Klara, färdiga, gå!

Relevanta dokument
Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Bio- psykosociala utvecklingsschemat. Mognadsbedömning i ungdomsåren

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sex o sånt

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Ungdomars psykiska mående

Kronisk sjukdom hos ungdomar

en barnläkares perspektiv

Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg

Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA

Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Gun Rembeck Leg barnmorska, Med dr Ungdomsmottagningen/Ungdomscentralen Lerum FoU-enheten S Älvsborg

A" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?

Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg

I huvudet på en tonåring

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Prata med bordsgrannarna

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Bio-psyko-sociala utvecklingen

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

På väg Enkät för den unge

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Fysisk aktivitet för barn och unga - en barnläkares perspektiv Vad, hur och varför påverka? Kan FaR vara ett verktyg?

Aktivitet Relation - Identitet

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Bättre hälsa: antagande

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Scouternas gemensamma program

Barn som är närstående

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Hälsa enligt WHO (1945)

Kris och Trauma hos barn och unga

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Hur leder vi transformationer?

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Livsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro

Att mötas i det som förenar

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Vi är inte vår sjukdom

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Att möta den som inte orkar leva

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Kommunikation för dataloger

Har barn alltid rätt?

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Transkript:

Klara, färdiga, gå! 1

Vuxen vid 18 år? Om att lämna barnsjukvården och fortsätta i vuxenvården Docent Kristina Berg Kelly VPH:s utbildningsdag 2 feb 2012 i Stockholm

Mål för detta inlägg Att tydliggöra behovet för planerad TRANSITION = ÖVERGÅNG Att föreslå modell för samarbete mellan barn- ungdomskliniker och vuxenvården för perioden 12-23 års ålder 3

Begrepp - förslag Transfer = Övergång Den tidpunkt då vårdansvaret går från en klinik till en annan Transition = Överförandet som a guided educational process med flera delmoment, startar i tidig adolescens, slutar upp I 20-årsåldern 4

Varför nytänkande kring detta nu? Hur fungerar en 18-årings hjärna? 5

2013-04-10 10-apr-13 kristina@bob-kelly.se 6

Hjärnans mognad Myelinisering i en våg bakifrån och bakåt Motorvägar dras mellan aktiva centra. Den kognitiva förmågan effektiviseras. Effektivisering av synapser, onödiga kopplingar försvinner, pruning Use it or lose it Transmittorsubstaserna ökar. 7

Hormonpåverkan Ungdomsåren är andra viktiga perioden för steroidkänsligheten i basala ganglier: 1.Perinatalt 2 Pubertalt Driver ängslan, oro, osäkerhet uppmärksamhet. smärtkänslighet sexualitet aggression 8

Belöningscentrum Nucleus accumbens - belöningscentral Reagerar starkare för stor belöning än hos barn och vuxna/ sensational seeking Medan liten belöning ger mindre reaktion än hos barn/vuxna Konsekvens: Fastna för snabba belöningar,hellre än sånt som kan ge njutning på sikt 9

Den sociala hjärnan Viktigt att träna den sociala kompetensen få feedback Sociala impulser i kamratsammanhang starka : göra bort sig, äckel, skam Kombinerat med begynnande abstrakt tänkande: du känner dig unik, ingen förstår dig, du står ständigt på scenen 10

Tidsperspektiv på tonårshjärnan 10-15 år: allt starkare känslor styr beteendet speciellt i kamratsammanhang 15-23 års ålder: Prefrontala cortex och kognitiva motorvägar utvecklas Vid ca 23-års ålder fungerande kontroll med exekutiv förmåga ( tummen ur ), tidsplanering och realistiska framtidstankar 11

12

Fördelar för unga själva med experimenterandet Ökar självständigheten Test av olika livsstilar för att utforska den egna identiteten Man testar om man verkligen behöver sina mediciner Ett sätt att bryta med barndomen och visa inför omgivningen att man är på väg att bli vuxen Kul, intressant, spännande Sensation seeking behaviour 13

Kortsiktiga risker av experimenterande Man testar alkohol, tobak, droger och sex Samtidigt har man svårt att ha koll på var gränsen går, hur man skyddar sig Man testar om man verkligen behöver sina mediciner Risk för allvarliga skador akut och permanent Risk för död 14

Långsiktiga konsekvenser Man lär sig livsstilar (alkohol, droger) 80 % av alla storrökare har debuterat innan 18 åå. Alkohol som ångestdämpande? Man fastnar för en modell för hur man sköter sin sjukdom Misslyckanden och lyckanden präglar dig, förändrar din självbild 15

Racerbil utan broms och styre Åke Pålshammar 16

Psychological development 2013-04-10 17 kristina@bob-kelly.se

Alltså Den genomsnittlige 18-åringen kan inte tränas att fungera som en vuxen Hur mycket vi barnläkare än anstränger oss 18

Vuxenvården en NY chans för patienten? 19

Den sociala verkligheten Vid 18 års ålder får man Rösta Gifta sig Köra bil Köpa alkohol på puben Bli riksdagman 20

Den sociala verkligheten: Vid 18 års ålder Man bor kvar hemma Man går i skolan och har studiebidrag Och man får inte Köpa alkohol på systemet 21

Överföringen en ständig diskussion Passing the buck Bridging the gap Lost in transition Getting it right for young people Bridge over troubled water 22

Okumura MJ 2009. Growing up and getting old(er) with childhood-onset CD. J Adolesc Health, ed. How to best meet both subspeciality needs and general health needs is still unclear..coordination between general and subspecialist care is critical for ---- these young patients Hopefully we can develop policies to ensure that all patients have continous, developmentally appropriate, high quality, patient-centered chronic disease care 23

Återkommande temata: Övergång när individen är mogen Överförandet är en process Föräldrar måste engageras Multiprofessionella team måste involveras Alla måste utbildas i ungdomsmedicin Mottagande klliniker måste identifieras och involveras (utan närmare beskrivning vad det innebär) Stor oro över dem som förloras I processen 24

Bridge over troubled water Samarbete mellan barn- och vuxenklinikerna (!4-23 år? ) Kunskap över gränserna om hur unga tänker och fungerar och om deras behov Skicklighet i att samtala med unga på åldersadekvat vis 25

Barnklinikernas resurser Mångårig personkännedom Vana vid att samarbeta brett med ungas nätverk, familj, skola, kompisar, partners Mer läkartid Mer paramedicinska resurser 26

Vuxenklinikernas kompetens Kunskap om senkomplikationer och deras behandling Kunskap om vuxenlivets möjligheter men också om mödor och besvär Vana vid att tala med vuxna Patienternas primärkontakter blir ofta kompetenta sjuksköterskor som tycks ha viss flexibilitet 27

Fördelar ur patientens synpunkt? En markering att man är vuxen: Ett psykiskt tryck att ta eget ansvar? Coolt att träffa nya personer som behandlar en som vuxen Kognitivt beredd att förstå sin sjukdom och behandlingsmöjligheterna Vill ha realistisk kunskap om livet med sjukdomen, familjeliv, sex, arbete, barn Separatonsångest? 28

Gemensam baskunskap krävs! Om ungas bio-psykosociala utveckling Om samtalskonsten Anamnesverktyg Behandlingsverktyg 29

Ungdomsåren Tidig 10-13/14 år Mellan 13-17 år Sen 17-23? år Biologi Pubertets-utveckling genomförs Avplanande kroppsutveckling Vuxen kropp Kognition Identitet Autonomi Tänker mest konkret, här och nu men begynnande abstrakt tänkande Omnipotens och osårbarhet Störd och förändrad body image Vem är jag egentligen? Identitetsutvecklingen maximal. Romantiska relationer. Rollspel och experimenterande med olika livsstilar Åter till konkret tänkande vid stress Framtiden blir verklig. Pessimism. Yrkesval och livsstilsval baserade på egen kompetens och intresse Sociala arenan Familjen och föräldrarevolten dominerar. Diskussioner, argumenterande, fantiserande och drömmande. Duger jag? Jämnåriga den viktigaste arenan Platsar jag bland de jämnåriga? Innehållet i relationer blir viktigt. Föräldrar, sjukvården och viktiga vuxna åter som samtalspartners Sexualitet Utforskande av den egna kroppen Romantiska fantasier. Testar flirtande och sexuella relationer Inleder stabila relationer med ömsesidighet. 2013-04-10 30 kristina@bob-kelly.se Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO

Specifika svårigheter och orosmoment i senadolescensen Framtiden har blivit verklighet och begränsningar måste hanteras Den tidiga adolescensen optimism är borta. Åter till de vuxna, föräldrar och sjukvårdsproffs för råd och stöd Finns komplikationer? Lönar det sig att sköta sin sjukdom? Kan jag arbeta? kan jag ha familj och få friska barn? Hur påverkas min sexuella förmåga? 31

Den genomsnittlige 18-åringen kan inte tränas att fungera som en vuxen Hur mycket vi barnläkare än anstränger oss 32

Minimikrav på praktiska kunskaper vid 18 års ålder? 33

Klar för vuxenvården? Har övertagit ledarskapet för sin sjukdom Behärskar behandlingen Kan hantera akuta situationer Vet till vem/vart man kan vända sig För sin egen talan 34

Vad kan barnsjukvården göra Hur/när förbereder man patienten och hans familj för överförandet? Finns separationsångest hos barnpersonalen? Finns separationsångest hos föräldrarna? 35

Gör upp en checklista med årsangivelser från 12 års ålder! 36

Överföringstrappan 17 18 20 år 16 15 12 13 14 K.Ahlberg / T.Melin 37

Vad kan vuxenvården göra Vad betyder hjärnans sena mognad för mottagandet? Vilka existentiella frågor är vuxenklinikens roll? Hur förbereder man mottagandet av patienten och hans familj vid överförandet? ANKNYTNINGEN!!!! Hur kan man samverka med barnsjukvården? Med patientens nätverk? 38

Gör upp en plan för de första tre/ fem åren på vuxenklinik 39

Att etablera själva samarbetet: 40

Gemensam baskunskap behövs Om arbetssätten över gränserna Om bio-psykosocial utveckling under ungdomsåren Om läkekonsten i betydelsen att kunna samtala med unga 41

Arbetssätten inom vuxensjukvården och barnsjukvården behöver diskuteras Vuxenvården beskriver sitt nuvarande arbetssätt för barnkliniken Barnsjukvården dito för vuxenvården DISKUTERA bland annat: Hur ofta träffar patienten läkare, sjuksköt andra experter? Hur ser målsättningen ut Vilka samarbetar teamen med externt Patientens nätverk - hur ser man på det 42

Hurdan är kunskapen om de andra? Stämmer banklinikens uppfattning med verkligheten på vuxenkliniken Dito: stämmer vuxenklinkens uppfattning med verkligheten på barnkliniken? Vad tycker vuxenklinken att barnklikenra skall förbättra inför överföringen? Vad tycker barnklinken att vuxenklinik skall göra efter överföringen? Hur hanterar barnklinik uteblivna besök? Hur hanterar vuxenklinken uteblivna besök? Hur kommunicerar man med föräldrar På barnklinik Vuxenklinik 43

Det goda samtalet 44

Våra verktyg Utvecklingsschemat YFHS - Youth Friendly Health Service Dialog kring anamnesen anpassad efter ungdomars tankevärld Dialog kring behandlingen anpassad efter ungdomars behov 45

Överföringen En ny chans för patienten! 46

What would be the advantages for Lena to start in adult medical services? 47