jobb Kompetens samhällsnytta Slutdokument för Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess, 2009-2012. Januari 2013.
2 Foton och illustrationer: Framsidan: Johan Franzén. Sid 5: Petter Järleskog. Sid 6: Anna Risfelt Hammargren, Chalmers Tekniska Högskola, DFDS Seaways, Försvarsmakten, Göteborgs Hamn, Johan Franzén, Stena, Svenskt Marintekniskt Forum, Seabased. Sid 8: Berg Propulsion. Sid 10: Anna Risfelt Hammargren. Sid 12: Anna Risfelt Hammargren, Kustbevakningen, Sirius Rederi, Sjöfartsverket, Sweboat, Wallenius Lines. Sid 14: Johan Franzén
INNEHÅLL Sammanfattning 4 Det maritima klustret 7 företag, offentlig sektor och akademi människor och jobb Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs 9 Maritimt Manifest sju punkter för ett starkt maritimt kluster 13 Nr 1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi 15 Nr 2 Konkurrensneutralitet mellan transportslagen 16 Nr 3 Intermodalitet och en hållbar strategi för infrastrukturen 17 Nr 4 Regelverk och myndighetssamordning 18 Nr 5 Kompetens, forskning och innovation 19 Nr 6 Maritim informationsteknik 20 Nr 7 Klustersamverkan och ansvar 21 Ett enat maritimt kluster i samverkan 22 Noter 23 Sjöfartsforum en oberoende, maritim klusterförening Sjöfartsforum är en övergripande intresseförening med syfte att stärka det maritima klustret. Föreningen arbetar för att öka kunskapen om sjöfarten och den maritima näringen samt för att synliggöra och tydliggöra klustrets nytta och värdeskapande för industri och samhälle. Sjöfartsforum skapar mötesplatser inom klustret och ökar förutsättningar för starka nätverk där klustret, politiker, akademi och övrigt näringsliv kan mötas. Detta stimulerar till samverkan som bidrar till ökad dynamik och utveckling. Som klusterorganisation identifierar och driver Sjöfartsforum uthålligt gemensamma nyckelfrågor nationellt såväl som internationellt. Sjöfartsforum arbetar för ett gemensamt ansvarstagande för det nationella maritima klustrets utveckling. Denna trycksak är slutdokumentet från den öppna och klusterövergripande strategiprocess som Sjöfartsforum drivit och faciliterat 2009 2012. Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. 3
Sammanfattning Det svenska maritima klustrets 1 verksamheter är av stor betydelse för hela det svenska samhället, inte minst för industri och handel. Det maritima klustret skapar värden för Sverige och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar. En näring med spetskompetens, världsledande företag och stor utvecklingspotential. Klustret, definierat av EU, består av sju delområden transport, tillverkning/maritim teknologi, service, resurser från havet, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Alla delar av klustret är beroende av den maritima kompetensen och alla delar påverkar varandra. Många av verksamheterna möter framtidens viktiga samhällsutmaningar i form av ett robust och samhällsekonomiskt hållbart transportsystem, EUs klimat- och miljömål för transportsektorn, utveckling av förnybar energi, kompetens-, teknik- och innovationsutveckling, sysselsättning och nyföretagande. Den maritima näringen utgörs av klustrets kommersiella delar (exkl offentlig sektor och akademi). I Sverige är det en näring med maritim spetskompetens, många världsledande företag och stor utvecklingspotential. Den är att betraktas som en av landets basnäringar. Aktörerna i det nationella maritima klustret har gemensamt kartlagt och analyserat sina förutsättningar och i en öppen strategiprocess lagt fast vad som är nödvändigt för att utveckla sjöfarten i Sverige, få den maritima näringen att växa och stärka det maritima klustret i sin helhet. Vårt Maritima Manifest slår fast: Sverige är en kustnation som behöver maritim kompetens och Sverige som högkostnadsland behöver spetskompetens för konkurrenskraftiga kunskapsbaserade näringar. Den svenska maritima kompetensen är högt rankad internationellt och en tillgång för Sverige. Kompetensen utgör en näringsgenerator som alla klusterdelar är beroende av. Maritim kompetens ger oss också möjlighet att påverka havens och sjöfartens utveckling internationellt. Sveriges maritima kompetens bör värnas, utnyttjas och utvecklas. Sjöfarten, havet och vattenvägen skapar direkt samhällsnytta och bidrar till en samhällsekonomisk och hållbar utveckling av infrastrukturen och transportsystemet. Sjöfarten bidrar också till industrins konkurrensmöjligheter och handelns utveckling. Det maritima klustret skapar också viktig samhällsnytta genom skydd och övervakning av våra vattenvägar i form av isbrytning, lotsning, sjö- och kustförsvar, sjöräddning mm. Sjöfarten är säker, billig och miljöoch energieffektiv. Vattenvägen finns på plats, är klar att användas och har stor kapacitet. Ingreppen i naturen är små och investerings- och underhållskostnaderna låga. Det maritima klustrets samhällsnytta är av stor vikt för Sverige. Sjöfarten och vattenvägen bör i ökad utsträckning utnyttjas i det inrikes transportsystemet för både gods- och passagerartrafik. Den maritima näringen är kunskapsbaserad och har förutsättningar att utvecklas och stärkas. Näringen skapar värde för Sverige i form av sysselsättning, innovationsutveckling, entreprenörskap, nyföretagande och skatteintäkter. Sysselsättningskoefficienten är hög. På rederisidan genererar en ombordtjänst (dvs 2,2 anställda) 5,28 arbetstillfällen i land 9. Den maritima näringens möjligheter för svenskt näringsliv och sysselsättning bör tas tillvara, stödjas och satsas på. 4
Förutsättningarna för ett starkt maritimt kluster och en maritim näring i utveckling är: en tydlig politisk målbild, ett ramverk som ger förutsägbarhet och styrmedel som driver utvecklingen i önskad riktning en förståelse för vikten av en stark maritim näringsgenerator (svensk maritim kompetens med nära koppling till svenska rederier och fartyg) en strategi för infrastrukturen som säkerställer att vattenvägen utnyttjas och finns med i alla planeringsprocesser för transportsystemen konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, något som förutsätter en ny avgiftsstruktur för infrastrukturen, där sjöfarten kan verka på lika villkor som väg och järnväg enkla och anpassade regelverk och bättre myndighetssamordning forsknings- och innovationsresurser som stärker näringsdynamiken maritim klustersamverkan Den Maritima näringen Foton: Kockums, Anna Hammargren, Seabased Industry AB, DNV, Nimbus, Sjöfartsverket och Chalmers (Jan-Olof Yxell) Transport: Rederier (godsoch passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag Tillverkning/maritim teknologi: Teknik-, systemoch underleverantörer, varv, fritidsbåtsindustrin Resurser från havet: Fisket och biomarina livsmedel, energi från havet (Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i den maritima strategiprocessens arbete) Service: Skeppsmäklare, speditörer, logistikföretag, bunkerföretag, klassificeringssällskap, muddringsföretag, maritim mätteknik, finanssektorn, försäkringsbolag, maritim besiktning- och konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, serviceleverantörer, konsultföretag Turism & fritid: Färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdstrafik, kanalturism, kustturism, fritidsfisket, handel med fritidsbåtar och marinor mm Offentlig sektor: Myndigheter, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs, fackföreningar Forskning & utbildning; Gymnasieskolor, universitet och högskolor, forskningsenheter/företag, viss privat konsultverksamhet, centrumbildningar Med rätta förutsättningar kan det maritima klustret på olika sätt bidra till en hållbar samhällsutveckling, ökad sysselsättning, företagande och värde för samhället. Sverige kan bli en stark kust- och sjöfartsnation med en internationellt framgångsrik maritim näring. Med detta Maritima Manifest avslutas det formella, klustergemensamma utvecklingsarbetet kallat den maritima strategiprocessen. Manifestet utgör underlaget för ett fortsatt arbete på den politiska arenan och för vårt eget framtidsinriktade klusterutvecklingsarbete. Sverige behöver ett starkt maritimt kluster och en livskraftig maritim näring. Det maritima klustret behöver politisk beslutsamhet och en långsiktig svensk maritim strategi. 5
6
Det maritima klustret - företag, offentlig sektor och akademi Det maritima klustret 1 definieras i Sverige, enligt en EU-definition, i sju olika delar. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. De sju maritima delområdena är transport, tillverkning/ maritim teknologi, resurser från havet, service, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Det mest synliga och det område som de flesta förknippar med sjöfart är transport med rederier och hamnföretag. Ett mer dolt, men mycket framstående delområde är tillverkning/ maritim teknologi med bl a underleverantörer och teknikföretag. Beräkningar från Vinnova 3 visar i en första studie att nästan 9 000 personer arbetar inom detta område, i aktiebolag som till största delen bedriver maritim verksamhet. Inom klusterområde transport finns 17 000 anställda, men hur många som arbetar i hela det maritima klustret finns ännu inga säkerställda siffror på. Den maritima näringen utgör klustrets kommersiella delar, dvs fem av sju delområden. Områdena offentlig sektor och forskning och utbildning ingår inte i näringen. Rötterna är historiska och den kompetensbas som idag driver utvecklingen framåt härrör från vår tidigare varvsindustri, de många stora rederier Sverige hade fram till slutet av 1900-talet och från Försvarsmakten/Marinen. Här finns grunden till den svenska maritima spetskompetensen som bl a gjort att AIS-systemet 2 utvecklades här i landet. Sverige var först i världen med att bygga havsbaserad vindkraft och vi leder utvecklingen inom lättviktskonstruktioner och kompositfartyg, offshorekonstruktioner, framtidens bränsle mm. RoRo-tekniken (roll on, roll off) och dagens specialbyggda biltransportfartyg har också sina rötter i Sverige, och många sjöburna transportsystemlösningar är framtagna tillsammans med svensk basindustri för att den framgångsrikt skall kunna exportera sina produkter och konkurrera på marknader utanför Sverige. De senaste åren har verksamheter på den offentliga sidan allt mer börjat växa ihop med det övriga maritima klustret. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. Alla delar är beroende av den maritima kompetensen, alla delar påverkar varandra och samspelet mellan dem är viktigt. Gränsöverskridande kompetens-, utvecklings- och resursbehov knyter samman klusterdelarna, och forskningsinstitutioner och universitet spelar en viktig roll för fortsatt konkurrenskraft och innovationsförmåga. och människorna, jobben och kompetensen Mångas första tanke kring yrken inom det maritima klustret är kanske sjömän och hamnarbetare. Men om sanningen ska fram är dessa numera i minoritet. De flesta som arbetar i det maritima klustret finns i den landbaserade näringen och inom den offentliga verksamheten. De ombordanställda fartygsbefälen, fartygsingenjörerna, manskapet och intendenturpersonalen har generellt mycket goda karriärmöjligheter. Den maritima kompetensen efterfrågas inom alla klusterdelar och utgör ofta basen för entreprenörskap och nyföretagande. Kompetensen är i många fall internationell och arbetsmarknaden likaså. Det finns ett stort behov av högutbildad personal inom alla delar av klustret, från hamnföretag, speditörer, logistikföretag, rederier och skeppsmäklare, till tillverkningsföretag, tekniska underleverantörer, konsultföretag, systemleverantörer, varv, småbåtsindustrin, företag inom 7
Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator. I Sverige är detta vår maritima kompetens. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. havsbaserad energi, bank/finans, försäkring, klassificeringssällskap, advokatkontor, myndigheter, forskningsenheter mm. Många företag, t ex tillverkningsföretagen, har verksamhet även inom andra näringar. Det gäller stora koncerner som Alfa Laval, ABB, SKF och Rolls-Royce. Göteborgs- och Stockholmsregionerna har störst koncentration av maritima företag och organisationer 3. Därefter följer region Skåne och Blekinge län. Varje land med ett maritimt kluster har sin specifika näringsgenerator som starkt påverkar den samlade klusterutvecklingen. I Sverige är detta vår maritima spetskompetens. Kompetensen är nära kopplad till svenska rederier och fartyg. Näringsgeneratorn driver teknik- och innovationsutvecklingen som lägger grunden för entreprenörskap, företagande och tillväxt. Vår höga kompetens är anledningen till Sveriges starka position bland maritima teknik- och underleverantörer där många företag är i världsklass. Inom sjöfarten råder ett nära förhållande mellan underleverantörer, serviceföretag, varv m fl aktörer å ena sidan och landets rederier å den andra. Det betyder exempelvis att svenska rederier utnyttjar svenska varv, medan rederier i Danmark går till danska (relationen påverkas av fartygens flaggstat). Underleverantörernas möjligheter stärks av en nära koppling till behoven hos en inhemsk rederinäring och rederierna behöver den maritima miljö som underleverantörer, serviceföretag och andra aktörer i klustret utgör. För att säkerställa fortsatt stark maritim utveckling i Sverige behöver därför den svenska maritima kompetensen och svenska rederier och fartyg värnas. Klustrets gemensamma vision: Sverige, alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Klustrets gemensamma mission: Vi utvecklar maritima möjligheter och resurser till nytta för människor, näringsliv och övriga samhället Våra värden: Samverkan ansvar - värdeskapande 8
Den maritima näringen med havet, vatten och vattenvägen som resurs Den maritima näringen hör förstås ihop med havet som infrastruktur och vattnet som naturresurs. Havet ger oss vattenvägen, vår fria infrastruktur. Ur vattnet utvinner vi havsbaserade livsmedel, förnybar energi i form av vind-, våg- och tidvattenkraft och icke förnybara resurser som olja och gas. Den maritima näringen är alla kommersiella produkt- och tjänsterelaterade verksamheter som har med havet som naturresurs eller vattenväg att göra. Samhällsnytta I mars 2012 presenterade Trafikverket den s k Kapacitetsutredningen. Den pekar på stora kapacitetsbrister i delar av transportsystemet, främst inom järnvägen, men även i storstadsregionernas vägnät. Samtidigt förutses en kraftig ökning av både gods- och persontransporter fram till år 2050. Att enbart satsa på utbyggnad av den landbaserade infrastrukturen är varken möjligt eller ekonomiskt hållbart. Sjöfarten konstateras ha stort kapacitetsutrymme och en tydlig potential i en ökad samverkan mellan trafikslagen. Den stora kapaciteten till trots sker idag endast 7,7 procent 4 av det inrikes transportarbetet mätt i tonkilometer och sju promille 5 av kollektivtrafiken med fartyg. Sverige har EUs längsta kust och omfattande inre vattenvägar, men denna del av vår infrastruktur är i hög grad outnyttjad. I jämförelse kan nämnas att i Tyskland utförs 20 procent 6 av det inrikes godstransportarbetet med fartyg. Sjöfarten som trafikslag har genom ökad närsjöfart 11, kustsjöfart 12 och inlandssjöfart 13 möjlighet att avlasta väg och järnväg med stora mängder gods och komplettera landinfrastukturen i persontrafiken. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. För svensk import- och exportindustri är sjöfarten av avgörande betydelse. Trafikanalys beräknar att 72 procent 7 av det utrikes godset, mätt i ton, går med fartyg. Kopplingen mellan handel, sjöfart och ett lands välstånd är mycket stort. Sjöfartens nytta märks också i klustrets offentliga delar. Flera myndigheter/verk arbetar med sjöfarten där arbetet ger en direkt samhällsnytta. Försvarsmakten/Marinen arbetar med havs- och sjötrafikövervakning och tillgodoser kontroll av fartygsrörelser. De försvarar den svenska kusten och viktiga s k basområden (hamnar) samt skyddar vattenvägarna och den fria handeln runt Sverige och utomlands (piratbekämpning). Kustbevakningen ansvarar för sjö- och miljöövervakning, kontroll, tillsyn och brottsbekämpning samt räddningstjänst. Sjöfartsverket sköter vattenvägarna, trafikledning, lotsning, isbrytning, fritidsbåtstrafiken och ansvarar för vår samlade sjöräddningstjänst. Inom klusterområde resurser från havet finns den expanderande vind-, våg- och tidvattenkraften där Sverige internationellt sett ligger långt framme. Kraftsystemen erbjuder elproduktion utan utsläpp av CO 2 och installationsområden till havs blir allt mer intressanta för att uppnå EUs energimål. Biomarina livsmedel och vattenbruk är områden som de närmaste åren väntas öka stort. Sjöfarten är billig och vattenvägen finns på plats, klar att användas. Infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten. Vattenvägen behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. De samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga. 9
Statliga beräkningar från Tillväxtanalys visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras inte genom arbetsplatser ombord på fartygen utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter. Näringspolitik Näringsgeneratorn, motorn i klustret, utgörs av den maritima kompetensen som påverkar utvecklingen inom alla klusterdelar. Kompetensen är starkt kopplad till svenska rederier och fartyg. De viktigaste bidragen till samhällsekonomin genereras dock inte genom arbetsplatserna ombord på fartygen, utan genom arbetsplatser, investeringar, förbrukning och efterfrågan som skapas i landbaserade verksamheter och i ekonomin som helhet. Det handlar t ex om verksamheter hos maritima underleverantörer, servicesektorn, skärgårdsturismen och det innovationsintensiva området resurser från havet. För underleverantörerna är hemmamarknaden och klustret i Sverige viktigt, för såväl kund- och partnerrelationer, som för forskning och innovationsutvecklingen. Exempelvis utgör svenskkontrollerade fartyg cirka 80 procent 8 av kundunderlaget för våra större reparationsvarv. Statliga beräkningar från Tillväxtanalys 9 visar att en tjänst hos ett rederi innebär 2,4 anställda i det intilliggande näringslivet. En svensk tjänst ombord på ett svenskflaggat fartyg innebär också att 2,2 sjömän får anställning. Det betyder att en sådan ombordtjänst skapar 5,28 arbetstillfällen iland. Sverige är, precis som de flesta länder inom EU, att betrakta som ett högkostnadsland, där vi på en hårdnande internationell marknad konkurrerar med kvalitet och kompetens. Kunskapsbaserad industriell utveckling sker i globala kunskapscentra eller s k superkluster vilka karakteriseras av en hög koncentration av innovativa industriella aktörer i tätt samarbete med avancerade forskningsinstitutioner, riskkapital och kompetent ägarskap. För att en kunskaps- 10
baserad näring ska vara konkurrenskraftig krävs en kreativ och stödjande nationell miljö, miljömässigt hållbara utvecklingsstrategier, en kunskapsbaserad industrikoncentration och globala konkurrensförutsättningar. Värdeskapande Konkurrenskraftiga företag skapar på olika sätt värden för samhället. Företagens förädlingsvärde kan mätas i kronor och ören och utgör de anställdas löner och andra förmåner, utdelning eller uppskjuten vinst till ägarna, skatter och avgifter till staten. På nationell nivå blir förädlingsvärdena nationens BNP (bruttonationalprodukt) som är den viktigaste indikatorn på en nations utveckling. I Norge finns ett antal studier 10 som visar hur satsningar på den maritima näringen som på senare år allt mer fokuserats runt offshoreindustrin påverkat landets BNP-utveckling. Under åren mellan 2005 och 2009 ökade den maritima näringens förädlingsvärde med 60 procent. Den maritima näringens andel av BNP i Norge har under samma period ökat med 2,8 procent. En tydlig bakomliggande orsak är den norska, politiskt beslutade, maritima strategin som anger mål och riktning. Även i Danmark och Holland, med politiska maritima strategier, finns en tydlig målbild om högre utväxling av förädlingsvärdet. Hållbarhet För att etablera en hållbar näringsstruktur som skapar tillväxt över tid behövs ekonomisk nytta (såväl samhällsekonomisk som lönsamhetsmässig för företagen) och social och miljömässig hållbarhet. Sjöfarten och den maritima näringen kan bidra med alla tre. Sjöfarten är energieffektiv och den miljömässigt mest effektiva transportbäraren med minst påverkan på naturen. Miljöprestandan kommer dessutom att öka markant när de nya svavelreglerna införs från 2015. Vattenvägen som infrastruktur är den billigaste infrastrukturen för samhället och ger genom att flytta gods/resenärer från väg och järnväg reella samhällsbesparingar och nyttor. I det maritima klustret finns mycket goda karriärvägar mellan ombord- och landjobb eftersom den maritima kompetensen är väsentlig inom alla klusterdelar. Förutsägbarhet I samhället pågår ett ständigt samspel mellan politik, akademi och näringsliv. Det krävs förståelse, kunskap och samverkan mellan parterna och från politikernas sida en stabilitet och förutsägbarhet som ger konkurrensmöjligheter. Av samma skäl kan avsaknaden av politiska beslut och tydlig inriktning vara ödesdiger. Ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling och för att attrahera investerare och finansiella institutioner samt i förlängningen för näringens värdeskapande för samhället. Nationell maritim strategi Den maritima näringen och hela det maritima klustret är av avgörande betydelse för kustnationen Sverige och för svensk industri. Samhället behöver den nytta och det värde i transportsystemet som sjöfarten möjliggör. Vattenvägen är en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv infrastruktur för både gods och passagerare. Genom att i högre grad utnyttja den frigörs kapacitet och kapital, och möjligheterna för svensk industri ökar. Mer sjöfart i transportsystemet förbättrar också hållbarheten och minskar transportsystemets totala energianvändning och miljöpåverkan. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. Sverige bör värna utvecklingsbara, kunskapsintensiva näringar. Med en stark maritim näring blir också vår röst i det internationella sjösäkerhetsarbetet starkare. Grunden för en stark maritim utveckling är en tydlig målbild och långsiktiga politiska ramvillkor i en nationell maritim strategi. Det ger den nödvändiga och långsiktiga förutsägbarhet som den maritima basnäringen behöver. Politiska ramvillkor, långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för en positiv näringsutveckling. Sverige behöver den maritima kompetensen. Den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, exportintäkter och skatter till samhället. Den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare. 11
12
Maritimt Manifest sju åtgärdsområden för ett starkt maritimt kluster Sverige är en kust- och sjöfartsnation. Vår maritima miljö har traditionellt verkat i det tysta. Gamla strukturer har gjort att aktörer jobbat var för sig i olika fack. Det har gällt både på den privata och offentliga sidan. Men för några år sedan förändrades situationen. År 2009 startade den öppna maritima strategiprocessen, ett nationellt klusterövergripande arbete med syfte att öka samverkan, ta ett klustergemensamt ansvar, visa på näringens behov och möjligheter samt öka sjöfarten i det inrikes transportsystemet. I de övergripande målen fastställdes att Sverige, precis som många andra länder, ska och bör ha en nationell maritim strategi och att den maritima näringen ska betraktas som en viktig svensk basnäring. Den maritima strategiprocessen har letts av den ideella, nationella klusterföreningen Sjöfartsforum. Processen har varit öppen för alla att delta i och Sjöfartsforum har drivit arbetet framåt och agerat facilitator i samverkansarbetet. Fisket och biomarina livsmedel har inte ingått i arbetet. Representanter från klustrets branschorganisationer, föreningar, företag, utbildningsenheter och myndigheter/verk har lagt ner tusentals ideella timmar på arbetet med att gemensamt kartlägga och analysera det egna klustret med våra styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Strategiprocessen har arbetat fram handlingsplaner inom olika områden, stimulerat fram nya nätverk inom klustret och startat ett nytt sätt att gemensamt arbeta med våra viktiga frågor. Idag blåser andra vindar. Alla vet att ingen klusterdel längre fungerar för sig själv och att samverkan behövs. Det omfattande arbete som har utförts visar att klustret och den maritima näringen tar utvecklingsfrågorna på största allvar. Viljan att ta ansvar sträcker sig inte bara till det som gynnar den egna verksamheten, utan gäller hela klustret och det värde som klustret skapar för samhället. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. Vi har en vision och vi har gjort ett grundarbete. Nu behöver en politisk process ta vid och i det arbetet vill vi fortsätta att bidra och samverka. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Dokumentet visar också på klustrets eget fortsatta engagemang och åtagande i det arbete som tar vid där processarbetet formellt avslutas. Vi vill speciellt påpeka att det i ett nationellt kluster med sju delområden självfallet finns en mängd frågor som är av stor vikt. I detta sammanfattande dokument har vi koncentrerat oss på det som framför allt ökar sjöfarten och utnyttjandet av vattenvägen, ger näringen utvecklingsmöjligheter och stärker klustret i sin helhet. Ökad sjöfart, ökad forskning och innovation samt informationsteknik ger en maritim klusterdynamik som behövs och är en grund för utveckling inom alla klusterdelar. Vi konstaterar också att vissa av klusterdelarnas viktiga frågor lyfts fram inom angränsande näringar, t ex turismen och energisektorn. Det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsområden och tillhörande åtgärdspunkter, är strategiprocessens slutdokument. Manifestet berättar vad som behöver göras för att stärka det maritima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi. Vad som nu behövs är våra politikers vilja att kroka arm med oss. 13
Den politiska processen Politiska beslut och fortsatt aktiv politisk process Samverkan och politiskt beslutade styrdokument Maritim strategi Samling, organisation. kartläggning Analys Vision, mål, värden, strategi Handlingsplaner, slutdokument Fortsatt klusterutveckling Sjöfartsforums strategiprocess 2009-2012 och den politiska process som nu har en nyckelroll i arbetet mot en nationell maritim strategi. Dokumentation och mer information För en heltäckande information och beskrivning hänvisar vi till vårt dokument Vision- och strategi för det maritima klustret (2010) med dess bilaga Närsjöfart och inrikes sjöfart samt till nedanstående handlingsplaner och rapporter från våra fokusgrupper (2012). Konkurrensvillkor i harmoni med övriga trafikslag och internationella regelverk Intermodalitet vägen till ett smidigt, flexibelt och robust transportssystem Närsjöfart och kustsjöfart lägre transportkostnader och minskad miljöbelastning Inlandssjöfart en potential för Sverige och för ett hållbart samhälle Kunskap och innovation förutsättningar för en hållbar tillväxt Hållbar värdetillväxt tillförlitlig statistik och redovisning som ger jämförbarhet EU-klassad inlandssjöfart en handlingsplan Inrikes persontransporter en handlingsplan Samtliga dokument finns att ladda ner på: www.maritimeforum.se/rapporter.html I strategiprocessens arbete med handlingsplaner och åtgärdsområden har följande klusteraktörer deltagit i olika arbetsgrupper. (Ännu fler aktörer har varit delaktiga i det tidigare analys- och strategiarbetet): AB Gigs, Advokatfirman Lindahl, Aug. Leffler & Son, BACAB, Broström AB, Chalmers Tekniska Högskola, Chalmers studentkår, DFDS Tor Line AB, Erik Thun AB, Försvarsmakten/Marinen, Green Consulting Group, Gunnars Båtturer, Gävle Containerterminal AB, Göteborgs Hamn AB, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Hav- och vattenmyndigheten, Högskolecentrum i Bohuslän, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kristofer Andrén Sjöfartskonsult, Kungliga Tekniska Högskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Lighthouse, Lindholmen Science Park, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen/Clean Shipping Index, Marine Benchmark, Mikael Norrman AB, Navigationsgruppen, Next Part, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Oxelösunds Hamn AB, SEKO Sjöfolk, Sirius Shipping AB, Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Stena AB, SSPA Sweden AB, Sten Göthberg Sjökonsult, Stockholms Hamnar, Svenska Skeppshypotek, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Södertälje Hamn AB, TTS Ships Equipment AB, Trafikverket, Trafikverket Färjerederiet, Transportstyrelsen, Vattenbussen AB, Viking Line AB, Viktoriainstitutet, Vinnova, AB Volvo, Vänerhamn och Wallenius Marine AB 14
1 Nationell, politiskt beslutad, maritim strategi Alla näringar, och kluster av aktörer knutna till samma bransch, behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att attrahera kapital, våga satsa och framgångsrikt utveckla verksamheter. Samhället behöver konkurrenskraftig kompetens, jobbskapande lönsamma företag, hållbar tillväxt, nyföretagande och resurseffektiva infrastruktur- och transportlösningar. Med politisk beslutsamhet, en tydlig vision och målbild, konkurrenskraftiga ramvillkor och effektiva styrmedel kan sjöfarten och det maritima klustret bidra med kunskapsintensiva arbetsplatser och ökad sysselsättning i hela landet. Den maritima näringen är kunskapsbaserad. Vi har djupa maritima rötter, spetskompetens, rederier i världsklass och internationellt erkända teknik- och underleverantörer. Sverige har goda förutsättningar att lyckas med ambitionen att vara världsledande inom maritim innovation och hållbar utveckling. Sverige är en kustnation och den maritima kompetensen är en nationell tillgång. Sverige behöver en politiskt beslutad, långsiktig maritim strategi. Punkter av vikt i en maritim strategi: >> Politiskt beslutad vision och tydlig målbild för >> Regelverk, administration och avgifter som alla delar av det maritima klustret och hela den maritima näringen möjliggör internationell konkurrenskraft och enkla, risk- och funktionsbaserade15 regelverk öppna för innovation >> Mål och styrmedel för den maritima näringens utveckling, vattenvägens utnyttjande och klustrets offentliga delars viktiga frågor >> Utveckling av sjöfartens möjligheter i det inri- kes transportsystemet (närsjöfart11, kustsjöfart12, inlandssjöfart13, trafik med vägfärjor, fartygstransporter inom städer, färjetrafik, skärgårdstrafik, vattenburen kollektivtrafik) och satsning på ökad intermodalitet14 >> En nationell infrastrukturstrategi som säkerställer vattenvägens likabehandling i alla planeringsprocesser och en trafikslagsövergripande, konkurrensneutral avgiftsstruktur >> Forskningsanslag i paritet med övriga trafikslags och klustrets värdeskapande >> Myndighetsstruktur med större tydlighet, samordning och fokusering >> Maritim säkerhet med skydd, kontroll och övervakning av vattenvägen, räddningstjänst, sjöförsvar (nationellt och internationellt) samt försörjningsmöjligheter i händelse av ofred. Här hänvisar vi vidare till Kustbevakningen, Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Kungliga Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien, avd II:s försvarsstrategiska arbete. 15