DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme

INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6 TRENDER I DETALJHANDELN 9 Långsiktiga konsumtionsförskjutningar 9 Handelns Strukturomvandling 10 Shoppingturism 12 E-handeln en ny försäljningskanal som utmanar 13 E-handel och logistik 15 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER 19 Regional styrka 19 Branschstrukturen avviker från riket men inte från andra Ikeastäder 21 Stadskärnans styrka 21 och attraktivitet 23 En normal konkurrenssituation 24 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH DEN OMKRINGLIGGANDE REGIONEN 27 Marknadsområdets geografi 27 Marknadsunderlag storlek och framtida tillväxt 28 Grädde på moset 30 En motor för detaljhandelns tillväxt i Örebro län 31 Branschstruktur 32 Detaljhandeln i Örebro kommun 33 Dagligvaruhandeln med särskilt fokus på livsmedelshandeln 33 Branschstruktur i livsmedelshandeln 34 Försörjningsgrad i dagligvaruhandeln 35 Omsättning och geografisk struktur i sällanköpsvaruhandeln 36 Många små butiker med en starkt koncentrerad omsättning 37 Branschglidning 38 Titel: Detaljhandelsutredning och förslag till handelsstrategi för Örebro kommun Konsult/ uppdragsledare: Ulf Rämme, WSP Analys & Strategi Diagram och kartor: WSP 2014-06-02 2

RESVANOR OCH TILLGÄNGLIGHET 41 Var och när handlar man i Örebro? 41 Färdmedelsval och upplevd tillgänglighet 42 Faktisk tillgänglighet till handel 43 DETALJHANDELNS BETYDELSE FÖR ARBETSMARKNADEN 51 Direkta sysselsättningseffekter 52 och indirekta sysselsättningseffekter 53 FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DETALJHANDELN 57 Framtida utrymme för mer handelsyta i Örebro kommun 57 Framtida behov av handelsytor 57 Utbyggnadsscenarios för detaljhandeln 60 Kommersiella effekter vid olika utbyggnadsscenarier 60 Trafikeffekter av utbyggd handel 62 Örebroarna väljer bilen 64 Klimatpåverkan 64 KOMMUNENS ROLL OCH RÅDIGHET 69 Handel i planeringen att möjliggöra och reglera 69 Handel i Örebro ambitioner och styrsignaler idag 71 Rekommendationer 72 BIALAGOR 77 Bilaga 1 77 Bilaga 2 Trafikeffekter vid olika utbyggnadscenarier 78 3

UPPDRAGET 4 Foto: WSP, Ulf Rämme

UPPDRAGET Detaljhandeln i Örebro kommun har en lång och stark tillväxt bakom sig. Faktum är att handeln i Örebro vid en jämförelse med andra större städer med liknande förutsättningar är mycket framgångsrik i att locka såväl sina egna invånare som befolkningen i det omkringliggande marknadsområdet och inkommande besökare att ta del av det breda och djupa utbud som någon av kommunens marknadsplatser erbjuder. Marknadsplatsernas variation är stor. I Örebro city är det möjligt att kombinera shopping med att äta, bo och göra medan Boglundsängens handelsområde i första hand erbjuder konsumenterna ett brett och djupt utbud av dagligvaror men endast viss sällanköpsvaruhandel i en funktionell och i huvudsak bilburen miljö. Handelsområdet Marieberg och Mariebergs köpcentrum vänder sig genom sitt trafikorienterade läge både till invånarna i Örebro och den omkringliggande regionen och erbjuder ett brett och djupt utbud inom framförallt sällanköpsvaruhandeln. I Aspholmen finner man ett visst utbud av sällanköpsvaror med inriktning mot volymhandel. I Örebro är möjligheterna till finna det man söker inom handeln många. Detaljhandeln utvecklas och omvandlas varför kraven på kvalificerade underlag för framtida planering ständigt är aktuell. Örebro kommun har därför givit WSP Analys och strategi i uppdrag att ta fram en kommunövergripande handelsutredning som speglar ett aktuellt nuläge, framtida förutsättningar för handelns utveckling samt är vägledande och ger rekommendationer för hur Örebro kommun skall planera för och agera i handelsfrågan under överskådlig framtid. Analysen skall även utvärdera tidigare ställningstaganden och kunna fungera som underlag för kommunens trafikplanering 2020 och kommande Översiktsplan för år 2035. Projektet har genomförts som en process i dialog med uppdragsgivaren. I denna har WSP genomfört en mängd olika delundersökningar speglandes konsumenternas resvanor, detaljhandelns struktur och förutsättningar samt trafikrelaterade frågeställningar. I samband med genomförandet har också ett antal workshops och kunskapsseminarier hållits med tjänstemän, politiker och företrädare för handeln och fastighetsägarna. Uppdragsgivare har varit Samhällsbyggnadskontoret Örebro kommun. Kontaktperson har varit Patrik Ståhl. På WSP har följande personer varit involverade i projektet : Ulf Rämme (uppdragsledare), Charlotte Persson, Peter Almqvist, Kia Hultin, Filippa Andersson, Eva Strömbäck, Karin Hassner och Fredrik Bergström. Uppstart Faktainhämtning Workshop och dialog Förankring, workshop och dialog Fortsatta analyser och syntes Slutrapport med slutsatser och rekomendationer Analyser/ faktainhämtning Kunskapsseminarium Slutseminarium Resultatspridning Figur 1. arbetsprocess vid genomförande av handelsutredning 5

FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI Rekommendationer i korthet Örebro kommun bör ha ett bejakande och proaktivt förhållningssätt till detaljhandelns utveckling och omvandling. Dagligvaruhandeln (främst livsmedel) och sällanköpsvaruhandeln (shopping och volymhandel) bör ges delvis olika styrsignaler på grund av olika lokaliseringspreferenser och inköpsmönster. Örebro kommun bör: 1. Prioritera dagligvaruhandel i bostadsnära lägen 2. Prioritera sällanköpsvaruhandel koncentrerat till två regionala handelsplatser Örebro centrum (norr och söder) Mariebergs Handelsområde 3. Återta initiativet i omvandlingen av Aspholmen 4. Prioritera trafikplanering vid handelsetableringar Boglundsängen är ett starkt och tydligt dagligvarukluster. Området kan förstärkas med viss sällanköpsvaruhandel som kompletterar befintligt utbud. För fortsatt positiv utveckling bör området på sikt förtätas med omkringliggande bostäder. Bostads-/stadsdelsnära handel utgörs uteslutande av dagligvaruhandel och kan lämnas åt marknadens aktörer att föreslå. Etableringars lämplighet prövas från fall till fall tillsammans med aktörerna. Större etableringar bör konsekvensutredas Österplan/Tybble är ett starkt kluster för dagligvaror. För fortsatt positiv utveckling bör området på sikt ges möjlighet att förtätas med omkringliggande bostäder? Aspholmen är ett verksamhetsområde under omvandling. Viss handel finns men området är glest och profilen otydlig. För att minska risken för oönskade konkurrenseffekter och förhindra en utglesning av handeln i Örebro bör Örebro kommun ta fram en vision/strategi som tydligt anger kommunens syn på Aspholmens framtida utveckling. 6 Marieberg handelsområde bör ges möjlighet att utveckla och förstärka sin position som lokal och regional handelsplats. Framtida etableringsförfrågningar, oavsett bransch, bör bejakas och handel med volymhandelskaraktär bör primärt styras mot detta område i syfte att förstärka dess regionala konkurrenskraft. Området bör förtätas och hållas samman för att förhindra förskjutning av dess tyngdpunkt. Örebro city bör ges möjlighet att befästa och förstärka positionen som den mest diversifierade handelsplatsen med inriktning mot shopping, nöjen, service och upplevelser. Stadskärnan är en central mötesplats för alla målgrupper. Arbeta med att förstärka och utveckla kommersiell täthet, struktur och tillgänglighet. Utnyttja och förstärk de goda stadskvaliteterna.

TRENDER I DETALJHANDELN

TRENDER I DETALJHANDELN Detaljhandeln är en dynamisk bransch stadd i kontinuerlig förändring. Uttryck för den kontinuerliga förändringen är bland annat långsiktiga konsumtionsförskjutningar, geografisk strukturomvandling, branschmässiga och organisatoriska förändringar såsom ökad stordrift, internationalisering, e-handel, lågpris och egna märkesvaror osv. Drivkrafterna bakom dessa förändringar står många gånger att finna i demografiska, teknologiska, samhällsekonomiska och företagsekonomiska faktorer. Att ha kunskap om elementära trender är viktigt som underlag vid långsiktigt och strategiskt beslutsfattande 8 Foto: WSP, Ulf Rämme

TRENDER I DETALJHANDELN Långsiktiga konsumtionsförskjutningar Levnadsstandarden har ökat kraftigt i Sverige under hela 1900-talet. Stigande inkomster i kombination med fallande priser och ett allt bredare och djupare utbud inom handeln har möjliggjort för allt fler att konsumera allt mer. På lång sikt kan en förskjutning av hushållens konsumtion, där detaljhandeln tar allt mindre utrymme skönjas. I figur 1 visas hur hushållens konsumtion har förändrats sedan mitten av 1970-talet, samt en prognos för de kommande dryga 20 åren. Prognosen baseras på en, inom detaljhandeln, vedertagen modell för marknadsberäkningar samt Konjunkturinstitutets kort- och långsiktiga bedömningar för Sveriges ekonomiska utveckling fram till 2035. I de senare antas den svenska ekonomin vara i balans under hela prognosperioden. Detaljhandelskonsumtionen fortsätter att öka Enligt Statistiska Centralbyrån konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för 565 miljarder kronor år 2013 vilket motsvarade knappt en tredjedel av hushållens totala konsumtion. Under de kommande dryga 20 åren förväntas hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror öka med i genomsnitt 2,0 procent per capita och år i 2011 års penningsvärde vilket ska jämföras med den historiska tillväxten på 1,4 procent per år. Detta innebär att detaljhandelskonsumtionen förväntas uppgå till omkring 1 000 miljarder kronor år 2035. Boendets andel av hushållens utgifter fortsätter att minska Den förskjutning som ägt rum sedan mitten av 1970-talet är att hushållen spenderar allt mindre av den disponibla inkomsten på boende, transporter och inköp av dagligvaror, vilket frigjort utrymme för annan konsumtion. Framförallt har konsumtionen av övriga varor och tjänster samt sällanköpsvaror kraftigt ökat sin andel av utgifterna, men även turistrelaterad konsumtion såsom hotellövernattningar och paketresor samt restaurangbesök har ökat. Fram till år 2035 bedöms boendets andel av hushållens utgifter fortsätta minska medan dagligvarukonsumtionen och konsumtionen av transporter minskar svagt jämfört med idag. Det som framförallt bedöms växa är konsumtionen av sällanköpsvaror samt konsumtionen av övriga varor och tjänster. Den turistrelaterade konsumtionens andel av hushållens konsumtion ökar svagt. Diagram 1. Hushållens konsumtion, 1975, 2011 och 2035 9

Handelns Strukturomvandling Detaljhandeln har under den senaste 20 års perioden genomgått en omfattande strukturförändring som tagit sig såväl geografiska som strukturella former. Från periferi till centrum Urbaniseringsprocessen har bidragit till att förhållandet mellan stad och land förskjutits. I takt med att befolkningen söker sig till storstadsregionerna och de större städerna för att arbeta, studera, leva och ta del av städernas övriga fördelar har detaljhandeln genomgått en geografisk strukturomvandling. Följden har blivit att handeln har vuxit kraftigt och koncentrerats till storstadsregionerna och de större städerna, medan handeln i de omkringliggande regionerna har minskat i omfattning, se karta 1. Framförallt har denna geografiska strukturomvandling berört sällanköpsvaruhandeln, medan dagligvaruhandeln fortfarande är relativt trogen den lokala marknaden i såväl stad som landsbygd. En majoritet av tillväxten, karta 2 visar i vilka kommuner som tillväxten har legat över riksgenomsnittet under perioden 2000-2012, har skett och sker fortfarande i storstadsregionerna, de större städerna samt ett antal turist- och gränshandelskommuner. På senare år har det funnits en tendens att etablera småskaliga externa handelsområden i kommuner eller regioner som tidigare har fått se sin handel minska. Dessa etableringar sker utifrån premissen att man genom att förstärka det lokala utbudet kan ta tillbaka en del av den köpkraft som tidigare rest någon annanstans för att handla. från centrum till periferi En annan process som har förstärkts under den senaste tjugoårsperioden är konkurrensen mellan olika marknadsplatser, främst manifesterad genom att handeln i städernas centrala delar eller städernas förortscentrum stöter på konkurrens från marknadsplatser, med volymhandel och/eller köpcentrumhandel, belägna i utkanten av eller utanför centralorten. Detaljhandeln i städernas stadskärnor, i synnerhet i A-läge, har länge klarat av att möta denna konkurrens, medan den mer småskaliga handeln, framförallt sällanköpsvaruhandeln, i städeras stadsdels- och bostadsområdescentrum successivt har förlorat omsättning och marknadsandelar. De externa marknadsplatsernas framgång har flera förklaringar varav några berörts. Därtill är det relativt enkelt att etablera nya och ändamålsenliga ytor utanför stadskärnorna vilket har bidragit till snabb fysisk expansion av handeln. På lång sikt har antalet butiker minskat, se diagram 2, medan den totala detaljhandelsytan i Sverige ökat. 10 Karta 1. Var finns handeln? Karta 2. Var växer handeln?

På de externa marknadsplatserna återfinns också ofta det utbud och de butiksformat som har varit pådrivande för detaljhandelns tillväxt under de senaste decennierna. På senare år tycks även cityhandeln i många städer ha börjat få problem med svag omsättningsutveckling och fallande marknadsandelar som följd. Det finns en mängd strukturella förklaringar till detta men framförallt kan framhållas svårigheten att skapa nya detaljhandelsytor i den centrala staden. Stadskärnorna kännetecknas också av en småskalig butiksstruktur och en branschmix som, endast undantagsvis, uppvisar stark tillväxt jämfört med externhandeln. Stordrift, egna märkesvaror och lågpris Kedjeföretag med starka och tydliga butikskoncept har på lång sikt kommit att ta marknadsandelar gentemot den fristående handeln. Under de senaste tjugo åren har kedjeföretagen aktivt sökt nya etableringar, vilket delvis förklarar de externa marknadsplatsernas framgångar, men också detaljhandelns geografiska koncentration, samt utvecklat sina koncept med i huvudsak standardiserade butiksformat, -inredningar och sortiment, i syfte att nå en så bred målgrupp som möjligt. Även prisnivåer, öppettider, marknadsföring, inköp och logistik är i huvudsak enhetliga och förmånliga. Genom att satsa på relativt storskaliga butiksformat och ny teknik har kedjorna lyckats öka omsättning och lönsamhet gentemot de traditionella, och ofta mer småskaliga, butikskoncepten i sina respektive branscher. Följden av detta har ofta blivit att den lokala, och från kedjorna fristående, handlaren i många fall har fått lägga ned sin verksamhet. Andra viktiga men kanske inte lika uppenbara trender utgörs av bland annat den utbudsexplosion som, till stor del på grund av teknikutveckling och nya internationella influenser, har skett under senare år och som de stora kedjeföretagen med framgång lyckats inkorporera i sina storskaliga butikskoncept. Den ökade konkurrensen i handeln har också accentuerat en lågpristrend vilken till stora delar drivs på av lågpriskoncept såsom Willys, Netto, Lidl, Dressman, Deichmann med flera. Konkurrensen från dessa har medfört att nästan alla större aktörer i berörda branscher idag har ett relativt stort utbud av lågprisartiklar. Starkt kopplat till denna lågpristrend är också framväxten och utvecklingen av kedjeföretagens egna märkesvaror (EMV). ICA, COOP, Axfood, Stadium, Team Sportia, IKEA med flera har alla egna utvecklat egna märkesvaror. I andra branscher, exempelvis handeln med hemelektronik, har utvecklingen inte alls drivits lika långt. Följden av EMV är att maktbalansen mellan detaljhandelsföretag och leverantör förskjutits till de förras fördel eftersom de genom att addera EMV i sina sortiment både blir kunder och konkurrenter till leverantörerna. 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 41300 41200 41100 41000 40900 40800 40700 40600 40500 40400 40300 Antal butiker KVM BTA Diagram 2. Antal butiker och total detaljhandelsyta i Sverige 2005-2012. 11

Shoppingturism Besöksnäringen, d.v.s. turismen, har under en längre tid varit en av de snabbast växande sektorerna i den svenska ekonomin och dess koppling till detaljhandel och andra service- och besöksintensiva näringar är stark. Turistbegreppet definieras, enligt World Tourism Organisation, som en person som reser utanför sin naturliga omgivning. Turisten kategoriseras i två grupper beroende på resans syfte: fritids- eller affärsresenär. Utifrån detta kan man, beroende på undersökningens syfte, göra ytterligare klassificeringar av turisten. Handel och turism styrs och påverkas av en mängd olika faktorer och shoppingturism, dvs att resa till en plats i Sverige med det primära syftet att handla, är länken mellan de två näringarna. Drivkrafterna bakom shoppingturismen är flera: För det första kan turisten vara på jakt efter specifika varor, souvenirer eller tax-free produkter. En annan anledning är ofta en följd av valet av en specifik destination där man kan finna specifika produkter, välkända shoppingdistrikt, temashopping, enskilda välkända köpcentrum eller marknadsplatser. En tredje anledning kan vara prisjakt vilken tar sig uttryck genom relativa prisskillnader mellan hemort och destination. Gränshandel och outlet/fabriksförsäljning är, bland andra, viktiga uttryck för denna drivkraft. År 2012 spenderade inhemska och utländska turister omkring 275 miljarder kronor i Sverige. Omkring 77 miljarder, 28 procent, av turisternas utgifter spenderades i detaljhandeln. I diagrammet redovisas omsättningstillväxten i detaljhandeln, turismen samt shoppingturismen 2000-2012. Den totala turistkonsumtionen har sedan år 2000 ökat med drygt 80 procent under perioden vilket skall jämföras med detaljhandelsomsättningen som ökat med drygt 60 procent under samma period. Shoppingturismen har samtidig ökat med 145 procent. En följd av detta är att shoppingturismen har blivit en allt viktigare del av turismen som helhet, dvs shopping utgör en allt större andel av turistkakan, och att shoppingturismen har blivit allt viktigare för detaljhandelns omsättning. År 2012 utgjorde shoppingturismen omkring 12 procent av detaljhandelns omsättning. Shoppingturismen sker sannolikt i alla kommuner men i vissa regioner såsom gränskommuner, renodlade turistregioner eller regioner med attraktiva marknadsplatser, är sannolikt shoppingturismens betydelse större än 12 procent av detaljhandelns omsättning. 300 250 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Total turistkonsumtion Turisternas detaljhandelskonsumtion Total detaljhandelsomsättning 12 Diagram 3. Turismutveckling 2000-2012. index 2000=100.

E-handeln en ny försäljningskanal som utmanar En av de kanske viktigaste förändringarna i detaljhandeln under de senaste 15 åren är den ökade konkurrensen från e-handeln. Efter en trevande inledning kring sekelskiftet och IT-kraschen i början av 2000-talet har den e-handelsbaserade detaljhandelsförsäljningen flerdubblats. Detta har skett till följd av att teknik, logistik och säkerhet förbättrats, att fler företag insett fördelarna med att finnas både i fysisk form, i egenskap av butik, och på internet och att konsumenternas benägenhet att handla via de nya inköpskanalerna har ökat. E-handeln ökar År 2013 omsatte den e-handelsbaserade sällanköpsvaruhandeln omkring 37 miljarder kronor vilket motsvarade knappt 13 procent av sällanköpsvaruhandelns omsättning. E-handeln har drivits olika långt i olika branscher vilket gör att konkurrensen och följaktligen omvandlingstrycket är olika hårt för företag i olika branscher. E-handeln är mest omfattande i handeln med hemelektronik, kläder samt film, böcker och media. E-handeln har i dessa branscher genomgått en introduktions- och tillväxtfas och står idag vid övergången till att betraktas som mogna vilket i praktiken innebär att deras tillväxttakt kan förväntas avta. I andra branscher såsom leksaker, sport- och fritid, järn och bygg samt möbler och heminredning har e-handeln nyligen introducerats varför de genomgår en fas med mycket snabb tillväxt i takt med att fler företag introducerar dessa lösningar och affärsmodellerna anpassas till den nya verkligheten. Trots många försök har e-handeln en svag ställning i dagligvaruhandeln och i denna pågår snarare en utvecklingsfas där långsiktiga lösningar ännu ej hittats. Framtiden ser positiv ut för e-handeln då fler företag och branscher inser fördelarna med att ha försäljning både i butik och via internet. Och, i framtiden är ett tänkbart scenario att gränserna mellan olika försäljningskanaler blir allt mer flytande. För detaljhandelsföretagen spelar det helt enkelt ingen roll om intäkterna kommer via hemsidor på internet eller genom försäljning i en fysisk butik så länge de kommer företaget tillgodo och inte konkurrenterna. Foto: www.mostphotos.com 13

I diagram 4 har en prognos för handeln uppdelat på e-handel och fysisk handel genomförts i syfte att bedöma den framtida utvecklingen. Utgångspunkten är att sällanköpsvaruhandeln förväntas växa i linje med den framtida marknadstillväxten vilket motsvarar cirka 3 procent per år. Hänsyn har inte tagits till utvecklingen i olika branscher inom sällanköpsvaruhandeln. I det normala scenariot förväntas e-handeln fortsätta utvecklas som under de senaste åren medan den tillväxttakten i det starka scenariot kan förklaras av fortsatt teknisk utveckling, ökad acceptans och vana bland konsumenterna, ökat genomslag i framförallt nya branscher och nya innovationer. Baserat på detta scenario innebär det att e-handeln förväntas fortsätta växa mellan 9 och 13 procent per år under prognosperioden. Diagrammet visar att den fysiska handeln förväntas öka 40-45 miljarder kronor medan e-handeln förväntas öka med 50-55 miljarder kronor i scenariot med normal tillväxt. I det starka scenariot stagnerar tillväxten i den fysiska handeln samtidigt som all tillväxt sker inom e-handeln. Båda scenarierna förväntas ha strukturerande effekter för detaljhandeln som helhet och vissa branscher förväntas beröras snabbare och mer omfattande än andra. Med strukturerande effekter menas att vissa aktörer kommer ha svårt att hänga med i utvecklingen och ställa om sin verksamhet medan andra kommer nå framgång och ha en positiv utveckling. Den fysiska handelns framtid E-handeln är idag en större utmaning för handeln på många marknadsplatser än vad externhandeln har varit. E-handeln kan sägas vara ett filter som tar marknadsandelar från alla branscher. Med tanke på vilka branscher som var tidigt ute med att introducera e-handel är det tänkbart att stadskärnor och köpcentrum hittills har påverkats mer än den renodlade volymhandelen. Nedläggning och fortsatt utslagning av butiker är således att förvänta, framförallt förväntas aktörer i solitära lägen med begränsad tillgänglighet och handeln i mindre kommuner på landsbygden att drabbas, men detta är emellertid en process som pågått under lång tid i takt med att handeln blivit alltmer koncentrerad, storskalig och rationell. En följd av detta blir att stadskärnor, externa marknadsplatser och andra mer lokala marknadsplatser får en annan karaktär och tvingas bli mer diversifierade, avseende branschmix och utbud, för att öka den kommersiella hållbarheten. Det är också tänkbart att nybyggnadstakten i den fysiska handeln avtar samtidigt som renoveringar av befintliga marknadsplatser lär förekomma även i framtiden. Som exempel kan nämnas att den förväntade tillväxten i sällanköpsvaruhandeln, i frånvaro av e-handel, möjliggör en expansion av detaljhandeln med drygt tre miljoner kvadratmeter fram till 2022. Förekomsten av e-handel gör i det normala scenariot att något mer än hälften av detta sannolikt inte kommer byggas i under perioden. Förväntad omsättningsökning, mkr 250 200 150 100 50 0 Normal tillväxt Fysisk handel E-handel Stark tillväxt 14 Diagram 4. Två scenarier för framtidens handel

E-handel och logistik Både traditionell handel och e-handel genererar idag en stor mängd transporter både av varor och personer. När e-handeln växer förändras transporterna och behoven av dem, både ur ett gods- och personperspektiv. Även om sambandet mellan e-handel och bilberoende inte är helt klarlagt finns det många indikatorer på att trafiken relaterat till inköpsresor kommer att minska och godstransporterna öka i takt med en ökad e-handel. Personresorna borde minska De flesta personresorna som görs i samband med inköp är avsedda just för handel. När vi handlar sällanköpsvaror gör vi en enskild resa för just det ändamålet i 70 procent av fallen och för dagligvaror till 40 procent. Dagligvaror inhandlas i 40 procent av fallen på väg till och från jobbet. E-handeln står för 13 procent av den totala sällanköpsvaruhandeln och för dagligvaruhandeln är motsvarande siffra knappt 1 procent. De resor som genomförs just för att handla borde kunna minska med en ökad e-handel men om e-handel ska leda till minskade handelsresor krävs att konsumenten väljer att inte företa en resa och istället e-handla. En sådan utveckling antas vara mer sannolik inom handeln med dagligvaror än inom handeln med sällanköpsvaror på grund av den förras basala natur. Distribution av varor När det gäller distribution av varor kommer detta att fortsätta att ske till externhandelsområden, köpcentrum och stadskärnor. I synnerhet till de områden som kan erbjuda mer än bara handel, så som service, tjänster, upplevelser och annan specialisering. Godsvolymerna kan relativt antas bli mindre om utvecklingen mot showrooms växer sig starkare till följd av e-handeln. E-handel kan framförallt antas påverka slutleveranser av varor. För sällanköpsvaror kan e-handel antas leda till mer distribution till ombud och för dagligvaror antas hemtransporterna öka. Direktleveranser hem till konsumenter innebär ökad andel distributionstransporter i stadsdelsoch bostadsområden till skillnad från leveranser vid traditionell handel som idag sker till butiker. Det finns också en geografisk skillnad för leveranser till ombud till skillnad från leveranser till butik. 15

För transportföretag behöver inte e-handeln leda till sämre fyllnadsgrad eller fler leveranser. De flesta större aktörer på marknaden samlastar varor från många olika kunder vilket gör att fyllnadsgrad och antal leveranser inte förändras. Skillnaden mellan traditionell handel och e-handel ligger snarare i hur varorna är förpackade där varor som e-handlas kan förpackas i egna emballage medan varor som ska säljas i butik kan förpackas i större pallförpackningar. Kostnader för transport vid e-handel Fraktkostnaden är fortfarande inte en betydande del av den totala kostnaden för varan. För e- handeln står fraktkostnaden endast för 7,3 procent av omsättningen eller 60 kr per köp där en snittorder ligger på 750 kr. Det innebär att leveranskostnaden vid e-handel ofta inte är något kunden beaktar. Dessutom är det vanligt att e-handelsföretaget låter fraktkostnaden ingå i varnas pris vilket medför att kunden inte ser hur stor del av varans totala pris som går till själva frakten. 16

DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER

DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER Detaljhandeln i Örebro kommun är, jämfört med andra större städer, mycket expansiv och framgångsrik i att attrahera ny handel. Närvaron av en stark externhandel såväl som en stark och, för detaljhandeln, attraktiv stadskärna gör att Örebros regionala attraktionskraft är hög. 18 Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER Detta kapitel syftar till att belysa och analysera detaljhandelns struktur och utveckling i Örebro kommun i förhållande till dels andra större städer. Örebro kommun ingår enligt SKL:s definition i kommungruppen större städer. Kriteriet för att ingå i denna grupp är att befolkningen uppgår till mellan 50 000 200 000 invånare och att kommunen har en tätortsgrad överstigande 70 procent. Befolkningsmässigt är spridningen i denna grupp stor med Uppsala i topp och Hässleholm i botten av gruppen. Ur ett handelsperspektiv innebär detta att förutsättningarna varierar kraftigt. Som exempel kan nämnas att alla de större kommunerna i gruppen har Ikea varuhus med omkringliggande externhandel karakteriserad av både köpcentrumhandel och volymhandel. Välkända handelsområden utgörs bland annat av Väla i Helsingborg, Erikslund i Västerås, Birsta i Sundsvall, Tornby i Linköping osv. I flera av dessa städer finns också handel insprängd i gamla industriområden som genomgått och fortsatt genomgår omvandling. Som exempel kan nämnas Våxnäs i Karlstad, Härlöv i Kristianstad, Aspholmen i Örebro eller Ingelsta i Norrköping. I de övriga större städerna finns visserligen externhandel av olika omfattning och karaktär. Frånvaron av Ikea varuhus gör dock att deras regionala attraktionskraft blir något mer begränsad än Ikeastädernas. De stora variationerna i gruppen har bidragit till att detaljhandeln i Örebro kommun i det följande jämförs med detaljhandeln i andra större städer där Ikea finns representerade. Regional styrka Dagligvaruhandeln är som regel beroende av det lokala befolkningsunderlaget för sin utkomst vilket innebär att den är relativt jämnt geografiskt fördelad i riket. Sällanköpsvaruhandeln är å andra sidan stark geografiskt koncentrerad till ett fåtal orter och expansiva regioner vilket framgick i föregående kapitel. Som regel är det länens residensstäder som utgör motor för regionens sällanköpsvaruhandel och följaktligen attraherar de köpkraft från de omkringliggande regionerna. I flera kommuner kan detaljhandeln dra fördel av gränshandel och turism varför de har avsevärt större omsättning i detaljhandeln än vad som motiveras av det lokala befolkningsunderlaget. Med regional styrka avses i korthet kommunens förmåga att dra till sig köpkraft från det regionala omlandet och shoppingturister. Inom kommungruppen större städer varierar dagligvaruhandelns försäljningsindex mellan 122 i Uddevalla och 90 i Hässleholm. Uddevalla har alltså ett inflöde av köpkraft från omlandet medan Hässleholm har ett utflöde till omkringliggande kommuner. Medianen för kommungruppen större städer uppgår till 101 varför man kan dra slutsatsen att de i princip behåller den köpkraft som finns inom kommunens gränser eller att eventuellt utflöde av köpkraft från den aktuella kommunen kompenseras av ett inflöde från omlandet. Bland Ikeastäderna är dagligvaruhandeln starkast i Uddevalla och Kalmar, vilket sannolikt förklaras av gränshandel och turism, och svagast i Örebro där försäljningsindex uppgår till 96 vilket ger Örebro den sämsta placeringen bland Ikeastäderna och en av de sämsta i gruppen större städer. Dagligvaruhandelns attraktivitet har sedan år 2000 förstärkts mest i Sundsvall och Västerås medan den ökat svagt i Örebro och Kalmar. I Västerås och Sundsvall har alltså nyetableringar medfört att dagligvaruhandeln förstärkts och att kommunerna tagit marknadsandelar från omlandet medan exempelvis Maxi ICAs och Citygross etableringar i Örebro kommun till stora delar skett på bekostnad av den befintliga dagligvaruhandeln. I övriga kommuner har index legat på en relativt oförändrad nivå eller till och med backat vilket pekar på att nyetableringar i 19

omlandet minskat inflödet till centralorten alternativt att nyetablering i centralorten skärpt den inomkommunala konkurrensen i så stor utsträckning att försäljningsindex förblivit oförändrat eller till och med minskat. Inom sällanköpsvaruhandeln är variationerna i den regionala styrkan avsevärt större. Försäljningsindex uppgår till 196 i Kalmar och 80 i Södertälje. Kalmar har således ett mycket stort geografiskt omland i sydöstra Sverige och kan därtill dra fördel av en omfattande turism. Södertälje å andra sidan påverkas av närheten till Kungens kurva och Stockholms innerstad. Medianen för kommungruppen större städer uppgår till 120. Av de tio kommuner i gruppen som har högst index kan åtta dra fördel av Ikeas närvaro. Samtliga Ikeastäder ligger över medianen för kommungruppen större städer. De tre städerna i topp är befolkningsmässigt bland de minsta av IKEA städerna vilket pekar på att deras regionala omland är stort och att de toppar detta med gränshandel och turism. Bland Ikeastäderna är den regionala attraktionskraften i sällanköpsvaruhandeln starkast i Kalmar, Karlstad och Sundsvall och lägst i Uppsala. Även Örebro har en stark regional dragningskraft vilket pekar på att handeln drar fördel av ett stort regionalt omland. Sedan år 2000 har sällanköpsvaruhandelns attraktivitet förstärkts mest i kommuner där Ikea nyetablerat sig eller där befintliga Ikeavaruhus byggts ut eller ersatts med ett nytt. Undantag utgörs av Helsingborg och Uppsala. En förklaring till den starka tillväxten är de följdetableringar som Ikea vanligen för med sig. Även i Örebro har den regionala styrkan ökat trots att både Karlstad, Borlänge och Västerås fått nya Ikeavaruhus under perioden. En viktig förklaring till detta är givetvis utbyggnaden av Mariebergs handelsområde vilket gjort att handeln i Örebro kunnat stå emot den ökade regionala konkurrensen. 140 120 100 80 60 40 20 0-20 Försäljningsindex 2012 Förändring 2000-2012 Diagram 5. Försäljningsindex (styrka) för dagligvaror i Örebro och jämförbara städer 200 150 100 50 0-50 20 Försäljningsindex 2012 Förändring 2000-2012 Diagram 6. Försäljningsindex (styrka) för sällanköpsvaror i Örebro och jämförbara städer