverksamheterna i länet, bland annat inför den övergripande förändringen i länet med Ett bibliotek 2013. Projektorganisation Projektägare för Confetti Barnboksveckor på biblioteken i Norrbotten; ett samarbetsprojekt mellan 15 bibliotek var Norrbottens länsbibliotek. I samarbetet ingick folkbiblioteken i Norrbotten alla enheter som 2010 omfattade 46 enheter: huvudbibliotek, filialer och bokbussar, och folkbibliotekens och länsbibliotekets gemensamma webbportal Bibblo.se samt webbsidan Barnens Polarbibliotek vilken drivs av Norrbottens länsbibliotek, Medverkande bibliotek Folkbiblioteken, inklusive filialer, i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå, Boden, Luleå, Kalix, Överkalix, Övertorneå, Pajala och Haparanda, de sex bokbussarna samt Barnens Polarbibliotek. Projektägare: Norrbottens länsbibliotek Styrgrupp: Detlef Barkanowitz, Länsbiblioteket, Lena Lundberg Vesterlund, Folkbiblioteket i Luleå, och Tuula Puranen, Folkbiblioteket i Pajala. 3

Projektledare: Regine Nordström Projektgrupp: Carina Kreku, (Kiruna), Kristina Ström, (Haparanda), Catrin Fjellström, (Jokkmokk), Birgitta Markusson (Länsbiblioteket), Kristina Sandström, (Luleå) och Åsa Wilén, (Piteå). Metoder och arbetssätt De huvudsakliga metoderna för att nå målet med Confetti bestod framför allt i utformningen av innehållet i programmet för barnboksveckorna - och i formerna för samarbetet med programmets innehåll, för samordningen och marknadsföringen. Ekonomi För arbetet med det gemensamma marknadsföringsarbetet i Maracas har folkbiblioteken i Norrbotten en gemensam budget med medel från respektive kommun och från Norrbottens länsbibliotek. Under arbetet med att forma innehållet för barnboksveckorna väcktes frågan om att köpa in extern kompetens i form av etablerade svenska bilderboksillustratörer vilka skulle besöka varje kommun. För att det skulle vara möjligt att genomföra krävdes en extern finansierning. Gemensamma turnéer av författarbesök är dock en form som folkbiblioteken i Norrbotten sällan arbetar med och därför blev det möjligt att formulera barnboksveckorna som ett projekt med dubbla syften: Besöken av illustratörer skulle hjälpa oss att väcka lusten till läsande och eget skrivande och att utarbeta nya metoder för samarbetet inför 2013. Externa projektmedel för läsfrämjade arbete söktes från Statens kulturråd. Projektet finanserades med 300 Tkr från Statens kulturrråd. Metod - arbetsgrupp Projektet har drivits efter en modell som utarbetats i Maracasprojektet för gemensam marknadsföring. Uppdraget att fira Barnboksveckor under gemensam kommunikation till publik och medier kom ursprungligen från den sammanhållande Maracasgruppen. I den finns representanter från alla folkbibliotek i Norrbotten som tillsammans ansvarar för den gemensamma marknadsföringen i kampanjform. Maracasprojektet i sin tur är ett led i arbetet med Ett bibliotek 2013. 4

Modellen innebär arbetsgrupper med representanter från folkbibliotek och från Norrbottens länsbibliotek. Arbetsgrupperna har i sin tur en styrgrupp bestående av ett begränsat antal bibliotekschefer. Arbetsgruppen för kampanjen 2009 tog fram ett underlag för ett arbetsmöte med hela barnbibliotekspersonalen på folkbiblioteken och Barnens Polarbibliotek, Barnbiblioteksmötet i Boden 17-18 mars 2010. Metod - avgränsning Under Barnbiblioteksmötet 2010 avgränsades arbetet och riktlinjerna för innehållet i verksamheten under barnboksveckorna togs fram. En ny arbetsgrupp med representanter från folkbiblioteken i Norrbotten, Barnens Polarbibliotek samt ytterligare en konsulent från Norrbottens länsbibliotek utsågs. Arbetsgruppen fick bland annat i uppdrag att formulera projektet och söka projektmedel från Statens kulturråd. Avgränsningarna såg ut som följer: Barnen och barnboken ska vara i fokus i hela biblioteket. Temat är Bilden i boken. Målgruppen är barn 0 12 år. Kommunikationsmålgruppen är vuxna närstående, pedagoger och teveprogrammet Bolibompa. Återkommande gemensamma arrangemang är Favoritboken topplista och en omslagsomröstning. Nya aktiviteter, där bild och text samarbetar, tas fram för Barnens Polarbibliotek och rummet. En idébank för att inspirera till lokala arrangemang/aktiviteter ska tas fram. Samarbete med med illustratör/konstpedagog/pedagog kring bild och text. Arbetet ska utvärderas genom att mäta antal deltagare under aktiviteter, genom en enkät till bibliotekspersonalen, utlånen ska mätas under kampanjveckorna, samt att arbetet med pressen ska utvärderas. Senare beslutar arbetsgruppen att barnboksveckorna ska pågå under veckorna 45 47 med en särskilt samsatsning under den nationella barnboksveckan, vecka 46. Metod - arbetet Länsbibliotekets roll var dubbel. Dels verkar länsbiblioteket handledande i det övergripande samarbetet, dels ingick Barnens Polarbibliotek som ett bibliotek bland de övriga och en del i arbetsgruppen. Som projektledare utsågs Regine Nordström, redaktör för Barnens Polarbibliotek och konsulent på Norrbottens länsbibliotek. Projektledarens metod: arbetet skulle i mesta möjliga mån ske med delat ansvar med varandra i arbetsgruppen och med kollegorna på övriga folkbibliotek. Det gjordes genom arbetsgruppens möten, snabb distribution 5

av protokoll från arbetsgruppens möten till övrig personal, frågor till barnbibliotekspersonalen vid utskick och genom intranätet, Bibliotek2013.ning.com (ningen). Processen skulle vara genomlyslig och tillgänglig för alla i vilket skede som helst. De, folkbibliotekens och Barnens Polarbiblioteks personal, hade i vilket skede som helst möjlighet att gå in med synpunkter och frågor som kunde driva processen. Arbetsgruppen fattade sedan besluten. Arbetsgruppen träffades 14 gånger under 2010. Det skedde genom videomöten online genom Adobe Connect. För arbetet med kommunikationsmaterial och kampanjbudskap engagerades Vinter reklambyrå med vilka Maracasgruppen redan hade ett samarbete. Arbetsgruppens uppgifter: Formulerade projektet enligt besluten från Barnbiblioteksmötet. Tog fram en budget. Förankrade projektet med Norrbottens länsbibliotek som blev projektägare med Regine Nordström som formell projektledare. Sökte projektmedel. Startade en grupp på intranätet där kommunikationen med de folkbibliotek som inte var representerade i arbetsgruppen deltog i utformandet av arbetet. Tog kontakt med illustratörer enligt de önskemål som presenterats av folkbiblioteken. Tog fram ett kampanjbudskap inom ramen för målsättningen med Confetti och Maracas. Tog fram kampanjmaterial för att nå målgruppen 0-12 år. La en första turnéplan vilken även inkluderade en kostnadsberäkning för resor. Länsbibliotekets personal la sedan, i samråd med illustratörer och arrangerande bibliotek, den slutliga turnéplanen, bokade resor och logi. Tog fram dokument för planering av arbetet med innehåll och kommunikation. Flera av dem var digitala: tidplan, programplanering för att kunna göra pressmaterial, kommunikationsplan, planeringsmall och turnéplan. (Se bilagor.) Tog fram en omfattande utvärderingsenkät som koncentrerade sig på syftet att utarbeta former för samarbetet. Planerade och genomförde en utvärderingskonferens. Hädanefter kallad Utvärderingskonferensen. Arbetsuppgifter för folkbiblioteken och Barnens Polarbibliotek: Planerade de aktiviteter som skulle gå av stapeln på respektive biblioteken. Lyfte in Barnens Polarbibliotek i verksamheterna i rummet. Verksamheterna i rummet skulle synliggöras på webb-platserna Barnens Polarbibliotek och Bibblo.se Planerade, informerade och genomförde marknadsföring lokalt. Planerade och hade lokala kontakter med medier. 6

Hade kontakter med illustratörer och övriga samarbetspartners. Hade kontakter med varandra och överförde idéer mellan biblioteken. Deltog i diskussionerna på det lokala nätverket på ningen. Svarade på utvärderingsenkäten samt deltog i Utvärderingskonferensen. Resultat och erfarenheter I Norrbotten fanns det i slutet av juni 2010, 30 799 barn mellan 0-12 år. För att kunna mäta hur många av dem vi når under kampanjen bestämde vi att dela ut festivalband till de barn som deltog i olika aktiviteter. Av projektets 15 000 band visar utvärderingen att vi delat ut 12 000 band. Siffran inkluderar även besök på Barnens Polarbibliotek. Foto: Yvonne Nilsson Illustratören Ann Forslind arbetar med barn i Överkalix. Sammanlagt deltog ca 7 800 barn i olika aktiviteter. 700 träffade en illustratör, 1050 arbetade med konstpedagog eller liknande, 3600 deltog i olika tävlingar, 500 såg en teaterföreställning och 1900 var med om något 7

annat på biblioteken (se även Enkätsammanställning Barnboksveckorna 2010, fråga 27). Program och medier I vilken utsträckning vi nått målet att sätta barnen och barnboken i fokus i hela biblioteket visar resultatet av utvärderingsenkäten, (se bilaga), att 80 procent av de svarande att man tycker sig ha nyttjat hela biblioteksrummet med olika programaktiviteter. Förutom den minsta gemensamma nämnaren: bokutställning, besök av illustratör, gemensamma tävlingar i rummet och på webben är floran stor och varierande (se Enkätsammanställning Barnboksveckorna 2010, fråga 5 och 28). Vad gäller medier för läsningen är det främst den tryckta boken som nyttjats,100 procent av de svarande. Därefter elektroniska medier, 60 procent, och ljudböcker med 33 procent. Personalen och rummet Syftet var att efterfrågan på och tillgängligheten till bibliotekets tjänster för unga biblioteksbesökare och deras anhöriga i regionen skulle öka. Det skulle dels göras genom att synliggöra litteraturen och väcka lusten till läsande och skrivande, dels genom att locka till aktivitet i både biblioteksrum och rymd, på webben. Confetti på Piteå stadsbibliotek. Foto:Emelie Lindberg Här värderar bibliotekspersonalen den egna insatsen för att nå målet mycket högt, därefter kommer rummet, medierna, samarbetet mellan biblioteken, samarbetet med pedagoger och samarbetet med illustratörer. 80 procent av de svarande, 30 av 30, anger att personalen hade mycket stor betydelse. 8

Utan personal, inget jobb gjort. Ungefär 80 procent (30/30) anger att rummet har stor mycket stor betydelse för att uppnå syftet. Det väcker intresse att får synliggöra böcker. Det är bra att locka barnen till okända delar av biblioteket, så att de känner att de får vistas i hela biblioteksrummet, inte bara på barnavdelningen. Vad gäller samarbetet tycker 65 procent att samarbetet i hög grad mycket hög grad bidragit till att vi kunnat uppnå syftet. För Barnens Polarbibliotek kan resultatet synliggöras i ett diagram över besöksfrekvensen. Besök på Barnens Polarbibliotek under Barnboksveckorna vecka 45-47 2010 Antal besök 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 49 48 47 46 45 44 43 42 41 40 Veckor Under de tre barnboksveckorna besöktes sidorna 2 034 gånger. Det är en ökning från 2009 med 60 procent. Då hade sidan 1 270 besök under de tre veckor omslagstävlingen hölls öppen. I de två tävlingarna: omröstningen 9

Bästa Bokomslaget och teckningstävlingen Vykortstävlingen, deltog 166 personer ur målgruppen, 0-12 år. Om samarbetet med illustratörer, svarar 53 procent (26 av 30 har svarat) att det hade stor mycket stor betydelse för att uppnå målet. Alla kommuner, men inte alla enheter, hade besök av illustratör. I ett fall var det istället en författare med bildlärarkompetens. Utlån av tryckta böcker, barn- och ungdom, skön- och facklitteratur Sammanslagning av 25 enheter 17000 16500 16000 15500 15000 14500 14000 13500 13000 12500 12000 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Jämförelsevecka 40 Vad gäller sifforna för utlån under kampanjveckorna jämfört med en annan vecka är de svårtolkade; en liten ökning med knappt 15 procent under vecka 45. Samarbetet internt Projektets andra delsyfte var att utarbeta former för och stärka samarbetet mellan barnbiblioteksverksamheterna i länet, bland annat inför den övergripande förändringen i länet Ett bibliotek 2013. Metoden, som utarbetats i marknadsföringsprojektet Maracas med arbetsgrupper vilka träffas regelbundet i elektroniska mötesrum och ett då nyligen introducerat intranät ningen, utgjorde basen för att nå delsyftet. Under projektet prövades några nya vägar för att samordna arbetet samt synliggöra varje enhets egen planering och den samlade planeringen. Det gjordes genom följande presentationer: en aktivitetssammanställning, en övergripande tidplan och kommunikationsplan (delade googledokument), en turnéplan för illustratörerna, en planeringsmall och en guide till kommunikationsmaterialet. Materialet distribuerades via e-post, las ut på Länsbibliotekets hemsida och som delade googledokument. Marknadsföring och Public Relations Budskapet i marknadsföringen skulle signalera att det var fest på biblioteket, och att barnen var hedersgästerna. Marknadsföringen skulle i första hand riktas direkt till målgruppen. För det valde vi festivalband, knappar, t-shirts och flygblad. Då barn skyddas mot reklam kommunicerades materialet framför allt i biblioteket dit barnen kommit i vuxnas sällskap. För kommunikationsmålgruppen vuxna och andra närstående valde vi att sprida kampanjbudskapet Vi vill be alla vuxna om ursäkt i form av affischer, flygblad och i annonser i dagspressen. 10

För kontakterna med medierna togs det fram en plan. Den omfattade: En gemensam presskonferens i augusti 2010 där barnboksveckorna presenterades tillsammans med tilldelningen från staten, Inköpsstödet samt projektpengarna för Läsfrämjande. Ett gemensamt pressmeddelande vecka 44 med fokus på besöken av illustratörer. Varje folkbibliotek arbetade lokalt med sina medier. Resultat: Arbetet med PR blev mycket lyckat med minst 3 radioinslag, 1 teveinslag, och 20 artiklar, inklusive dem som endast var införda i webbupplagorna, i länstidningarna och i dagstidningen Norra Västerbotten. Se bilaga 2, Massmedier. Festivalband med bakterier som delades ut under Barnboksveckor 2010. Tillsammans med besöken på Barnens Polarbibliotek tog 12 000 barn på olika sätt del av aktiviteterna. 11

Foto: Agneta Krohn-Strömshed Gör ditt eget bokmärke, aktivitet under barnboksveckorna på Barn och ungdomsbiblioteket på Tunaskolan i Luleå. Slutsatser Under Barnboksveckorna nådde vi minst 12 000 barn/besökare. Cirka 10 000 festivalband delades ut direkt till barnens vid besök på aktivieter. Det är en tredjedel av alla barn i Norrbotten vilket måste ses som 12

ett mycket gott resultat. 7 800 deltog i någon typ av aktivitet, bildverkstad med illustratör eller pedagog, besökte en teaterföreställning eller deltog i någon tävling. Ökningen av besök på Barnens Polarbibliotek uppgick till 60 procent och de två tävlingarna där lockade 166 barn att delta. Samarbetet med illustratörer och pedagoger resulterade i mängder av utställningar med barns egna teckningar på de olika biblioteken. Tävling i Överkalix bibliotek. Barnboksveckorna 2010 måste därför anses ha uppnått syftet att väcka lusten till läsande och skrivande, synliggöra litteraturen och locka till aktivitet i både biblioteksrum och rymd. Illustratörerna uppger själva att de haft många lyckade möten i Norrbotten och vill gärna återkomma. Spridningen i bibliotekspersonalens enkätsvar på frågan i vilken mån illustrtörernas medverkan till hur vi nått målen, fråga 16 i utvärderingsenkäten, beror troligen på att de som själva inte haft något besök inte tyckt sig kunna svara på frågan. Vad gäller mediernas bevakning antar vi att illustratörerna starkt bidragit till uppmärksamheten då det just är aktiviteter med pedagoger och illustratörer som de rapporterar om. Vad gäller kommunikationsmaterialet visar enkätsvaren att de svarande har olika uppfattningar. Mest överens är biblioteken om den grafiska profilen med bakterierna, och logotypen. 89 procent respektive 86 procent tyckte att de har fungerat bra - mycket bra för att väcka uppmärksamhet, locka till besök, skaka om bilden av biblioteket samt stärka varumärket, B:et 13

Festivalwebben, 81 procent. Ett skrivbart affischunderlag med bakterierna, 71,5 procent. Festivalbanden, 69 procent och tävlingsflyern, 63 procent. Störst spridning finns kring materialet med budskapet Vi vill be alla vuxna om ursäkt. Gruppen positiva Bra - mycket bra ser ut som följer: flyer att dela ut personligen, 39 procent, affischen, 50 procent och annonsunderlaget, 42 procent. Knappar och T-shirtar i två storlekar för barn var ett Bra mycket bra material för 62 respektive 64 procent. Spridningen är ett bra exempel på arbetsgruppens frågor kring sitt eget mandat. Det gäller främst kommunikationsbudskapet som hälften av de svarande inte har tyckt om. Det är en brist då möjligheterna att tala med en röst i hela länet påverkas negativt. Skaka om-budskapet har upplevts exkluderande då bibliotek ska vara till för alla. Här behövs förmodligen mer utbildning i marknadsföring och kommunikation för att uppnå bästa resultat. Vad gäller samarbetet finns fler saker att utveckla. Det handlar för det första om att kommunicera internt mellan Maracasgrupp, arbetsgrupp och kollegor för att kunna skapa mesta möjliga samsyn och liknande förväntingar. Men också om att var och en gör sig medveten om vad som händer på andra platser i länet, med 17 artiklar och radioinslag är det nästan märkligt att en biblioteksenhet kan svara: Inte sett något i den lokala pressen. Ett positivt exempel på hur smidigt samarbetet kan fungera är planeringen och genomförandet av Illustratörscentrums och Svenska tecknares utställning Att formge ett barn, där i stort sett all administration sköttes via intranätet och av de intresserade folkbiblioteken. Utställningen visades på tre platser under Barnboksveckorna. För en fortsättning av samarbetet med Barnboksveckor har Confetti lagt en god grund till kommande år och kampanjer, här ett exempel ur utvärderingsenkäten. Det hade aldrig blivit en sån stor grej utan samarbete. Vi hade inte kunnat ta hit en illustratör själva. Vi fick många idéer och mycket inspiration av varandra. Distributionen av gemensamma dokument och information kan göras på ett mer överskådligt vis. 2010 användes många olika sätt, e-post, delade dokument, ningen och dokument man kunde hämta på länsbibliotekens 14

hemsida. Många av dokumenten var helt nya för biblioteken och kan nyttjas bättre till kommande kampanjer. Arbetsgruppen är mycket nöjd med sitt arbete och uttrycker att det varit utvecklande att delta. Arbetsgruppens egen utvärdering synliggjorde dock behov om tydligare direktiv vad gäller ambitionsnivå, beslutsgång inom organistaionen och mandat att fatta beslut som följs av biblioteken i samarbetet. En viktig slutsats för att arbetet ska fungera smidigt är att de deltagande biblioteken kommunicerar med arbetsgruppen: svarar snabbt på frågor från arbetsgruppen samt väcker egna frågor och kommer med synpunkter. Tystnad är det som är svårast att arbeta med.s Förslag till åtgärder Tydligare organisation där ansvaret för målsättning med kampanjer och ambitionsnivå, inklusive budgetens storlek, skapas i ett tidigare skede innan arbetsgruppen tar vid. Styrgruppens betydelse stärks. Floran av arbetsdokument och kampanjmaterial samt distributionen av dessa stramas upp och samlas på ett ställe. Den interna kommunikationen genomgår en översyn innan kampanjen. En överenskommelse om att tystnad betyder medhåll tas fram. Så här kan erfarenheterna spridas Erfarenheterna är främst viktiga för det fortsatta arbetet med Ett bibliotek 2013 och Maracasgrupperna. De kan dels överföras genom praktiskt arbete inom organisationen men också lyftas fram vid konferenser som Utvärderingskonferensen, Maracasmöten, Länskonferensen och Barnbiblioteksmötet. Resultatet av utvärderingsenkäten och projektrapporten används i arbetet med Barnboksveckorna 2011 och kan användas för övriga kampanjer inom Maracas. Erfarenheterna av att genomföra en utvärderingsenkät, dess resultat samt utvärderingsrapporten kan användas vid konferenser och seminarier kring marknadsföring av biblioteksarbete och samarbete i ett nationellt perspektiv. All dokumentation görs tillgänglig på Länsbibliotekets hemsida men även i andra digitala biblioteksforum. 15

Ann Forslind säger Hej då från Rosviks bibliotek. Foto: Anna-Lena Lüddekens LÄNKAR: - Ett bibliotek 2013 - Kommunikationsmaterial - Utvärderingsenkäten Pdf - Exempel på arbetsmaterial: Guide till kommunikationsmaterialet Pdf - Utvärderingssvaren Barnboksveckor 2009 Pdf - Bilaga 1. Medverkande illustratörer BBV 2010 Pdf - Bilaga 2. Massmedier BBV 2010 Pdf 16