Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2016-11-18 Diarienummer 160295 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/11 - En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus), delredovisning Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner delredovisning av utredningsuppdrag 16/11- - En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. 2. Landstingsstyrelsen godkänner att landstingsservice gör en förstudie över möjligheten att förbättra lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att ytor vid den angränsande barnavdelningen används. 3. Slutredovisning av uppdraget som omfattar lokalbehovet både vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus ska ske till landstingsstyrelsen den 3 maj 2017. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för 2016-2018 landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Denna delredovisning avser Västerviks sjukhus. Neonatalverksamheten och dess lokalbehov Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn upp till 28 dagars ålder. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att dessa barn är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Under de senaste åren har en ökning av Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
Landstinget i Kalmar län Datum 2016-11-18 Diarienummer 160295 Sida 2 (2) multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdsperioden. Detta ställer krav när nya moderna neonatalavdelningar byggs, ofta med enkelrum. För att uppnå detta i hela länet krävs omfattande ny- och ombyggnad av lokalerna vid Länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. Av utredningen i den fastighetsstrategiska planen framgår att lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus idag har svagheter både när det gäller att bedriva vårdverksamhet men också ur teknisk synvinkel med installationer. Trots att neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus bedrivs i lokaler som inte är ändamålsenliga ges där en bra vård. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård både vid länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. I Västervik är lokalerna för neonatalverksamheten i dagsläget belägna på ett sådant sätt att behovet inte fullt ut kan tillfredsställas med mindre om- och tillbyggnad. I den fastighetsstrategiska planen ligger nybyggnation flera år i framtiden och den inkluderar även barnkliniken. Det föreligger ett akut behov av nya lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. En möjlig lösning är att i väntan på nybyggnad förbättrar situationen för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. Den frigjorda ytan kan då anpassas och användas för neonatalverksamhet. En förstudie behöver därför göras som beskriver möjligheterna till denna lösning. Gunnita Augustsson Utredare Karl Landergren Planeringschef Bilagor Delredovisning Neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus daterad 18 november 2016.
Delredovisning - Neonatalverksamheten Västerviks sjukhus (Utredningsuppdrag 16/11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus)
Sammanfattning Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn upp till 28 dagars ålder. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att dessa barn är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdsperioden. Detta ställer krav när nya moderna neonatalavdelningar byggs, ofta med enkelrum. För att uppnå detta i hela länet krävs omfattande ny- och ombyggnad av lokalerna vid Länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. Av utredningen i den fastighetsstrategiska planen framgår att lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus idag har svagheter både när det gäller att bedriva vårdverksamhet men också ur teknisk synvinkel med installationer. Trots att neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus bedrivs i lokaler som inte är ändamålsenliga ges där en bra vård. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård både vid länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. I Västervik är lokalerna för neonatalverksamheten i dagsläget belägna på ett sådant sätt att behovet inte fullt ut kan tillfredsställas med mindre om- och tillbyggnad. I den fastighetsstrategiska planen ligger nybyggnation flera år i framtiden och den inkluderar även barnkliniken. Det föreligger ett akut behov av nya lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. En möjlig lösning är att i väntan på nybyggnad förbättrar situationen för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. Den frigjorda ytan kan då anpassas och användas för neonatalverksamhet. En förstudie behöver därför göras som beskriver möjligheterna till denna lösning..
Innehåll 1 Inledning... 4 2 Syfte och mål... 4 3 Neo-verksamheten i dag... 4 4 Verksamhetsbeskrivning av neonatalvården i Landstinget i Kalmar län... 5 4.1 Västerviks sjukhus - verksamhetsbeskrivning... 6 4.2 Verksamhetsbeskrivning... 6 4.3 Lokalbeskrivning... 6 4.4 Sambandskrav... 7 4.5 Lokalbehov... 7 4.6 Neonatalverksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping... 8 5 Statistik 2011 2015 (Se diagram i bilaga)... 8 5.1 Remitterade patienter till US i Linköping... 9 6 Slutsatser och rekommendationer... 9 Statistik över förlossningar i länet... 11 7 Referenser... 17 7.1 Litteratur... 17 7.2 Intervjuer... 17 8 Bilagor... 18 8.1 Statistik Bilaga 1... 18
1 Inledning I landstingsplanen för 2016-2018 finns ett uppdrag (16/11) att göra en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och på Västerviks sjukhus. Lokalerna är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. På neonatalavdelningen vårdas i dag prematura barn och sjuka nyfödda upp till 28 dagars ålder. Man ser en ökad produktion tack vare de nya överlevarna, barn som tidigare inte överlevde och som gör det i dag. FN:s barnkonvention skall genomsyra alla verksamheter inom landstinget vilket får till följd att föräldrars delaktighet i vården är en självklarhet. Genom att individanpassa vården och eftersträva en lugn miljö ökar möjligheterna till en mer gynnsam utveckling. 2 Syfte och mål Denna utredning syftar till att gör en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och vid Västerviks sjukhus. Målet är att presentera lokalbehov för neonatalverksamheten i länet. Denna delrapport fokuserar på behoven vid Västerviks sjukhus 3 Neo-verksamheten i dag Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn från vecka 30 upp till 28 dagars ålder. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att de är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. Förtidigt födda barns immunförsvar är oförberett och denna grupp är den mest infektionskänsliga patientgruppen tillsammans med onkologpatienter. Inom vården finns i dag ett ökande problem med multiresistenta bakterier som kan vara direkt livshotande för det lilla barnet. Vård i enkelrum minskar risken för smittspridning. Faktorer som påverkar att antalet förlossningar kommer att öka inom den närmaste tiden är bl.a. att de stora barnkullarna från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet nu föder barn. Riskmammor väljer att föda barn. En annan aspekt som också behöver beaktas är den betydande invandringen av asylsökanden som skett den senaste tiden. När antalet födslar tilltar ökar också antalet barn som kommer att vara i behov av neonatalvård. Den familjefokuserade vården som bedrivs i dag innebär att föräldrarnas delaktighet i vården är självklar vilket ställer nya krav på vårdens lokaler. Detta är i enlighet med FN:s barnkonvention som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget. 4
Neo kan inte vänta! Under de sista åren har det skett en dramatisk ökning av multiresistenta bakteriestammar även på landets nyföddhetsavdelningar, ibland dessvärre också med dödlig utgång. Ett aktivt hygienarbete bedrivs på avdelningarna men lokalernas utformning begränsar möjligheten att förhindra spridning av multiresistenta bakterier (MRB) så som ESBL inom avdelningen. Flera neoavdelningar i Sverige har haft utbrott av ESBL med spridning till många patienter vilket resulterat i ett antal dödsfall. Neonatalavdelningarna utgör en ideal miljö för uppkomst och spridning av ESBL-bildande (extended spectrum beta-lactamase) bakterier (multiresistenta tarmbakterier). De sjukaste patienterna vårdas på stor sal i sällskap med föräldrar, vilket innebär många människor på liten yta. Hygienrutiner är ofta svåra att efterfölja på grund av lokalernas utformning och vårdform. Patienter inom neonatal intensivvård drabbas särskilt ofta av vårdrelaterade infektioner (VRI). Orsaker till detta är bland annat patientens omogna hud med ofta förekommande skador på hudbarriären, ett icke färdigutvecklat immunförsvar, samt att de ofta utsätts för multipla invasiva ingrepp. Mycket starka riskfaktorer för VRI är låg födelsevikt och låg gestationsålder. Ju tidigare födda barn, och ju mindre de är, desto högre infektionsrisk. Neonatalvårdens utveckling har gjort att barn med allt lägre gestationsålder och allt lägre födelsevikt behandlas under allt längre tid. Bristen på ändamålsenliga lokaler är dock den enskilt viktigaste riskfaktorn för sjukdomsfall av ESBL-bildande bakterier. Här behövs således nya, ur hygiensynpunkt, ändamålsenliga lokaler. För tidigt födda och nyfödda sjuka barn är infektionskänsliga och om de drabbas av en MRB infektion kan det få förödande konsekvenser. För att undvika infektioner krävs att varje barn som vårdas har enkelrum eller tillräcklig yta runt vårdplatsen. En annan vinst med att bygga en-patientrum är att bullernivån minskar för varje enskilt barn. Det för tidigt födda och svårt sjuka barnet är känsligt mot ljud och ljus och det finns forskning som visar att IVA vården generar höga ljudnivåer. Med de nya lokalerna är det möjligt att reducera ljudnivåerna och anpassa ljuset och därmed minska stresspåverkan på patienten. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. 4 Verksamhetsbeskrivning av neonatalvården i Landstinget i Kalmar län Verksamhetsbeskrivningen av neonatalvården inom Landstinget i Kalmar län utgår från det framtagna lokalbehovet i den lokalstrategiska planen för Västerviks sjukhus. Framtagen i september 2015. Samt från förslagen lokalstrategisk plan för Länssjukhuset i Kalmar som kommer att färdigställas sommaren 2016. 5
4.1 Västerviks sjukhus - verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomskliniken vid Västerviks sjukhus utgörs av vårdavdelning med 12 vårdplatser varav 5 platser på neonatalenheten mottagning med planerad och akut verksamhet 5 dagar i veckan dagsjukvårdsenhet med planerad och akut verksamhet 5 dagar i veckan lekterapi sjukhusskola Nuläge: Lokaliserade i hus 07, plan 4, administration hus 07 plan 6 Befintlig yta: 1600 m 2 och 700 m 2 4.2 Verksamhetsbeskrivning Patientunderlaget är c:a 19 000 barn, mottagningsbesök 5 600/år var av 1 300 på akutmottagningen jourtid. Inneliggande patienter är c:a 1 700 vårddygn och 1 200 vårddygn på neonatalenheten av i snitt 125 barn. Under 2014 hade dagvården 724 besök. I dag är det c:a 70 st anställda. Verksamheten skall ge specialistvård, viket omfattar medicinsk utredning, behandling, omvårdnad, en komplett akutsjukvård med hög tillgänglighet och effektiv specialiserad vård. Kliniken utgörs av en vårdavdelning med 12 vårdplatser varav 5 på neonatalenheten, en mottagning med planerad och akut verksamhet 5 dagar i veckan, lekterapi och sjukhusskola. I dag överlever fler prematurer vilket innebär längre vårdtider och yngre bebisar. I dag finns betydligt mer medicinsk utrustning än när huset byggdes och familjernas delaktighet i den patientnära vården har ändrats. Tidigare hemgång av dessa barn ökar vilket skapar nya behov såsom neo-mottagning. 4.3 Lokalbeskrivning Lokalerna är sedan 1950-talet och är inte lämpliga för modern vårdverksamhet. Installationer såsom gas och annan viktig media saknar reservdelar och är i dåligt skick. Avbrottsfri kraft saknas vilket utgör en patientsäkerhetsrisk på neonatalavdelningen. Mottagningen har alltför få och för små undersökningsrum som inte klarar de vårdhygieniska kraven och i vissa rum saknas tvättställ. Den familjefokuserade vården ställer krav på lokaler som anpassats för familjen. Trots det saknas plats för anhöriga och det finns inte hygienutrymmen. Vidare saknas isoleringsrum för infekterade och/eller infektionskänsliga patienter och det saknas samtalsrum. Lokalerna är inte heller anpassade för rörelsehindrade personer. Mottagningens akutrum är för trångt för att ta emot ambulansbår. Risker finns med avseende på patientsäkerheten. På neonatalenheten vid Västerviks sjukhus finns 2 samvårdsrum och 3 IVAplatser. Platsen kring barnet är trång och många aktörer ska vistas där. Miljön runt barnet ska vara anpassad efter de små barnens speciella behov när det gäller belysning och akustik. Hänsyn behöver också tas till NIDCAP (utvecklingsstödjande omvårdnadsmetod för familjecentrerad och utvecklingsstödjande neonatalvård) så att det kan utföras på ett bra sätt och att lokalerna understödjer detta. Svåra samtal med föräldrapar kan inte i 6
dagsläget ske på ett värdigt sätt. Här föreligger behov av större patientplatser, större samvårdsrum samt föräldrarum för barnen som vårdas på IVA-platser. Gemensamhetsutrymmen för familjerna saknas. I dag saknas isoleringsrum för att ha möjlighet att på ett korrekt sätt ta emot barn som smittats. Det finns också behov av utrymmen för att på ett bra sätt kunna rengöra kuvöser och annan patientnära utrustning. Läkemedelsrummet är trångt och delas med barnavdelningen. Neonatalmottagning finns inte. Neonatalbarn som kommer åter från permission undersöks på rum utanför neonatalenheten. Mjölkköket är inte adekvat utformat för föräldrar att själva hämta och lämna bröstmjölk. Expeditionen för sjuksköterskor och övervakning är trång och varm och stödjer inte PNV (patientnärmre vård) De administrativa lokalerna på plan 6 är ytmässigt väl tilltagna. 4.4 Sambandskrav Neonatalverksamheten har kritiska sambandskrav med förlossning, IVA och operation. Sambandsbehov finns med BB. I dag är det långt till centraloperation men inte till gynoperation och akutrummet är inte utformat för att på ett adekvat sätt ta hand om en prematur. Samverkan med övriga delar av barnkliniken är också viktig. Under åren 2011 till och med 2014 skedde mellan 831 och 859 födslar vid Västerviks sjukhus. Under 2015 inträffade en ökning till 908 födslar. (Bilaga Diagram 1). I procent är ökningen 9 %. Av födslarna vårdades i snitt 125 patienter inom neonatalvården mellan 2011 och 2014. Under 2015 minskade antalet för tidigt födda patienter till 107 patienter och antalet vårdtillfällen minskade från 137, som högst 2013, till 114 under 2015, (bilaga: Diagram 2). Medelvårdtiden inom neonatalvården har under perioden legat mellan 7,77 och 10,48 dagar. För 2015 var den 9 dagar. (Diagram 3) 4.5 Lokalbehov I den lokalstrategiplan som framtagits av landstingsservice, bygg- och förvaltarenhet, under 2015, görs en nulägesanslys där man identifierat och synliggjort behoven för bland annat barnkliniken. Det har visat sig att i den befintliga bebyggelsestrukturen på sjukhusområdet med stora avstånd mellan verksamheterna är det brist på bra samband och flöden. Förbättringar kan ske av kvinnokliniken inklusive neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att långsiktigt omvandla sjukhuset till en komplett ny och modern generell struktur med goda förutsättningar att bedriva effektiv vård med nära samband. Att i nuläget ersätta den nuvarande verksamheten i hus 07 med en nybyggnation av nytt hus för kvinnokliniken inklusive neonatalverksamheten medför höga kostnader samt störning på sjukhusområdet. Enligt bygg- och förvaltarenheten går det inte att ha två stora byggarbetsplatser på sjukhusområdet på gång samtidigt. En nybyggnation 7
medför följdprojekt så som nytt hus för fastighetsdrift, bårhus och flytt av MTA (medicinteknisk avdelning). Alternativet att i dagsläget bygga om och bygga ut befintliga lokaler är inte en långsiktig lösning Däremot finns möjlighet till en provisorisk lösning som tillfälligt förbättrar situationen för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Genom att omfördela utrymmen på barnkliniken får neonatalverksamheten bättre möjligheter att bedriva vård. En förstudie behöver göras som beskriver möjligheterna till denna lösning. 4.6 Neonatalverksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping Vi Universitetssjukhuset i Linköping har frågan drivits om en förstärkning på IVA-sidan inom neonatalenheten. Behovet av förstärkning beror framförallt på den sänkta åldersgränsen för de för tidigt födda barnen, d v s från vecka 22-23, de så kallade nya överlevarna. Våren 2016 togs politiskt beslut i Region Östergötland om att inrätta 2 ytterligare IVA-platser för neonatalbarnen vid US. Den första platsen är planerad att öppnas hösten 2016 och den andra platsen under 2017. Tiderna för att öppna platserna är avhängigt av om det finns personal att tillgå, framförallt IVA-sjuksköterskor. För varje IVA-plats behövs c:a 24 medarbetare. Kostnaden för en IVA-plats inom neonatalvården är c:a 20 Mkr Bakgrunden till tillskottet av IVA-platser är att det råder brist på IVA-platser inom neonatalvården i hela Sverige och att man från US försöker säkra vården i sydöstra sjukvårdsregionen. Man tar emot barn som föds från vecka 22. 5 Statistik 2011 2015 (Se diagram i bilaga) Mellan åren 2011 och 2015 kan konstateras en ökning av antalet förlossningar. På Länssjukhuset är ökningen 18 % och vid Västerviks sjukhus är ökningen 9 % (Diagram 1). I Kalmar har skett i snitt 80 % fler förlossningar jämfört med i Västerviks mellan åren 2011 och 2015. Antalet förlossningar mellan åren har en större variation i Kalmar än i Västervik. Antalet patienter som vårdats inom neonatalvården i länet är nästan dubbelt så många vid länssjukhuset i Kalmar som vid Västerviks sjukhus. Vårdtillfällena är i snitt 129 vid Västerviks sjukhus (Diagram 2) medan det i Kalmar är 283 (Diagram 4). Att antalet vårdtillfällen är högre än antalet patienter beror på att samma patient kan bli inskriven och vårdad vid flera tillfällen. Medelvårdtiden i dagar för de båda sjukhusen skiljer sig markant. Vid Västerviks sjukhus är den i snitt 8,98 dagar (Diagram 3). Vid länssjukhuset är den 6,61 dagar (Diagram 5). Medelvårdtiden skiljer sig med 2,37 dagar. Vid länssjukhuset i Kalmar finns team som bedriver neonatal hemsjukvård d.v.s. barn och familj får stöd i hemmet. Mellan 2011-2015 var det i snitt 8
51 patienter per år och i snitt 55 vårdtillfällen. Medelvårdtiden inom neonatal hemsjukvård var i snitt 15,55 dagar. (Diagram 6 och 7). Medfödda infektioner visar sig redan vid födseln och speglar en mer eller mindre ofrånkomlig överföring mellan mor och barn före eller under förlossningen. Det är därför inget specifikt mått på hur hygiennivån ligger på respektive avdelning. I tabell 1 redovisas andelen infektioner i gruppen förtidigt födda barn (födda mellan gestationsvecka 32 och 36) vid de olika sjukhusen. (Tabell 1) 5.1 Remitterade patienter till US i Linköping I norra länsdelen; Västerviks kommun, Vimmerby kommun, Oskarshamns kommun, Hultsfreds kommun remitterade i snitt 5 patienter per år till US i Linköping. För den södra länsdelen; Mönsterås kommun, Högsby kommun, Nybro kommun, Torsås kommun, Kalmar kommun samt Mörbylånga och Borgholm remitterades i snitt 6 patienter per år till US i Linköping. Statistiken är ofullständig eftersom den innehåller siffror över ospecificerade patienter, i snitt 5 per år, där det inte framgår från vilken kommun de kommer. 6 Slutsatser och rekommendationer I dag överlever fler för tidigt födda barn, några extremt för tidigt födda. Detta ställer höga krav på ett avancerat omhändertagande och fler intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. De extremt för tidigt födda barnen i länet som inte hinner transporteras till US i Linköping måste bli väl omhändertagna. Barnen vårdas då på neonatalavdelningen fram till att de stabiliserats och kan transporteras till US i Linköping. Detta innebär att vi har mer vårdkrävande barn än för tio år sedan. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Vården har ett ökande problem med multiresistenta bakterier; MRSA, VRE och ESBL. Dessa utbrott kan ha en dödlig utgång för de små barnen. Uppgifter från Folkhälsomyndigheten visar att under 2012 förkom 6 utbrott på 10 neo-enheter i Sverige och under 2013 förekom ett 20-tal utbrott på 16 neo-enheter och fram till och med augusti 2015 har det förekommit totalt 56 utbrott. Den familjefokuserade vården som bedrivs i dag innebär att föräldrarnas delaktighet i vården är självklar vilket ställer nya krav på vårdens lokaler. Detta är i enlighet med FN:s barnkonvention som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget. Faktorer som påverkar risken för vårdrelaterade infektioner på neonatalavdelningarna är en hög beläggning, trånga lokaler och hygienutrymmen, men också en hög personalomsättning och bristande kompetens. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård både vid länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. 9
Av utredningen i den fastighetsstrategiska planen framgår att lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus idag har svagheter både när det gäller att bedriva vårdverksamhet men också ur teknisk synvinkel med installationer. Trots att neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus bedrivs i lokaler som inte är ändamålsenliga ges där en bra vård. När det gäller medfödda infektioner visar sig dessa redan vid födseln och återspeglar en mer eller mindre ofrånkomlig överföring mellan mor och barn före eller under förlossningen. Det är därför inget specifikt mått på hur hygiennivån ligger på respektive avdelning. I Västervik är lokalerna för neonatalverksamheten i dagsläget belägna på ett sådant sätt att behovet inte fullt ut kan tillfredsställas med mindre om- och tillbyggnad och lappa och laga är inte möjligt. I den fastighetsstrategiska planen ligger nybyggnation flera år i framtiden och den inkluderar även barnkliniken. Däremot finns möjlighet till en lösning som tillfälligt förbättrar situationen för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen frigörs yta som kan användas för neonatalverksamhet. En förstudie behöver göras som beskriver möjligheterna till denna lösning. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delredovisning av utredningsuppdrag 16/11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Landstingsstyrelsen godkänner att Landstingsservice gör en förstudie över möjligheten att lösa lokalbehovet för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att ytor vid den angränsande barnavdelningen används. Kalmar 2016-11-18 Gunnita Augustsson Utredare 10
Statistik över förlossningar i länet Bilaga Totalt antal förlossningar vid kvinnoklinkerna vid Länssjukhuset och vid Västerviks sjukhus 2011-2015 1800 1600 1400 1418 1601 1515 1583 1678 Antal förlossningar 1200 1000 800 600 831 861 864 859 908 400 200 0 2011 2012 2013 2014 2015 År Kalmar Västervik Diagram 1 : Diagram över antalet förlossningar vid Länssjukhuset och vid Västerviks sjukhus. Källa: OBSTETRIX 11
Statistik från Västerviks sjukhus 350 300 250 200 Antal patienter och antal vårdtillfällen inom neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus 2011-2015 150 100 125 133 137 125 127 127 123 132 107 114 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 2: Diagram över antal patienter och antal vårdtillfällen vid neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Cosmic och Buisness Objeckt Medelvårdtid i dagar inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus 12 10 8 7,77 10,48 8,09 9,56 9 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 3: Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 12
Statistik från Länssjukhuset i Kalmar Antal patienter och antal vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar 201--2015 350 300 250 235 266 295 253 257 312 234 269 275 247 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 4: Diagrammet visar antalet patienter och antalet vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar. Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 12 Medelvårdtid i dagar vid Neo-vaggan vid länssjukhuset i Kalmar 2011-2015 10 8 6 6,89 6,51 6,23 7,04 6,41 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 5: Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 13
Antal patienter och vårdtillfällen inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015 70 60 50 45 53 51 48 49 50 60 64 56 58 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 6: Antalet patienter och vårdtillfällen inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015 Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015 20 18 17,06 17,27 16 14 14,74 15,45 13,24 12 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 7: Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015. 14
Statistik över antal blododlingsverifierade infektioner per sjukhus 2013-15. Nyfödda barn födda i gestationsvecka 32-36. Sjukhus 2013 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () 2014 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () 2015 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () Västervik 0 (0%) 1 (2,7%) 0 av 34 (0%) Kalmar 0 (0%) 2 (3,2%) 3 av 87 (3,4%) Jönköping 5 (4,2%) 3 (2,3%) 2 av 123 (1,6%) Norrköping 1 (1,1%) 1 (1,0%) 1 av 72 (1,4%) Linköping 3 (2,6%) 2 (1,8%) 7 av 93 (7,5%) Regionen 9 (2,1%) 9 (2,1 %) 12 av 398 (3,0%) Riket 67 (1,8%) 62 (1,9%) 65 av 3209 (2,0%) Tabell 1: Källa Årsrapport 2015 RMPG Barn- och ungdomsmedicin inom sydöstra sjukvårdsregionen 12 Antal barn som remitterats till US i Linköping 2013-2015 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 Norra länsdelen Södra länsdelen Ej specificerat Diagram 8: Antalet för tidigt födda barn som remitterats till US i Linköping 2013 2015. 15
Källa: Faktureringsunderlag köpt vård från US Linköping. 16
7 Referenser 7.1 Litteratur Utkast till fastighetsstrategisk plan för Landstinget i Kalmar län, 2016, Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten 7.2 Intervjuer Möte, 2016-03-07, med basenhetschef LTS Irene Brodell och funktionsplanerare Susanna Köhlin Telefonsamtal 2016-04-15 med Elisabet Christiansson, Centrumchef, KK Us Telefonsamtal med Kristina Johansson, ansvarig för kliniken neo US, Linköping 17
8 Bilagor 8.1 Statistik Bilaga 1 Diagram 1 Antalet förlossningar vid Länssjukhuset och vid Västerviks sjukhus. Källa: OBSTETRIX Diagram 2 Antal patienter och antal vårdtillfällen vid neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 3 Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 4 Antal patienter och antalet vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar. Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 5 Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 6 Antalet patienter och vårdtillfällen inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015 Diagram 7 Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015. Diagram 8 Antalet för tidigt födda barn som remitterats till US i Linköping 2013 2015. Källa: Faktureringsunderlag köpt vård från US Linköping. 18