Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA
|
|
- Christian Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA Ledarskapsdagarna i Uppsala sept 2016 Docent Kristina Berg Kelly kristina@bob-kelly.se
2 ÅR 2015 BLEV UNGDOMSMEDICIN ETT DELMÅL I SPECIALISTUTBILDNING FÖR BARNLÄKARE
3 UNGDOMSMEDICIN OCH LÄRAN OM UNGDOMARS HÄLSA:
4 VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET Medicinska ämnesområden: Baserade på pubertetsutveckling och längd7llväxt: Sjukdomar som är specifika för åldersperioden - akne, skelebåkommor Psykologiska frågor Iden7tetsutveckling vid kroniska 7llstånd Följsamhet 7ll medicinska ru7ner Beteendevetenskap Om ungdomars bruk av alkohol, narko7ka, tobaksbruk, Om ab leva med kronisk sjukdom. Om ahtyder 7ll sexuell hälsa Vik7g klinisk :llämpad forskning
5 INTERNATIONELL INSPIRATION SAHM: SOCIETY FOR ADOLESCENT HEALTH AND MEDICINE EUTEACH.com kurspaket för universitetlärare SVENSK KOMPETENS inom skolhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, folkhälsovetenskap, ungdomsmobagningar mm WHO, UNFPA,,,, Tvärvetenskapliga team HEADS eb användbart screeninginsstrument BIO-PSYKOSOCIALT UTVECKLINGSSCHEMA YFHS Youth friendly health service Job aid Orienta7on program for adolescent health care providers SUMMER SCHOOL I LAUSANNE
6 UNGDOMSÅRENS UTVECKLINGSKRAV: 1. att kunna klara sig själv rent praktiskt 2. att ha utvecklat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet 3. att ha någon utanför familjen som man kan lita på och älska 4. att ha realistiska planer för sitt vuxenliv byggt på självkännedom 5. att ha integrerat sexualiteten i sitt livsmönster
7 HUR LÖSER DE DETTA? de fantiserar och drömmer de experimenterar och testar de pratar med jämnåriga de diskuterar med vuxna de litar på
8 VAD HOTAR UNGAS HÄLSA? Individuella hot: sjukdomar hjärnan räcker inte till att hantera situationen Externa hot: fattigdom, ett ojämlikt samhälle, könsroller kriminella och kommersiella krafter
9 Känner du dig frisk? JA 84% NEJ 16% Självmords 11% 37% funderingar
10 RISKABLA LIVSSTILAR HOS FLICKOR I ÅK 7 SOM RÖKER (N= 86) RESPEKTIVE INTE RÖKER (N=486) Rökare Icke-rökare % % Äter godis/chips dagligen Använder säkerhetsbälte Har haft samlag 29 1 Alkohol >2 ggr/mån 38 5 Är berusad >1 gång/mån 34 0 Dricker alkohol ensam 4 1 Råkar i slagsmål 20 5 Trivsel med livet,vas 6,6 7,7 Trivsel i skolan, VAS 5,5 7, kristina@bob-kelly.se
11 DISKUTERA MED DIN GRANNE.. Beskriv ngt häftig, farligt, coolt, riskabelt som du gjorde som ung Som du helst inte vill att dina egna barn eller patienter gör.
12 LIVSSTILAR 90 % av dem som röker i vuxen ålder har börjat för 18 års dagen Sverige, USA kristina@bob-kelly.se
13 2016: FAKTA Av 1000 nu levande 16-åringar i världen kommer: 1 att mördas 6 att dö i trafiken 250 att dö av tobaksrelaterade sjukdomar enligt WHO
14 Dödsorsaker! hos unga! i Sverige! och i världen! kan förebyggas! I
15
16
17 HÄLSOFRÄMJANDE HAR VARIT: SPRETIGT MÅLINRIKTAT T. EX. FÖR SÄKERT SEX UTAN SAMMANHÅLLANDE TEORIER UTAN KUNSKAP OM VAD SOM EGENTLIGEN FUNGERAR
18 MEN UNDER 2000TALET HÄNDER NÅGOT
19 NÅGRA AMERIKANSKA RADIOLOGER med egna tonåringar började undra vad som egentligen hände i de ungas hjärna under ungdomsåren MRI fmri och andra icke radioaktiva metoder gav dem möjligheten att studera detta
20 PLÖTSLIGT FÖRSTOD MAN DET OBEGRIPLIGA Varför man inte kunde lära unga att leva hälsosamt ens med de modernaste beteendevetenskapliga metoderna! Hutchinson Smoking Prevention Project: A New Gold Standard in Prevention Science Requires new Transdisciplinary Thinking. J natl Cancer Institute ed. vol 92, , ; 2000 Since School-Based Tobacco Programs do not Work, What Should We Do? JAH, ed, ;? ; 2005 Och från SBU: översikt i RAPPORT 2015: Att förebygga missbruk av alkohol,,drogr och spel hos barn och unga
21 4 PROCESSER UTVECKLAR HJÄRNAN 1. Grå substans, (nervceller och axoner) minskar 2. Pubertetshormon stimular paraventrikulära centra - känslohjärnan, sociala hjärnan" dopamin som signalsubstans 3. Den vita substansen, myelinet, isoleringsmaterialet ökar och ändrar karaktär 4. Hjärnans plasticitet på G gör oss kreativa, anpassningsbara
22
23 1. USE it or loose it!
24 2- Hormonpåverkan ger en känslohjärna (10-15 år) Den andra viktiga perioden för steroidkänslighet i basala ganglier, Paraventrikulärt: limbiska systemet, amygdala, nucleus accumbens Dopamin Relaterat till pubertetsutvecklingen Leder till starkt ökad intensitet i känslolivet kristina@bob-kelly.se
25 Känslohjärnan: Intensitet i känslolivet rädsla, ångest äckel, skam, ilska, aggressivitet glädje, belöning/välbehag, sexualitet smärta kristina@bob-kelly.se
26 DEN SOCIALA HJÄRNAN LÄSER AV KODER Stark anknytning till jämnåriga och kamrater Vill passa Med kompisar vågar man sånt man aldrig skulle göra annars Ökat experimenterande och risktagande Identietsutveckling Ökat behov av sensationer/ spänning, risktagande
27 Rubbad balans! Obalans mellan det överhettade känslosystemet och det outvecklade omdömet i frontalcortex kristina@bob-kelly.se
28
29 3. Vit substans - Myelin Myelin omsluter långa nervfibrer axoner ger snabbare signaler pågår nästan hela livet men mest under barndom och pubertet år: myelinisering bakifrån och framåt frontalloben sist leder till motorvägar i hjärnan förbättrad kognitiv funktion kristina@bob-kelly.se
30 3.Frontalhjärnan år Hjärnans kontrolltorn! Reglerar och kontrollerar: Beslutsfattande Planering, genomförande Logistik Konsekvenstänkande Omdöme Impulskontroll 30
31 HÄLSOFRÄMJANDE UNDER UNGDOMSÅREN Först vid års ålder är ungdomars exekutiva funktion, tidsplanering och emotionella kontroll på vuxen nivå Tidigare har kritiska granskningar visat att även de bästa hälsofrämjande programmen saknar effekt 3-6 mån efter avslutning Vissa program har direkt skadlig effekt Kyskhetslöftet Motiverande samtal på alltför unga och av oerfarna behandlare
32 Bronfenbrenners och Lerners ekologiska modeller!
33 BRONFENBRENNER OCH LERNERS EKOLOGISKA TEORIER Mikrosystemet/Isosystemet viktigast VIP: föräldrar,en betydelsefull lärare, en granne Mesosystemet. Samstämmiga budskap bland viktiga vuxna och i lokala nätverk Exosystemet: lokal policy i skolor om t ex ANT, samt efterlevnad av lagar och policies i samhället, skolbudget, fritidssatsningar Delaktighet för unga, Macrosystemet: Nationella och globala lagar och konventioner, kristina@b
34 UNGDOMSÅRENS UTVECKLINGSKRAV: 1. att kunna klara sig själv rent praktiskt 2. att ha utvecklat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet 3. att ha någon utanför familjen som man kan lita på och älska 4. att ha realistiska planer för sitt vuxenliv byggt på självkännedom 5. att ha integrerat sexualiteten i sitt livsmönster
35 HUR LÖSER DE DETTA? de fantiserar och drömmer de experimenterar och testar de pratar med jämnåriga de diskuterar med vuxna de litar på
36 DE TRADITIONELLA FOLKHÄLSOMETODERNA ARBETAR I MAKROSYSTEMTET Politik: Social determinats of health, Lagar som är direkt hälsofrämjande Körkortskrav och körkortsålder Reglerad tillgång till alkohol, narkotika och tobak Giftasålder, samtyckeskrav på sex-området kristina@bob-kelly.se
37 FORTSÄTTNING Ekonomiska styrmedel Priset på akohol och tobak Gratis eller subventionerade P-piller Skolan Tillgång till medicinsk service Vaccination, ungdomsmottagningar elevhälsovård Kunskap: om sex- och samlevnadsfrågor
38 WWW Man skulle kunna göra mycket mer med nätet Unga vill ha info 24/7 De har stor tlltro till nätet Många myter florerar där UMO.se hade besökare första månaden, servern kraschade Utöka utbudet med vetenskaplig information!! Om kost om motion, om sömn
39 DE VIKTIGASTE SALUTOGENA FAKTORERNA att folk vet vad man heter att man är delaktig (cnonnected / i familjen i skolan.på fritiden och själv har jag frågat mig som skolläkare i enligt KASAM: Har skolan varit meningsfull, begriplig, och hanterbar för denna elev?
40 DE NYA FOLKHÄLSOMETODERNA Arbeta i Microsystemet och i Mesosytemet GOTT STÖD TILL INDIVIDEN KOMPETENTA VÅRDGIVARE, FÖRÄLDRAR, LÄRARE, FRITIDSLEDARE, VUXNA RUNTOMKRING STRUKTURELLT STÖD DEN GODA SKOLAN, DET GODA SAMHÄLLE T, FRITIDSAKTIVITETER MED ENGAGERADE VUXNA,
41 Lär mer! TACK!
42 SLUTORD: GRÄV DÄR DU STÅR JOBBA LOKALT 42
Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg kristina@bob-kelly.se
Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg kristina@bob-kelly.se Det är ett faktum att Särskilt unga kvinnor ökar i vikt under ungdomsåren och blir överviktiga Att
Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling
Tröst A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling Vad vi hoppas A1 kunna erbjuda e1 ungdomsmedicinskt tänk Några basverktyg. Det ungdomsvänliga mötet Det bio- psykosociala
Klara, färdiga, gå!
Klara, färdiga, gå! 1 Vuxen vid 18 år? Om att lämna barnsjukvården och fortsätta i vuxenvården Docent Kristina Berg Kelly VPH:s utbildningsdag 2 feb 2012 i Stockholm Mål för detta inlägg Att tydliggöra
Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg
Tonåringen på din mottagning Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg Målsättning Varför ungdomsmedicin är viktigt Förstå den bio-psyko-sociala utvecklingen. Förbättra det
Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes
Överföring BLF Malmö 9 april Laslo Erdes Definitioner Transfer = övergång: Det datum då vårdansvaret övergår från en klinik till en annan Transition = överförande: den process under ett antal år som syftar
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans
Ungdomars psykiska mående
Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016 Mariann Grufman Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Sex o sånt
Sex o sånt 2016-05-09 1 Pia Jacobsson-Kruse Ungdomsgynekolog Ungdomsenheten SEX OCH SÅNT Laslo Erdes Barn- och ungdomsläkare Skolläkare, ungdomsmott Varför prata sexualitet? 14 årig flicka söker för tredje
Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont
Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont Oslo den 13 februari 2003 NSH:s konferens Docent Kristina Berg Kelly Institution för kvinnors och barns hälsa Avd för pediatrik
Kronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte
Biopsykosociala utvecklingsschemat
Barnveckan 2015! Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Josephine Haas Från Ispad guidelines Adolescents require care and education which is distinctly different from younger
ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?
Medan ni väntar Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen? Mötet med ungdomar i din medicinska vardag Margrethe
A" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?
Tonårshjärnan A" fundera kring 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren? 2. Vad vet ni om utvecklingen av exeku@va funk@oner och @dsuppfa"ningen hos unga? 3. Vad vet ni om den biologiska
Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet
Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566
Biopsykosociala utvecklingsschemat
Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Josephine Haas Adolescents need specific a0en1on, dis1nct from children and adults WHO 2014 Figur 1. Utvecklingen av logiskt tänkande kontra
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg
Det ungdomsvänliga mötet Ramar och verktyg If you loose confidence once, you have lost it forever Vilka verktyg har vi i vår verktygslåda för ett ungdomsvänligt möte? Bio psyko sociala utvecklingsschemat
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar
Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar oss för all framtid. Det finns inga hopplösa patienter
ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 217 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-217 Antal deltagare: 859 Bortfall i antal: 176 Bortfall i procent: 2,5% Redovisade enkäter: 683 ANDT-undersökningen 217 Årskurs 2-217
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.
Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar
Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 18 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-18 Antal deltagare: 814 Bortfall i antal: 139 Bortfall i procent: 17% Redovisade enkäter: 675 ANDT-undersökningen 18 Årskurs 2-18 Antal
Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm
Ungdomsmedicin och verktyg Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm Sokrates Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar
Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4
Ungdomars bästa Barnveckan Västerås 24/4 Total mortalitet 2000-2016 120 100 Mortalitet per 100 000 80 60 40 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Liv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv
Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Föräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare
FÖREBYGG NU! Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare Marcus Nilsson Skåning, Smart Ungdom expert Camilla Callerstig Styrelseledamot, Smart Ungdom expert Farida al-abani Drogförebyggare, Smart
Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Hur har vi utvecklat vårt cannabisförebyggande arbete i Stockholm och hur kan dessa erfarenheter tillämpas i Jämtlands län? Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%
Drogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen
Ung i Söderköping Kerstin Jagesten Eva Pedersen En integrerad mottagning för riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar t.o.m. 25 år Samverkan mellan kommun och region Vi finns på Repslagaregatan
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som
Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?
Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria
Drogvaneundersökning 2016
Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till
Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!
Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Rådgivning för ungdomar som röker och snusar
Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Nationella tobaksmål till 2014 Tobaksfri livsstart Halvering av antalet
Alkohol och drogpolitiskt program
Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och
Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP
Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister
Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna
Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg
Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn
alkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin
Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2017 Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduktion till ungdomsmedicin Hur
Cannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala
Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.
Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?
Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
SET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Fakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Gun Rembeck Leg barnmorska, Med dr Ungdomsmottagningen/Ungdomscentralen Lerum FoU-enheten S Älvsborg
Hur pratar man med en 13-åring Gun Rembeck Leg barnmorska, Med dr Ungdomsmottagningen/Ungdomscentralen Lerum FoU-enheten S Älvsborg Laslo Erdes Distriktsbarn-ungdomsläkare Ungdomsmottagning Barnallergolog
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Känslor och känslohantering
18-03-06 Känslor och känslohantering Introduktion till olika känsloreaktioner Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Känslor
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Prata med bordsgrannarna
Ungdomsvänlig vård Prata med bordsgrannarna Vad uppmärksammade du när du iakttog din verksamhet ur ett ungdomsperspektiv? Fysisk miljö Tillgänglighet Administrativa och praktiska rutiner Välkomnande atmosfär?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
E-hälsa i elevhälsan digitala verktyg för kropp och själ Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8
SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014
Skolan som arena för ANDT-prevention
Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen
Bättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Hälsan & Arbetslivet
Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det
Till dig som har en tonåring i din närhet
Till dig som har en tonåring i din närhet 2018 Hej! Den här broschyren innehåller några resultat från Stockholmsenkäten 2018, tips och råd till dig som förälder och vart du kan vända dig för mer hjälp
UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping
UNGA KOMMUNUTVECKLARE Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING Många tycker skolan är tråkig Mer intresse för
Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.
Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med
ANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i