Landstingsfullmäktige

Transkript

1 KALLELSE Datum Möte nr 3 Sida 1 (6) Landstingsfullmäktige Elin Beyersdorff Till landstingsfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsfullmäktige Datum Onsdag 27 september 2017 Tid Plats Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra Tidplan Sammanträde med valberedning Sammanträdets öppnande Kaffe Fortsatt sammanträde, information om kommunal revision Lunch Fortsatt sammanträde, interpellationer Kaffe Fortsatt sammanträde, medborgarförslag Landstingsfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgängligt för allmänheten på landstingets kansli och på landstingets webbplats, Ltkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten. Föredragningslista 1. Godkännande av tidplan och föredragningslista 2. Val av justerare och tid för justering 3. Anmälan om eventuella interpellationer och frågor 4. Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 avseende Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län och beviljar styrelsen ansvarsfrihet för Ombyggnad för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar (utredningsuppdrag 16/11) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med hälsooch sjukvårdsförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut.

2 2 6. Ombyggnad för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus (utredningsuppdrag 16/11) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med hälsooch sjukvårdsförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus och ta fram underlag för genomförandebeslut. 7. Medborgardialoger under 2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar redovisning om medborgardialoger under 2016 till protokollet. 8. Valfrihetssystem inom allmäntandvård barn och ungdomar 3-22 år Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar att införa ett valfrihetssystem enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem ( LOV ) för ackreditering av offentliga och privata utförare av allmäntandvård för barn och ungdomar 3-22 år. Landstingsdirektören får i uppdrag att genomföra införandet av valfrihetssystemet att gälla från och med den 1 april Landstingsdirektören får i uppdrag att ta fram avtal samt ersättningsnivåer för beslut av landstingsfullmäktige. 9. Sammanträdesplan 2018 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för 2018 enligt följande: 1 mars, 30 maj, 3 oktober, 15 oktober och den november. 10. Information om kommunal revision 11. Medborgarförslag 20/2016 Anpassning av gällande styckpristandvårdstaxa till allmänmedicinsk vårdtaxa Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 20/2016 om anpassning av gällande tandvårdstaxa till allmän medicinsk vårdtaxa med redovisat yttrande från tandvårdsförvaltningen. 12. Medborgarförslag 4/2017 Större tandvårdsbidrag till personer över 70 år Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 4/2017 om större tandvårdsbidrag till personer över 70 år med redovisat yttrande.

3 3 13. Medborgarförslag 6/2017 Utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 6/2017 om att utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län genom vårdavtal. Överläggning, landstingsstyrelsen Christer Jonsson (C) föreslog bifall till följande ändringsförslag från allianspartierna: Landstingsfullmäktige ser positivt på medborgarförslagets intentioner och ger landstingsdirektören i uppdrag att för landstingsstyrelsen redovisa hur olika lösningar, inom ramen för vårdavtal eller vårdval, kan användas för att minska vårdköer och öka tillgängligheten. Landstingsstyrelsen avslog ändringsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Moderaternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas samt Liberalernas ledamöter till förmån för eget ändringsförslag. 14. Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp - de sköldkörtelsjuka med hänvisning till landstingets pågående arbete med nationellt kliniskt kunskapsstöd inkluderat framtagande av lokala tillägg kring exempelvis vårdnivå. Överläggning, landstingsstyrelsen Claus Zaar (SD) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Claus Zaar (SD). 15. Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare med hänvisning till vad utvecklings- och folkhälsoenheten redovisar. Överläggning, landstingsstyrelsen Pierre Edström (L) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Pierre Edström (L). 16. Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar i enlighet med redovisat yttrande. Överläggning, landstingsstyrelsen Gudrun Brunegård (KD) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Gudrun Brunegård (KD).

4 4 17. Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering med att arbete pågår med att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering med målet att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen. Överläggning, landstingsstyrelsen Malin Sjölander (M) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Malin Sjölander (M). 18. Motion 7/2017 Doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård med redovisat yttrande från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överläggning, landstingsstyrelsen Gudrun Brunegård (KD) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Gudrun Brunegård (KD). 19. Motion 10/2017 Inför närvårdsplatser Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 10/2017 Inför närvårdsplatser. Överläggning, landstingsstyrelsen Malin Sjölander (M) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Malin Sjölander (M). 20. Motion 11/2017 Om vad våra skattepengar går till Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 11/2017 om att landstinget i Kalmar län ska ansluta sig till Skattekollen. Överläggning, landstingsstyrelsen Malin Sjölander (M) och Claus Zaar (SD) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Malin Sjölander (M) och Claus Zaar (SD).

5 5 21. Reviderad klimatstrategi Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar den reviderade klimatstrategin som beskriver långsiktiga mål och prioriterade områden för utsläppsreduktion av växthusgaser, daterad den 10 augusti 2017 att gälla från och den 15 oktober 2017 och tills vidare. Överläggning, landstingsstyrelsen Christer Jonsson (C), Malin Sjölander (M), Gudrun Brunegård (KD) samt Pierre Edström (L) föreslog bifall till följande ändringsförslag: - På sidan 9 under rubriken Livsmedel stryks hela andra stycket. - På sidan 9/10 under rubriken Engångsartiklar inom vården läggs följande till Landstingets mål är att minska utsläppen av CO2e från engångsartiklar inom vården med 5 procent. Claus Zaar (SD) föreslog bifall till följande ändringsförslag: - Att i avsnittet Livsmedel byta ut meningen Genom att byta ut delar av köttkonsumtion mot vegetarisk alternativ kan landstinget spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut till Genom att byta ut delar av köttinköpen till kött från gräsbetande djur kan landstinget spara ytterligare CO2e. Landstingsstyrelsen avslog allianspartiernas samt Sverigedemokraternas ändringsförslag. Mot beslutet reserverade sig Moderaternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas, Liberalernas samt Sverigedemokraternas ledamöter till förmån för egna ändringsförslag. 22. Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 12 maj 2017, att gälla under Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att arbeta in konsekvenserna i kommande landstingsplan och förfrågningsunderlag för Hälsoval Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. 23. Reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner den nya förbundsordningen gällande Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting/regioner fattar likalydande beslut.

6 6 24. Utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att - under planperioden fortsätta processen och arbeta tillsammans med respektive hyresvärd för att ta fram förslag avseende de externa ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler samt att - fortsätta processen och genomföra en förstudie för ny ambulansstation i Virserum. Överläggning, landstingsstyrelsen Lena Segerberg (S), med instämmande av samtliga ledamöter, föreslog att stryka följande i sista beslutspunkten: alternativ för befintlig ambulansstation och ersätta med ny ambulansstation. Landstingsstyrelsen godkände ändringen. 25. Begäran om entledigande från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige för Diarienummer Val av ny nämndeman i Kammarrätten i Jönköping Diarienummer Begäran om entledigande samt val av ny ledamot i medborgarutskottet Diarienummer Begäran om entledigande samt val av ny ledamot i folkhögskolestyrelsen Diarienummer Anmälningsärenden Ulf Nilsson (S) ordförande

7 Ärende 4

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Landstingsfullmäktige Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 avseende Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län och beviljar styrelsen ansvarsfrihet för Bakgrund Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond har inkommit med revisionsberättelse och årsredovisning för Av landstinget utsedd revisor har granskat dessa och bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Utöver revision av årsredovisningen har det även genomförts en revision av styrelsens förvaltning för stiftelsen för år Mot bakgrund av ovanstående föreslår landstingsfullmäktiges presidium att landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län och beviljar styrelsen ansvarsfrihet för Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Ärende 5

22 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Om- och tillbyggnad för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus godkände landstingsstyrelsen delredovisningen och gav landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende lokalbehovet vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Genomförd förstudie har analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. I förstudien har bygg- och förvaltarenheten tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen inventerat investeringsbehovet av den verksamhetsutrustning som i nuläget bedöms nödvändig för att driftsätta de nya lokalerna. Under program- och projekteringsskedet kommer utrustningsbehovet analyseras djupare och en säkrare kostnadsbedömning tas fram. Förslag på kostnadsfördelningen mellan projektet och på vad som hanteras inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens normala reinvesteringsprocess kommer presenteras inför genomförandebeslut. Om- och tillbyggnaden innebär utökning av lokalerna för att skapa utrymmen för anhöriga, isoleringsrum, samtalsrum, större patientplatser samt Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

23 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) fler samvårdsrum. Dessutom skapas utrymme för kuvöstvätt/desinfektion och förråd för medicinteknisk utrustning såsom transportkuvös. Total byggproduktionskostnad (2017 års prisnivå) beräknas till 86 Mkr, verksamhetsutrustning till 14,3 Mkr samt konstnärlig utsmyckning till kr. Kapitaltjänstkostnader beräknas till 6 Mkr/år. Ökade årliga driftkostnader beräknas från tidpunkten efter om- och tillbyggnaden (fr.o.m. 2021) och uppgår till 0,8 Mkr/år. Under den fortsatta processen med program och projektering ökar precisionen av behov och krav och vid tidpunkten för Genomförandebeslut kommer en mer genomarbetad kostnadsbedömning presenteras. Tidplan Förstudie december mars 2017 Inriktningsbeslut maj 2017 Programarbete och projektering våren våren 2019 Genomförandebeslut maj 2019 Entreprenadupphandling hösten 2019 Byggproduktion hösten Inflyttning/driftsättning årsskiftet 2020/2021 Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Bilaga Underlag för inriktningsbeslut daterad 31 mars 2017.

24 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för Inriktningsbeslut Om- och tillbyggnad för Neonatal hus 15 i Kalmar Landstinget i Kalmar län 1 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

25 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset Sammanfattning Efter genomförd förstudie föreslås landstinget investera totalt 101,2 Mkr i påbyggnad, verksamhetsutrustning och konstnärlig utsmyckning av hus 15 inom fastigheten Kv. Kungsljuset 3 i Kalmar. Målet med förstudien har varit att ta fram förslag på lokaler som stödjer effektiva vårdprocesser, personcentrerad vård och främja god arbetsmiljö. ta fram förslag på placering som tillgodoser verksamhetens kritiska sambandsbehov utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. skapa förutsättningar för moderna lokaler som understödjer ett arbetssätt med familjefokuserad omvårdnad. skapa lokaler som är hållbara, ger möjlighet till god och säker vård samt minskar risken för VRI, vårdrelaterade infektioner. inventera behovet av ny- och reinvesteringsbehovet av verksamhetsutrustning. Neonatalverksamheten är i behov av utökade och verksamhetsanpassade lokaler för att få ändamålsenliga lokaler och kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård. Neonatalverksamheten föreslås få en placering i en påbyggnad på hus 15, plan 5. Verksamhetens behov av lokaler och samband kan förbättras och tillgodoses. Lokalerna skapar optimala förutsättningar för att kunna bedriva bra och modern vård för neonatal verksamhet. Programytan går att uppfylla och framtida kapacitet tillgodoses. Nya lokaler förväntas ge ökad trygghet och säkerhet. lokaler som möjliggör för hela familjen att vårdas tillsammans med sitt nyfödda barn. flexibla lokaler som medger framtida verksamhetsutveckling. förbättrad arbetsmiljö. Om- och tillbyggnaden innebär utökning av lokalerna för att skapa utrymmen för anhöriga, isoleringsrum, samtalsrum, större patientplatser samt fler samvårdsrum. Dessutom skapas utrymme för kuvöstvätt/desinfektion och förråd för medicinteknisk utrustning såsom transportkuvös. Bakgrund Det är viktigt att de extremt för tidigt födda barnen vårdas i ändamålsenliga lokaler. Trånga vårdutrymmen ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Bristen på ändamålsenliga lokaler är den enskilt viktigaste riskfaktorn för sjukdomsfall av ESBL-bildande bakterier. Miljön är stressig för familjerna och personalen och antal sjukdagar bland personalen har ökat. FN:s barnkonvention skall genomsyra all verksamhet inom landstinget och föräldrarnas delaktighet Landstinget i Kalmar län 2 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

26 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset i vården är en självklarhet. FFO, familjefokuserad omvårdnad, innebär att familjen sätts i fokus och ses som en kontext. Detta ställer nya krav på vårdens lokaler. Den medicinska utvecklingen innebär att barn som tidigare inte överlevde idag gör det och behöver avancerad vård. Genom att optimera vårdmiljön, minimera störande syn och hörselintryck, minskar upplevelsen av smärta och stress hos barnet. Genom att utforma lokalerna utifrån evidensbaserad design kan de för tidigt födda barnens speciella behov tillgodoses och ges bättre förutsättningar. Transporter av både barn och mammor som är svårt sjuka ses som en stor risk. En förutsättning för att verksamheten i framtiden också ska kunna bedriva en patientsäker vård och fortsatt gott samarbete med kvinnokliniken är att verksamheten även fortsättningsvis ligger nära BB, förlossning och operation. Nulägesbeskrivning Platsen kring barnet är trång och många aktörer vistas där. Det finns behov av större patientplatser, större och fler samvårdsrum. Bristen på ändamålsenliga lokaler är dock den enskilt viktigaste riskfaktorn för sjukdomsfall av ESBL-bildande bakterier. Ur hygiensynpunkt behövs således nya, ändamålsenliga lokaler. För tidigt födda och nyfödda sjuka barn är infektionskänsliga och om de drabbas av en infektion kan det få förödande konsekvenser. För att undvika infektioner krävs att varje barn som vårdas har enkelrum. Avdelningsstationen är underdimensionerad och det är svårt att tillgodose kraven på sekretess. Dagens läkemedelsrum är trångt och det finns risk för förväxling. Föräldrarum för de barn som vårdas på intensivvårdsplatser saknas, liksom isoleringsrum och utrymmen för att på ett bra sätt rengöra kuvöser och annan patientnära utrustning. Hemsjukvården av dessa barn ökar och skapar nya behov av lokaler för neo-mottagning som kräver en placering nära neonatalavdelningen. Transporter av svårt sjuka barn och mammor ses som en stor risk. En förutsättning för att verksamheten i framtiden ska kunna bedriva patientsäker vård och fortsatt samarbete med kvinnokliniken är att verksamheten fortsättningsvis placeras nära BB, förlossning och operation. Förslag Genomförd förstudie har utgått från verksamhetens behov, aktuell vårdbyggnadsforskning och analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och vikten av sambandsbehov för aktuell patientgrupp. Förslaget innebär en modern neonatalavdelning med alla dess funktioner. Här vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn. Vårdtiden varierar mellan ett dygn och flera månader. Patienterna vårdas i kuvös eller säng och är ofta kopplade till övervakningsutrustning, CPAP och ibland även ventilator. Intensivvård bedrivs inom enheten och sex intensivvårdsplatser finns. Avdelningen är utformad för intensivvård men även enpatientrum för barnet och dess familj. Föräldrarna är närvarande hela/stora delar av dygnet och de som har sitt barn på intensivvårdsplats behöver utrymme för vila och återhämtning. Vårdrummen är dimensionerade för att rymma kuvös/säng, övervakningsutrustning och fåtöljer samt säng för föräldrar. Totalt finns tolv samvårdsrum med eget hygienutrymme. För full flexibilitet och för att undvika omflyttning har familjen samma rum under hela vårdtiden oberoende Landstinget i Kalmar län 3 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

27 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset av barnets tillstånd. Ett rum är utrustat med sluss för att kunna vårda infekterade barn. Personalens ytor är utformade för att stödja PNV men även underlätta för olika bemanningsnivåer över dygnet. Utrymme för kuvöstvätt/desinfektion och förråd av medicinteknisk utrustning såsom transportkuvös finns. Avskild del för Neo-Vaggans mottagning med tillhörande undersökningsrum finns. Här kommer återbesök och uppföljning av prematura barn att ske men även mottagning av hemsjukvårdspatienter. Förslaget innebär en påbyggnad på befintligt hus 15. Plan m², neonatal verksamhet Plan 6 ca 295 m², teknikrum Påbyggnad av trapphus och hiss för kommunikation mot BB, förlossning och operation. Placeringen i hus 15 (mellan hus 18 och hus 19) uppfyller dessa krav. Kritiska samband och effektiva vårdprocesser uppfylles och förbättras. Det västra hisschaktet i hus 19 byggs delvis upp i två våningar för anslutning till nytt teknikrum. För att möjliggöra passage mellan hus 15 och 19 samt personalutrymmet byggs trapphus och personalrum ut över innegården. Denna tillbyggnad innebär rätt omfattande ingrepp i befintliga hus 15/19, dock inte genom gårdsbjälklaget. Utbyggnaden över innegård förstärks med snedsträvor som ansluts mot hisschakt i hus 19 två våningar lägre ner. Utformning av lokalerna utifrån god vårdhygien ger minskade vårdrelaterade infektioner och kortare vårdtider, bland annat genom enpatientrum med eget hygienrum och arbetsmiljökraven kan tillgodoses. Neonatal verksamhet kan bedrivas under tillbyggnation utan behov av evakueringslokaler. Utredning påbyggnad totalt 4 plan Mittdelen på hus 15 är dimensionerad för viss påbyggnad av 4 plan. Utredning har analyserat möjligheten att i samband med påbyggnaden för neo-verksamheten bygga på ytterligare våningsplan. Utredningen har visat att påbyggnad i mer än ett plan innebr stora kostnader och stor påverkan på känslig verksamhet som är belägen i intilliggande byggnader. Omfattande förstärkningar i befintliga husstommar med eventuell grundläggning i innergård krävs. Utkragning av trapphus över innergården i flera plan kräver troligen pelare igenom gårdsbjälklaget till ny grundläggning Stor del av innegården är idag täckt av rörstråk för geokyla. Att på denna yta få plats med pelare och ny grundläggning är mycket problematiskt. Valet att bygga på ett plan begränsar starkt möjligheten att i framtiden ytterligare bygga på våningar. Evakueringslokaler kommer krävas för neonatalverksamheten då denna verksamhet är mycket känslig för yttre påverkan såsom ljud och vibrationer. Landstinget i Kalmar län 4 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

28 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset Försörjning Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar i den nya påbyggnaden. Teknisk försörjning El (ÖL,VL, MVL), gas, värme och kyla till påbyggnaden ansluts till befintligt system i byggnaden. Uppvärmning sker med hjälp av vattenburet värmesystem och nerkylning sker med hjälp av kylning av tilluft i luftbehandlingsaggregat. Påbyggnaden ska förses med eget FTX system med VVX för värmeåtervinning ur frånluften. Befintligt brand- och utrymningslarm kompletteras i ett heltäckande utförande inklusive heltäckande sprinklersystem. Två hissar i hus 19 och en hiss i hus 15 byggs på en våning. EL Tillbyggnaden förses med Övrig last (ÖL), Viktig last (VL) och Mycket viktig last (MVL). VL och ÖL hämtas från befintlig byggnad och huvudledningar förläggs skilda vägar för att få redundas. All belysning ska vara infälld och med LED-ljuskälla. Övergripande belysningsstyrning byggs upp med närvaro- och frånvarostyrning. Gas Nya gasledningar för andningsoxygen, andningsluft och instrumentluft ansluts till befintliga huvudledningar. Värme Uppvärmning sker med hjälp av vattenburet värmesystem och ansluts till befintligt system. Värmeapparater ska förses med elektriskt ställdon som i sekvens reglerar rumstemperatur via systemet för ventilation. Kyla Nerkylning sker med hjälp av kylning av tilluft i luftbehandlingsaggregat. Kylförsörjning till byggnaden ska ske via anslutning till befintligt centralkylsystem. Via närvaro och temperaturgivare regleras innetemperatur för varje rum genom luftflödesreglering. Ventilation Tillbyggnaden ska förses med eget FTX system med VVX för värmeåtervinning ur frånluften. Tillbyggnaden ska betjänas av VAV system med kyld tilluft med styrning och reglering av luftflöde till rum genom närvaro och temperatur. Hiss Hiss 15:3 samt parhissar 19:10-11 byggs på en våning. Hiss 15:3 är maskinrumslös och parhissarna 19:10-11 är med maskinrum över hisschakt. Hisskorgar till parhissarna kompletteras så att öppning blir åt båda håll. Samtliga hissar är av typen linhissar. Brand/Säkerhet Befintligt brand- och utrymningslarm kompletteras i ett heltäckande utförande inklusive heltäckande sprinklersystem. Skalskydd enligt riktlinje. IT Heltäckande trådlöst datanätverk och medicintekniskt datanät för anslutning av utrustning. Telefoni Rikstelefoni. Landstinget i Kalmar län 5 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

29 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset Organisationsplan under programskede Styrgrupp Johan Rosenqvist (sjukhuschef) Iréne Brodell (fastighetschef) Mats Eriksson Susanna Köhlin Anna Holmström Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Verksamhetschef Petra van Echtelt Hornstra Arbetsgrupp Representanter från berörda verksamhet Byggchef Mats Eriksson Byggprojektledare Anna Holmström Funktionsplanerare Susanna Köhlin Interna kvalitetsledare Stefan Westblom (energistrateg) Torbjörn Josefsson (EL/TELE) Tina Gardelin (bygg) Externa konsulter Atrio arkitekter Anders Thor WSP Byggprojektering Sven Krakau Installatörer Tagna beslut I landstingsplanen ingick ett uppdrag att genomföra behovsanalys och ta fram ett underlag för utredningsbeslut avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus godkände Landstingsstyrelsen delredovisningen och gav Landstingsservice och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende lokalbehovet vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstinget i Kalmar län 6 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

30 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset Tidplan Förstudie december 2016 mars 2017 Inriktningsbeslut maj 2017 Programarbete och projektering våren 2018 våren 2019 Genomförandebeslut maj 2019 Entreprenadupphandling hösten 2019 Byggproduktion hösten Inflyttning/driftsättning årsskiftet 2020/2021 Ekonomi Fastvärde 2017 års prisnivå Total projektkostnad beräknas till 86 Mkr, verksamhetsutrustning till 14,3 Mkr samt konstnärlig utsmyckning till kr. Landstingets kostnader för energi, tillsyn, skötsel och underhåll beräknas öka med kr/år. Kostnader för logistik och IT beräknas bli oförändrade medan kostnader för lokalvård beräknas öka med kr/år. Löpvärde tom år 2020 I löpvärde beräknas total byggproduktionskostnad till 97,6 Mkr, verksamhetsutrustning till 15,1 Mkr och konstnärlig utsmyckning till 0,9 Mkr. Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling och ökad personalrörlighet ligger som grund för uppräkning med 5% per år avseende byggproduktionskostnad medan 2% uppräkning bedöms för verksamhetsutrusning och konstnärlig gestaltning. Kapitaltjänstkostnader grundade på löpvärde beräknas till ca 6 Mkr/år. Ökade driftskostnader kommer att arbetas in i Landstingsplanen from Risker En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens. 1) Byggbranschens konjunktur (arbetskraftstillgång, priser och många projekt samtidigt i Kalmar mm). 2) Landstingets byggvolym, brist på resurser med rätt kompetens såväl interna som externa. 3) Byggarbetsplats över befintlig vårdverksamhet. Risk för störningar och okontrollerade avbrott i byggproduktionen. 4) Stomförstärkning mot befintliga byggnader. Åtgärder för att hantera dessa risker: 1) Högre marginal avseende projektets tid och budget. 2) Förstärkning av bygg- och förvaltarenhetens organisation. Längre tid i planering/projekteringsfasen. Landstinget i Kalmar län 7 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

31 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D229 Kungsljuset ) Projektet kräver systemval som medger en tystare byggproduktion. Marginal för avbrott i byggproduktion. Noggrann planering och dialog mellan funktionsplanerare och verksamhetsrepresentanter när störande moment ska utföras. 4) Noggrann utredning gällande omfattning av förstärkning. Uppföljning Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget görs i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Landstingsservice har berett ärendet tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det har hållits regelbundna verksamhetsmöten mellan funktionsplanerare och verksamhetsföreträdare. Projektrelaterad information har delgivits verksamhetsrepresentanter under förstudien. Datum: Handläggare: Anna Holmström (byggprojektledare) Susanna Köhlin ( funktionsplanerare), LTS Bygg- och förvaltarenheten Bilagor 1. Bilaga1, Planskiss/Sektioner 2. Bilaga 2, AFP 3. Bilaga 3, Utrymmesredovisning Landstinget i Kalmar län 8 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

32

33 Ärende 6

34 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Ombyggnad för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus och ta fram underlag för genomförandebeslut. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Den 7 december 2016 godkände landstingsstyrelsen delredovisningen och gav landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende lokalbehovet vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Genomförd förstudie har analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. I förstudien har bygg- och förvaltarenheten tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inventerat investeringsbehovet av den verksamhetsutrustning som i nuläget bedöms nödvändig för att driftsätta de nya lokalerna. Under program- och projekteringsskedet kommer utrustningsbehovet analyseras djupare och en säkrare kostnadsbedömning tas fram. Förslag på kostnadsfördelningen mellan projektet och på vad som hanteras inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens normala reinvesteringsprocess kommer presenteras inför genomförandebeslut. Ombyggnationen innebär utökning av lokalerna för att skapa utrymmen för anhöriga, isoleringsrum, samtalsrum, större patientplatser samt en utökning från två till fyra samvårdsrum. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

35 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Total byggproduktionskostnad (2017 års prisnivå) beräknas till 36 Mkr, verksamhetsutrustning till 3,7 Mkr samt konstnärlig utsmyckning till kr. Kapitaltjänstkostnader beräknas till 4,4 Mkr/år. Övriga driftskostnader beräknas förbli oförändrade. Under den fortsatta processen med program och projektering ökar precisionen av behov och krav och vid tidpunkten för Genomförandebeslut kommer en mer genomarbetad kostnadsbedömning presenteras. Tidplan Förstudie december mars 2017 Inriktningsbeslut maj 2017 Programarbete/Projektering oktober mars 2018 Genomförandebeslut maj 2018 Entreprenadupphandling hösten 2018 Byggproduktion hösten årsskiftet 2019/2020 Inflyttning/driftsättning våren våren 2020 Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Bilaga Underlag för inriktningsbeslut daterad 31 mars 2017.

36 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för Inriktningsbeslut Ombyggnad för Neonatal, hus 07, Västerviks Sjukhus Landstinget i Kalmar län 1 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

37 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren Sammanfattning Efter genomförd förstudie föreslås landstinget investera totalt 40,1 Mkr i ombyggnad, verksamhetsutrustning och konstnärlig utsmyckning av hus 07 inom fastigheten Kv. Läkaren 9 i Västervik. Målet med förstudien har varit att ta fram förslag på lokaler som i väntan på nybyggnad förbättrar vårdmiljön för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. stödja effektiva vårdprocesser, personcentrerad vård och främja god arbetsmiljö. skapar moderna lokaler som understödjer ett arbetssätt med familjefokuserad omvårdnad. skapa lokaler som är hållbara, ger möjlighet till god och säker vård samt minskar risken för VRI, vårdrelaterade infektioner. inventera behovet av ny- och reinvesteringsbehovet av verksamhetsutrustning. De ombyggda lokalerna förväntas ge förbättrad patientmiljö. ökad trygghet och säkerhet. förbättrad arbetsmiljö. lokaler som möjliggör för hela familjen att vårdas tillsammans med sitt nyfödda barn. Ombyggnationen innebär utökning av lokalerna för att skapa utrymmen för anhöriga, isoleringsrum, samtalsrum, större patientplatser samt en utökning från två till fyra samvårdsrum. Bakgrund Hösten 2016 fick Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomföra en förstudie avseende möjligheten att lösa lokalbehovet för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att ytor vid den angränsande barnavdelningen används. Neonatal verksamhet För tidigt födda barn är en av sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdsperioden. För att uppnå detta krävs omfattande ombyggnad av lokalerna vid sjukhuset i Västervik. Bristen på ändamålsenliga lokaler är den enskilt viktigaste riskfaktorn för sjukdomsfall av ESBL-bildande bakterier. Ur hygiensynpunkt behövs således nya, ändamålsenliga lokaler. En annan vinst med att bygga en- Landstinget i Kalmar län 2 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

38 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren patientrum är att ljudnivån minskar för varje enskilt barn. Med nya lokaler är det möjligt att reducera ljudnivåerna och anpassa ljuset och därmed minska stresspåverkan på patienten. Med ombyggda lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller ställda mål. Nulägesbeskrivning Den familjefokuserade vården ställer krav på lokaler som anpassats för familjen. Trots det saknas plats för anhöriga och det finns inte hygienutrymmen. Vidare saknas isoleringsrum för infekterade och/eller infektionskänsliga patienter och det saknas samtalsrum. Lokalerna är inte heller anpassade för rörelsehindrade personer. På neonatalenheten vid Västerviks sjukhus finns 2 samvårdsrum och 3 IVA-platser. Platsen kring barnet är trång och många aktörer ska vistas där. Miljön runt barnet ska vara anpassad efter de små barnens speciella behov när det gäller belysning och akustik. Hänsyn behöver också tas till NIDCAP (utvecklingsstödjande omvårdnadsmetod för familjecentrerad och utvecklingsstödjande neonatalvård) så att vården kan utföras på ett bra sätt och att lokalerna understödjer detta. Det föreligger behov av större patientplatser, större samvårdsrum samt föräldrarum för barnen som vårdas på IVA-platser. I dag saknas isoleringsrum för att ha möjlighet att på ett korrekt sätt ta emot infekterade barn. Läkemedelsrummet är trångt och delas med barnavdelningen. De administrativa lokalerna på plan 6 är ytmässigt väl tilltagna. Neonatalverksamheten har kritiska sambandskrav med förlossning, IVA och operation. Sambandsbehov finns med BB. Förslag Framtaget förslag har utgått från verksamhetens behov, aktuell vårdbyggnadsforskning, hygieniska krav. Förstudien beskriver ombyggnad och utökning av neonatalverksamhetens yta i befintligt hus 7, plan 4. Vårdmiljön förbättras genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen samt administrativa ytor på plan 6. Ombyggnadsyta hus 7 plan 3: Ombyggnadsarbeten för installationer Ombyggnadsyta hus 7 plan 4: 469 m² Ombyggnadsyta hus 7 plan 6: 33 m² Förslaget innebär en modern neonatalavdelning med dess funktioner. Här vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn. Vårdtiden varierar mellan ett dygn och flera månader. Patienterna vårdas i kuvös eller säng och är ofta kopplade till övervakningsutrustning, CPAP och ibland även ventilator. Intensivvård bedrivs inom enheten och tre intensivvårdsplatser finns. Avdelningen är utformad för intensivvård men även enpatientsrum för barnet och dess familj. Föräldrarna är närvarande hela/stora delar av dygnet och de som har sitt barn på intensivvårdsplats behöver utrymme för vila och återhämtning. Vårdrummen är anpassade för att rymma kuvös/säng, övervakningsutrustning och fåtöljer samt säng för föräldrar. Totalt finns fyra samvårdsrum med eget hygienutrymme. För full flexibilitet och för att undvika omflyttning har familjen samma rum under hela vårdtiden oberoende Landstinget i Kalmar län 3 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

39 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren av barnets tillstånd. Ett rum är utrustat med sluss för att kunna vårda infekterade barn. Personalens ytor är utformade för att stödja PNV men även underlätta för olika bemanningsnivåer över dygnet. Utrymme för kuvöstvätt/desinfektion och förråd av medicinteknisk utrustning såsom transportkuvös finns. Avdelningens mjölkkök är relativt nyligen ombyggt och behålls i sin nuvarande utformning. Ombyggnationen måste genomföras i etapper. Projektet förutsätter noggrann planering av genomförande mellan funktionsplanerare, hygiensjuksköterska och verksamhetsrepresentanter. Förlossningsverksamhet som bedrivs i våningen under påverkas och de kommer att vara delaktiga i planeringen och genomförandet. Evakuering planeras till ett vårdrum på barnavdelningen samt vid behov sjukhusets intensivvårdsavdelning alternativt vård vid Länssjukhuset i Kalmar. Begränsad verksamhet kan bedrivas i befintliga lokaler. Genomförandet kommer kräva att provisoriska väggar tätas och att verksamheten skyddas från byggdamm samt att de för tidigt födda barnen förses med hörselkåpor. Första etappen syftar till att frigöra yta för den kommande ombyggnationen av neonatalverksamhetens yta. Lekterapin och sjukhusskolan får andra lokaler i byggnaden. Skolan placeras på plan 6. Dagvårdsmottagningen får ett vårdrum för sina behandlingar och väntrummet placeras centralt på avdelningen. Andra etappen blir ombyggda delar av de ytor som lekterapi och skola har lämnat. Där kan halva neonatalverksamheten med 2 samvårdsrum byggas och verksamhet kan bedrivas under förutsättning att det tätas och skyddas från byggdamm och de för tidigt födda barnen förses med hörselkåpor. Tredje etappen blir ombyggnad av befintlig neonatalverksamhet där 3 IVA-platser och ytterligare två samvårdsrum kan byggas. Dessa tjänstgör också som platser för de föräldrar som har sina barn på intensivvården. Lokalstrategiplanen för Västerviks sjukhus beskriver möjligheten att omvandla sjukhuset till en komplett ny och modern struktur med förutsättningar att bedriva god vård med nära samband. I denna plan ingår ny placering av samtliga verksamheter i hus 7. Försörjning Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar i ombyggnaden. Teknisk försörjning EL Elförsörjningen fördelas på Övrig last (ÖL), Viktig last (VL) och Mycket viktig last (MVL). Nya centraler för samtliga kraftslag placeras på avdelningen. Huvudledningar förläggs skilda vägar för att få redundas. Ny UPS för MVL installeras och placeras på plan 2. All belysning ska vara infälld och med LED-ljuskälla. Belysningsstyrning byggs upp med faspulskontroll samt närvarostyrning och frånvarostyrning samt ljusreglering. Landstinget i Kalmar län 4 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

40 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren Gas Nyinstallation av IVA-skenor och ventillådor. Värme Nytt värmesystem från plan 2. Uppvärmning sker med hjälp av vattenburet värmesystem och radiatorer och systemet ansluts till befintlig försörjning på plan 2 i hus 7. Värmeapparater ska förses med elektriskt ställdon som i sekvens reglerar rumstemperatur via systemet för ventilation. Kyla Nyinstallation av Lindinventdon. Nerkylning sker med hjälp av kylning av tilluft i luftbehandlingsaggregat. Kylförsörjning till byggnaden ska ske via anslutning till befintligt centralkylsystem i hus 7. Via närvaro och temperaturgivare regleras innetemperatur för varje rum genom luftflödesreglering. Ventilation Nytt aggregat. Ombyggnaden ska förses med eget FTX system med VVX för värmeåtervinning ur frånluften. Ombyggnaden ska betjänas av VAV system med kyld tilluft med styrning och reglering av luftflöde till rum genom närvaro och temperatur. Hiss Inga åtgärder för hissar behövs för ombyggnaden Brand/Säkerhet Befintligt brand- och utrymningslarm kompletteras i ett heltäckande utförande exklusive sprinklersystem. Utredning avseende sprinkler kommer ske under programarbetet. Bedömningen är att sprinkler inte är ett lagkrav då det är en ombyggnad inom befintlig klinik som omfattar en tredjedel av ombyggt plan i en åtta våningar hög byggnad. Ombyggnaden är dessutom inte bygglovspliktig. IT Heltäckande trådlöst och trådbundet datanätverk samt medicintekniskt datanät för anslutning av medicintekniskt utrustning. Telefoni Rikstelefoni samt DECT telefoni i datanätverket. Landstinget i Kalmar län 5 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

41 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren Organisationsplan under programskede Styrgrupp Henrik Holmberg(sjukhuschef ) Iréne Brodell (fastighetschef) Mats Eriksson Susanna Köhlin NN Hälso- och sjukvårdsförvaltning Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Verksamhetschef Anders Thåström Byggchef Mats Eriksson Kvalitetsledare Stefan Westblom (energistrateg) Torbjörn Josefsson ( EL/TELE) Tina Gardelin ( bygg) Arbetsgrupp Representanter från berörda verksamheter Byggprojektledare Ej utsedd Funktionsplanerare Ej utsedd Externa konsulter Atrio arkitekter Anders Thor VVS Råd Christian Drott Tagna beslut I landstingsplanen ingick ett uppdrag att genomföra behovsanalys och ta fram ett underlag för utredningsbeslut avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan för landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus godkände Landstingsstyrelsen delredovisningen och gav Landstingsservice och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende lokalbehovet vid Västerviks sjukhus. Landstinget i Kalmar län 6 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

42 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren Tidplan Förstudie december mars 2017 Inriktningsbeslut maj 2017 Programarbete/Projektering oktober mars 2018 Genomförandebeslut maj 2018 Entreprenadupphandling hösten 2018 Byggproduktion hösten årsskiftet 2019/2020 Inflyttning/driftsättning våren våren 2020 Ekonomi Fastvärde 2017 års prisnivå Total projektkostnad beräknas till 36 Mkr, verksamhetsutrustning till 3,7 Mkr samt konstnärlig utsmyckning till 0,36 Mkr. Landstingets kostnader för logistik, IT, lokalvård, energi, tillsyn, skötsel och underhåll beräknas bli oförändrade. Löpvärde tom år 2019 I löpvärde beräknas total byggproduktionskostnad till 38,7 Mkr, verksamhetsutrustning till 3,8 Mkr och konstnärlig utsmyckning till 0,4 Mkr. Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling och ökad personalrörlighet ligger som grund för uppräkning med 5 % per år avseende byggproduktionskostnad medan 2 % uppräkning bedöms för verksamhetsutrustning och konstnärlig gestaltning. Kapitaltjänstkostnader grundade på löpvärde beräknas till ca 4,4 Mkr/år och kommer att arbetas in i Landstingsplanen from Risker En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens. 1) Byggbranschens konjunktur (arbetskraftstillgång, priser och många projekt samtidigt i Västervik mm). 2) Landstingets byggvolym, brist på resurser med rätt kompetens såväl interna som externa. 3) Byggarbetsplats över befintlig vårdverksamhet. Risk för störningar och okontrollerade avbrott i byggproduktionen. 4) Byggproduktionen kräver begränsad vårdverksamhet under samtliga etapper Åtgärder för att hantera dessa risker : 1) Högre marginal avseende projektets tid och budget. 2) Förstärkning av bygg- och förvaltarenhetens organisation. Längre tid i planering/projekteringsfasen. 3) Projektet kräver systemval som medger en tystare byggproduktion. Marginal för avbrott i byggproduktion. Noggrann planering och dialog mellan funktionsplanerare och verksamhetsrepresentanter när störande moment ska utföras Landstinget i Kalmar län 7 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

43 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för inriktningsbeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum D242 Läkaren ) Noggrann planering av genomförande mellan funktionsplanerare, hygiensjuksköterska, verksamhetsrepresentanter och entreprenörer. Evakuering kan bli nödvändig. Uppföljning Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget görs i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Landstingsservice har berett ärendet tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det har hållits regelbundna verksamhetsmöten mellan funktionsplanerare och verksamhetsföreträdare. Projektrelaterad information har delgivits verksamhetsrepresentanter under förstudien.. Datum: Handläggare: Torbjörn Bergström (byggprojektledare), Susanna Köhlin ( funktionsplanerare), LTS Bygg- och förvaltarenheten Bilagor 1. Bilaga 1, Planskisser/etappindelning 2. Bilaga 2, AFP 3. Bilaga 3, Utrymmesredovisning Landstinget i Kalmar län 8 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

44

45 Ärende 7

46 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgardialoger under 2016 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar redovisning om medborgardialoger under 2016 till protokollet. Bakgrund Medborgarutskottets presidium redovisar i rapport de sex medborgardialoger som genomförts under Medborgardialogerna har genomförts av medborgarutskottet, delegationen för sjukhusvård och delegationen för primärvård och tandvård. Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Skrivelse från medborgarutskottets presidium daterad den 11 april Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

47 Medborgardialoger 2016

48 Medborgardialoger 2016 Under 2016 genomfördes sex medborgardialoger i länet. På detta sätt har landstingets politiker haft dialog med cirka 190 av länets invånare. De flesta av dessa har varit seniorer. Dessutom har landstingets medborgarutskott inrättat en barn- och ungdomspanel, som har haft tre möten. Medborgarutskottet har även träffat ungdomar under ett kvällsbesök på tre av Kalmar kommuns ungdomsgårdar. Följande medborgardialoger har genomförts under februari Gamleby - Delegationen för primärvård och tandvård (cirka 25 personer) 18 februari Ankarsrum Medborgarutskottet (20-tal pensionärer och asylsökande.) 23 februari Hultsfred. Dagen innan landstingsfullmäktiges sammanträde träffade landstingsfullmäktiges ledamöter ett 50-tal medborgare. 10 maj Walk and Talk, Kalmar Delegationen för sjukhusvård och regionsjukvård (45 enkätsvar inlämnade). 11 maj 2016, Högalids folkhögskola - Delegationen för primärvård och tandvård (cirka 15 personer) 26 oktober Walk and Talk, Kalmar Medborgarutskottet (33 enkätsvar inlämnade). Medborgardialogerna har genomförts på två olika sätt genom samtal i grupp och genom så kallade Walk and Talk, där enskilda personer utfrågas utifrån ett frågeformulär. Vid gruppsamtalen har varje grupp haft en sekreterare som antecknat samtalens huvuddrag. Efter varje Walk and Talk har det gjorts sammanfattningar av inlämnade formulär. Vid samtliga medborgardialoger har följande frågor tagits upp: Vad har du för bild av landstinget och hur sjukvården fungerar i vårt län?

49 Landstinget i Kalmar län har som mål att sjukvården ska vara helt köfri Hur kan sjukvården bli mer lättillgänglig för dig? Vilka fördelar och nackdelar ser du med att sjukvården använder modern kommunikationsteknik för att på distans komma patienten närmare? Hur vill du att bemötandet och delaktigheten i sjukvården ska fungera för att du som patient ska känna dig nöjd? Hur tycker du att medborgardialogen ska användas i landstinget för att involvera fler medborgare? (Frågorna återfinns, i förkortad form, i rubrikerna i sammanställningen här nedan.) Hur fungerar sjukvården? De flesta av medborgarna är positiva och anser att sjukvården fungerar bra. De anser att de blir bra bemötta och möts av omtanke och värme. Kritik riktas mot brister i tillgänglighet och bristande läkarkontinuitet. Detta skapar oro och otrygghet. Flera patienter har svårt att förstå varför man måste berätta sin historia om och om igen. Finns inte uppgifterna i min journal?, kommenterar man. De som klagar på bristande kontinuitet anser att man ibland blir bollad mellan distriktsläkarna och sjukhusets specialister. Andra menar att bristande läkarkontinuitet kan lösas genom att andra yrkeskategorier, till exempel distriktssköterskor, får ett utökat ansvar. Det framförs kritik mot bristande samordning mellan vårdens olika delar. Ibland kan patienterna känna sig bollad mellan primärvården och sjukhusvården. Någon säger: Det är svårt att ta sig in i vården, men är man väl inne i systemet funderar det bra! De flesta är positiva till sin hälsocentral, medan några riktar kritik mot långa väntetider på sjukhusens specialistmottagningar. Kortare köer och snabbare uppföljningar, är mångas önskemål. Kritik riktas mot systemet med knapptelefoner och telefonsvarare. Många äldre tycker att det är svårt att förstå och komma ihåg de intalade instruktionerna. Men det finns också de som uppskattar systemet med återuppringning.

50 Några av medborgarna framför att det finns bra service via webbplatsen 1177 och dess e-tjänster. Även sjukvårdsrådgivningen 1177 lyfts fram som en bra service. Flera har kommenterat att man bara kan ta upp ett problem åt gången vid ett läkarbesök. Om man vill ta upp ytterligare ett problem har man fått beskedet att man måste boka en ny tid. Detta upplevs av flera som obegripligt. Hur kan sjukvården bli mer lättillgänglig för dig? Övervägande delen av medborgarna anser att vården är tillgänglig. De förbättringar man vill se är exempelvis kvällsöppna och helgöppna mottagningar, kortare väntetider i telefon och en äldreakut. Ytterligare förslag för att förbättra tillgängligheten är en snabbkassa för enklare åkommor och problem, liksom Drop-in -mottagningar. För äldre kan det vara svårt med långa resor. Därför blir tillgängligheten starkt försämrad, anser en medborgare. Någon önskar sig mer vård på sin hälsocentral så man slipper åka till sjukhuset. Förenklat remissförfarande är ett annat förslag. En nyinflyttad person anser att det bör vara mer information, till exempel om vart man ska vända sig för att få vård. Bättre skyltning till ungdomsmottagningen är ett annat förslag som förs fram. En person efterlyser kortare väntetider till röntgen i Kalmar, en annan kritiserar väntetider till operation. En person som vistas mycket utomlands tycker att vård på distans har fungerat på ett utmärkt sätt. En diabetespatient har upplevt en mycket smidig övergång från ett annat landsting. Någon tycker att köerna till sjukvårdsrådgivningen 1177 är för lång. Flera tycker att informationen på webbplatsen 1177 är mycket bra, men man tycker att det behövs mer information och marknadsföring för att göra webbplatsen känd bland allmänheten. Synpunkter på länets kollektivtrafik framförs också. Medborgarna vill ha bättre allmänna kommunikationer för att lättare kunna ta sig till sjukvårdsinrättningar. Ett annat förslag är att besökstider - för de som har långt till en sjukvårdsinrättning - ska förläggas till en tid på dagen då man kan åka kollektivt. Det finns också de som anser att kallelser till screeningar borde organiseras så att de som har långt att åka inte behöver göra det under vintertid.

51 Vilka fördelar och nackdelar ser du med landstingets satsning på e-hälsa? Svaren på denna fråga är skiftande. De flesta ser dock positivt på att sjukvården börjar använda ny teknik och anser att detta bör kunna öka tillgängligheten. Men i svaren finns också en oro för att den personliga kontakten med vårdpersonal ska bli lidande. Här betonas att många äldre är ensamma och att personliga kontakter är viktiga, inte minst för att man ska må bra psykiskt. Några anser att äldre har svårt att förstå och ta till sig ny teknik. Men samtidigt påpekar många att detta förmodligen är ett övergående problem allt fler äldre är mycket datorvana. Det har lämnats flera förslag som kan hjälpa de som är mindre datorvana. Utbildning och handledning och tillgång till lokaler där man kan koppla upp sig, är några exempel. Flera menar att även de som inte använder e-tjänster kan dra nytta av förändringen. Satsningen på e-hälsa kommer att medföra att personlig läkartid frigörs för dem som behöver och efterfrågar den, anser dessa. Säkerhetsaspekter kring den nya tekniken, betonas av flera. Andra framhåller att den måste vara lättbegriplig. Någon svarar att hen inte har dator, men gärna vill bli informerad via sms. Att kunna boka och avboka besökstider är bra e-tjänster, framhåller många. Andra vill kunna följa sin remiss digitalt. Flera anser journal på nätet är bra tjänst som underlättar vårdkontakterna. En medborgare vände på begreppet vård på distans och menade att detta begrepp borde användas när man måste åka långt för att ta sig till sjukhuset. Att kunna koppla upp sig till sin läkare och slippa åka långt för vård är närvård, anser denna person. Flera efterlyser ett Landstings-Skype lätt tillgängligt och enkelt att använda. Självundersökningar, till exempel mätning av blodtryck, gillas av många. Inte minst för att man slipper betala. Hur vill du att bemötandet och delaktigheten i hälso- och sjukvården ska fungera för att du ska känna dig nöjd? Det genomgående svaret på denna fråga är att man vill bli lyssnad på och behandlad med respekt. Man vill bli sedd. Man vill känna sig delaktig i sin egen vård ha en dialog med vårdpersonalen. Och man vill känna att vårdpersonalen engagerar sig, att patientmötet inte bara går på rutin.

52 En person anser att dialogen behöver vara långsam och noggrann. Flera betonar att vårdpersonal inte får tala över huvudet på dem. Att olika behandlingsalternativ förklaras är en viktig del i bemötandet, framhåller en person. En medborgare svarar: Det har varit så bra det kan bli! En annan framhåller att man som patient inte vill bli skickad mellan olika enheter. En snarlik kommentar är att det borde finnas en väg in till hälsooch sjukvården. Återkoppling anses viktig, till exempel: Hej, hur går det för dig? Tydlighet och snabba besked är viktigt, framhåller en annan. Vårdpersonalens bemötande av patienterna beröms. Några framhåller att bemötandet varit speciellt bra, eftersom man efter en vårdepisod fått uppföljande samtal från hälso- och sjukvården. Läkarkontinuitet lyfts fram som viktigt för att man som patient ska känna sig nöjd. Att vårdpersonal måste se hela människan är en annan vanlig kommentar. En medborgare sammanfattar: Tydlighet, begriplighet, kontinuitet. Många anser att vårdpersonalen måste ha tid. Det tar tid att få ett bra möte. Det framhålls också hur viktig den sociala kompetensen är för ett bra möte i vården. Dialogen mellan läkare och patient kan försvåras av att äldre har inställningen att läkaren alltid vet bäst, ansåg flera. Det är viktigt att patienten känner sig vara på samma nivå som läkaren och har lika mycket att bidra med om sin egen sjukdom och hälsa. Flera anser att man som patient måste bli mer medveten om sin sjukdom/sitt tillstånd och bli bättre på egenvård. Andra framhöll vikten av att ta plats för att dialogen ska fungera. Vidare betonas värdet av att ta med sig en närstående till läkarbesöket. Andra problem i dialogen är att läkaren talar fikonspråk eller är stressad. Vissa tycker att det är svårt att förstå läkare med utländsk bakgrund, medan andra tycker att det fungerar utmärkt. Flera av medborgarna lyfter fram exempel på bra bemötande, till exempel då vårdpersonal har lyssnat och gjort något extra. Det kan vara att man fått stanna en extra dag på vårdavdelningen, eller att en läkare diskuterat med sina kollegor om en operation verkligen behövde göras. Servicen på landstingsbussen nämns också som exempel på bra bemötande att få fika under en lång resa

53 Någon anser att det finns behov av charmskola för läkare. Andra tycker att man känner sig som luft när personal man möter i korridoren inte hälsar eller säger hej Vissa anser att landstinget borde satsa på fler gruppaktiviteter, till exempel att låta alla patienter med samma diagnos få träffas regelbundet. Det skulle leda till ökad delaktighet och kunskap hos patienterna och ge primärvården en bättre helhetssyn på olika sjukdomar, menar man. De som varit på landstingets så kallade Nyckelkurser ger dessa beröm. Öppna föreläsningar om hälsa och kroniska sjukdomar är andra förslag som förs fram. Öppna planlösningar kritiseras eftersom de upplevs som integritetskränkande. Man vill inte att andra patienter ska veta vilka problem man har. Därför ska provsvar inte lämnas i väntrummet, understryker man. Hur tycker du att medborgardialogen ska utvecklas för att involvera fler medborgare? Många tycker det är positivt att politiker åker ut till olika delar av länet för att få kunskap om medborgarnas synpunkter. Flera är dock kritiska till att dialogen sker på dagtid och att yrkesverksamma därmed har svårt att delta. Några föreslår att medborgardialoger ska prövas på större arbetsplatser och skolor. Även idrotts- och fackföreningar kan vara lämpliga forum för medborgardialoger, anser några. Ett förslag är att bryta ned medborgardialogen till valkretsarna för att hålla medborgardialogen levande i hela länet. Andra idéer är förslagslådor på hälsocentralerna och att landstinget låter medborgarna komma till tals i aktuella frågor via sin webbplats. Sammanfattning Övervägande delen av medborgarna är positiva till länets hälso- och sjukvård. De anser att länets sjukvård i stort fungerar bra, att de blir bra bemötta och möts av omtanke och värme. Synpunkter framkommer om brister i läkarkontinuitet och i tillgänglighet. Patienterna vill få vård snabbt och träffa samma läkare varje gång. Många betonar att trygghet kräver kontinuitet. Det framförs kritik mot bristande samordning mellan vårdens olika delar. Ibland kan patienterna känna sig bollad mellan primärvården och sjukhusvården. Någon säger: Det är svårt att ta sig in i vården, men är man väl inne i systemet funderar det bra!

54 I alla åldrar finns en positiv grundinställning till olika e-hälsolösningar. Men många betonar att de personliga kontakterna inte får minska på grund av landstingets satsning på e-hälsa. E-tjänster som gillas är att boka och avboka tid och Journalen. Flera har upptäckt informationen på 1177.se och framhåller att där finns svar på många frågor. Fakta om medborgardialog (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en e-utbildning i medborgardialog ( I utbildningen lyfter SKL fram att medborgardialoger utvecklar det politiska uppdraget. Det skapar förtroende, kunskap och demokrati. Förtroende: När man som medborgare får föra fram sina tankar och idéer och vara med och påverka ökar tilliten och förtroendet för det politiska systemet. Kunskap om kommunernas och landstingens komplexa arbetsoch ansvarsområden kan bidra till större förståelse för prioriteringar och beslut. En väl genomförd medborgardialog kan också göra att medborgarna känner större engagemang och vill vara med och bli delaktiga i samhällsutvecklingen. Kunskap: Medborgarna är experter på sina levnadsförhållanden och på platser där de bor och vistas. Genom att skapa forum för medborgarnas delaktighet och inflytande ges förutsättningar för utveckling av lokalsamhället och beslut kan baseras på bredare underlag. Att ta tillvara på behov och önskemål leder till bättre beslut. Det är effektivare att efterfråga medborgarnas åsikter innan ett beslut istället för efter ett beslut. Demokrati: Demokrati upprätthålls och stärks när flera personer deltar och är medskapande. Det kan bidra till att öka den sociala hållbarheten både i samhället och hos individen. Medborgardialogen skapar större förståelse för de demokratiska processerna. Dialogen väcker också nyfikenhet för den aktuella frågan och intresse för fortsatt engagemang i samhällsfrågor. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting)

55

56

57 2 Innehåll Medborgardialog uppskattad av medborgare och politiker... 3 Vad har du för bild av landstinget och hur sjukvården fungerar i vårt län?... 5 Landstinget i Kalmar län har som mål att sjukvården ska vara helt köfri Hur kan sjukvården bli mer lättillgänglig för dig?...6 Vilka fördelar och nackdelar ser du med att sjukvården använder modern kommunikationsteknik för att på distans komma patienten närmare?... 7 Hur vill du att bemötandet och delaktigheten i sjukvården ska fungera för att du som patient ska känna dig nöjd?... 8 Hur tycker du att medborgardialogen ska användas i landstinget för att involvera fler medborgare?...10 E-utbildning i medborgardialog... 11

58 3 Medborgardialog UPPSKATTAD AV MEDBORGARE OCH POLITIKER Den 23 februari 2016 genomfördes en medborgardialog i samband med landstingsfullmäktige på Rockcity i Hultsfred. Förberedelserna gjordes av medborgarutskottet. Totalt hade ett 50-tal medborgare hörsammat inbjudan som gått ut till pensionärsorganisationer, patientföreningar och allmänheten i Vimmerby, Hultsfred och Högsby. Annonsering skedde i dagspress, information fanns på ltkalmar.se och på digitala informationsskärmar uppsatta i väntrummen på hälsocentralerna och folktandvårdsklinikerna. Utgångspunkten för dialogen togs i landstingets ambition att åstadkomma en köfri sjukvårdtill år Vad innebär målet och vad krävs för att nå dit? Under nästan två timmar samtalade medborgarna med de folkvalda om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, bemötande och möjligheterna som följer med vård på distans (e-hälsa). Medborgarna fick även fritt ta upp andra frågor som de ville lyfta med politikerna. Innan dialogen startade redovisade presidiet i medborgarutskottet delar av innehållet i den kommande handlingsplan om digitala vårdlösningar som ska behandlas av landstingsstyrelsen i mars Medborgardialogen organiserades i åtta smågrupper med fyra politiker och fem medborgare i varje. Dialogerna leddes av landstingsråden. Minnesanteckningar fördes av de politiska sekreterarna. Parallellt testade övriga politiker den e-utbildning i medborgardialog som tagits fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). När vi läser igenom minnesanteckningarna fäster vi oss särskilt vid följande: I de flesta grupper fanns en positiv inställning till hur sjukvården fungerar allmänt i Kalmar län. Det medborgarna framför allt ser som ett problem är när kontinuiteten brister. Trygghet kräver kontinuitet, särskilt för äldre patienter, resonerade man. En annan vanlig kommentar i grupperna var att det ibland är svårt att ta sig in i vården, men när man väl är inne i systemet funderar vården mycket bra. Öppna tider för akutbesök på hälsocentralen lyftes fram som ett exempel på bra tillgänglighet se ansågs bra, men det behövs mer information mot allmänheten för att göra den känd.

59 4 Modern kommunikationsteknik måste vara enkel och individanpassad. Många lyfte fram fördelar med att boka och avboka tid via nätet och den information som finns på 1177.se. I en grupp såg man flera fördelar med vårdplanering via nätet. Även journal som e-tjänst lyftes fram som en viktig förbättring. I flera grupper lyfter man att en satsning på e-hälsa inte får resultera i att den personliga kontakten med vårdpersonal försvinner. En diskussion lyftes om de öppna planlösningarna för väntrummen och att patientmötet blir allt för öppet. Ibland upplevs det integritetskränkande då vårdpersonal inför andra patienter i väntrummet kan meddela en patient om vart man ska gå, vilket kan bli allt för tydligt med vilka problem och åkommor man har. Många upptrycker att det är positivt att politiker åker ut för att få kunskap om medborgarnas synpunkter. Någon tyckte att det borde finnas förslagslådor på alla hälsocentraler och mottagningar. Både politiker och medborgare var efteråt nöjda med dialogen. Ni måste utnyttja oss mer, sa en medborgare entusiastiskt. Någon föreslog att politikerna ska besöka några större arbetsplatser, fackföreningar, skolor och idrottsföreningar för att fortsätta föra dialogen där. Alla goda idéer tas tillvara. Den här rapporten syftar till att sprida vidare de synpunkter som gavs. Ni som deltog får rapporten. Den sprids också vidare inom landstinget till landstingsstyrelsens ledamöter, samtliga förvaltningar och ansvariga chefer. Dialogen med medborgarna fortsätter. Varje delegation har ansvar för att inom sina verksamhetsområden föra medborgardialoger. Och nästa år ska landstingsfullmäktige avsätta en ny tid för medborgardialog på en annan ort. Tack för visat engagemang! JONAS HELLBERG (S) Ordförande Medborgarutskottet MADELEINE ROSENQVIST (KD) Vice ordförande Medborgarutskottet

60 5 Vad har du för bild av landstinget och hur sjukvården fungerar i vårt län? I de flesta grupper fanns en positiv inställning till hur sjukvården fungerar i Kalmar län. Många ansåg att landstinget har kompetent och bra personal och man blir bemött på ett bra sätt. Ett problem som många pekar på är brister i läkarkontinuiteten att man träffar olika läkare vid varje besök. Någon anser att det är för dålig kommunikation mellan olika läkare och att man ibland kan bollas mellan sin husläkare och sjukhusens specialister. Värdet av en bra dialog med läkaren och annan vårdpersonal lyftes i flera grupper. Många ansåg att det var en fördel att ha med närstående för att klara dialogen med vården - att våga ta plats och komma ihåg att ställa frågor lyftes i denna grupp. Brist på kontinuitet skapar onödig oro. Här lyftes Vimmerby hälsocentral fram som en hälsocentral där det verkar vara hög rotation av läkare. Många får träffa olika läkare nästan varje gång de besöker hälsocentralen. Trygghet kräver kontinuitet, särskilt för äldre personer. Men kontinuitet kan också skapas via en sjuksköterska på hälsocentralen, menade man. Den dåliga tillgången på reumatologer lyftes av en medborgare och att man måste åka långt för att få vård. I samma grupp fanns en patient som hade motsatt erfarenhet och tyckte att hen fick en bra vård. I en grupp diskuterades möjligheten att få en remiss till sjukhusvård. Någon tyckte att det var mycket svårt att få en remiss, medan en annan deltagare ansåg att detta inte stämde. I själva verket får man en remiss bara man andas om det. Kunskap om så kallad egenremiss var låg i denna grupp. I en grupp diskuterades fördelar och nackdelar med att hoppa över läkaren. En diabetessköterska kan vara lika kompetent som en läkare att ge diabetesvård och det kan vara en fördel att gå direkt till en sjukgymnast vid problem i rörelseorganen, ansåg en person i gruppen, medan en annan såg faror med att hoppa över läkaren. KLT:s sjuktransporter diskuterades i en grupp. Servicen ansågs variera från transport till transport. Gruppen ansåg att chaufförerna ska utbildas bättre och att tydligare krav ställs vid upphandlingar.

61 6 Landstinget i Kalmar län har som mål att sjukvården ska vara helt köfri Hur kan sjukvården bli mer lättillgänglig för dig? En vanlig kommentar i grupperna är att det är svårt att ta sig in i vården, men när man väl är inne i systemet funderar det mycket bra. Öppna tider för akutbesök på hälsocentralen lyftes fram som exempel på bra tillgänglighet. En vanlig kommentar i grupperna är att det är svårt att ta sig in i vården, men när man väl är inne i systemet funderar det mycket bra. Öppna tider för akutbesök på hälsocentralen lyftes fram som exempel på bra tillgänglighet. Stafettläkare tas upp som ett problem. Det resulterar i att man får träffa olika läkare och måste beskriva sin sjukdom gång på gång. Journalerna borde kunna användas på ett bättre sätt, så att läkarna inte behöver fråga om allt när man träffar en ny läkare, tyckte någon. Knappvalssystem och TeleQ får kritik. Många hinner glömma vilket knappval som gjorde vad. Någon klagar på systemet där man får beskedet att kön är full. Någon efterlyser bättre information om olika avdelningars direktnummer, så att man slipper gå via växeln. Servicen via sjukvårdsrådgivningen 1177 upplevde många som mycket bra, men flera ansåg att köerna till 1177 var för långa. Hemsidan 1177 Vårdguiden ( ansågs i flera grupper innehålla mycket bra information. Men hemsidan är okänd för många. Mer information om den behövs. I en grupp ansåg man att landstingets hemsida inte är tillräckligt användarvänlig och det är svårt att hitta det man söker. Bemötandet i primärvården beror mycket på vilken läkare man träffar, ansåg man i en grupp. I samma grupp ansåg man att tillgängligheten och bemötandet inom sjukhusvården är mycket bra. Ortopeden i Västervik lyfts fram som ett lysande exempel. I en grupp förde man fram idén om en slags snabbkassa för enklare åkommor och problem. Vidare lyftes det fram att vissa patientgrupper inte ska behöva vänta, exempelvis de som fått en cancerdiagnos. Kallelser till screeningar bör genomföras på ett sådant sätt så att de

62 7 som har långt till mottagningen inte behöver åka under vinterhalvåret, ansåg man i en grupp. Ett tänkbart sätt att öka tillgängligheten är att förbättra patienternas möjlighet att använda olika distanslösningar, exempelvis att genom videoteknik på sin hälsocentral vara uppkopplad mot en specialist på sjukhusen. Vilka fördelar och nackdelar ser du med att sjukvården använder modern kommunikationsteknik för att på distans komma patienten närmare? Modern kommunikationsteknik måste vara enkel och individanpassad. Många lyfte fram fördelar med att boka och avboka tid via nätet och den information som finns på 1177.se. I en grupp såg man flera fördelar med vårdplanering via nätet. Även journal som e-tjänst lyftes fram som en viktig förbättring. Förbättringar som man vill se i denna grupp är att resultaten från obemannad provtagningar ska registreras direkt i journalen och att man ska kunna följa sin remiss via nätet. I en grupp tog man upp fördelar med e-hälsa för äldre eftersom många har svårt att resa på egen hand. Fler e-hälsolösningar är en fantastisk vision om det är genomförbart! Men denna grupp tog också upp att det finns en utbildningspuckel. Enkla e-hälsolösningar efterlystes. Landstinget borde försöka utveckla ett eget Landstings- Skype som är lättillgängligt, ansåg man i denna grupp. Att kunna koppla upp sig till sin läkare ansåg en grupp vara en stor fördel eftersom långa resor är besvärligt. Det kanske inte krävs mer än en kontakt på fem minuter, ansåg man i gruppen. I en grupp lyfte man fram problem att förstå den nya tekniken och att de som inte har dator kan få sämre vård. Samma grupp konstaterade att om ett tiotal år har de flesta förmodligen IT-vana och datorer. I flera grupper efterlystes utbildning i den nya tekniken och/eller att man som patient ska kunna få handledning i tekniken av utbildad personal. Att ta blodtryck själv på det sätt man kan göra i både Hultsfred och Ankarsrum ansågs som en utmärkt lösning. Dessutom är det ett bra alternativ eftersom man inte behöver betala någon avgift för blod-

63 8 trycksundersökningen, som man får om den utförs av en sjuksköterska. I flera grupper lyfter man att en satsning på e-hälsa inte får resultera i att den personliga kontakten med vårdpersonal försvinner. Inte heller får man glömma bort den del av befolkningen som av olika skäl inte klarar av den nya tekniken. I en grupp betonade man att personlig kontakt är bättre än att göra allt maskinellt med automatiska mätningar etc. Rätt utnyttjat kan olika former av e-hälsotjänster göra att personlig läkartid frigörs för dem som behöver och efterfrågar den, ansåg man däremot i en annan grupp. I flera grupper lyfter man att en satsning på e-hälsa inte får resultera i att den personliga kontakten med vårdpersonal försvinner. Inte heller får man glömma bort den del av befolkningen som av olika skäl inte klarar av den nya tekniken. I en grupp betonade man att personlig kontakt är bättre än att göra allt maskinellt, till exempel med automatiska mätningar. Rätt utnyttjat kan olika former av e-hälsotjänster göra att personlig läkartid frigörs för dem som behöver och efterfrågar den, ansåg man däremot i en annan grupp. Att många äldre är väldigt ensamma togs upp som ett problem när landstinget ska utveckla olika e-hälsolösningar: Man kan inte ersätta det personliga med ny teknik. Personliga kontakter är viktigt för det psykiska välmåendet också, det händer ihop med det fysiska. Landstinget i Kalmar län vill förbättra sjukvårdens bemötande genom att bland annat bli bättre på att ta tillvara patienternas och de närståendes erfarenheter. Hur vill du att bemötandet och delaktigheten i sjukvården ska fungera för att du som patient ska känna dig nöjd? I en grupp betonade man att det är viktigt att bli respekterad och tagen på allvar. Någon betonade att kommunikationsproblem mellan läkare och patient kan bero på att många, i synnerhet äldre har inställningen att läkaren alltid vet bäst. Patienter måste bli mycket mer medvetna om sin sjukdom/sitt tillstånd och bli bättre på egenvård. Det är mycket viktigt att patienten känner sig vara på samma nivå som läkaren och har lika mycket att bidra med om sin egen sjukdom och hälsa, betonade man i en grupp.

64 9 Någon föreslår att man borde samla alla med viss diagnos till samtals- och informationsmöten, till exempel på hälsocentralerna. Detta skulle öka delaktigheten i och kunskapen om den egna sjukdomen, liksom att det även skulle hjälpa primärvården att få ett bättre kunnande om och en bättre helhetssyn på olika sjukdomar och tillstånd. I en grupp diskuterade man hur dialogen med läkare och annan vårdpersonal kan förbättras. Det gäller att komma ihåg att ställa frågor och att ta plats. Många lyfte fram fördelarna med att ha med en närstående för att klara dialogen med vårdpersonalen. I flera grupper gav man exempel på bra bemötande. En patient berättade: Ifrågasatte min läkare i Västervik. Läkaren verkade inte riktigt säker på om jag skulle opereras eller inte. Det resulterade i att han skulle ta upp det med sina kolleger och återkoppla. Slutade med att det inte blev någon operation. En bra erfarenhet, han lyssnade och konsulterade andra. I en grupp anser man att alla ska kallas till en årlig hälsokontroll när man uppnått en viss ålder. Charmskola för läkare, efterlystes i en grupp. Någon tyckte att man känner sig som luft när personal man möter i korridorerna inte hälsar eller säger hej. Liksom att vårdpersonal ska hälsa när man passerar folk i väntrummet. En patient berättade att hen kände sig delaktig vid senaste inläggningen på ett av länets sjukhus: Det var meningen att jag skulle åka hem, men jag kände mig inte okej. Då sa läkaren att om jag vill stanna en dag till så var det okej. Vet inte om det är ovanligt, men det kändes jättebra och att man var delaktig. Servicen på landstingsbussen lyftes fram som ett exempel på bra bemötande. Att få fika under en lång resa ansågs som en viktig detalj. I en grupp tog man upp gruppen MS-sjuka. På grund av sin sjukdom tappar de förutsättningarna för ett gott socialt liv och isolerar sig. Detta måste mötas bättre än idag. Sjukvården för flyktingar diskuterades i flera grupper. Det fanns de som föreslog speciella hälsocentraler enbart för flyktingar. I en grupp ansåg man att landstinget borde utnyttja utlandsfödd vårdpersonal bättre. Dessa torde ha lättare för att möta flyktingarnas sjukvårdsbehov, ansåg någon.

65 10 I en grupp diskuterades svårigheter att förstå läkare med utländsk bakgrund och att detta skulle vara ett hinder för tillgängligheten. Gruppen ansåg detta var överdrivet och att det fungerade utmärkt att förstå många utländska läkare. Språket är viktig del i bemötandet. Att man inte förstår vad läkaren säger. Dels rent språkligt, dels på grund av fikonspråk. Det kan också vara problematiskt att läkaren inte förstår nyanser i språket och därför inte förstår patienten på riktigt. I en annan grupp diskuterades de öppna planlösningarna för väntrummen och att patientmötet därmed kan bli allt för öppet. Ibland upplevs det integritetskränkande då vårdpersonal inför andra patienter i väntrummet kan meddela en patient om vart man ska gå, vilket kan bli allt för tydligt med vilka problem och åkommor man har. I väntrummen finns det stora öron och stora munnar, sades det. Det har till och med hänt att patienter fått provsvar i väntrummet, inför andra patienter. Man ska inte underskatta det personliga mötet och inte underskatta den integritetskränkning som öppenhet kan innebära som det ser ut på många hälsocentraler idag. Hur tycker du att medborgardialogen ska användas i landstinget för att involvera fler medborgare? Många uttryckte att det är positivt att politiker åker ut för att få kunskap om medborgarnas synpunkter. Någon tycker att det går bra att ställa frågor via internet och i en annan grupp tycker man att det ska finnas förslagslådor på alla hälsocentraler och mottagningar. I en grupp tyckte man att dagens dialog var en bra form för medborgardialog. På frågan hur vi ska kunna nå andra grupper kom förslag på att föreningar som deltar på dessa dialogmöten kan bli ambassadörer för landstingets medborgardialoger, då dessa föreningar rör sig i kretsar med många fler föreningar. Ni måste utnyttja oss mer. I samma grupp ansåg man att landstinget borde bli bättre på att få tillstånd en dialog med olika anhöriggrupper. I flera grupper betonades att det inte är bara äldre som landstinget behöver ha dialog med. Det gäller att hitta lämpliga tider som även passar yrkesverksamma. Någon föreslog besök på större arbetsplatser, fackföreningar, skolor och idrottsföreningar. I en grupp såg man gärna fler informatörer som är ute och berättar

66 11 om länets hälso- och sjukvård för pensionärsorganisationer med flera. I en annan grupp tyckte man att landstinget ska använda kanaler som hushållstidningen och hemsidan för att informera om medborgardialogen. Ett förslag var att bryta ned medborgardialogen till valkretsarna, som ett sätt att hålla medborgardialogen levande i hela länet. E-utbildning i medborgardialog En grupp politiker testade den e-utbildning i medborgardialog som tagits fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). ( Gruppen leddes av medborgarutskottets vice ordförande Madeleine Rosenqvist och dess sekreterare Leif Knutsson. E-utbildningen är tänkt att ge förtroendevalda och tjänstemän grundkunskaper i hur man kan skapa system, struktur och kultur för medborgardialog som en del i styrningen. Utbildningen kan genomföras individuellt eller i grupp. Den består av fem korta moduler och varje modul tar cirka 10 minuter att utföra. Under medborgardialogen i Hultsfred gick gruppen politiker igenom den första modulen i e-utbildningen: Nyttan med medborgardialog. I utbildningen lyfter SKL fram att medborgardialoger utvecklar det politiska uppdraget. Det skapar förtroende, kunskap och demokrati. Förtroende: När man som medborgare får föra fram sina tankar och idéer och vara med och påverka ökar tilliten och förtroendet för det politiska systemet. Kunskap om kommunernas och landstingens komplexa arbets- och ansvarsområden kan bidra till större förståelse för prioriteringar och beslut. En väl genomförd medborgardialog kan också göra att medborgarna känner större engagemang och vill vara med och bli delaktiga i samhällsutvecklingen. Kunskap: Medborgarna är experter på sina levnadsförhållanden och på platser där de bor och vistas. Genom att skapa forum för medborgarnas delaktighet och inflytande ges förutsättningar för utveckling av lokalsamhället och beslut kan baseras på bredare underlag. Att ta tillvara på behov och önskemål leder till bättre beslut. Det är effektivare att efterfråga medborgarnas åsikter innan ett beslut istället för efter ett beslut.

67 12 Demokrati: Demokrati upprätthålls och stärks när flera personer deltar och är medskapande. Det kan bidra till att öka den sociala hållbarheten både i samhället och hos individen. Medborgardialogen skapar större förståelse för de demokratiska processerna. Dialogen väcker också nyfikenhet för den aktuella frågan och intresse för fortsatt engagemang i samhällsfrågor. I grupparbetena lyfte landstingspolitikerna fram att en väl fungerande medborgardialog leder till bättre beslut och ett ökat förtroende för det politiska systemet hos medborgarna. Medborgardialog kan också väcka ett intresse för samhälls- och partifrågor. I en annan grupp lyfte man fram behovet av att inte bara ha en medborgardialog utan att också utveckla dialogen med landstingets patienter. Om landstinget ska kunna utveckla hälso- och sjukvården måste patienternas synpunkter lyftas fram tydligare. Valet av ämnen för medborgardialog lyftes av en annan grupp. Kollektivtrafik och e-hälsa togs upp som viktiga områden, men gruppen betonade att landstinget också måste våga ha medborgardialog inom de områden där vi är sämst. En grupp diskuterade politikernas möjligheter av att verkligen ta tillvara medborgarnas synpunkter. Medborgarnas synpunkter måste därför hämtas in i ett tidigt skede i beslutsprocessen. De områden som väljs för medborgardialog ska vara sådana där politikerna verkligen är beredda att lyssna.

68 SKRIVELSE Datum Dnr Sida 1 (1) Landstingsfullmäktige Medborgardialoger under 2016 För kännedom överlämnas härmed två rapporter om de sex medborgardialoger som genomförts under år Medborgardialogerna har genomförts av medborgarutskottet, delegationen för sjukhusvård och regionsjukvård och delegationen för primärvård och tandvård. Av rapporterna framgår att övervägande delen av medborgarna är positiva till länets hälso- och sjukvård. De anser att länets sjukvård i stort fungerar bra, att de blir bra bemötta och möts av omtanke och värme. Synpunkter framkommer om brister i läkarkontinuitet och i tillgänglighet. Patienterna vill få vård snabbt och träffa samma läkare varje gång. Många betonar att trygghet kräver kontinuitet. I alla åldrar finns en positiv grundinställning till olika e-hälsolösningar. Men många betonar dock att de personliga kontakterna inte får minska på grund av landstingets satsning på e-hälsa. Jonas Hellberg Ordförande medborgarutskottet Madeleine Rosenqvist Vice ordförande medborgarutskottet Bilagor 1. Medborgardialoger Medborgardialog Hultsfred 23 februari 2016 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

69 Ärende 8

70 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Valfrihetssystem inom allmäntandvård barn och ungdomar 3-22 år Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar att införa ett valfrihetssystem enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem ( LOV ) för ackreditering av offentliga och privata utförare av allmäntandvård för barn och ungdomar 3-22 år. Landstingsdirektören får i uppdrag att genomföra införandet av valfrihetssystemet att gälla från och med den 1 april Landstingsdirektören får i uppdrag att ta fram avtal samt ersättningsnivåer för beslut av landstingsfullmäktige. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt möte den 18 maj 1999, 72 att samtliga barn och ungdomar (3-19 år) i länet och/eller deras vårdnadshavare ges möjlighet att fritt välja tandläkare. Verksamheten utvärderades under våren och sommaren 2002 och resultaten visade att verksamheten fungerade väl. Landstingsfullmäktige beslutade därför vid sitt möte den november 2002, 109, att det fria valet av tandläkare inom barn- och ungdomstandvården skulle gälla fortsättningsvis. Sedan dess har alltjämt möjligheten att fritt välja tandläkare bland länets privata tandläkare och Folktandvården funnits för den aktuella patientgruppen. Då vissa förändringar aktualiserats i nu gällande avtal bl.a. med anledning av att ytterligare patientgrupper framöver kommer att omfattas av förmånen enligt politiska beslut samt att nu gällande avtal har en bortre, tidsmässig gräns avseende avtalstiden aktualiseras ny kontraktering av utförare i någon form. Tandvården avses kunna utföras av en privat vårdgivare eller inom Folktandvården, och inom ramen för ett valfrihetssystem enligt LOV kommer det råda valfrihet kring vem som ska utföra vården. Då det utöver Folktandvården förväntas kontrakteras ett förhållandevis stort antal externa, privata utförare bedöms att ett flexibelt valfrihetssystem enligt LOV vore den mest ändamålsenliga och lämpliga formen för detta. Fördelarna med ett valfrihetssystem enligt LOV är bl.a. att patientens fria val blir huvudprincipen så att patienterna fritt väljer bland de ackrediterade utförarna. Vidare kan utförare kontrakteras löpande under avtalstiden inom Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

71 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) ett valfrihetssystem till skillnad från ett sedvanligt upphandlingsförfarande, vilket innebär att marknaden inte låses för framtida aktörer såsom t.ex. mindre, nystartade privata vårdgivare under avtalstiden som föreslås bli cirka två år med möjlighet till ytterligare förlängning. Valfrihetssystemet föreslås träda i kraft den 1 april En tydlig uppföljning av eventuella vårdvalsavtal inom det tilltänkta valfrihetssystemet och dess konsekvenser kommer att utföras av Beställarenheten. Sofia Hartz Beställarchef

72

73 Ärende 9

74 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Sammanträdesplan 2018 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för 2018 enligt följande: 1 mars, 30 maj, 3 oktober, 15 oktober och den november. Bakgrund Enligt 5 kap 7 kommunallagen (1991:900) bestämmer fullmäktige när ordinarie sammanträde ska hållas. Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning håller fullmäktige sammanträde fyra gånger varje år på dag och tid som fullmäktige bestämmer. Förslag till sammanträdesplan 2018 avseende landstingsfullmäktige har upprättats inom kanslienheten, landstingsdirektörens stab. Förslag till datum är 1 mars, 30 maj, 3 oktober, 15 oktober och den november. Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

75 Ärende 11

76 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Tanvårdsförvaltningen Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 20/2016 om anpassning av gällande tandvårdstaxa till allmän medicinsk vårdtaxa Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 20/2016 om anpassning av gällande tandvårdstaxa till allmän medicinsk vårdtaxa med redovisat yttrande från tandvårdsförvaltningen. Bakgrund I medborgarförslag 20/2016 föreslår Eva-Maria Helgesson att gällande tandvårdstaxa anpassas till allmän medicinsk vårdtaxa. Tandvårdsförvaltningen har yttrat sig över förslaget. Av yttrandet följer att det krävs ett riksdagsbeslut om lagändring för att tandvården ska innefattas i den allmänna sjukförsäkringen. Moa Eriksson Handläggare Bilagor 1. Medborgarförslag 20/2016 om anpassning av gällande tandvårdstaxa till allmän medicinsk vårdtaxa. 2. Yttrande över medborgarförslag 20/2016. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

77 YTTRANDE Sida 1 (1) Tandvårdsförvaltningen Datum Diarienummer Landstingets kanslienhet Yttrande över medborgarförslag 20/2016 om anpassning av gällande tandvårdstaxan till allmän medicinsk vårdtaxa Eva-Maria Helgesson har i medborgarförslag 20/2016 föreslagit att gällande tandvårdstaxa anpassas till allmän medicinsk vårdtaxa. Det statliga tandvårdsstödet regleras i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd samt tillhörande förordning (2008:193). Stödet är utformat med ett högkostnadsskydd för att begränsa kostnaderna för de som har behov av omfattande tandvårdsinsatser. I tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) författningssamling (TLVFS 2008:1) framgår vilka tandvårdsåtgärder som berättigar till ersättning efter en så kallad tandvårdstaxa. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar vilka åtgärder som tandvårdstaxan ska innehålla och beslutar om ett så kallat referenspris per åtgärd, vilket är grund för högkostnadsskyddet. Landstingsfullmäktige har att fatta beslut om vilket pris som ska gälla per åtgärd för Folktandvården utifrån referenspris och de kostnader Folktandvården har för sina tandvårdsinsatser. Men landstingsfullmäktige kan inte besluta om vilka priser privattandvården ska ha. Om tandvårdskostnaderna för den enskilde ska ersättas i form av en sjukvårdskostnad för alla invånare krävs därför ett riksdagsbeslut om lagändring så att tandvård innefattas i den allmänna sjukförsäkringen. Anders Nylander Tandvårdschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

78

79 Ärende 12

80 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 4/2017 Större tandvårdsbidrag till personer över 70 år Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 4/2017 om större tandvårdsbidrag till personer över 70 år med redovisat yttrande. Bakgrund I medborgarförslag 4/2017 föreslår Torvald Wahlström att större tandvårdsbidrag ska ges till personer över 70 år. Yttrande Landstinget har ansvar för att ge tandvårdsbidrag till de mest behövande och har därmed tre tandvårdsstöd: N-tandvård: Nödvändig tandvård, krävs ett omfattande omvårdnadsbehov eller en pågående insats enligt lagen om LSS för att kunna vara berättigad till detta och intyg utfärdas av speciella utfärdare. F-tandvård: tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning, krävs ett särskilt läkarintyg som intygar sjukdomen eller funktionsnedsättningen som sedan bedöms av vår bedömningstandläkare innan godkännande. S-tandvård: innebär tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under kortare tid. Man kan också söka särskilt tandvårdsbidrag för vissa åkommor, detta administreras av försäkringskassan. Då ett allmänt tandvårdsstöd utifrån ålder inte automatiskt skulle rikta sig till de med störst behov måste patienten ingå i någon av kategorierna ovan för att kunna få ekonomisk hjälp med sin tandvård. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

81 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Sofia Hartz Beställarchef Bilagor Medborgarförslag 4/2017 Större tandvårdsbidrag till personer över 70 år.

82

83 Ärende 13

84 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 6/2017 om att utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län genom vårdavtal Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 6/2017 om att utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län genom vårdavtal. Bakgrund I medborgarförslag 6/2017 föreslår Julio Heumann Bauer, Kalmar, att Landstinget i Kalmar län ska tillåta etablering av privata vårdgivare med vårdavtal genom ett administrativt snabbspår för läkare som vill jobba i egen regi. Landstinget har idag vårdavtal med flera specialister. Vårdavtalen är inom områdena: allmänmedicin, radiologi, kirurgi, urologi, ögon, hud, gynekologi, ortopedi, plastikkirurgi och psykiatri. Utöver det har landstinget också avtal med tandläkare, sjukgymnaster/fysioterapeut samt naprapat. Att ansöka om vårdavtal måste hanteras inom ett större perspektiv än enbart det enskilda avtalet. Hänsyn till verksamheten behöver tas då samma budget ska räcka till att finansiera både den befintliga verksamheten, med krav på till exempel jourlinje, och ett nytt vårdavtal. Finns det ett behov att stödja verksamheten med hjälp av vårdavtal är landstinget skyldig att utlysa avtalet genom offentlig upphandling (landstinget har i skrivande stund en annons ute för just ett sådant avtal). När ett behov uppstår och landstinget anser att ett vårdavtal skulle stödja verksamheten och utöka tillgänglighet går processen relativt snabbt men samtliga ovanstående skyldigheter gör det svårt att tillämpa ett allmänt snabbspår enligt förslaget. Ovanstående process kan emellertid tydliggöras på ett bättre sätt och därför kommer hemsidan att uppdateras med tydligare information om vad som gäller. Sofia Hartz Beställarchef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

85 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilaga Medborgarförslag 6/2017 Utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län.

86 LANDSTINGET I KAlMAR län Medborgarförslag: Utvidga läkartillgängligheten i Kalmar län Bakgrund: INK "J:0:). 0 - D.nr... l.... =:... HX'DlÄGGES AV, 1 lti «'t;-,{,'c se t'\ KOPIA Till.. Vi står inför stora utmaningar när det gäller sjukvård till invånarna. Det råder en stor brist pa spec1ahstlakare i hela Sverige. Inte minst i Kalmar Län. Invånarna i Kalmar län har rätt till lika god vård som alla andra i Sverige. Länet ligger lite avsides och det är svårt att rekrytera specialkompetens (specialistläkare). Det finns läkare som bor i Kalmar och som kan tänka sig jobba i Kalmar, men vill jobba privat av olika skäl exempelvis för att kunna styra sitt engagemang själva. Man behöver pragmatiska lösningar borta från ideologiska låsningar när ett behov uppstår trots intensiva ansträngningar från landstingets sida att locka specialister till Kalmar, och när man vill söka sig bort från ett dyrt hyrläkarsystem. Ett sätt att söka sig bort från hyrläkarsystem är att upprätta ett s.k. vårdavtal med de läkare som vill etablera sig i länet och som inte vill arbeta i landstingets regi. De brukar ha egen väl utrustad privatmottagning med egen sköterska. Det är alltså ett vårdbolag. LKL (Landstinget i Kalmar län) debiteras enligt en nationellt fastställd tariff för varje gjord definierad vårdinsats. Görs ingen vårdinsats kostar det inte LKL någonting till skillnad från hyrläkare som anlitas genom bemanningsföretag och debiteras per närvarotimme. Att ha en läkare som jobbar med vårdavtal har följande fördelar: Alternativ vård vid sidan av sjukhuset och valfrihet för de patienter som önskar. Avlastning av patienttryck på sjukhuset. Ökar tillgänglighet då läkare kan ta patienter utanför den normala arbetstiden Ger hög kontinuitet i patient- läkar- relationen vilket väsentligt ökar vårdkvaliteten. Särskilt jämfört med en hyrläkarlösning. Minskade kötider för patienter. Sjukvården eftersträvar vårdgarantin på bekostnad av tider till återbesök. Det är viktigt att kroniskt sjuka som t.ex. reumatologpatienter snabbt får återbesök. Kunna avlasta sjukhusen i länet (Oskarshamn/Västervik ) Utgör ett resurstillskott som ökar flexibiliteten och minskar sårbarheten på mottagningen. Läkarna på sjukhusen har också andra uppgifter som jour, handledning, utbildning mm. På privatkliniken är man alltid tillgänglig för vård. Skapar arbetstillfälle då de privata mottagningarna också har andra personer som är anställda för att hålla verksamheten igång. Vårdavtal är ett beprövat system som numera finns inom flera specialiteter i länet, t.ex. ögon, urologi, gynekologi och ortopedi. Det finns vissa verksamheter där detta helt saknas i Kalmar idag och som skulle lämpa sig extra bra som öppen, ickesjukhus ansluten, vård t.ex. reumatologi. Därför föreslå jag följande: Att vara mindre restriktiv och tillåta etablering av privata krafter under ett s.k. vårdavtal genom att etablera ett administrativt snabbt och enkelt spår för de läkare som vill jobba i egen regi (Jämför med det så kallade snabb-spår som finns i säkerhetskontroller på flygplatser), och publicera denna möjlighet i etablerade läkartidningar. Diskutera detta alternativ på politisk nivå i landstingsfullmäktige. M d vänl a hälsningar., - c..;i-c P r:/' lio Heumann Bauer Villagatan Kalmar E-post: julio.heumann.bauer@telia.com

87 Ärende 14

88 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Planeringsenheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp - de sköldkörtelsjuka med hänvisning till landstingets pågående arbete med nationellt kliniskt kunskapsstöd inkluderat framtagande av lokala tillägg kring exempelvis vårdnivå. Bakgrund I motion 1/2017 föreslår Sverigedemokraterna avseende patientgruppen de sköldkörtelsjuka bland annat att de sker en översyn av kunskapsnivåer och arbetsstrukturer, att det skapas riktlinjer för vård och behandling och att patienterna involveras vid skapandet av dessa. Landsting och regioner etablerar för närvarande en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan. Genom att etablera en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. En viktig plattform och infrastruktur för att skapa förutsättningar för detta är Nationell kliniskt kunskapsstöd. Detta stöd syftar till att i ett första steg förse vården med enkelt tillgängligt nationellt kunskapsstöd, i form av diagnos- och behandlingsrekommendationer. För att det nationella kliniska kunskapsstödet ska utgöra bästa möjliga stöd till vårdprofessionerna finns möjlighet att genom så kallade lokala tillägg beskriva praktiskt vem som gör vad i det egna landstinget. Under 2017 pågår ett arbete i landstinget med framtagande av sådana lokala tillägg. I kunskapsstödet återfinns riktlinjer för såväl över- som underfunktion i sköldkörteln och i arbetet med de lokala tilläggen kommer överenskommelser tas fram av representanter från landstingets primär- och sjukhusvård kring hur och av vem dessa tillstånd ska handläggas. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara motionen med att hänvisa till pågående arbete på området. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13, Kalmar Telefon vx Bankgiro

89 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka.

90

91 Ärende 15

92 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Referens Sida 1(2) Landstingsfullmäktige Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare med hänvisning till vad utvecklings- och folkhälsoenheten redovisar. Bakgrund I motion 4/2017 föreslår Pierre Edström, Liberalerna, att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda ett införande av hjärtstartardrönare i vårt län samt att landstingsdirektören får i uppdrag att se över inom vilka fler användningsområden som drönare skulle kunna bidra till att utveckla hälsooch sjukvården i Kalmar län. Hjärtstartardrönare är en flygande farkost som kan fjärrstyras dit hjärtstartshjälp behövs. Det är ett samverkansprojekt mellan SOS Alarm och räddningstjänsten. Drönarsystemen utplaceras på brandstationer för omedelbar utlarmning. SOS Alarm följer drönarens framflygning. Det är av yttersta vikt att identifiera åtgärder som har god effekt för invånare som drabbats av hjärtstopp såväl i glesbygd som i tätort i Kalmar län. Det finns i dagsläget ett par vetenskapliga studier publicerade. Det finns ett svenskt drönarprojekt i ett tidigt stadie där de söker tillstånd och utvecklar teknik för snabbare defibrillering med en hjärtstartare. Avsikten är att utvärdera effekten i glesbygd och tätort. Hypotesen är att hjärtstartardrönarna minskar tiden till defibrillering framförallt i glesbygd och därigenom ökar överlevnadschansen. Systemet är redo för uppstart först om ett par år. Då projektet är relativt nystartat kommer det att ta ett par år innan det blir aktuellt att använda konceptet annat än i studieform. Det finns inga uppgifter på vad denna investering kan komma att kosta. Vi behöver invänta de nationella forskningsresultaten efter driftsättning av systemet för att kunna fatta beslut. Landstinget i Kalmar län inväntar resultaten av studien och kommer att följa Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

93 Landstinget i Kalmar län Datum Referens =4 Sida 2(2) den nationella forskningen gällande hjärtstartardrönare och eventuella ytterligare användningsområden för drönarassistans. Med hänvisning till ovanstående text och bilagor föreslås landstingsfullmäktige anse motionen besvarad. Lollo Olausson Verksamhetsutvecklare Magnus Persson Utvecklingsdirektör Bilagor 1. Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare. 2. Claesson A UAV in OHCA October Claesson A et al Drones.

94

95 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 DOI /s ORIGINAL RESEARCH Unmanned aerial vehicles (drones) in outof-hospital-cardiac-arrest Open Access A. Claesson 1*, D. Fredman 1, L. Svensson 1, M. Ringh 1, J. Hollenberg 1, P. Nordberg 1, M. Rosenqvist 2, T. Djarv 1, S. Österberg 1, J. Lennartsson 3 and Y. Ban 3 Abstract Background: The use of an automated external defibrillator (AED) prior to EMS arrival can increase 30-day survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) significantly. Drones or unmanned aerial vehicles (UAV) can fly with high velocity and potentially transport devices such as AEDs to the site of OHCAs. The aim of this explorative study was to investigate the feasibility of a drone system in decreasing response time and delivering an AED. Methods: Data of Global Positioning System (GPS) coordinates from historical OHCA in Stockholm County was used in a model using a Geographic Information System (GIS) to find suitable placements and visualize response times for the use of an AED equipped drone. Two different geographical models, urban and rural, were calculated using a multi-criteria evaluation (MCE) model. Test-flights withanaedwereperformedontheselocationsinruralareas. Results: In total, based on 3,165 retrospective OHCAs in Stockholm County between , twenty locations were identified for the potential placement of a drone. In a GIS-simulated model of urban OHCA, the drone arrived before EMS in 32 % of cases, and the mean amount of time saved was 1.5 min. In rural OHCA the drone arrived before EMS in 93 % of cases with a mean amount of time saved of 19 min. In these rural locations during (n = 13) test flights, latch-release of the AED from low altitude (3 4 m) or landing the drone on flat ground were the safest ways to deliver an AED to the bystander and were superior to parachute release. Discussion: The difference in response time for EMS between urban and rural areas is substantial, as is the possible amount of time saved using this UAV-system. However, yet another technical device needs to fit into the chain of survival. We know nothing of how productive or even counterproductive this system might be in clinical reality. Conclusions: To use drones in rural areas to deliver an AED in OHCA may be safe and feasible. Suitable placement of drone systems can be designed by using GIS models. The use of an AED equipped drone may have the potential to reduce time to defibrillation in OHCA. Keywords: Cardiac arrest, EMS, Defibrillation, AED, UAV, Drone Background Out-of-hospital-cardiac-arrest (OHCA) is one of the leading causes of death in Europe, affecting about 300,000 people annually [1]. Emergency medical services (EMS) in Sweden report approximately 5,000 cases of OHCA each year to the Swedish registry for cardio-pulmonary resuscitation (SRCR) in which cardio-pulmonary resuscitation (CPR) * Correspondence: Andreas.claesson@ki.se 1 Department of Medicine, Karolinska Institutet, Solna Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden Full list of author information is available at the end of the article was initiated [2]. It has previously been shown that early defibrillation in OHCA increases survival. Nevertheless, in rural areas there is usually an increase in distance due to prolonged response time for EMS and thereby a delay to first shock, which has a direct negative association to survival [3]. Dual dispatch using fire departments or police has been shown to shorten the response time and increase survival; however, the effect on 30-day survival is most significant in urban or downtown areas as compared to rural. Bringing an AED to the scene within its first minutes can dramatically increase survival [4] The Author(s). Open Access This article is distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License ( which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license, and indicate if changes were made. The Creative Commons Public Domain Dedication waiver ( applies to the data made available in this article, unless otherwise stated.

96 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 2 of 9 A novel way of decreasing the delay from collapse to first shock in areas with long EMS response time could be to use a drone equipped with an AED. Drones may increasingly be used in the future by EMS for delivery of medical equipment, in major incident situations or for video surveillance [5, 6]. Simulation studies have found that the use of drones in emergency settings is most efficient and effective when flown on auto-pilot as compared to manual navigation [7]. Limitations in wind, flight endurance, payload and regulations need to be ensured for safe drone usage [8]. There is a large potential for many possibilities to use drone systems to transport and deliver an AED in cases of OHCA. The aim of this explorative study was to describe the potential benefit of a drone system to decrease the response time in OHCA in two different theoretical models. The second aim was to investigate the practical use of a drone for delivering an AED applied on historical OHCA, i.e. to describe safety and efficacy by using this kind of new system. Methods The analysis for this study consisted of two main subsections: analysis of suitable drone placement using GISmodels and delivery test-flights on these sites with a UAV system. Stockholm County This explorative study was carried out in Stockholm County, Sweden, which covers a total area of 6,488 km 2 and has a population of 2,224,156 inhabitants, producing an average density of 343 individuals/km 2 [9] The county consists of both rural areas with <250 inhabitants/km 2 and downtown areas in the city centre with 6000 inhabitants/km 2 [4]. The incidence of OHCA in Stockholm County is 46/ 100,000 per year. Four dispatch centres receive emergency 112 calls originating in Stockholm County and dispatch 58 ambulances during daytime and 38 at night. The EMS operates a two-tier system providing ALS treatment and is staffed with mainly registered nurses with university paramedic training. Dual dispatch parallel to EMS dispatch is carried out by police and fire departments [10]. In OHCA cases in Stockholm County presenting with a shockable rhythm, the median response time from collapse to defibrillation was 11 min, and survival to 30 days was 31 % for EMS cases versus a 70 % survival rate if a public AED was used prior to EMS arrival [10]. Analysis of optimal drone placement using GIS-models A spatial analysis of optimal drone placement was performed using geographic information system (GIS) tool ArcMap, and ArcGIS 10 [11] was used to analyse and visualize the results. Each area on a raster layer covering a map of Stockholm County was given a value based on EMS delay and incidence of OHCA. This raster with interpolated values was produced from EMS delay times and was weighed against a raster created from the density of previous validated non-crew witnessed OHCA cases with a presumed cardiac etiology reported to SRCR in Stockholm County. A Point Density (PD) tool counted the number of OHCA within several distinct areas providing a raster layer giving values representing the density. Inverse distance weight interpolation (IWD) is an additional tool that creates a raster from a point layer; it was used on the OHCA layer with EMS delay as input, Fig. 1. Multi-criteria evaluation (MCE) is a spatial tool that was used to evaluate the most suitable placement of UAVs by integrating these different layers and ranking the importance of each layer. Every layer is multiplied by a weight which adds up to 1. Calculations of suitable drone placement were based upon two alternative scenarios. Urban locations 50/50 weighting, Fig. 2 In order to find suitable placement for the drones, this MCE model favoured EMS delay and OHCA incidence equally and gave these factors 0.5 weight points each. Rural locations 80/20 weighting, Fig. 3 In order to find suitable placement for the drones, this MCE model gave 0.8 weight points to EMS delay and 0.2 weight points to OHCA incidence, favouring a more extensive EMS delay in addition to a presumed low OHCA incidence. Each circle on the map was given a 10 km radius from the suitable location, equalling an 8.5 min UAV flight time (70 km/h). Test flights In Sweden the use of drones by civilians is restricted; they can not be operated beyond a pilot s range of sight [12]. Test flights within the pilot s range of sight were therefore carried out in the rural areas calculated with data based on historical OHCA in the archipelago surrounding Stockholm County. Two different eight-rotor class 2 UAVs from HEIGHT TECH GmbH & Co. KG company (DE) were used. These were operated by two licensed UAV-pilots and flown in manual flightcommand mode. The UAV had a maximum velocity capacity of 70 km/h, with a maximal range of 10 km. The drone was modified with two latches holding the AED in place which could be opened remotely by the pilot. The AED was also prepared with a small parachute which unfolded after the opening of the latch-release.

97 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 3 of 9 Fig. 1 EMS response time in OHCA, Stockholm County Ambulance arrival time in minutes, Stockholm County Non-crew witnessed, cardiac etiology, n = 4,385 cases For delivery of the AED, three different techniques were tested: (1) dropping the AED from the UAV using a parachute technique from high altitude, minimum 25 m, (2) dropping the AED from the UAV at an altitude of 3 4 m with a remote release system that included two latches holding the AED in place, Fig. 4, and (3) landing the UAV onsite. Visual data on performance of the UAV was gathered in a structured protocol alongside meteorological data by the pilots and researchers. Basic performance of flying, hovering, delivery and landing on-site with an AED attached to the UAV was evaluated by the pilots and researchers after each flight. The AED was attached to a CPR-manikin post-delivery. Visual inspection was used

98 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 4 of 9 Fig. 2 Suitable placement of UAV in an urban setting using a 50/50 weighting. Optimal placement of UAV, using a 50/50 weighting alternative. OHCA cases n = 3,041 between in Stockholm County within a 10 km radius of point from optimal placement of UAV. Location #10 coincides with location #1 and was therefore excluded from visualisation in this figure to evaluate the AED alongside tests of functionality in terms of attaching and starting the AED. AED system The AED, (Schiller AG - FRED easyport ) weight 490 g with additional supplement case had a total weight of 1 kg and was attached under the UAV. Results Finding the best suitable placement of UAV A total of n = 7,256 OHCA cases were reported in Stockholm county between Out of these n = 4,385 OHCA non-crew witnessed cases with presumed cardiac etiology were included in the theoretical GIS model and were available for analysis (see Fig. 5). In total, n = 20 suitable locations covering n = 3,165 cases

99 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 5 of 9 Fig. 3 Suitable placement of UAV in rural setting using an 80/20 weighting. Optimal placement of UAV, using an 80/20 weighting alternative. OHCA cases n = 124 between in Stockholm County within 10 km radius of point from optimal placement of UAV (72 % of all cardiac OHCA) were identified by using this identification method. All OHCA cases where plotted within the reach of these twenty simulated UAV locations. In urban cases (n = 3,041), 69 % of all cardiac OHCA with presumed shorter EMS delay and higher OHCA incidence, giving EMS delay time and OHCA incidence the same value (50/50 weighting), ten suitable locations for the UAV were found, primarily in the city centre (see Fig. 2). The UAVs were predicted to arrive before EMS in 32 % of OHCA cases, and the mean time saved by using a UAV was estimated to be 1.5 min (see Table 1). In rural cases (n = 124), 3 % of all cardiac OHCA with longer EMS delay and low OHCA incidence, giving more value to a more extensive delay in EMS response time (80/20 weighting), ten other suitable locations for drone placement were found, all in remote areas (see Fig. 3). In this model, the UAV were predicted to arrive before EMS in 93 % of cases with a mean amount of time saved of 19 min (see Table 1).

100 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 6 of 9 Drone delivery test flights Manual test flights with AED equipped UAV (n = 13) were performed on recommended historical OHCA locations to evaluate the appearance of the UAV when carrying an AED (see Fig. 4). With the use of video link and flight data, pilots were able to safely control the UAV without disturbances in manoeuvrability. Drone delivery of the AED Three different techniques for the drone to deliver the AED were tested. The best methods of delivering the AED were found to be the use of a latch-release from low altitude (3 4 m) and landing the UAV on flat ground. In delivering the AED on site, these were both safe for bystanders and superior to parachute release. When using a parachute-release method (n = 1) winddrift caused uncertainty about where the AED would land. When using a latch-release method (n =6) at an altitude of 3 4 m, the bystander could fetch the AED as it released. The AED was fully functional and tested on a CPR-manikin (see Fig. 4). Landing the UAV (n =6) on flat hard ground was a good alternative, in order to reduce risk for damage to bystanders eager to intervene, the rotors were shut off before bystanders approached the UAV. The AED was fully functional after landing on-site. No injuries were caused to bystanders, environment or to the drone itself. Fig. 4 AED delivery using an UAV system. Delivery of an AED in simulated OHCA from 3 m altitude using latch-release from an UAV Discussion This both theoretical and practical study explores a novel method for delivering an AED to the scene of an OHCA by using a drone. We calculated suitable locations for UAVs equipped with an AED in a major Fig. 5 Flowchart of included cases. Flowchart of included cases. Final GIS analysis for optimal placement of UAV, n = 20 locations is based on non-crew witnessed cases with presumed cardiac etiology, n = 3,165 cases

101 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 7 of 9 Table 1 Potential of an UAV system for delivery of an AED in OHCA Urban, 50/50 weighting UAV, simulated maximum delay (min) EMS, delay (min) b UAV before EMS (min) b UAV before EMS (%) Location #: 1 (471,1122) a 8,5 8,5 (0 93) 0 30 % 2 (368,864) 8, % 3 (250,710) 8,5 8 (0 93) - 0,5 26 % 4 (323, 621) 8,5 9 (1 77) 0,5 34 % 5 (359,589) 8,5 9 (0 93) 0,5 39 % 6 (293,366) 8,5 10 (0 86) 1,5 44 % 7 (5,0) 8,5 31 (14 44) 22,5 100 % 8 (12,0) 8,5 24 (13 46) 15,5 100 % 9 (3,0) 8,5 32 (18 43) 23,5 100 % 10 (454,1095) 8,5 8 (0 76) - 0,5 29 % Total, (2538,5367) 32 % Rural, 80/20 weighting UAV, simulated maximum delay (min) EMS, delay (min) b UAV timesaving (min) UAV before EMS (%) Location #: 1 (5,0) 8,5 31 (14 44) 22,5 100 % 2 (3,0) 8, (12,0) 8,5 29 (13 46) 20,5 100 % 4 (21,0) 8,5 29 (19 43) 20,5 100 % 5 (14,1) 8,5 30 (11 81) 21,5 93 % 6 (23,1) 8,5 21 (11 62) 12,5 96 % 7 (4,1) 8,5 23 (9 40) 14,5 80 % 8 (3,0) 8,5 38 (6 82) 29,5 100 % 9 (15,1) 8,5 23 (5 41) 14,5 94 % 10 (24,6) 8,5 20 (3 54) 11,5 80 % Total, (124,10) 93 % a Numbers within parenthesis: (OHCA with UAV arrival before EMS vs OHCA with EMS arrival before UAV). Calculations based on suitable placements using a 50/50 vs an 80/20 weighting scenario, 8.5 min flight-time, UAV in 70 km/h velocity. Several cases are found within one or more UAV-locations, radius of each location 10 km b Mean delay (minutes) from call to arrival of EMS metropolitan area such as Stockholm county and in areas with substantial EMS delay. The use of an UAV in rural areas to deliver AED in OHCA may be safe and feasible. By using a GIS model [11] suitable placement of UAV systems can be designed and the use of an AED equipped UAV may potentially reduce time to defibrillation in OHCA. Suitable placement of UAV and potential reduction in response time With the use of data on EMS delay in response times as well as GPS-coordinates from retrospective OHCA cases, remote geographical areas can now be visualized. In remote areas with prolonged EMS response time (>20 min), the UAV might have real advantages in comparison to EMS in that a UAV may deliver an AED several minutes prior to EMS arrival. In contrast to our findings Pulver et al. estimated that a coverage of 80 % was met within one minute by placing drones at EMS-stations in an urban setting [13]. We believe this is optimistic and that the most significant time benefit will most certainly be found in rural areas, although the incidence of OHCA is less frequent than in urban areas. It is however important to take into account that a decrease in response time from ten minutes to seven minutes is less effective than one that goes from six minutes to three [4]. The difference in response time for EMS between urban and rural areas is substantial, as is the possible amount of time saved using this UAV-system. Changes in demographics over the year point out the need for a complement to EMS in rural areas. The suggested rural areas in this paper are largely inhabited in the summer time by people on vacation. Fire stations and sea-rescue stations in rural areas are reasonable alternatives for hosting such a system. For implementation to be feasible, UAVs need to be implemented into the context of current jurisdiction,

102 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 8 of 9 technological possibilities and existing search-and-rescue (SAR) infrastructure. Although time from call to dispatch has been set to zero for the UAV system, thus excluding time to recognition of the OHCA and dispatch, preliminary testing has shown that technical activation of the UAV (launch into the air) from the dispatch centre could be feasible within 10 s as compared to land-based EMS which can take up to 90 s in priority 1 cases. Helicopter emergency medical services (HEMS) which usually take up to 5 min before they are airborne. We believe that safety features, navigational planning and delay in seeking authorization from aviation authorities will be the main obstacles for this kind of system to be effective. Transportation of the AED Previous testing of using UAV to transport medical products such as laboratory specimens has shown it is possible that the accuracy of samples can be completely unaffected by a test flight [14]. A change in legislation, implementation of a transponder, collision warning systems sound and lights, a delivery system, as well as a stable radio-link are all needed if a UAV is to be flown by automated means and out of a pilot s visual range. Optimally UAVs should be deployed automatically with dual dispatch alongside EMS, and navigated via map-support. In commercial areas or in rescue scenarios, future autonomous flights can alleviate task interference and reduce the workload in the host/ operating system [8]. An alternative to automated flights is to have a designated pilot requesting flight permission for an UAV that can be flown manually with a videolink. Delivery of the AED During delivery of the AED onsite, we generally believe there is a risk the AED may be damaged when dropped to the ground or into an aquatic environment. Precautions needs to be taken in order to avoid causing harm to bystanders or the environment. The latch-release technique from 3 4 m height presents low risk of people being hurt from the rotors of the UAV. Adequate packaging of the AED may be needed, Fig. 4. Landing onsite is a preferable alternative for delivery. Optimally on flat ground using appropriate collision warning sensors as well as lights and sounds to attract attention. Bystanders onsite should be informed of incoming UAVs by the dispatch centre and instructed on how to locally enact appropriate safety measures. The dispatcher should not risk interrupting CPR; rather it should wait and inform the bystander once an AED is available in the vicinity. One could also consider deploying a drone in cases with two bystanders. Propellers should be shut off after landing, and AEDs should be placed on top of the drone, a more intuitive location for easy bystander access. Notwithstanding, modes of delivery need to be further evaluated in order to find a safe procedure for both AED and bystanders. Implementation A majority of all OHCA cases with a presumed cardiac etiology present with ventricular fibrillation (VF) during the first minutes and early defibrillation is the key intervention. Non-cardiac cases may as well present with a shockable rhythm. [4, 10] The rural cases can theoretically be reached by a UAV within 8.5 min from dispatch. Data from the SRCR suggest that 30-day survival rates in these cases can reach % if defibrillation is carried out between 7 10 min, as compared to 0 8 % with an EMS delay of more than 21 min [2]. We believe that although the AED is not immediately present, the drone system can compensate for the EMS or HEMS delay. The general public seems to have a neutral opinion regarding the risk involved with using UAVs; the risk is viewed as comparable to those of using existing manned aerial vehicles [15]. Implementing a new system such as this in addition to dual or even triple-dispatch in OHCA probably introduces new problems in the time-critical interaction between dispatcher, EMS and bystanders. Yet another technical device needs to fit into the chain of survival. We know nothing of how productive or even counterproductive this system might be in clinical reality. Current legislation today, however, restricts UAV flights for the purpose of delivering an AED that occur out of the range of pilots sight. Technical innovations and further studies on automated UAV-alert is needed to accurately deploy such a device with ensured safety and without delay. Presuming that legal and technical requirements are met, we nevertheless believe that an autonomous dispatched UAV may have great potential in reducing time to first defibrillation. Limitations We have only used data on OHCA from non-crew witnessed presumed cardiac etiology. Inclusion of noncardiac cases would have resulted in more cases perhaps altering results. Data on UAV delays are simulations and not directly comparable to EMS response times as they lack time from call to dispatch and delay in landing procedures. There were missing data in 2 locations Urban 2 and Rural 2. However, calculations are based on the maximum UAV delay 8.5 min, in many cases delay would probably be shorter than shown here. For GIS analysis, weighting alternatives of 50/50 and 80/20 were

103 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 9 of 9 used. Other weighting alternatives would have resulted in different suggested locations. As each UAV location covers a radius of 10 km, several OHCA cases in the analysis are overlapping. Data from a limited number of test flights regarding delivery of AED are the subjective experiences of the researchers and are not based upon quantitative data. The UAV used in test flights is just one of the many that are currently available and therefore perhaps may not be the most suitable. A different UAV system would have provided us with different conditions and perhaps altered results. Conclusions To use drones in rural areas to deliver an AED in OHCA may be safe and feasible. By using GIS models suitable placement of drone systems can be designed. The use of an AED equipped drone may have the potential to reduce time to defibrillation in OHCA. Abbreviations AED: Automated external defibrillator; CPR: Cardio-pulmonary resuscitation; EMS: Emergency medical services; GIS: Geographical information systems; GPS: Global positioning systems; IWD: Inverse distance weight interpolation; MCE: Multi-criteria evaluation; OHCA: Out-of-hospital cardiac arrest; PD: Point density; SAR: Search and rescue; SRCR: Swedish registry for cardio-pulmonary resuscitation; UAV: Unmanned aerial vehicle; VF: Ventricular fibrillation Acknowledgements We wish to acknowledge Jan Haas at the KTH for GIS-tool and data access, the DLR-Institute of Aerospace Medicine in Cologne, Germany and the Swedish Sea Rescue Society for their kind help and cooperation during test flights. Funding The Center for resuscitation science has received grants from the Laerdal Foundation, from the Swedish heart- and lung foundation and Stockholm County Council. These funders had however no role in study design, data collection, analysis, interpretation of data or writing of the manuscript. Availability of data and supporting material Data on OHCA in urban and rural locations from the SRCR is possible to obtain with special permission from Registercentrum Västra Götaland Please contact author for data requests. Authors contributions The idea and design of this study was done by authors AC, LS, JH, MR and YB. Collection and analysis of OHCA data from the SRCR was completed by DF, JH, PN, MR and JL. Design and analysis of GIS models were made by authors DF, SÖ, JL and YB. Planning, carrying through and collection of data from test-flights were made by authors SÖ and AC. First draft of the manuscript was made by AC. The interpretation of data was done by all authors including TD as well as the drafting of the manuscript, critical revision and final approval of the version to be submitted. Competing interests None of the author declare any competing interests. Consent for publication Consent has been granted for the publication of Fig. 4. Ethics approval and consent to participate Ethical approval was granted by the ethical board in Stockholm Sweden (#2015/ /5). Author details 1 Department of Medicine, Karolinska Institutet, Solna Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden. 2 Department of Clinical Science, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden. 3 Department of urban planning and environment, division of geoinformatics, The Royal institute of technology (KTH), school of architecture and the built environment, Stockholm, Sweden. Received: 31 March 2016 Accepted: 30 September 2016 References 1. Perkins GD. European resuscitation council guidelines for resuscitation 2015: section 2. Adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation. 2015;95: Herlitz J. Swedish register for cardiopulmonary resuscitation, annual report Accessed on 20 July Hasselqvist-Ax I. Early cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest. N Engl J Med. 2015;372: Nordberg P. The survival benefit of dual dispatch of EMS and fire-fighters in out-of-hospital cardiac arrest may differ depending on population density a prospective cohort study. Resuscitation. 2015;90: Floreano D. Science, technology and the future of small autonomous drones. Nature. 2015;521: Thiels CA. Use of unmanned aerial vehicles for medical product transport. Air Med J. 2015;34: Dixon SR. Mission control of multiple unmanned aerial vehicles: a workload analysis. Hum Factors. 2005;47: Abrahamsen HB. A remotely piloted aircraft system in major incident management: concept and pilot, feasibility study. BMC Emerg Med. 2015;15: Statistics Sweden, inhabitants Stockholm county. Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals och-halvarsstatistik Kommun-lanoch-riket/395387/ Accessed on 9 January Ringh M. Survival after public access defibrillation in Stockholm, Sweden, a striking success. Resuscitation. 2015;91: ESRI company, ArcGIS. Accessed 3 August Legislation on drones in Sweden. luftfart/luftfartyg-och-luftvardighet/obemannade-luftfartyg-uas/. Accessed 6 January Pulver A, Locating AED. Enabled medical drones to enhance cardiac arrest response times. Prehosp Emerg Care. 2016;20: Amukele TK. Can unmanned aerial systems (drones) Be used for the routine transport of chemistry, hematology, and coagulation laboratory specimens? PLoS One. 2015;29:10(7). 15. Clothier RA. Risk perception and the public acceptance of drones. Risk Anal. 2015;35: Submit your next manuscript to BioMed Central and we will help you at every step: We accept pre-submission inquiries Our selector tool helps you to find the most relevant journal We provide round the clock customer support Convenient online submission Thorough peer review Inclusion in PubMed and all major indexing services Maximum visibility for your research Submit your manuscript at

104 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Contents lists available at ScienceDirect Resuscitation journal homepage: Simulation and education Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning A. Claesson a,, L. Svensson a, P. Nordberg a, M. Ringh a, M. Rosenqvist a, T. Djarv a, J. Samuelsson b, O. Hernborg c, P. Dahlbom d, A. Jansson d, J. Hollenberg a a Karolinska Institutet, Department of Medicine, Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden b Swedish Maritime Administration, Rescue Helicopter Unit, Göteborg Sweden c Helicopter Emergency Medical Services, Jämtland Härjedalen Region, Sweden d Swedish Lifesaving Society, Surf Lifesaving Club Tylösand, Sweden a r t i c l e i n f o Article history: Received 26 September 2016 Received in revised form 12 December 2016 Accepted 10 January 2017 Keywords: OHCA Drowning Search-and-rescue UAV Drone a b s t r a c t Background: Drowning leading to out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) and death is a major public health concern. Submersion with duration of less than 10 min is associated with favorable neurological outcome and nearby bystanders play a considerable role in rescue and resuscitation. Drones can provide a visual overview of an accident scene, their potential as lifesaving tools in drowning has not been evaluated. Aim: The aim of this simulation study was to evaluate the efficiency of a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in comparison with standard procedure. Method: This randomized simulation study used a submerged manikin placed in a shallow (<2 m) m area at Tylösand beach, Sweden. A search party of 14 surf-lifeguards (control) was compared to a drone transmitting video to a tablet (intervention). Time from start to contact with the manikin was the primary endpoint. Results: Twenty searches were performed in total, 10 for each group. The median time from start to contact with the manikin was 4:34 min (IQR 2:56 7:48) for the search party (control) and 0:47 min (IQR 0:38 0:58) for the drone-system (intervention) respectively (p < 0.001). The median time saved by using the drone was 3:38 min (IQR 2:02 6:38). Conclusion: A drone transmitting live video to a tablet is feasible, time saving in comparison to traditional search parties and may be used for providing earlier location of submerged victims at a beach. Drone search can possibly contribute to earlier onset of CPR in drowning victims Elsevier B.V. All rights reserved. Introduction The World Health Organisation (WHO) estimates that 372,000 people more than 90% of whom reside in low and middle income countries (LMIC), lose their lives in accidental drownings worldwide each year. 1 Out of n = 137 drowning accidents in Sweden in 2014, a total of 36% occurred in swimming areas and beaches. 2 Although rare case reports show that neurologically intact survival is possible after prolonged submersion in extremely cold water for min 3,4 the European Resuscitation Council 5 states that submersion duration of less than 10 min is normally required A Spanish translated version of the abstract of this article appears as Appendix in the final online version at Corresponding author. address: Andreas.claesson@ki.se (A. Claesson). for a favorable outcome. The Swedish Registry for Cardiopulmonary Resuscitation (SRCR) shows a median delay of five minutes from collapse to call for help and 15 min from collapse to arrival of emergency medical services (EMS) in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning. 6 Since standard EMS response time usually extends beyond 10 min nearby bystanders and professional lifeguards play a considerable role in the rescue as well as in early resuscitation. 5,6 In-water resuscitation (IWR) with ventilations can be performed at an early stage by highly trained rescuers with a buoyant rescue aid which increases chances of survival from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning. 5,7,8 When the victim is retrieved from the water, cardiopulmonary resuscitation (CPR) should be initiated and an automated external defibrillator (AED) should be attached promptly, although a shockable rhythm is rare in asphyctic OHCA / 2017 Elsevier B.V. All rights reserved. Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

105 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS 2 A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Fig. 2. UAV remote controller with tablet display ipad air 9,7. Fig. 1. Perspective from search party with surf-lifeguards walking vertical to shore with the use of a 23 m rescue-line. According to data from the Royal Lifesaving Society in the United Kingdom (UK) from 2002, a majority (79%) of drowning victims in beach conditions are rescued within 50 m of the shore. 9 Data from Australia show a rate of 128 rescues/100,000 swimmers with offshore wind and rip currents imposing a serious physical hazard to swimmers. 10,11 Rescuing a drowning victim with swimming as the main rescue method is common in cold, deep water. 12 Death of rescuers have been reported due to lack of swimming ability and appropriate flotation devices. 13,14 As part of the search and rescue (SAR) operation, a trained rescuer response preferably using surf-lifeguards (SL) walking the shallow waters in straight lines has traditionally been used to find submerged drowning victims at lifeguard-patrolled Swedish beaches. However forming such a search party is time-consuming often exceeding 10 min before initiation of the search (Peter Karlborg lifeguard captain Tylösand SLSC, personal communication August 8, 2016) visibility is poor and the inclusion of volunteers impose a risk of fatigue, hypothermia and drowning. The chance of survival decreases for every minute 15 and Strömsöe et al. speculate that improvements in logistics could increase survival, if initiation of CPR after collapse occurred earlier within 0 2 min, as compared to start of CPR in >2 min many lives could theoretically be saved. 16 In addition, accessibility of rescue diving units is limited in Sweden 17 and both helicopter emergency services (HEMS) 18 and search and rescue (SAR) helicopter services takes time to be recruited. 19 Unmanned aerial vehicles (UAV), commonly called drones, have increasingly been used for photography as well as for video surveillance, situational awareness and transport purposes. 20,21 Drones have the capability of instant launch, providing live aerial videostream to a tablet display. Drones have also reportedly been used to aid swimmers in distress by delivering life-buoys. 22 A drone transmitting live video to a tablet can possibly provide a safe and high-quality visual overview of an accident scene for providing earlier location of a submerged possible drowning victim. To our knowledge there is no other study showing the effectiveness of using a drone for this purpose in a recreational beach environment. Aim The aim of this simulation study was to evaluate the efficiency of a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in comparison with standard procedure. Methods This is a prospective simulation study comparing two methods for the location of a submerged drowning victim in calm conditions at Tylösand beach in the south of Sweden. Live video-stream from a drone to a tablet was compared to traditional rescuer response by a SL search party. Totally n = 10 simulated drownings were presented for each group using a manikin (Laerdal Resusci Junior www. laerdal.com), 112 cm height. The manikin was submerged in the sea between a depth of m within a 100 square m (m 2 ) predefined search area in randomized and GPS-logged (n = 10) locations for each group. All locations were GPS-logged, identical and blinded to all participants in both control and intervention group before each search. Time from start at the beach (search party positioned at the shoreline in the same location for all n = 10 tests and the UAV-pilot ready with engines shut-off) to contact with the manikin was set as the primary outcome variable. Both groups were briefed in the same way that a child was missing (submerged) within a m test area. All tests were performed in daytime hours during 2 weeks in July and August The sea conditions were calm with <4 m/s wind, no more than 0.5 m wave height at any point, sandy flat bottom conditions which ranged from 20 cm depth at the beach to 2 m at a maximum distance of 100 m out from the beach. Search party (control) A trained rescuer response consisting of (n = 14) SL from Tylösand Surf Lifesaving Club (SLSC) were recruited to form a search party (control), searching for a submerged manikin, Fig. 1. The search party starting at the beach held a rescue-line (23 m) and then walked outwards vertically from shore, looking and feeling for a submerged victim with their feet. The group proceeded until they had water up to their armpits, at about 1.5 m depth, they then turned and proceeded back to shore. The search party made contact with the manikin and initiated in-water ventilations. Time from start at the beach to contact of the manikin was documented as well as coverage (m 2 /min) using a waterproof GPS tracker that recorded time, position and distance. This was placed on the shoulder of one SL at one end of the search party (Finis inc. Hydrotracker, The surf-lifeguards who comprised the search party wore wetsuits, and a maximum time of 30 min to recognition of the manikin was pre-defined in order to protect volunteers from any potential Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

106 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx 3 Fig. 3. Manikin at 1.5 m depth recognized at 60 m altitude. Surf-lifeguard and lifebuoy positioned in the centre of the m search area. Footprint showing upper part (approximately 50% or 5000 m 2 ) of search area. Cut-out showing picture from the descending UAV at approximately 20 m altitude with SL approaching. exposure to hypothermia. Delay from entering the water to locating and making contact with the manikin was documented (Fig. 2). UAV-search (intervention) A SL with basic intuitive training for flying a UAV was positioned on the beach and launched the drone to 60 m altitude, an assistant helped in searching for the manikin on the screen. Via live video-stream from the UAV to an Apple ipad air 9.7 inch tablet display ( the pilot and an assistant manually analysed the screen, searching for the submerged manikin. After locating a possible submerged victim a third designated SL was alerted and the drone descended to 5 m altitude, hovering over the scene to mark recognition. The SL followed the position of the drone and made contact with the manikin thus initiating IWR. Time from UAV launch to (a) locating the manikin on the tablet and (b) physical contact with the manikin was documented. The drone used was a DJI Inspire 1 Pro that communicated using ( equipped with a DJI Zenmuse x5, Full HD, 4K, f1.7 sensor camera. All video recordings were documented using a 64 GB micro SD card. The search pattern used was a modified creeping line search 23. About 50% of the search area was covered with the drone hovering at an altitude of 60 m, giving a maximized footprint, Fig. 3. In order to safely evaluate this novel method s effectiveness, tests were performed without swimmers in the water. The drone was programmed to return home (a set GPS-coordinate on the beach) if the battery ran low or if the signal from the pilot was lost. Test flights were all executed within line of sight and granted by the Swedish Aviation Authority. Statistics Data on area coverage (m 2 ) was retrieved through Finis GPS tracker and was exported and computed in Google Earth. Video from each search was recorded and compared to manual timestamps with a focus on delay to locating and making contact with the manikin. For descriptive statistics SPSS version 21 was used. Mann Whitney s U-test was used for comparison of the search party and UAV group. A p-value of <0.05 was regarded as significant. Ethical approval Ethical approval was not applicable as this study did not concern research of humans according to current Swedish legislation. Table 1 Characteristics of a search-party versus UAV search for the early recognition of a submerged manikin in a beach environment. Search party vs UAV difference start to contact (min) UAV start to contact (min) Search party start UAV start to to contact (min) b recognition (min) UAV covered Search party vs area (m 2 /min) a UAV difference covered area (m 2 /min) Search party covered area (m 2 /min) Search operation Search party covered area (m 2 ) , :55 0:28 1:05 2: :30 0:20 0:38 8: :01 0:19 0:47 0: , :48 0:39 1:10 6: , :56 0:27 0:37 2: :30 0:29 0:50 4: , :00 0:25 0:58 2: :53 0:18 0:37 0: :02 0:26 0:48 7: :13 0:19 0:46 4:27 Median: 3:38 (IQR 2:02 6:38) p < * Median 0:47 (IQR 0:38 0:58) Median 0:25 (IQR 0:19 0:38) Median: 4:34 (IQR 2:56 7:48) Median: 4590 (IQR: ) p < * Median: 5000 (IQR: ,000) Median: (IQR: ) Median: (IQR: ) a UAV covered area is an estimate based on a footprint from 60 m altitude displaying approximately 50% of search area. The UAV covered either 50% or 100% of the search area from two alternative positions in-air. The UAV covered 100% of the area within one minute in all cases, area m 2 and m 2 /min are therefore presented in the same column. b Time from start to recognition and contact with the manikin is presented as one timestamp in the search-party group as the lifesaver immediately makes contact upon recognition of the manikin. * P for difference search party versus UAV: < Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

107 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS 4 A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Table 2 Advantages and disadvantages of search party versus UAV-search. Search party UAV-search Advantages a Thorough search method Good visibility in calm water-beach environment No delay between recognition and contact of possible drowning victim Safe search-method in high waves, rip currents, cold water and in both shallow and deep water Feasible in shallow waters Provides situational awareness, efficient search-method, median 5000 m 2 /min Low-cost (rescue line) Requires only 3 individuals to perform search May be used for prevention i.e inventory of rip currents and live documentation Disadvantages Dangerous/impossible to search in high waves, Potentially worse visibility in stirred up waters rip currents Not feasible in deep water Battery consuming Risk of hypothermia or rescuer-drowning during prolonged search operations or in Risk of injuries to individuals or environment in case of crash rough seas Time consuming in organizing search party Video-feed needs human interpretation Requires many participants to be effective Delay between recognition and physical contact, median 0:22 s Semi-efficient search-method, median 570 m 2 /min area covered Poor visibility of LCD-screen in bright sunlight Cost equal to that of an AED a Advantages and disadvantages are to some extent dependent on characteristics of the lifesaving organisation and the aquatic environment for use of either search party or UAV-search. Results A total of 20 searches were performed, 10 in each group (control and intervention). The manikin was found within 10 min in all tests. The search party covered a median of 2600 (IQR: ) square meters (m 2 ) per search, equaling 570 m 2 /min (IQR: ). The UAV at 60 m covered approximately 50% of the search area equaling 5000 m 2 thus covering a larger median area of 4590 m 2 /min (IQR: ) than the search party, p < The total median time from start to contact with the manikin was 4:34 min (IQR 2:56 7:48) for the SL search party (control) and 0:47 min (IQR 0:38 0:58) for the drone (intervention) respectively, p < The UAV-pilot located the manikin on the tablet display in a median time of 0:25 (IQR 0:19 0:38) min, another 0:22 min were spent for the drone to descend and the SL to make physical contact with the manikin. The total median time difference in locating the submerged manikin by using the drone was 3 min and 38 s (IQR 2:02 6:38) from start at the beach to rescuer contact, see Table 1. Discussion The main finding of this study is that the use of drone transmitting live video to a tablet is feasible and time saving in comparison to traditional search parties for providing earlier location of submerged possible drowning victims. This search method has the potential to possibly contribute to earlier recognition and initiation of CPR in submerged victims, however there are advantages and disadvantages with both methods, see Table 2. To our knowledge this is the first study showing the effectiveness of using a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in a recreational beach environment. We present a statistically significant and important decrease in delay using a drone from start at the beach to contact with manikin and encourage others to evaluate this potential in other local settings. This is an important finding as earlier data suggests a decrease in survival with up to 10% for every minute that passes from collapse to start of CPR. 15 Search party Organizing a search party for the recovery of a drowning victim presents with several difficulties. There is often a significant delay from the time of collapse to a call for help as many drowning incidences are un-witnessed. 6 Patrolled beaches might perhaps reduce this delay and need for medical assistance overall. 24,25 In order to be effective, a large number of participants need to be recruited and they may themselves be put at risk of exposure to hypothermia and even drowning There was a large variation in delay from start to locating the manikin (range 0:53 9:30 min) within the SL search party group, thus suggesting that coincidences such as the location for start of the search determine the chance of providing earlier location. For the UAV group, the range was found to be much more limited (0:19 0:39 min) although, time to locating the manikin and making contact is separated in the latter. UAV-search With an overall survival in OHCA due to drowning in Sweden of 10% and an EMS delay of median 15 min 6 novel methods needs to be implemented. We have shown that a drone ascending to 60 m altitude can assist in providing earlier location of a submerged manikin. This is a complement for providing situational awareness to a low cost which may be used before the arrival of HEMS or SARhelicopter. We believe that in a local setting at an SLSC a drone may significantly reduce the delay to recognition and start of CPR. An estimated 70% increase in survival from swimming and beach related drownings in Sweden as indicated in Strömsöes study 16 would potentially mean another 3 4 lives saved each year if drones were implemented, this to a cost similar to that of an AED. Clinical real life studies are warranted to further explore this potential and the effect on neurologically intact survival from drowning. Implementation The optimal UAV model, appropriate training, local licenses and routines for use should be evaluated and implemented for each SLSC respectively. 22 Search patterns such as the expanding square or a creeping line may be used for covering larger areas. 23 However, Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

108 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx 5 the drone-system will probably have most impact in conditions with good visibility, on drowning accident scenes close to shore 9 and in sites with the victim s last known location. Aviation regulations must be known and followed and respect for personal integrity must be maintained, particularly during training sessions. In similarity to automated external defibrillators (AED), drones come with certain safety restrictions. They are relatively easy to use and have the potential to save lives when used within the first minutes of an OHCA. 26 Progress in the development of UAV technology comes with user-friendly interface and features such as waypoints and GPS tracking. We speculate that live automatic location assistance of submerged victims using geographical fences and imaging of streamed video files may further improve this kind of system and shorten delays in the future. We believe these results may be even better in a clinical setting, preliminary experiences from windy conditions (15 m/s wind) show good visibility although limited by surf and especially foam on the surface. More evaluation is needed to fully address this question. Limitations Test-flights were performed during favorable meteorological conditions. We know little of performing drone searches: with actual swimmers in the water, in windy conditions, in heavy surf, search in rip currents, in water with poor visibility, in poor sunlight, or in cold air temperatures. This is a simulation study which is not comparable to a clinical study, we used a manikin which may differ in appearance i.e. color and movement in water as compared to a human body. An adult may on the contrary be easier to spot than showed in this paper as compared to a 112 cm manikin. Skin color, choice of bathing suit or bottom conditions may significantly alter the chances of providing earlier location. Another type of UAV using a different camera and focal length as well as another choice of altitude may influence time to recognition and contact with the manikin. This is not a clinical study and both UAV-pilot and SAR party were equally prepared for the search even if they were blinded to manikin location within the search area. Conclusion A drone transmitting live video to a tablet is feasible, time saving in comparison to traditional search parties and may be used for providing earlier location of submerged victims at a beach. Drone search can possibly contribute to earlier onset of CPR in drowning victims. Conflict of interest statement No conflicts of interest to declare. References 1. World Health Organization fact sheet on drowning; mediacentre/factsheets/fs347/en/. [Accessed 3 November 2016]. 2. Swedish lifesaving society, drowning statistics, annual report 2014 (Swedish). drunkningsstatistik/2014. [Accessed 2 August 2016]. 3. Bolte RG, Black PG, Bowers RS, et al. The use of extracorporeal rewarming in a child submerged for 66 minutes. JAMA 1988;260: Romlin BS, Winberg H, Janson M, et al. Excellent outcome with extracorporeal membrane oxygenation after accidental profound hypothermia (13.8 C) and drowning. Crit Care Med 2015;43:e Truhlář A, Deakin CD, Soar J, Khalifa GE, Alfonzo A, Bierens JJ. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 4. Cardiac arrest in special circumstances. Resuscitation 2015;95: Claesson A, Svensson L, Silfverstolpe J, Herlitz J. Characteristics and outcome among patients suffering out-of-hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation 2008;76: Szpilman D, Soares M. In-water resuscitation is it worthwhile? Resuscitation 2004;63: Szpilman D, Bierens JJ, Handley AJ, Orlowski JP. Drowning. N Engl J Med 2012;366: The Royal Lifesaving Society. Lifesavers. Royal lifesaving society report no Morgan D, Ozanne-Smith J. Surf lifeguard rescues. Wilderness Environ Med 2013;24: Attard A, Brander RW, Shaw WS. Rescues conducted by surfers on Australian beaches. Accid Anal Prev 2015;82: Venema AM, Groothoff JW, Bierens JJ. The role of bystanders during rescue and resuscitation of drowning victims. Resuscitation 2010;81: Turgut A, Turgut T. A study on rescuer drowning and multiple drowning incidents. J Saf Res 2012;43: Zhu Y, Jiang X, Li H, Li F, Chen J. Mortality among drowning rescuers in China, 2013: a review of 225 rescue incidents from the press. BMC Public Health 2015;15: Larsen MP, Eisenberg MS, Cummins RO, et al. Predicting survival from out-ofhospital cardiac arrest: a graphic model. Ann Emerg Med 1993;22: Strömsöe A, Afzelius S, Axelsson C, et al. Improvements in logistics could increase survival after out-of-hospital cardiac arrest in Sweden. J Intern Med 2013;273: Claesson A, Lindqvist J, Ortenwall P, Herlitz J. Characteristics of lifesaving from drowning as reported by the Swedish Fire and Rescue Services Resuscitation 2012;83: Johnsen AS, Fattah S, Sollid SJ, Rehn M. Utilisation of helicopter emergency medical services in the early medical response to major incidents: a systematic literature review. BMJ Open 2016;6:e Carpenter J, Thomas F. A 10-year analysis of 214 HEMS backcountry hoist rescues. Air Med J 2013;32: Rodriguez PA, Geckle WJ, Barton JD, et al. An emergency response UAV surveillance system. AMIA Annu Symp Proc 2006; Thiels CA, Aho JM, Zietlow SP, Jenkins DH. Use of unmanned aerial vehicles for medical product transport. Air Med J 2015;34: German lifeguards test a low-flying drone to aid swimmers. Popular science; September [Accessed 4 November 2016]. 23. IAMSAR manual volume 3. UK: International Maritime Organization and International Civil Aviation Organization; Borse NN, Gilchrist J, Dellinger AM, Rudd RA, Ballesteros MF, Sleet DA. CDC childhood injury report: patterns of unintentional injuries among 0 19 year olds in the United States, Atlanta: Centers for Disease Control and Prevention; Szpilman D. Near-drowning and drowning classification: a proposal to stratify mortality based on the analysis of 1831 cases. Chest 1997;112: Perkins G, Handley AJ, Koster RW, et al. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015 Section 2: adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation 2015;95: Acknowledgements We wish to acknowledge the Swedish Lifesaving Society (SLS) and the surf-lifeguards at Tylösand Surf Lifesaving Club (SLSC) Sweden for their help and participation in performing this study. Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

109 Ärende 16

110 Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar i enlighet med redovisat yttrande. Bakgrund I motionen, ställd av Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, föreslås att landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram tips och råd om bemötande gällande olika typer av specifika funktionedsättningar och hur man på bästa sätt gör sådan kunskap lätt tillgänglig för vårdpersonal, exempelvis på landstingets intranät. Motionären föreslår också att information om funktionsnedsättningen ska finnas i patientjournalen. Yttrande Landstingets mål är att alla som kommer i kontakt med landstinget ska känna sig sedda, få ett bra bemötande och god service. Patientens upplevelse är också central i arbetet för en mer person- och familjecentrerad vård. Denna inriktning innebär en perspektivförskjutning från att se individen i rollen som patient till att - med ett hälsofrämjande förhållningssätt - se hela människan. Varje möte i hälso- och sjukvården är unikt och behöver anpassas efter patientens behov och förutsättningar. Patientens unika berättelse måste ges utrymme och vårdpersonal måste lyssna och agerar utifrån berättelsen. Motionen tar upp en viktig fråga, men det finns risker - inte minst etiska - med att ta fram tips och råd för hur personer med specifika funktionsnedsättningar ska bemötas. Råden blir lätt generaliseringar och kan komma att motverka sitt syfte. Precis som alla andra människor är personer med funktionsnedsättningar olika sinsemellan och har olika behov. Varje person är unik och inte lik någon annan. I grundutbildningen för hälso- och sjukvårdens personal finns delar som tar upp funktionshinder. Dock har nationella undersökningar visat att det finns kunskapsluckor kring funktionshinderfrågor bland vårdpersonalen. I en akut situation är denna kompetens speciellt viktig - då finns inte tid att skaffa fram information om hur en patient ska behandlas och bemötas. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

111 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) På nationell nivå finns redan idag information kring denna fråga på olika webbsidor. Så har exempelvis Vårdhandboken en speciell del om bemötande, som även innehåller ett kunskapstest. Myndigheten för delaktighet har sidor med information om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial för bättre bemötande och jämlik vård, som också finns tillgängligt på Internet. Den pågående digitaliseringen innebär nya möjligheter för personer med funktionshinder. Idag finns appar och andra tekniska hjälpmedel som kan ge stöd för minne, koncentration, kommunikation, tid och planering. Förslaget som framförs i motionen om en handling kopplad till journalen kommer att kunna genomföras i slutet av november i år då en ny version av vårddokumentationssystemet Cosmic tas i bruk. I denna version finns en så kallad Uppmärksamhetssignal där man kommer att kunna dokumentera olika tillstånd. Då kan patienten, i samråd med personalen, se till att viktig information kring bemötande och behandling finns i journalen. I nuvarande landstingsplan skrivs: All personal ska ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare, samt även: Funktionshinderperspektivet ska integreras i alla verksamhetsområden och i allt beslutsfattande, i ett tidigt stadium. I landstingsplanen nämns också fast vårdkontakt, vårdplan, vårdöverenskommelse och samordnade individuella planer (SIP). Sammanfattningsvis är det viktigt att frågor kring funktionsnedsättningar kontinuerligt tas upp i landstingets bemötandeutbildningar. Landstinget har redan idag en sedan länge etablerad samverkan med funktionshinderrörelsen, men denna kan stärkas ytterligare. Det finns också skäl att överväga om en övergripande riktlinje för bemötande av personer med funktionsnedsättning ska tas fram. Riktlinjen skulle kunna tas fram av funktionshinderrådet, i samverkan med FSO Kalmar län (Funktionsnedsattas SamarbetsOrgan). En sådan riktlinje kan på ett förenklat och pedagogiskt sätt - med hänsyn till etiken och diskrimineringslagstiftningen - beskriva hur olika rekommendationer och regler blir en del av en praktisk verklighet. Leif Knutsson Samordnare, kanslienheten Bilaga Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättning.

112 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Länkar på området: Vårdhandbokens del om bemötande av personer med funktionshinder: Socialstyrelsens webbplats om funktionshinder: Socialstyrelsens webbsidor om ovanliga diagnoser: noser Socialstyrelsens utbildningsmaterial för bättre bemötande och jämlik vård: rebemotandeochjamlikvard Centrum för ovanliga diagnoser finns vid landets universitetssjukhus: enscentrumovanligadiagnoser Utbildningsmaterial om bemötande i hälso- och sjukvården, delen om funktionshinder: lt.aspx Funktionsrätt Sverige: Appar och hjälpmedel som underlättar vardagen: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Vård, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: /Documents/ _Vardinsatserochstodtillpersonermedfunktionsnedsattning.pdf

113

114

115 Ärende 17

116 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering med att arbete pågår med att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering med målet att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen. Bakgrund I motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering föreslår Malin Sjölander (M) att landstinget utreder hur ett pilotprojekt kan organiseras där standardiserade vårdförloppen omfattar hela cancerbehandlingen och rehabiliteringen. Den nationella satsningen Varje dag räknas har pågått sedan hösten I själva projektnamnet inryms ett av målen med satsningen det vill säga att patienter med misstanke om cancer inte ska behöva erfara onödig väntan på besked om behandling ska ske eller om det inte var någon cancer. För att de sjukvårdande och ansvariga vårdverksamheterna i landet skulle ges likvärdig ingång på vad som definierades som rimlig väntan har underlag vid namn standardiserade vårdförlopp tagits fram. I de standardiserade vårdförloppen anges vad som ska göras i varje processteg fram till att beslut av behandling eller att det inte blir aktuellt att starta behandling på grund av att den välgrundade misstanken inte visade sig vara en cancer. Redan vid påbörjad utredningsprocess anges att individens specifika behov av anpassat stöd ska dokumenteras vilket bland annat inrymmer att kartlägga existentiella, psykosociala och fysiska behov det vill säga cancerrehabiliteringens grundstenar. Landstingets projektledare med tillhörande projektorganisation har lotsat berörda kliniker inom både öppen och slutenvård att införa förlopp efter förlopp. Cancerrehabiliteringen finns angiven som en parallellprocess i dessa förlopp och är en frågeställning som uppkommer i samband med de multidisciplinära konferenserna MDK. Landstingets kontaktsjuksköterskor och paramedicinare (arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped och psykolog) hade detta som ett tema på nätverksträff hösten 2016 där de bland annat samtalade kring det Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

117 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) vårdprogram som RCC i samverkan tagit fram gällande cancerrehabilitering. En av landstingets medarbetare har tillsammans med den sjukvårdsregionala projektledaren för Kalmar ett uppdrag att fortsatt utveckla och samordna stödet gällande cancerrehabilitering i Kalmar län. De lokala paramedicinska resurserna arbetar redan nu med insatser för målgruppen. Arbetssättet är i likhet med insatser för övriga diagnosgrupper dvs. det är den enskilde patientens behov av vård som styr vilka insatser som ska ges. Under våren har en arbetsgrupp bildats för att se över möjligheterna hur landstinget kan erbjuda Mötesplatser-Forum där personer med erfarenhet av cancer ska kunna mötas och dela med sig till varandra. En annan insats inom området är den sjukvårdsregionala konferensen Utvecklingskraft Cancer som i år genomfördes i Kalmar den 18 maj Ett inslag i konferensen var att länets och regionens aktörer samlades och arbete intensivt i en workshop med tema cancerrehabilitering. Landstingets verksamheter har en plan för att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering. Målet är att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen inkluderat de fall där palliativ vård är den valda behandlingsinsatsen. Landstingets verksamheter kommer i arbetet att dra nytta av den påbörjade kartläggningen som initierats av RCC sydöst och där varje landsting/region inom sydöstra varit delaktiga. Landstingets cancerarbete tar stöd i de aktiviteter som RCC sydösts regionala processledare identifierat samt inom vilka områden det kommer att göras regionalt. Landstingets följer också det nationella arbetet att med ta fram en elektronisk Min vårdplan/vårdöverenskommelse vilket också kommer att vara ett stöd för patienter och vårdaktörer att arbeta över en längre period enlig framtagen plan. Leni Lagerqvist Sjukvårdsstrateg Bilaga Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering.

118

119

120

121 Ärende 18

122 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård med redovisat yttrande från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bakgrund I motion 7/2017 föreslår Gudrun Brunegård (KD) och Maud Ärlebrant (KD) att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda om doulor i strategiska geografiska områden skulle bidra till bättre hälso- och sjukvård för några grupper i Kalmar län, och i så fall ta initiativ till att utforma ett förslag till hur det kan genomföras. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar följande yttrande. Doula är ett begrepp som har funnits länge inom förlossningsvården. En doula är till för att stötta den födande kvinnan och det är egentligen inte knutet till att kvinnan är av utländsk härkomst och hon ersätter inte en tolk. Det kan idag vara en kvinnlig släkting eller väninna som fungerar som det. En doula är redan idag välkommen inom förlossningsvården om kvinnan så önskar. Om tolk behövs inom hälso- och sjukvården tillhandahålls detta redan idag i enlighet med patientlagen. Skulle man införa doulor på ett organiserat sätt är det ofrånkomligt att det kommer vara resurskrävande. Detta måste dock ställas mot eventuell annan nytta denna resurs kan göra. Om man vill överbrygga kulturskillnader och hjälpa till att ge en förståelse för sjukvårdssystemet, så är nog behovet störst under mödravårdstiden. Gällande doulor är det inte bara kvinnor av utländsk härkomst utan även svenska kvinnor som kan ha glädje av detta. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

123 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Mot ovanstående bakgrund, att kvinnor som önskar kan ta hjälp av en doula vid förlossning redan har denna möjlighet och att hälso- och sjukvården redan idag tillhandahåller tolkhjälp vid behov, finns inte behovet av ett utredningsuppdrag i nuläget. Johan Rosenqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård

124

125 Ärende 19

126 Planeringsenheten Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Diarienummer Sida 1 (2) Svar på motion 10/2017 Inför närvårdsplatser Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 10/2017 Inför närvårdsplatser. Bakgrund I motion 10/2017 föreslår Malin Sjölander, Moderaterna, att landstinget utreder möjligheterna att snarats öppna närsjukvårdsavdelningar samt att landstinget undersöker intresset hos kommunerna för att samverka om närsjukvård. 1 januari 2018 träder Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Patientgruppen som berörs är patienter som har behov av insatser från olika delar av vården. Lagen innebär bland annat ett förstärkt samordningsansvar med (en lagstiftad) särskild individuell planering av fortsatt vård i samverkan med patient, kommun, landstingets öppen- och slutenvård. Den öppna hälso- och sjukvårdens krav på att utse en fast vårdkontakt förstärks med målsättningen att öka delaktighet, stödja patienten i vårdkontakter och samordna vårdens insatser. Det pågår planering med praktiska anvisningar och lokala rutiner för att möjliggöra lagens intentioner och för att ytterligare stärka samverkan i vårdkedjan för att patienten ska få en så god vård som möjligt på den vårdnivå och den plats som patenten har behov av. Primärvårds- samt hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma uppfattning är att det härmed finns ett uppdrag med pågående förbättringsåtgärder. Uppdraget har enligt ovanstående beskrivning till syfte att förbättra processerna genom hela vårdkedjan det vill säga mellan samtliga förvaltningar och kommunal hälso- och sjukvård. Att införa en ytterligare vårdnivå konventionell slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård bedöms i denna situation inte aktuellt. Karl Landergren Planeringsdirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

127 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilaga Motion 10/2017 Inför närvårdsplatser.

128

129

130

131 Ärende 20

132 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum Diarienummer /11 Landstingsfullmäktige Motion 11/2017 om vad våra skattepengar går till Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 11/2017 om att landstinget i Kalmar län ska ansluta sig till Skattekollen. Bakgrund I motion 11/2017 föreslår Moderaterna att landstinget ansluter sig till Skattekollen. Ekonomienheten redovisar följande yttrande Skattekollen är en privat sajt där kommuners ekonomiska data matas in och där man som invånare kan gå in och se hur mycket av inbetald skatt som går till exempelvis skola, kultur eller politisk verksamhet. Kostnaden för att ansluta sig till sajten är beroende av invånarantal och för fler än invånare är kostnaden kronor/månad. I dagsläget är det 45 kommuner som anslutit sig till skattekollen men inget landsting/region. På landstingets hemsida under fliken Om landstinget finns i dagsläget en presentationsfilm och en bildspelspresentation om landstinget. Här finns möjlighet att vidareutveckla informationen och tydligare kommunicera hur mycket skattemedel som finansierar olika delar av landstingets verksamhet. Landstingsfullmäktige föreslås avslå motionen. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Bilaga Motion 11/2017 Om vad våra skattepengar går till. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

133

134

135 Ärende 21

136 Landstingsdirektörens stab Ekonomi och hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Dnr Sida 1 (2) Reviderad klimatstrategi Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar den reviderade klimatstrategin som beskriver långsiktiga mål och prioriterade områden för utsläppsreduktion av växthusgaser, daterad den 10 augusti 2017 att gälla från och den 15 oktober 2017 och tills vidare. Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad den 29 april 2009 och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut. Kvalitetssäkrat underlag där beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna; förbrukningsmaterial, finanser, köldmedier och avfall. Målsättningar framtagna på lång sikt i linje med den klimatlag som regeringen beslutat om och som träder i kraft 1 januari Johanna Schelin Hållbarhetschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

137 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilagor 1. Klimatstrategi. 2. Klimatbokslut Förtydligande uppdatering av klimatstrategi.

138 Klimatstrategi Bakgrund Vårt landsting ska stå för en god miljö och ta ett långgående miljöansvar. Därmed bidrar vi till att förverkliga vår vision om hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstingets verksamhet genererar utsläpp av koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Landstinget berörs av det nationella miljökvalitetsmålet, begränsad klimatpåverkan, och FN:s hållbarhetsmål 13, bekämpa klimatförändringen, inom ramen för Agenda Hur minskning av växthusgaser ska ske inom landstinget beskrivs i denna klimatstrategi. Landstingets övergripande klimatmål Tillsammans med andra offentliga organ ingår Landstinget i Klimatsamverkan Kalmar län som tillsammans har en överenskommelse för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Detta innebär: Till år 2020 ska alla samhällsbetalda resor vara klimatneutrala (dvs inget nettoutsläpp av koldioxid). Till år 2030 skall regionen vara fossilbränslefri. Klimatfrågan omfattar mer än transporter och Landstinget har även ett övergripande klimatmål:

139 Till 2017 skall Landstinget minska de direkta koldioxidutsläppen med 20 % utifrån basåret 2012 (I enlighet med Hållbarhetsprogrammet ). Långsiktiga målsättningar: Till 2020 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 30 % utifrån basåret Till 2030 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 60 % utifrån basåret Till 2040 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 80 % utifrån basåret Till 2045 ska landstingets nettoutsläpp 1 av växthusgaser vara noll utifrån basåret 2012 (i linje med Sveriges Klimatlag som gäller fr.o.m. 1 januari 2018) Avgränsningar och metodik I landstingets klimatbokslut redovisas årligen utsläppen av växthusgaser i enlighet med principerna i den globala standarden Greenhouse Gas Protocol Standard. Utsläppskällor som ingår i klimatbokslutet och utgångspunkt för målsättningarna ovan är: Pannor för uppvärmning av lokaler Elförbrukning i egenägda lokaler Ambulanser Lustgas från vården Köldmedier som läcker från klimatanläggningar Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus Fordon i kollektivtrafiken Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar 1 Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp som sker och åtgärder som vidtas för att reducera utsläpp. Klimatneutral innebär att nettoutsläppen är noll.

140 I enlighet med GHG Protocol Standard redovisar bokslutet utsläppen i scope 1; (direkta utsläpp) 2, scope 2; (indirekta utsläpp genom inköpt energi) och scope 3; (övriga indirekta utsläpp). Fördelning av landstingets utsläppskällor Fördelningen av utsläppskällorna för koldioxid är kollektivtrafik (69 %), tjänsteresor (10 %), medicinska gaser (8 %), ambulanstransporter (5 %), uppvärmning (4 %), elförbrukning (3 %), avfallshantering (2 %) och köldmedier (1 %). Fördelningen är utifrån klimatbokslutet för verksamhetsåret Direkta utsläpp är utsläpp som landstinget äger/ansvarar för genom fastigheter, infrastruktur och fordonspark.

141 Indirekta utsläpp Landstingets klimatpåverkan är självklart mer omfattande än avgränsningen ovan. Svårigheten ligger i att beräkna de indirekta utsläpp 3 som landstinget genererar (scope 3). Dessa utsläppsposter är oftast stora, ligger längre ifrån verksamheten och är ofta svårare att påverka. En hel del kan dock göras genom exempelvis informationskampanjer, stöd i infrastruktur och/eller genom aktiva val och ställa krav vid upphandling. För dessa indirekta utsläpp kan individuella målsättningar för klimatreduktion sättas (med de ingår inte i det övergripande klimatmålet för landstinget). Exempel på indirekta utsläppsläppskällor; Arbetspendling Patienter och besökares resor Livsmedel Förbrukningsartiklar och upphandlade produkter inom vården Upphandlade transporter av externt gods, avfall och prover m.m. Fonder och investeringar Landstinget strävar hela tiden efter att öka kunskapen kring indirekta utsläpp som verksamheten bidrar till, varför bokslutet successivt kommer att utökas i samband med att tillförlitlig data är tillgänglig och möjlig att samla in. För verksamhetsåret 2016 gjordes beräkningar för kategorierna livsmedel (1 735 ton CO2e), förbrukningsartiklar ( ton CO2e) och landstingets finanser ( ton CO2e). Aktiviteter för att minska utsläppen För att minska utsläppen av växthusgaser från landstingets verksamhet krävs många aktiviteter inom flertalet områden. Nedan de områden där störst insats och skillnad kan göras. 3 Indirekta utsläpp är de utsläpp som uppkommer uppströms eller nedströms i produktionskedjan hos leverantören eller patienten/kunden.

142 Transporter Poolbilar och verksamhetsbilar skall divas med förnyelsebara drivmedel dvs biogas eller el. Landstingets avtal med hyrbilar skall vid nästa upphandling ställa krav på förnyelsebara drivmedel (biogas och el). Då vi väljer nya ambulansfordon ser vi möjligheterna att välja bränslesnåla, och om möjligt förnyelsebara alternativ för säkra patienttransporter. HVO som alternativ skall utredas för ambulans för att se om övergång är möjlig då leverantören lämnar garanti på fordon. Den digitala transformationen öppnar möjligheter för effektivisering och klimatbesparingar. Bl.a. genom ett ökat deltagande via video, reseplaneringsverktyg som ökar möjligheten till samåkning, patienttransporter som inte behöver ske genom digitala möten etc. Tåg ska väljas i första hand, där så är möjligt utifrån destination, tidsåtgång och kostnad. Klimatkompensation ska införas på flyg för att minska utsläppen. Detta inom ramen för överenskommelsen inom Klimatsamverkan i Kalmar län. Utbyggnad av infrastruktur för att möjliggöra laddning av el- och laddhybrider även vid hälsocentraler m.m. ska ske i takt med att efterfrågan från patienter och medarbetare ökar. När vi bygger nytt så förbereder vi med att dra tomma rör i marken för att enkelt kunna installera laddstolpar kostnadseffektivt då ett ökat behov uppstår i framtiden. Kollektivtrafiken ska köras på 100 % förnyelsebara bränslen och målsättningen är att minska koldioxidutsläpp per resenär och om möjligt den totala bränsleförbrukningen. Aktiviteter för att öka andelen resenärer skall ske för att få fler att ställa bilen hemma. Även tåg skall övergå till att drivas med förnyelsebara bränslen i enlighet med det regionala miljömålet Nooil. Miljökrav skall ställas vid upphandling av transporter av gods, varor, tvätt, post, prover m.m. Dessa ska vara fossilfria. Arbetspendling skall kartläggas och insatser göras för att uppmuntra medarbetare att ställa bilen, åka kollektivt eller cykla om möjligt. Att anställda blir erbjudna kort på KLT som avdrag på lönen skall utredas. Genom övergång till enbart förnyelsebara bränslen kan mål om noll nettoutsläpp uppnås för transporter. Detta innebär för kollektivtrafik, ambulans och tjänsteresor en reduktion om ca ton CO2e.

143 Energi I princip all olja ersätts med exempelvis pellets, bergvärme eller fjärrvärme för uppvärmning av landstingets fastigheter. Endast förnyelsebar el från sol, vind och vatten köps in alternativt produceras i egen regi. Krav skall ställas på hyresvärdar att lokaler som landstinget hyr skall förses med förnyelsebar el. Även krav på uppvärmning av lokaler skall ställas så att uppvärmning sker med en så liten klimatpåverkan som möjligt. Vid alla typer av upphandling av utrustning skall LCC-perspektiv beaktas för att se produkternas energiförbrukning under hela livscykeln, vilket skall tas med i bedömning och val av utrustning, behov av kyla etc. Geokyla som installerats vid länssjukhuset både kyler och värmer så att användningen av köldmedium minskar och därmed klimatpåverkan från F- gaser. När vi bygger om eller bygger nytt så verkar vi för effektivt nyttjande av lokalyta och energieffektivisering. Solceller skall upprättas i samband med nybyggnation och ombyggnation där förutsättningar finns. Genom övergång till enbart förnyelsebar el och uppvärmning kan mål om noll nettoutsläpp för energi i princip uppnås, vilket innebär en reduktion om ca 1000 ton CO2e. Reservkraft kräver i dagsläget fossila bränslen och här behöver förnyelsebara alternativ utredas. Lustgas Utsläpp från medicinska gaser skall minska. Lustgas är en aggressiv växthusgas som har ca 300 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, dessutom bidrar lustgas till nedbrytning av ozonskiftet och är en arbetsmiljöfråga. Fastighetsdriften ska arbeta med läcksökning som ett led i att minska onödiga läckage av lustgas. Andra åtgärder är att installera destruktionsanläggningar vid landstingets förlossningsavdelningar. Även mobila destruktionsanläggningar kan användas inom tandvården. Genom övergång till destruktionsanläggningar för stationära och mobila anläggningar kan lustgasutsläppen reduceras med %, vilket innebär en reduktion med ca 1000 ton CO2e.

144 Köldmedier Landstinget skall aktivt välja F-gaser i köldmedieanläggningar med så låg CO2-ekvivalent som möjligt. Detta för att minska utsläpp till luft från kylanläggningar som påverkar klimatet. Äldre anläggningar skall successivt bytas ut mot mer energieffektiva. Nya mer klimatvänliga köldmedier som alternativ i kombination med skärpt lagstiftning kommer medföra en mindre klimatpåverkan i framtiden. Livsmedel Utsläppen från livsmedelsproduktion skall minska genom att minimera mängden matsvinn som uppstår. Klimatberäkningar skall göras på inköpta livsmedel en gång per år. Framför allt så synliggörs de olika ingående komponenternas klimatpåverkan för medarbetare som arbetar med recept och planering. Detta medför att små medvetna val, justeringar i recepten medför stort avtryck då landstingets samlade koldioxidutsläpp för tillagade måltider följs upp och målsätts på totalen (här ingår inte produktionsland och transporter). Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40 % av de totalt 1735 ton CO2e för landstingets livsmedel. Detta trots att kött endast står för 8 % av totalt inköpta livsmedel. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ kan Landstinget spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. Genom en översyn av planering och recept bedöms en minskning om ca ton CO2e kunna genomföras på sikt. Engångsartiklar inom vården Inom vården används en hel del engångsartiklar, där majoriteten av produkterna har sitt ursprung i fossil plast som ger ett stort bidrag till klimatpåverkan. Exempelvis säckar, förkläden, handskar, sprutor, slangar m.m. i stora volymer. Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK. Det totala utsläppet är drygt ton CO2e, eller ungefär 109 kg CO2e per 1000 SEK. Landstinget skall successivt och i takt med att markanden kan erbjuda gå över till biobaserade plaster då det är funktionella och kvalitetssäkra alternativ. Vikt, material, och klimatpåverkan för produkter efterfrågas och

145 krav ställs vid upphandling av produkter och engångsartiklar där miljöaspekten ska vägas in vid valet av leverantör. Besparingspotentialen av CO2e är stor på lång sikt, men svår att bedöma. Avfall Mängden avfall ska minska. Ett steg i detta är att ställa krav på minskad vikt på produkt och förpackning och att det följs upp för att förebygga uppkomst av avfall och minimera resursanvändning. Vid upphandling skall flergångs förespråkas istället för engångsprodukter för att bidra till minskad klimatpåverkan. För att minska utsläpp från avfallshantering skall förutsättningar till återbruk av utrustning, möbler m.m. införas. Textilier skall så långt möjligt återbrukas och möjligheter till materialåtervinning skall ses över. Finanser Landstinget har en placeringspolicy som innebär att investeringar inte skall ske inom vapenindustri, oljeindustri m.m. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under Utsläppen per investerad krona 79 % lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. 4 Landstingets investeringar skall fortsätta bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att aktivt välja hållbara investeringar med liten klimatpåverkan. 4 Enligt klimatrapport från South Pole Group över landstinget i Kalmar läns finanser

146 Klimatbokslut för Landstinget i Kalmar län 2016 Bakgrund Landstinget i Kalmar län ansvarar för kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, Folktandvården, och folkhögskolor. Landstinget i Kalmar län har ett hållbarhetsprogram för som inkluderar ett antal nyckeltal som följs upp inom miljöområdet och även specifikt för klimat. Som basår för sina mål har Landstinget i Kalmar län valt Målet är att minska landstingets direkta koldioxidutsläpp med 20 % till Detta skall framför allt ske genom övergång till förnyelsebara bränslen inom kollektivtrafiken. Även de fordon som används för tjänsteresor ska drivas på förnyelsebara bränslen. Landstinget skall öka sin samåkning och nyttjandet av videokonferenser i syfte att om möjligt minska resandet. I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2016 jämfört med basåret 2012 enligt principerna i Greenhouse Gas Protocol. Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Avgränsningar och metodik Utsläppskällor som ingår i beräkningarna är: - Pannor och annan uppvärmning av egna lokaler - Elförbrukning i egenägda lokaler - Ambulanser - Lustgas från vården - Köldmedier som läcker från klimatanläggningar - Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus - Fordon i kollektivtrafiken - Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Dessa rapporteras separat då de inte ingått i tidigare klimatberäkningar, och inte omfattas i de klimatmål som Landstinget i Kalmar län satt upp. För bränslen, drivmedel och el ingår förutom de direkta utsläppen även indirekta utsläpp som uppstår vid t ex utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3 men ingår inte i klimatmålet. Endast energiförbrukningen i egenägda lokaler ingår, vilken står för mer än 99 % av den totala energiförbrukningen. Utsläpp av koldioxid, metan, lustgas, HCFC och HFC ingår i beräkningarna. De medicinska gaserna sevofluran, isofluran och desfluran ingår inte då dessa inte ingår i Greenhouse Gas Protocol. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. Ambulanstransporternas utsläpp har beräknats utifrån körd sträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning. Indelningen i scope i enlighet med Greenhouse Gas Protocol utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. 1

147 Resultat 2016 Utsläppskälla Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av Total Utveckling Sjukvård % -37% Uppvärmning % -75% Elförbrukning % 103% Ambulanstransporter % 2% Medicinska gaser (N 2 O) % -11% Köldmedier % -77% Avfallshantering % 12% Kollektivtrafik % -21% Fordon i kollektivtrafiken % -21% Tjänsteresor % -2% Bil % -1% Tåg % 25% Flyg % -7% Totalt, tidigare omfattning % -24% Investeringar % Portföljbolag* % Inköpt material % Livsmedel % Förbrukningsvaror % Totalt % * 89% av de ingående bolagen, och 94,5% av de investerade medlen ingår. Övriga har inte kunnat analyseras. 2

148 Jämförelse mellan 2016 och tidigare år 3

149

150

151 Analys Både de direkta utsläppen, som klimatmålet avser, och de totala utsläppen har minskat sedan basåret De direkta har minskat med 13% sedan basåret, eller drygt 1200 ton, vilket har uppnåtts genom att utsläppen minskat inom samtliga områden, men framförallt inom uppvärmning, tjänsteresor med bil och utsläpp från köldmedier. De totala utsläppen har minskat med 24% sedan 2012, främst tack vare förbättrade uppvärmningsmetoder i sjukvården och förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Utsläppen från sjukvården har minskat med drygt 1900 ton sedan 2012, främst med hjälp av en kraftig reduktion av oljeförbrukningen och genom att fjärrvärmens utsläppsfaktor sjunkit, men även medicinska gaser och köldmedier har minskat. Samtidigt har utsläpp från elförbrukning, ambulanstransporter och avfallshantering ökat något. Minskningen av utsläpp i kollektivtrafiken ligg i princip uteslutande i scope 3, nästan 2400 ton jämfört med 2012, och kan främst attribueras till bytet av biodiesel från RME till HVO, där den senare har betydligt lägre utsläpp vid tillverkningen än RME. Utökat klimatbokslut 2016 Under 2016 har Landstinget i Kalmar län valt att utöka omfattningen till att även inkludera de bolag som man investerat i, samt inköpta material i form av livsmedel och förbrukningsvaror. De utsläpp som uppstår i dessa områden är stora i jämförelse med övriga. Tillexempel orsakar investeringarna ett utsläpp på ca ton, att jämföras med ca ton i hela den tidigare omfattningen. En kort analys kring var och ett av de tre områdena följer nedan: Investeringar Landstinget har beställt en rapport av South Pole group för att utvärdera de bolag som ingår i organisationens portfölj. De resultat som följer är tagna ur denna rapport. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under 2016, varav ton återfinns i portföljföretagens Scope 1 och 2, och återstående ton i företagens Scope 3. Hela portföljen kunde inte analyseras, men 89% av bolagen, och 94,5% av investerat kapital kunde täckas. Jämförelsevis visar rapporten på låga utsläpp per investerade medel. I rapporten är utsläppen per investerad krona 79% lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. Livsmedel Landstinget får inrapporterat ett koldioxidutsläpp för sina inköp av livsmedel. Utsläppen per kilogram i inrapporterade data ligger i linje med vad som kan förväntas, och anses utgöra en rimlig uppskattning på det totala utsläppet från inköpta livsmedel. Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40% av de totalt 1735 ton CO 2e som inrapporterats, trots att det står för endast ca 8% av den totala massan. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ skulle Landstinget kunna spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. En övergång till helt vegetariska rätter skulle kunna leda till en besparing på drygt 600 ton CO 2e. 6

152 Förbrukningsmaterial Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK, vilken har rapporterats in i 65 olika konton. Dessa har sedan kategoriserats efter materielinnehåll, utifrån vilket utsläppet beräknats med hjälp av GHG-protokollets Scope 3-verktyg. Det totala utsläppet är drygt ton CO 2e, eller ungefär 109 kg CO 2e per 1000 SEK. De 10 största utgiftsposterna står för mer än 80% av utsläppet. Biogena direkta koldioxidutsläpp I enlighet med Greenhouse Gas Protocol ska biogena koldioxidutsläpp, dvs utsläpp av koldioxid från biobränslen, redovisas separat. För Landstinget i Kalmar Län uppstår dessa från egen uppvärmning, fordon i kollektivtrafiken och bilar i tjänsten och uppgick för 2016 till ton CO 2e. Biogent koldioxidutsläpp anses tas upp i motsvarande mängd när biobränslet bildas varför det inte ingår i klimatbokslutet i övrigt. Val av beräkningsmetod i scope 2 I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genom-snittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Location-based method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit ton för

153 Bilaga 1 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2015 och

154 Bilaga 2 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2012 och Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Utsläppskälla Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Sjukvård Uppvärmning Eldningsolja 259 Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 122 Träpellets kwh 6-13 g CO2e/kWh kwh 6-13 g CO2e/kWh 116 Fjärrvärme kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 503 Elförbrukning Ursprungsmärkt vattenkraft kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 202 Ambulanstransporter Dieselambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 731 Bensinambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 33 Medicinska gaser Lustgas (N2O) 4 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 1070 Köldmedier Köldmedieläckage R134A Västervik 0,006 ton g CO2e/ton 8 0,0070 ton g CO2e/ton 9 Köldmedieläckage R134A Kalmar 0,24 ton g CO2e/ton 312 0,0810 ton g CO2e/ton 105 Köldmedieläckage R134A Oscarshamn ,0126 ton g CO2e/ton 16 Köldmedieläckage R404A Västervik ,0040 ton g CO2e/ton 13 Köldmedieläckage R404A Kalmar ,0005 ton g CO2e/ton 2 Avfallshantering Fast avfall till deponi 36 ton g CO2e/ton 18 9 ton g CO2e/ton 5 Fast avfall till förbränning 995 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 285 Avfall som materialåtervinns 304 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 5 Kollektivtrafik Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 7621 Biogas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 814 RME Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 4139 Tjänsteresor Bil Bilpool/Verksamhetsbil - Bensin Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 89 Bilpool/Verksamhetsbil - Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 691 Bilpool/Verksamhetsbil - Etanol 758 Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 2 Bilpool/Verksamhetsbil - Fordonsgas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 20 Bilpool/Verksamhetsbil -Övriga (genomsnitt) - km g CO2e/km - - km g CO2e/km 0 Privatbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 157 Hyrbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 56 Tåg Eltåg Sverige pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 78 Flyg Samtliga flygningar pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 493 Totalt

155 Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Klimatstrategin och beräkningar utgår nu från kvalitetssäkrat underlag. Beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard. Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut och landstingets målsättning har tagits fram i enlighet med ovan. Nya utsläppsposter är köldmedier, avfall, ambulanstransporter, kollektivtrafik vilka tidigare saknats helt. Det som ingår i landstingets målsättning är: el, uppvärmning, köldmedier, avfall, lustgas, ambulanstransporter, tjänsteresor (bil, flyg, tåg), kollektivtrafik. Klimatpåverkan från livsmedel är beräknat med tillförlitlig data och sätts som ett separat mål i landstingets verksamhetsplan (kg CO2e/kg livsmedel). Detta pga att det är ett indirekt utsläpp där klimatpåverkan främst ligger i produktionen av livsmedlet. Tidigare klimatstrategi beskriver inte hur reduktioner av växthusgaser ska ske. Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna i den uppdaterade klimatstrategin; exempelvis förbrukningsmaterial inom vården och finanser/pensionsavsättningar. Dessa viktiga poster står för stora utsläpp och saknades tidigare helt. Det finns ett mål om noll-utsläpp till 2030 som inte är realistiskt i den gamla strategin. Den uppdaterade klimatstrategin innehåller ett långsiktigt mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 i enlighet med klimatlag som träder i kraft 1 januari Delmål finns även till 2020 (30 %) 2030 (60 %) och 2040 (80 %) i enlighet med klimatlagens delmål.

156

157 Ärende 22

158 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1 (2) Diarienummer Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 12 maj 2017, att gälla under Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att arbeta in konsekvenserna i kommande landstingsplan och förfrågningsunderlag för Hälsoval Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. Bakgrund Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har med hjälp av utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

159 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december 2018, parallellt med utvärderingen tas en ny överenskommelse fram. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december Konsekvenser - Hälso- sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen behöver se över sina arbetssätt för att effektivisera sina processer och sin samverkan med länets kommuner. - Digitala lösningar måste komma på plats för att underlätta kommunikationen samt möjliggöra en vård nära patienten. - Primärvården behöver stärkas för att kunna svara upp till lagens krav. - De ekonomiska förutsättningarna är svåra att förutse och en tydlig uppföljning och utvärdering bör därmed ske under kommande år. Beslutsgång Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Praktiska anvisningar kopplat till den nya lagen om samverkan Parallellt med framtagandet av överenskommelsen har en ny arbetsgrupp bildats med kompetens att ta fram praktiska anvisningar kopplat till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar syftar till att understödja processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering av överenskommelsen. Sofia Hartz Beställarchef Bilagor 1. Missiv från Länsgemensam ledning i samverkan, daterat den 4 juni Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård, daterad den 12 maj 2017.

160 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Missiv Förslag till beslut Förslag till beslut är att anta Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Bakgrund På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december 2018, parallellt med utvärderingen tas en ny överenskommelse fram. Denna överenskommelse gäller från till Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

161 2 Praktiska anvisningar kopplat till den nya lagen om samverkan Parallellt med framtagandet av överenskommelsen har en ny arbetsgrupp bildats med kompetens att ta fram praktiska anvisningar kopplat till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar syftar till att understödja processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering av överenskommelsen. Kontaktperson: Camilla Freedeke, Regionförbundet i Kalmar län, csn@rfkl.se, tfn: Ordförande Gudrun Johnsson Vice ordförande Sofia Hartz

162 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutad av Länsgemensam ledning i samverkan Överenskommelsens parter Landstinget Kalmar län Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Kommunerna kallas nedan gemensamt kommunerna och var för sig kommunen. Landstinget Kalmar län kallas landstinget. Kommunerna och Landstinget gemensamt kallas nedan parterna. 2. Inledning Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs d.v.s. patienten är utskrivningsklar. Parterna är överens om att en god utskrivningskvalitet leder till att den enskilde känner sig trygg och delaktig. Genom god och säker läkemedelsbehandling och bedömning av hälsotillståndet hos individer i hemmet enligt systematisk bedömningsstruktur kan inskrivning i slutenvården undvikas. Parterna ska arbeta strukturerat med det vårdpreventiva arbetet. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

163 Sida 2 av 7 Den medicinska och tekniska utvecklingen har möjliggjort att den enskilde i ökad omfattning kan få vård av god kvalitet på ett tryggt och säkert sätt i hemmet. Överenskommelsen syftar även till att tydliggöra parternas roller. Ansvaret för landstingets öppna vård i hemmet belyses särskilt. Denna överenskommelse avseende somatiska och psykiatriska sjukdomar träder i kraft 1/ Under 2018 utvärderas överenskommelsen och revideras. 3. Definitioner Målgrupp Målgruppen är personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården samt landstingets öppenvårdsmottagningar. I avtalet kallad den enskilde eller patienten. Fast vårdkontakt En namngiven person som utses av verksamhetschefen inom den öppna vården enligt 6:e kap 2 Patientlagen (2014:821). Utskrivningsklar Den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården (Socialstyrelsens termer och begrepp). Hemmet Med hemmet avses både ordinärt och särskilt boende. Landstingets öppenvård Innefattar specialistvård, psykiatri och primärvård. Samordnad individuell plan (SIP) Vård och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård och omsorgsplanering (Socialstyrelsens termer och begrepp). Samtycke Samtycke till informationsöverföring mellan huvudmän och medgivande till hembesök och hemsjukvård ska inhämtas. Det räcker med ett muntligt samtycke som ska dokumenteras i patientens journal. Den aktuella vårdgivaren ansvarar för att inhämta patientens samtycke. Presumtivt samtycke bygger på att personalen förutsätter att patienten vill att en åtgärd ska genomföras utan att samtycke kan uttryckas muntligt eller skriftligt.

164 Sida 3 av 7 4. Syfte och Mål Syfte Åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. 5. Parternas ansvar Alla parter har ansvar för att genomföra effektiva planeringsprocesser. Parterna ska tillhandahålla resurser och informationsöverföringssystem så att den enskilde kan komma hem på ett tryggt sätt efter en slutenvårdsvistelse. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att SIP utförs utifrån vad som är bäst för den enskilde, företrädesvis i hemmet. Det är landstingets öppenvård som kallar till SIP. I undantagsfall kan någon av de andra parterna kalla till SIP under sjukhusvistelsen. Alla berörda parter har ansvar för att medverka i att en SIP upprättas och följs upp. Kommunens ansvar Ansvarar för att patienten kan lämna sjukhuset när denne meddelats utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när landstinget kallar till SIP. Landstingets ansvar Slutenvård Inskrivningsmeddelande skickas till kommun och berörda öppenvårdsenheter i landstinget inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla personuppgifter och beräknad utskrivningsdag. Behandlande läkaren bedömer att patienten är utskrivningsklar. Patienten får skriftlig information inför hemgång. Nödvändig information för patientens fortsatta hälso- och sjukvård och socialtjänst överförs till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. Specialisthjälpmedel och medicinteknisk utrustning utifrån Landstingets ansvar ska vara tillgängliga för patienten. Har skyldighet att medverka när öppenvård eller kommun kallar till SIP. Öppenvård Fast vårdkontakt ska ha utsetts i landstingets öppenvård innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Den utsedda fasta vårdkontakten ska kalla till SIP senast tre dagar efter att en underrättelse mottagits om att patienten är utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när kommun kallar till SIP.

165 Sida 4 av 7 Klar för hemgång Landstingets ansvar enligt ovan ska vara uppfyllt innan patienten meddelas utskrivningsklar till kommunen. Slutenvården ansvarar för att landstingets ansvar är uppfyllt. När meddelande utskrivningsklar har skickats börjar utskrivningsklara dagar att räknas. Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Vid överföring av en patient från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan bifogas ansökan till förvaltningsdomstolen som beslutar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) respektive lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Chefsöverläkaren inom psykiatrin ansvarar för kallelse och genomförande av en samordnad vårdplan. Den enskilde behöver inte ge sitt samtycke. Av den samordnande vårdplanen ska det framgå vilka behov patienten har av insatser, vilka enheter vid landsting, kommun eller annan huvudman som svarar för respektive insats. 6. Processen om samverkan vid utskrivning Processen ska stödjas av Praktiska anvisningar samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård som fastställs och beslutas av Länsgemensam ledning i samverkan senast den 31 december Kalmar läns modell Kalmar läns modell bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. En förutsättning för att uppnå ovanstående är att samtliga parter tar sin del av ansvaret och bygger upp effektiva processer och rutiner. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning sker gällande genomsnittligt antal dagar per län inom somatisk vård. Kalmar län hade under 2016 i genomsnitt 2,68 utskrivningsklara dagar. Uppföljningsindikatorn utskrivningsklara dagar för 2018 (enl. punkt 4) är 2,0. Länsgemensam ledning beslutar årligen om nivån för indikatorn utskrivningsklara dagar. Antalet utskrivningsklara dagar kommer följas per kommun och månadsvis. Halvårsvis sker uppföljning av genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar per kommun. Vid negativ utveckling ska aktuella verksamhetsansvariga från landsting och kommun analysera orsaker samt genomföra åtgärder. Utskrivningsklara dagar inom den psykiatriska vården redovisas separat.

166 Sida 5 av 7 Statistik hämtas från Kvalitetsportalen Detta kommer successivt flyttas över till Vården i siffror Under 2018 kommer även statistik från den psykiatriska vården att redovisas från SKL. Uppföljning sker av antalet SIP:ar som görs mellan landstinget och kommunerna, redovisas halvårsvis. Individens upplevda delaktighet följs i nationella mätningar så som nationella patientenkäter och öppna jämförelser. Uppföljning av avvikelser sker halvårsvis. Beredningsgruppen i Länsgemensam ledning har ansvar att sammanställa ovanstående samt redovisa i Länsgemensam ledning som en stående punkt på dagordningen. Ekonomisk reglering För de kommuner som har mer än tre utskrivningsklara dagar i genomsnitt under en månad ska resultatet analyseras tillsammans med landstingets sluten- och öppenvård. Landstinget ansvarar för att kalla aktuell kommun. I analysen ska orsaken till överskridande utskrivningsklara dagar tydliggöras utifrån kommunens och landstingets ansvar (se punkt 5 parternas ansvar). De dagar där landstinget inte uppfyllt sitt ansvar ska exkluderas från totalen och genomsnittet räknas om. Om genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar, efter omräkning, fortsatt överstiger tre per månad sker debitering på individnivå för de dagar som överstiger tre utskrivningsklara dagar. Kommunen debiteras 6 285: - per dygn i 2017 års prisnivå, beloppet räknas upp årligen enligt centrala direktiv. Eventuella kostnader betalas retroaktivt. Psykiatrin följer reglerna som ovan. Ekonomisk reglering sker dock när utskrivningsklara dagar överstiger 20 på individnivå under Överenskommelsen testas under 2018, beslut om fortsatt ekonomisk överenskommelse tas inför Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse skall i första hand lösas av 1. Verksamheterna på tjänstemanna-/chefsnivå 2. Länsgemensam ledning i samverkan 3. Kommunchef/direktör och Landstingsdirektör 4. Primärkommunala nämndens presidium och landstingsstyrelsens presidium I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse lösas genom förhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar.

167 Sida 6 av 7 9. Uppföljning, utvärdering och revideringar i överenskommelsen Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december Uppföljning av överenskommelsen ska följa särskild plan enligt punkt 7. Ändring av och/eller tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av parterna och i förekommande fall godkända av parternas beslutande organ. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens huvudsakliga innehåll, exempelvis språkliga ändringar, anpassning till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan initieras och godkännas av Länsgemensam ledning i samverkan. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 10. Överenskommelsen ikraftträdande och upphörande Denna överenskommelse gäller från och med till och med Överenskommelsen förlängs automatiskt 1 år i taget och revideras vid behov, under förutsättning att den godkänns av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt att samtliga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma överenskommelse med landstinget. Överenskommelsen kan sägas upp i sin helhet, med en uppsägningstid på 6 månader, och för samtliga parter, var för sig, efter beslut i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

168 Sida 7 av 7 Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Denna överenskommelse har upprättats i 13 likalydande exemplar och utväxlats mellan parterna. Landstinget Kalmar län.. Namn Namnförtydligande Borgholms kommun.. Namn Namnförtydligande Emmaboda kommun.. Namn Namnförtydligande Hultsfreds kommun.. Namn Namnförtydligande Högsby kommun.. Namn Namnförtydligande Kalmar kommun.. Namn Namnförtydligande Mönsterås kommun.. Namn Namnförtydligande Mörbylånga kommun.. Namn Namnförtydligande Nybro kommun.. Namn Namnförtydligande Oskarshamns kommun.. Namn Namnförtydligande Torsås kommun.. Namn Namnförtydligande Vimmerby kommun.. Namn Namnförtydligande Västerviks kommun.. Namn Namnförtydligande

169 Ärende 23

170 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(1) Referens Diarienummer Reviderad förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och komplettering till tidigare beslut Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner den nya förbundsordningen gällande Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting/regioner fattar likalydande beslut. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 30 september 2015, 72, att anta förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Landstingsfullmäktige beslutade den 31 maj 2017, 68, om lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Förbundsfullmäktige i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beslutade den 6 april 2017 att fastställa en ny förbundsordning och prismodell att gälla från och med den 1 januari Detta beslut skall godkännas av kommunalförbundets medlemmar. Revideringen avser 15 som innebär att lån och borgen räknas upp med 3 % årligen. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Göran Andersson Finansstrateg Bilagor 1. Protokoll förbundsfullmäktige Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg den 6 april Förbundsordning revision 1 Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

171 Förbundsordning Revision 01 KOMMUNALFÖRBUNDET SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM DNR KSA

172 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Innehållsförteckning 1 Namn och säte Medlemmar Ändamål, uppgifter Organisation Förbundsfullmäktige Beslut i fullmäktige Arvodesbestämmelser Styrelse Revisorer Initiativrätt Kungörelser och tillkännagivanden Andelskapital Andel i tillgångar och skulder Kostnadstäckning Lån, borgen mm Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Budget årsredovisning Förbundskansli Uppsägning och utträde Likvidation och upplösning Tvister Bildande av förbundet Ändringar av förbundsordningen... 8 BILAGA Fördelningsmodell Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift... 9 SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 2 (9)

173 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Region Uppsala, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid förbundet att bland annat: o o o o o o upphandla och samordna flygambulanstjänst, upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av beställnings- och -koordineringscentral, samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, tillhandahålla sjukvårdspersonal, i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. För styrelsen gäller det reglemente som beslutas av fullmäktige. 5 Förbundsfullmäktige Fullmäktige skall bestå av medlemmar i enlighet med 2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 3 (9)

174 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Fullmäktige skall besluta i följande ärenden: o o o o o mål och riktlinjer för verksamheten, förbundets årliga budget, val av ledamöter och ersättare i styrelsen, val av revisorer och revisorssuppleanter, årsredovisning och ansvarsfrihet, Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april Fullmäktige skall vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap Beslut i fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet angivna röster. 7 Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt det ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 4 (9)

175 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: o o o ledamot i fullmäktige, styrelsen, samt Förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen 11 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla, samt på kommunalförbundets webbplats. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för förbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundet upplösning. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 5 (9)

176 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täckas enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( kronor) enligt 2015 års prisnivå. Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Beloppet enligt första och andra stycket ska räknas upp med 3% årligen. 16 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 Budget årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 6 (9)

177 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbete och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 november före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster sker enligt bilaga 1. Faktiska kostnader som ska fördelas enligt prisberäkningsmodellen fastställs årligen i budgeten. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. 19 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ut förbundet, om inte annat avtalats mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 7 (9)

178 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 Bildande av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarna landstingsfullmäktige. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 8 (9)

179 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA BILAGA 1 1 Fördelningsmodell Kommunalförbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma kostnaden av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinsk teknik, hyra för hangarer och bas-faciliteter samt administration. Kostnaderna enligt fastställd budget ska fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55%) och invånarantal (45%). Föregående års invånarantal enligt SCB skall användas som underlag för invånarantal. 2 Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Kostnaden enligt 1 debiteras som en avgift vid årets början till medlemmarna. 3 Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift Kostnaden enligt 1 utgår som en särskild avgift per påbörjat uppdrag. Avgiften är maximerad till SEK per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Kostnaden debiteras som en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. För första driftåret, då ingen fjolårs volym i flygtimmar finns att tillgå, används den av förbundet estimerade volymen i flygtimmar för att bestämma preliminära avgiften. Detta gäller endast från och med den månad då flygverksamheten startar. Kostnader för perioden som föregår flygverksamhetens start ska fördelas enligt 2 ovan. Kostnaden för flygtjänsten (kostnad för operativ och teknisk drift, och kapital kostnad för flygplanen) är en kostnad som fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flygtimmar faktureras ifrån förbundet till beställande part. Avräkning sker efter årets slut utifrån faktiskt kostnad för flygtjänsten. Eventuella extra avgifter som tillkommer för att genomföra ett specifikt beställt uppdrag, så som öppning av flygplats och avisning av flygplan (mm.), faktureras ifrån förbundet till beställande part. Detta gäller även om uppdraget av någon anledning inte genomförs. Kostnader för särskilda vårdteam (neonatal, ECMO och IVA) faktureras ifrån den part som tillhandahåller teamet till beställande part. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 9 (9)

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191 Ärende 24

192 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet. 2. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom planering avseende om- och tillbyggnad av nuvarande lokal för ambulansstationen i Torsås och uppdrar åt landstingsservice att förhandla och teckna avtal med Torsås Fastighets AB. Ekonomiska konsekvenser får arbetas in i kommande plan- och budget. a. Hyra uppskattas till kr/år vilket är en höjning från dagens kr/år b. Avtalslängd 12 år 3. Vidare föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att - under planperioden fortsätta processen och arbeta tillsammans med respektive hyresvärd för att ta fram förslag avseende de externa ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler samt att - fortsätta processen och genomföra en förstudie för alternativ till befintlig ambulansstation i Virserum. Bakgrund I landstingsplanen för fick landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad översyn av ändamålsenligheten avseende lokalerna för länets ambulansstationer. Landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört en översyn. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

193 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) Externa ambulansstationer Vissa av ambulansstationerna har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har landstingsservice tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet för länets externa ambulansstationer. Bedömning har gjorts ur ett 10-års perspektiv. Ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby har olika renoveringsbehov bland annat saknas i vissa fall tillräckliga ytor för omklädningsrum och förvaring och vissa har brister avseende logistik, flöde och inneklimat. Vad gäller ambulansstationen i Torsås hyrs lokalerna av Torsås Fastighets AB och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten saknar omklädningsrum för kvinnor och rum för förvaring av larmställ. Tillsammans med hyresvärden har ett om- och tillbyggnadsförslag tagits fram som innebär att behovet av ytor för omklädning och förvaring tillgodoses. Mot bakgrund av detta föreslås att landstingsstyrelsen ställer sig bakom att gå vidare med planeringen och förhandla om ett nytt avtal med hyresvärden. Egna ambulansstationen i Virserum Ambulansstationen i Virserum har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har Landstingsservice tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet. Ambulansstationen är lokaliserad till fastigheten Länsmannen 25 i vilken landstinget i övrigt bedriver verksamhet i mycket begränsad omfattning. Två privata läkare som ingår i Hälsoval har verksamhet belägen inom samma byggnad. Ambulansstationens ytbehov är ca 10 % av byggnadens totala yta. Ambulansgaraget ligger i suterrängplan och har en för låg takhöjd för ett ordinarie ambulansfordon, vilket hittills krävt inköp av en specialanpassad lägre bil. Framgent kommer den modellen inte att tillverkas vilket innebär att det kommer uppstå problem nästa gång fordon ska bytas, rimligtvis inom 2-3 års tid. Möjligheten att bygga ett garage med erforderlig takhöjd i befintlig byggnad är inte något alternativ då det är komplicerat och blir orimligt dyrt. Byggnaden, som omfattar drygt m² har ett stort renoveringsbehov och är ur energisynpunkt en av landstingets sämsta. Byggnaden är dåligt nyttjad och stora delar är tomställda. Landstinget har en liten hyresintäkt för de externa uthyrningarna, men fastigheten är ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv inte försvarbar att behålla. En förstudie bör genomföras avseende alternativa lösningar för landstingets lokalbehov i Virserum och avyttring av fastigheten Länsmannen 25.

194 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Bilaga Redovisning av uppdrag 17/16 avseende lokalstatus och renoveringsbehov av länets ambulansstationer.

195 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Datum Diarienummer Sida 1 (1) Landstingsfullmäktige Redovisning av uppdrag 17/16 avseende lokalstatus och renoveringsbehov av länets ambulansstationer Bakgrund Några av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har Landstingsservice tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet för länets ambulansstationer. Bedömning har gjorts ur ett 10-års perspektiv. Ambulanssjukvården bedriver verksamhet i såväl eget fastighetsbestånd som i förhyrda lokaler. Kalmar Verksamheten bedrivs i hus 49 på Kungsljuset 3, Länssjukhuset i Kalmar. Befintliga lokaler är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Ålem Nybyggnation i egen regi pågår. Stationen beräknas vara färdigställd till årsskiftet 2017/2018. Vimmerby Verksamheten bedrivs i landstingets fastighet Svanen 3. Lokalerna är relativt nyrenoverade och är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Västervik Fastighetsägare: Tjustfastigheter AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten finns i samma fastighet som räddningstjänsten. En större om- och tillbyggnad av stationen genomfördes våren 2017 för att möta verksamhetens behov. Lokalerna är därmed ändamålsenliga och långsiktigt hållbara. Mörbylånga Fastighetsägare: Mörbylånga Ambulans AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhets som bedrivs. Löttorp Fastighetsägare: Borgholms Energi AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån

196 Förlängningstid: 36 mån Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Stationen är en filial till Borgholmsstationen och bemannas med samma personalgrupp. Oskarshamn Fastighetsägare: Oskarshamn kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten är samlokaliserad med kommunens räddningstjänst och lokalerna hyrs av Oskarshamns kommun. Under 2017 har vissa omdisponeringar inom byggnaden gjorts och en utökning av ambulansverksamhetens lokalarea har skett. Lokalerna bedöms därmed vara ändamålsenliga även om ett visst underhållsbehov föreligger. Gamleby Fastighetsägare: Tjustfastigheter Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten finns i samma fastighet som räddningstjänsten. Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Torsås Fastighetsägare: Torsås Fastighets AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna hyrs av Torsås Fastighets AB och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten saknar omklädningsrum för kvinnor och rum för förvaring av larmställ. Tillsammans med hyresvärden har ett om- och tillbyggnadsförslag tagits fram som innebär att behovet av ytor för omklädning och förvaring tillgodoses. Parterna är preliminärt överens om ett nytt 12-årigt hyresavtal, med en årshyra på ca kr att jämföra med 2017 års hyresnivå på kr. Nybro Fastighetsägare: Nybro kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna hyrs av Nybro kommun och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Lokalerna är inte helt ändamålsenliga och långsiktigt hållbara för den verksamhet som bedrivs. Högsby Fastighetsägare: Jemek AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 12 mån Stationen är en filial till stationen i Oskarshamns och bemannas med samma personalgrupp.

197 De högst prioriterade lokalbehoven tillgodoseddes under 2014/2015. Lokalerna har dock ytterligare brister som behöver ses över. Emmaboda Fastighetsägare: Emmaboda kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 24 mån Lokalerna hyrs av Emmaboda kommun och är en del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten är trångbodd och lokalerna har brister avseende logistik, flöde och inneklimat. Hultsfred Fastighetsägare: Hultsfreds kommun (ÖSK) Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 12 mån Lokalerna hyrs av ÖSK (Östra Smålands Kommunalteknikförbund) och ligger integrerade med räddningstjänststationen i Hultsfred. Stationen består av två lokaler eftersom boendelen ligger i en separat friliggande byggnad utan invändig kommunikation till stations- /garagedelen. Vad gäller standard i boendedelen finns mer att önska och det gäller även ventilation och temperatur. Borgholm Fastighetsägare: Borgholms Energi AB Hyrestid: Uppsägningstid: 12 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna som hyrs av Borgholms Energi AB har ett visst underhållsbehov. Det är dessutom lyhört i byggnaden vilket försvårar möjligheten till nattsömn för medarbetarna. En bättre geografisk placering av stationen är önskvärd då den ligger inom ett tätbebyggt område och vid utryckning passeras förbi skola, villaområde och stadsbebyggelse. Virserum Ambulansstationen är lokaliserad till fastigheten Länsmannen 25 i vilken landstinget i övrigt bedriver verksamhet i mycket begränsad omfattning. Två privata läkare som ingår i Hälsoval har verksamhet belägen inom samma byggnad. Ambulansstationens ytbehov är ca 10 % av byggnadens totala yta. Ambulansgaraget ligger i suterrängplan och har en för låg takhöjd för ett ordinarie ambulansfordon, vilket hittills krävt inköp av en specialanpassad lägre bil. Framgent kommer den modellen inte att tillverkas vilket innebär att det kommer uppstå problem nästa gång fordon ska bytas, rimligtvis inom 2-3 års tid. Möjligheten att bygga ett garage med erforderlig takhöjd i befintlig byggnad är inte något alternativ då det är komplicerat och blir orimligt dyrt. Byggnaden, som omfattar drygt m² har ett stort renoveringsbehov och är ur energisynpunkt en av landstingets sämsta. Byggnaden är dåligt nyttjad och stora delar är tomställda. Landstinget har en liten hyresintäkt för de externa uthyrningarna, men fastigheten är ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv inte försvarbar att behålla

198 Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Landstingsservice

199 Ärende 25

200

201 Elin Beyersdorff Till: Ämne: Landstinget i Kalmar län SV: Meddelande om avliden ersättare i landstingsfullmäktige Från: Bo Karlsson [mailto:bo.karlsson@sd.se] Skickat: den 12 juli :54 Till: Landstinget i Kalmar län <landstinget@ltkalmar.se> Ämne: Meddelande om avliden ersättare i landstingsfullmäktige Hej, Till vederbörande tjänsteman: Får meddela att vår 3:e ersättare i landstingsfullmäktige, valkrets 3, Birgitta Karlsson, idag avlidit. Med vänlig hälsning Bo Karlsson, gruppledare Sverigedemokraterna E-post: bo.karlsson@sd.se 1

202

203 Ärende 26

204

205 Ärende 27

206

207 Ärende 28

208

209 Ärende 29

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225